Möte 2026-09-22

Tid för justering: 23 september

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Fördjupning - Folkhälsa
• Fördjupning - Långsiktiga nyckeltal
• Uppföljning av företagsstöd - Hagström Systems AB
• Information från Regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

Energikontoret:

• Energi- och klimatrådgivningen
• Energi- och fastighetsnätverket

Informationsärende

• Läget i organisationen
• Månadsrapport juni

Regionfullmäktige beslutade den 18 juni 2025, § 94, om Regionplan och budget för planperioden 2025-2027 (RS/114/2025). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde Regionala utvecklingsnämnden en plan med budget för 2026 i oktober 2025, § 125.

Nämndens plan innehåller 14 uppdrag inom fyra målområden som nu följs upp i en delårsrapport per den sista augusti. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt Regional utvecklingsdirektör.

Nettokostnaden för perioden januari-augusti 2026 uppgick till -92,3 mkr jämfört med en budget på -97,5 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -93,7 mkr.

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret bedöms hamna på +4,0 mkr, vilket är en ökning med 1,2 mkr jämfört med prognosen i juli.

Antalet anställda per augusti 2026 uppgår till 167 personer jämfört med 170 personer vid samma tidpunkt föregående år.

Den ackumulerade sjukfrånvaron till och med augusti 2026 uppgår till 3,9 % för Regionala utvecklingsnämnden. Samma period föregående år uppgick sjukfrånvaron till 4,1 %.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 14 oktober 2025, § 125, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan för 2026. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Innovation AB, Torsta AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Stiftelsen Jamtli, Norrlands nätverk för musikteater och dans, Coompanion kooperativ utveckling i Jämtlands län samt Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2026-08-13. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som regionala utvecklingsnämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 14 oktober 2025, § 125, en plan med budget för 2025. Här ingår även en uppföljningsplan för året som anger vad inom nämndens verksamhetsområde som särskilt ska följas upp under året. Ett sådant område är de regionala utvecklingsmedlen (1:1-anslaget). Därför avges denna uppföljningsrapport.

Uppföljningen avser hur Region Jämtland Härjedalen har beviljat och betalat ut företagsstöd, projektstöd och stöd till kommersiell service under första halvåret 2026. Kommentarer ges utifrån de mål och målvärden som finns i verksamhetsplanen. De medel som finansierar stöden (bidragen) kommer från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom statsbudgeten, utgiftsområde 19 Regionala utveckling. Stöden ska syfta till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och får beviljas i enlighet med fyra olika specifika förordningar. Projekt ska kunna motiveras utifrån projektets koppling till strategin för länets utveckling. Företagsstöden ska syfta till att främja en hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften i företag och därmed främja en hållbar regional utveckling. Hur mycket medel respektive region bemyndigas att bevilja och sedan hantera för utbetalning definieras i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (RUN/643/2025).

Sammanfattningsvis visar första halvåret 2026 på en utbetalningstakt i normalläge. Vad gäller beviljade stöd är det en tydlig dominans av projektstöd, vilket skiljer sig från tidigare år. Projektstöden har ökat kraftigt i såväl antal som belopp, samtidigt som företagsstöden minskat något. Stöden fördelar sig relativt brett geografiskt. Fördelningen av företagsstöd mellan olika näringsgrenar är jämnare än tidigare år. Den höga nivån på både nya åtaganden och prognostiserade utbetalningar innebär att balansen mellan anslag, bemyndigande och kommande års betalningsåtaganden behöver följas särskilt. Uppföljningen presenteras i sin helhet i Uppföljningsrapport regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) 2026.

Regionerna har under flertalet år haft olika uppdrag att arbeta med regional kompetensförsörjning, bl.a. via årliga villkorsbeslut från regering och olika projektsatsningar.  Sedan 2022 är uppdraget kring kompetensförsörjning inskrivet i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Här framgår bl.a. att det för samtliga regioner ingår att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Detta görs på olika sätt i regionerna, en del har exempelvis detta mer tydligt uttryckt i sin regionala utvecklingsstrategi medan andra regioner hanterar det i en underliggande plan eller strategi.

En första version av ”Plan för regional kompetensförsörjning i Jämtland Härjedalen” togs fram under 2021 på uppdrag av Regionala utvecklingsnämnden. Planen togs fram i nära samverkan med regionala aktörer i länet med olika perspektiv och uppdrag gällande kompetensförsörjning och gällde för perioden 2021- 2023. Planen är en konkretisering av såväl den nationella strategin för hållbar regional utveckling och den regionala utvecklingsstrategin. En översyn och uppdatering av planen gjordes under 2023 tillsammans med aktörerna i länet utifrån identifierade behov. Planen fastställdes därefter i Regionala utvecklingsnämnden och gäller för perioden 2024- 2026.

Det faktum att kompetensförsörjning ej löses av en enskild aktör eller nivå har hela tiden legat som en viktig ansats vid utformningen av planen. Fokus ligger på frågor som kräver samverkan och gemensamma insatser på regional nivå för att leda framåt. Med en gemensam plan på plats har det blivit lättare att få en strategisk och samlad överblick över pågående satsningar och initiativ men också att gemensamt mobilisera för nya. En rad olika utvecklingsprojekt och satsningar har under åren kommit till i länet med avstamp utifrån behov som identifierats i planen. Inte minst har Europeiska Socialfonden+ (ESF+) utgjort en viktig möjlighet till förstärkning och utveckling inom området. Under aktuell planperiod har ett stort antal olika projektsatsningar i länet initierats varav merparten fortsatt pågår. Grovt uppskattat pågår satsningar med stöd från bl.a. ESF+ till en samlad summa om närmare 240 miljoner i länet, varav nästan 70 procent bedöms har direkt bäring på identifierade behov och insatsområden i nuvarande plan.

Några lärdomar från arbetet i länet med plan för regional kompetensförsörjning är bl.a att tidsperioden för planen är i kortaste laget. Många av behoven rör förutsättningar och utveckling som kräver längre uthållighet. Bedömningen, är att tidsperioden för planen framgent bör uppgå till minst fyra eller möjligen fem år. 

För närvarande finns många osäkerhetsfaktorer kring hur såväl den regionala utvecklingspolitiken och den kommande programperioden för EU´s fonder kommer utformas framöver. I utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling (SVESAM) finns bl.a förslag som direkt berör det fortsatta arbetet med mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Det finns därför anledning att invänta hur delar av dessa förutsättningar landar ut innan ett nytt revideringsarbete av befintlig plan inleds.  

Mot bakgrund av detta finns anledning att förlänga befintlig plan för regional kompetensförsörjning till att gälla även under 2027 och att fortsätta arbeta utifrån den parallellt med att en översyn av den görs utifrån eventuella förändrade behov och förutsättningar framåt. Regionala aktörer med uppdrag kring kompetensförsörjning involveras i likhet med tidigare år även fortsatt i detta arbete.

Den regionala transportplanen för 2022-2033 har reviderats med utgångspunkt från ”Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur” samt Regeringens direktiv LI2025/00640. Den nya planen omfattar åren 2026-2037. Den regionala transportplanen syfte är att fördela den ekonomiska ramen tilldelad av regeringen på de infrastrukturinvesteringar som anses ge bäst regional nytta och bidra till att den regionala utvecklingsstrategin samt de transportpolitiska målen, inklusive klimat- och miljömålen, nås. Planen ska vara ett verktyg för att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer i Jämtlands län.

Den regionala transportplanen var ute på remiss under perioden 250918 till 251114. Efter remisstiden reviderades/kompletterades planen med utgångspunkt från inkomna synpunkter och planförslaget beslutades därefter i RUN den 16 december 2025 inför regeringens beslut.

Den 24 april 2026 beslutades den Regionala transportplanen och dess ekonomiska ramar av regeringen (LI2023/00651, LI2023/00732, LI2023/01555 m.fl). I samband med beslutet justerades tilldelningen upp med ca 2 mkr för tidsperioden 2026-2037, detta har uppdaterats i den slutliga versionen av planen. I övrigt har inga justeringar gjorts sedan beslutet i december 2025.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018) anger länets vision för 2050. Tillhörande Mål och prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2024–2050 (RUN/316/2024) tydliggör prioriteringarna för hur det regionala utvecklingsarbetet ska bidra till att uppfylla den regionala utvecklingsstrategin.

I den långsiktiga prioriteringen Tillgänglighet i hela länet genom digital kommunikation, fysisk infrastruktur och hållbar mobilitet är tillgången till robust bredband viktig.

Regional plan för bredband 2026-2030 ersätter den tidigare versionen Regional plan för bredband 2023-2025, beslutad av Regionala utvecklingsnämnden 2022-11-22.

Regional plan för bredband beskriver mål och fokusområden för att uppnå en ökad tillgång till bredband. Huvudmålet är:

I Sverige och mot omvärlden ska det alltid finnas tillförlitlig konnektivitet så att det är möjligt att bo, leva och verka i hela landet. Den digitala infrastrukturen ska vara motståndskraftig, säker och främja konkurrenskraft, innovation och hållbarhet.

Till huvudmålet finns nio delmål som beskrivs i planen.

Region Jämtland Härjedalen ska fortsätta verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i länet för såväl offentliga som privata aktörer.

Region Jämtland Härjedalens arbete för att nå målen delas in i följande fokusområden:

• Bredbandsmålen – fasta nät
• Bredbandsmålen – mobilnäten
• Information och nätverkande
• Påverkansarbete
• Uppföljning

Huvudparten av detta arbete kommer att genomföras inom ramen för den regionala bredbandskoordinatorns uppdrag.

Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) är ett kommunalförbund med de fyra nordligaste länen som medlemmar med uppgift att bidra till att tillgängliggöra musikteater, dans och opera i hela norra Sverige. Detta gör NMD genom att administrera bidrag och koordinera turnéverksamhet, samt att bidra med övergripande perspektiv på geografisk spridning. NMD finansieras av de i kommunalförbundet ingående medlemmarna.

Finansieringen består av statliga medel via kultursamverkansmodellen samt via regionala verksamhetsbidrag. Det regionala verksamhetsbidraget uppgår till 230 000 kronor per medlemsregion och finansierar driften av verksamheten. Under 2025 omsatte kommunalförbundet ca 12,9 miljoner konor. Kommunalförbundet NMD styrs idag av ett förbundsfullmäktige och en styrelse. Förbundsstyrelsen består av 5 ledamöter och 4 ersättare och förbundsfullmäktige 8 ledamöter samt 8 ersättare. Förbundets personal består av 60% koordinatorstjänst.

Under våren 2026 föreslog Region Västerbotten NMD:s förbundsstyrelse att inleda en process för en reviderad förbundsordning där förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse ersätts med en förbundsdirektion. Den huvudsakliga motiveringen är att skapa en administrativ och politisk struktur som bättre motsvarar behoven hos ett kommunalförbund med få medlemsregioner. I en direktionsmodell ska varje medlemsregion finnas representerad i direktionen, som utgör både styrelse och beslutande församling.

De huvudsakliga förändringarna som följer av förändringen av förbundsmodell är att:

• förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige ersätts med en förbundsdirektion som antar rollen som både styrelse och fullmäktige,
• samtliga medlemmar representeras i förbundsdirektionen med ledamöter som hämtas från medlemmarnas förbundsfullmäktige,
• medlemmarnas fullmäktige ska årligen besluta i frågan om ansvarsfrihet för direktionen samt
• att förbundets revisorer årligen ska avge revisionsberättelse till medlemmarnas fullmäktige.

Ett förslag till ny förbundsordning har tagits fram av NMD med stöd av Region Västerbotten som också hållit i den politiska dialogen rörande förslaget mellan medlemregionerna. Förbundsordningen ska godkännas i samtliga medlemsregioners fullmäktige innan den träder i kraft. Region Jämtland Härjedalen har tagit del av förslaget på ny förbundsordning för NMD. Förslaget föreslås ändras i punkten §4 Förbundsdirektionen i enlighet med det reviderade förslaget till förbundsordning. Region Jämtland Härjedalen anser att förbundets direktion ska bestå av totalt 8 ledamöter med lika många ersättare, och att ordförande ska utses inom direktionen.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att yttra sig över Post- och telestyrelsens rapport Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster - Förslag till utformning av stödmodell, PTS-ER-2026:3.

Bakgrund

Post- och telestyrelsen föreslår ett statligt stöd för utbyggnad av sammanhängande mobil täckning och kapacitet längs vägar och järnvägar där kommersiella förutsättningar saknas. Den föreslagna inriktningen omfattar i första hand europavägar, riksvägar, andra högtrafikerade vägar samt järnvägar med persontrafik som saknar funktionell täckning i frekvensband över 1 GHz.

Förslaget innebär att Sverige utgör ett (1) nationellt utlysningsområde och att projekt i grunden rangordnas efter sökt stöd per kilometer täckt väg eller järnväg. Stödmodellen innehåller även krav på bland annat prestanda, tillträde till stödfinansierad infrastruktur och kontroll av att stödet inte tränger undan planerade kommersiella investeringar.

Sammanfattning av remissvaret

Region Jämtland Härjedalen ser ett tydligt behov av statliga insatser för mobil infrastruktur där marknaden inte förmår möta samhällets behov. Regionen tillstyrker att ett statligt stöd inrättas, men anser att den föreslagna geografiska avgränsningen och fördelningsmodellen behöver omarbetas före genomförande.

Den föreslagna koncentrationen till större transportstråk riskerar att inte nå de områden där marknadsmisslyckandet är tydligast. I Jämtlands län finns stora sammanhängande täckningsbrister i glesbygdsbyar, fjällområden och områden med platsberoende näringar. Där är fungerande mobil kommunikation viktig för boende, företag, besökare, trygghet, välfärd och beredskap.

Regionen föreslår därför två kompletterande stödspår. Ett täckningsspår bör avse vita fläckar och områden där grundläggande tillförlitlig mobil kommunikation saknas. Ett kapacitetsspår bör avse områden där befintlig täckning inte räcker för samhällsviktiga tjänster, näringslivets behov eller sammanhängande uppkoppling längs prioriterade transportstråk.

Regionen anser vidare att stödet bör delas upp i flera geografiska utlysningsområden. Fördelningen bör ta hänsyn till länets yta, befolkningstäthet, befolkningsandel, befintlig täckning och omfattningen av områden utan funktionell täckning. Regionerna bör ges en formaliserad roll i behovsanalys samt prioritering, medan Post- och telestyrelsen även fortsatt kan ansvara för statsstödsprövning, tekniska villkor, konkurrensutsättning och kontroll.

Stöd ska riktas till tydliga och varaktiga marknadsmisslyckanden och inte finansiera investeringar som kan förväntas ske kommersiellt eller redan följer av villkor i spektrumtillstånd. Täcknings- och kapacitetskrav vid framtida frekvenstilldelningar bör fortsatt användas som komplement till stödet.

Stödmodellen bör vara teknikneutral. Mobilnät, fiber, satellit och andra kompletterande lösningar behöver värderas utifrån funktion och samhällsekonomisk nytta. Detta är särskilt relevant för långa järnvägssträckor och mycket glest befolkade områden. Samordning behövs också med SWEN, Trafikverkets FRMCS-infrastruktur och annan offentligt finansierad mast-, fiber- och transmissionsinfrastruktur.

Det befintliga bredbandsstödet för fasta accessnät bör finnas kvar så länge byggnader och verksamheter återstår att ansluta och målen för fast uppkoppling inte är uppnådda. Fast bredband, mobilnät och satellit bör ses som kompletterande delar av en sammanhållen digital infrastruktur.

Region Jämtland Härjedalen tillstyrker utredningens övergripande förslag och välkomnar ett ökat statligt ansvar för att stärka kommuners och regioners förutsättningar att hantera stora företagsetableringar och expansioner. Förslagen kan bidra till industrins gröna omställning, stärkt konkurrenskraft, sysselsättning och regional utveckling. Stöden behöver samtidigt anpassas till olika ekonomiska, demografiska och geografiska förutsättningar.

Tidigt stöd och regional samordning

Regionen betonar vikten av statligt stöd och rådgivning redan i etableringens tidiga skede. Den föreslagna statliga rådgivningsfunktionen bör komplettera regional kompetens med specialiststöd inom exempelvis fysisk planering, juridik, ekonomi, miljö och infrastruktur. Eftersom etableringars konsekvenser ofta sträcker sig över kommungränser bör berörda kommuner och regioner kunna omfattas av statliga stödinsatser.

Ekonomiska förutsättningar

Regionen tillstyrker förslagen om ekonomisk riskavlastning, tillväxtpott för transportinfrastruktur, hyresförlustgaranti, räntebidrag för småhus och förstärkta insatser för kompetensförsörjning. Stöden behöver stå i proportion till de kostnader och risker större etableringar medför och även kunna omfatta regionala kapacitetsökningar inom exempelvis hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Staten behöver ta större ansvar för tidiga kostnader och ekonomiska risker. Stöd bör utgå från etableringens relativa betydelse och regionala konsekvenser. Regionen efterlyser därför även en översyn av det kommunala utjämningssystemet och andra statliga finansieringsmodeller.

Bostäder och infrastruktur

Bostadsförsörjningen är central vid större etableringar. På mindre orter försvåras nyproduktion ofta av höga produktionskostnader i förhållande till marknadsvärdet. Statliga stöd behöver därför möjliggöra bostadsbyggande och permanent bosättning. Regionen efterlyser en tydlig och förutsebar ansvarsfördelning för transportinfrastruktur. Kommuner bör inte bära kostnadsökningar i statliga infrastrukturprojekt som de saknar rådighet över. Staten, genom Trafikverket, bör bära kostnadsökningar som uppstår efter ingångna medfinansieringsavtal. Regionerna bör också ges en formell roll i prioriteringen av projekt inom tillväxtpotten. El- och nätkapacitet samt vatten och avlopp (VA) är avgörande för etableringar och bostadsbyggande. Regionen efterlyser en tydligare koppling mellan elnätsutbyggnad, regional etableringsberedskap och samhällsplanering. Även VA-kapacitet bör integreras i etableringsberedskapen och kunna omfattas av statlig medfinansiering.

Kompetensförsörjning

Länets låga arbetslöshet och geografiskt spridda arbetsmarknader innebär att större etableringar kräver utbildning, inflyttning, regional arbetspendling och ibland internationell rekrytering. Regionen välkomnar riktade yrkesutbildningar och att möjligheten till nedskrivning av studieskulder utreds. Flyttstöd bör kompletteras med insatser som stärker regional arbetspendling.

Hållbarhet och samiska intressen

Större etableringar kan bidra till industrins gröna omställning men samtidigt öka belastningen på mark, vatten, naturmiljö och infrastruktur. Etableringsberedskapen behöver därför förena tillväxt med miljömässig hållbarhet och effektiv användning av mark och naturresurser.

Etableringar och samhällsomvandling kan även påverka samiska intressen, inklusive renskötsel och andra samiska näringar. Där risk för påverkan finns behöver dessa intressen identifieras och beaktas tidigt i planerings- och etableringsprocessen.

Sammanfattande bedömning

Region Jämtland Härjedalen bedömer att utredningens förslag är ett viktigt steg för att förbättra förutsättningarna för investeringar, sysselsättning och befolkningsutveckling. Förslagen ligger i linje med regionens regionala utvecklingsansvar och regionala utvecklingsstrategi, där konkurrenskraft, kompetensförsörjning, hållbar samhällsutveckling samt goda villkor för näringsliv och företagande är centrala. Ett stärkt statligt stöd till kommuner och regioner vid större företagsetableringar och expansioner kan bidra till genomförandet av strategin och till en långsiktigt hållbar utveckling i hela Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över förslag till ny näringslivspolicy för Östersunds kommun.

Remissvaret ska ha kommit till Östersunds kommun senast den 30 september 2026.

Bifogat finns förslag till yttrande. Region Jämtland Härjedalen bedömer överlag att näringslivspolicyn är välskriven och täcker de viktigaste perspektiven för näringslivet.

Infrastruktur- och landsbygdsdepartementet har tagit fram en promemoria på Trafikverkets rapport om kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt (TRV2024/48240). Regionala utvecklingsnämnden yttrade sig kring Trafikverkets rapport vid nämndens sammanträde 2025-05-13, dnr RUN/171/2025, § 51.

Trafikverket har ett uppdrag att verka för grundläggande tillgänglighet i hela landet. För att det ska finnas en tillgänglighet även till landets glesare områden där kommersiell trafik inte bär sig upphandlar Trafikverket trafik till dessa områden genom allmän trafikplikt. För flyget betalar staten idag fullt ut för de flyglinjer som upphandlas av Trafikverket. För andra trafikslag såsom regionaltåg och interregional busstrafik handlar det om en medfinansiering från staten. Även nattågstrafiken finansieras fullt ut av staten. Budgeten beslutas årligen av regeringen och återfinns under anslaget kommunikationer, trafikavtal i statens finanser. Ett återkommande problem de senaste åren är att anslaget inte räcker till för att finansiera all den trafik som faller under otillräcklig tillgänglighet. Anslaget ligger totalt på ca 1 miljard kronor årligen. Utifrån den begränsade budgetramen har Trafikverket föreslagit i sin rapport enligt ovan en nedläggning av ett antal flyglinjer, däribland linjen Östersund – Umeå.

Liggande promemoria föreslår i likhet med Trafikverkets rapport att kommuner och regioner ska kunna finansiera nya flyglinjer eller utöka kapaciteten på befintliga linjer med allmän trafikplikt. Syftet är att ge kommuner och regioner möjlighet att komplettera statligt finansierad flygtrafik.

För att det ska vara lagmässigt möjligt för kommuner och regioner att ansöka om allmän trafikplikt för nya flyglinjer föreslår promemorian ett tillägg i Kommunallagen som tillåter detta.

Region Jämtland Härjedalen bedriver verksamheter som påverkas av EU’s vattendirektiv och ska samtidigt inom det regionala utvecklingsansvaret bidra till ökad samverkan för att värna en hållbar vattenanvändning kopplat till Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt med aktörer och andra Regioner i de olika vattenråden för distriktets huvudavrinningsområden. För Jämtlands län är Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan huvudavrinningsområdena i vattendistriktet som tillsammans utgör drygt 31 % av Sveriges landyta med cirka en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Vattenplan Storsjön är således viktig för både Bottenhavets vattendistrikt och det nationella vattenkvalitetsarbetets genomförande i sin helhet.

Vattenplan för Storsjön är ett styrdokument för kommunerna kring Storsjön, i arbetet med att nå en hållbar vattenanvändning. Planen ska svara upp till de krav som ställs i EU:s vattendirektiv, de nationella miljökvalitetsmålen och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram samt plan- och bygglagens och miljöbalkens regler.

Region Jämtland Härjedalen bifaller Länsstyrelsens förslag om att inte ha vattenplanen tidsatt utan att den följs upp regelbundet och revideras när den bedöms inaktuell. På samma sätt bifaller Regionen förslagen att Länsstyrelsen bör vara samordningsansvarig för uppföljning samordnat med miljömålsuppföljningen, liksom att planen bör antas på nytt efter revideringen. Region Jämtland Härjedalens möjligheter att bidra till genomförandet av planen är uttryckta för ett antal mål och ställningstaganden.

Europeiska kommissionen har inlett ett offentligt samråd om ett förslag till ändring av riktlinjerna för statligt regionalstöd, Regional Aid Guidelines (RAG). Samrådet pågår under perioden 28 juli–30 september 2026. Kommissionen välkomnar synpunkter från alla berörda intressenter och efterfrågar särskilt synpunkter från myndigheter som arbetar med regionalt statligt stöd.

Ändringarna syftar till att möjliggöra nya regionalstödskartor för perioden 2028–2034, eftersom nuvarande regionalstödskartor löper ut den 31 december 2027.

Den aktuella översynen innebär inte en fullständig revidering av RAG utan är huvudsakligen inriktad på de bestämmelser och bilagor som reglerar regionalstödsområden, regionalstödskartor och högsta tillåtna stödnivåer. Förslaget bygger på uppdaterade socioekonomiska och demografiska data och tar även särskild hänsyn till de utmaningar som identifierats för EU:s östra gränsregioner i anslutning till Ryssland, Belarus och Ukraina.

För Sverige innebär förslaget att Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Dalarnas län fortsatt anges som på förhand fastställda c-områden till följd av låg befolkningstäthet. Sveriges befolkningsutrymme för att föreslå ytterligare, inte på förhand fastställda, c-områden ökar samtidigt.

Region Jämtland Härjedalen är övergripande positiv till kommissionens förslag och välkomnar särskilt att Jämtlands län även fortsättningsvis föreslås omfattas av ett på förhand fastställt c-område samt att de högre maximala stödnivåerna för glest befolkade områden bibehålls.

Region Jämtland Härjedalen anser särskilt att:

• mycket låg befolkningstäthet bör, i linje med dess långvariga erkännande i EU:s territoriella politik och artikel 174 i EUF-fördraget, även fortsättningsvis erkännas som en permanent territoriell nackdel och få ett tydligt genomslag i regionalstödsregelverket,
• kommissionen i den slutliga utformningen av RAG ska säkerställa att borttagandet av kategorin ”very sparsely populated areas” inte medför någon försämring av rättsliga möjligheter, stödnivåer eller möjligheter till investerings- och driftstöd för områden med mycket låg befolkningstäthet,
• demografisk sårbarhet bör betraktas bredare än enbart utifrån total befolkningsminskning.

För Region Jämtland Härjedalen är det centralt att regionalstödsregelverket även under perioden 2028–2034 ger långsiktiga och förutsägbara förutsättningar för investeringar och företagsutveckling i Europas nordliga och mycket glest befolkade regioner.

Arbetsstipendiet för slöjd och konsthantverk inrättades 2025. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) gäller för stipendiet.

Arbetsstipendiet för slöjd och konsthantverk ska möjliggöra för yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare att under en viss tid kunna ägna sig åt skapande arbete. Stipendiet kan sökas av yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare som är bosatta och verksamma i Jämtlands län. Till ansökan ska bifogas cv och motivering.

Stipendiet beslutas av Regionala utvecklingsnämnden efter förslag från en jury bestående av extern expertmedverkan. Beslutet grundas på en bedömning av den sökandes kunskap om materialet, teknikerna och det konstnärliga uttrycket.

Utlysningen för 2026 års stipendium har skett genom annonsering via regionens webbplats, Hemslöjdskonsulenternas nyhetsbrev och sociala medier. Sammanlagt har 9 ansökningar inkommit från boenden i 5 kommuner i länet.?

En extern sakkunnig jury, en samisk slöjdare och slöjdlärare i Norrbotten och en konsulent inom hemslöjdsområdet, Region Västernorrland, har tagit del av de sökandes insända handlingar och har utifrån gemensamma diskussioner enats om ett förslag till stipendiat. Juryns bedömningar har utgått från den sökandes konstnärliga kvalitet samt graden av professionalism. Bifogad motivering föreslås för stipendiaten. Stipendiet uppgår till 60?000 kr.?Utdelning föreslås ske den i december i samband med Jamtli Julmarknad.

Arbetsstipendiet för bildkonst inrättades 2019. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) gäller för stipendiet.

Arbetsstipendiet för bildkonst ska möjliggöra för professionella konstnärer att under en viss tid kunna ägna sig åt konstnärligt arbete. Stipendiet kan sökas av professionella konstnärer som är bosatta och verksamma i Jämtlands län. Till ansökan ska bifogas cv, motivering och arbetsprover i form av bilder och/eller rörlig bild och/eller ljudfiler. 

Utlysningen för 2026 års stipendium har skett genom annonsering via regionens webbplats, Bildkonstens nyhetsbrev och sociala medier. Sammanlagt har 13 ansökningar inkommit från konstnärer i fem av länets kommuner. 

En extern sakkunnig jury, bestående av en konstnär från Umeå, en konstnär från Oskarström och en konstnär från Falun, har tagit del av de sökandes insända handlingar och har utifrån gemensamma diskussioner enats om ett förslag till stipendiat. Juryns bedömningar har utgått från den sökandes konstnärliga kvalitet samt graden av professionalism. Bifogad motivering föreslås för stipendiaten.

Stipendiet uppgår till 60?000 kr. Utdelning föreslås ske den 25 september i samband med invigningen av Konstens Vecka.

Arbetsstipendiet i litteratur inrättades 2019. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) gäller för stipendiet.

?Arbetsstipendiet i litteratur ska möjliggöra för professionella författare att under en viss tid kunna ägna sig åt konstnärligt arbete. Stipendiet kan sökas av professionella utövare/författare som är bosatta och verksamma i Jämtlands län. Författarskapet kan avse både fack- och skönlitteratur, för vuxna eller barn/unga. Till ansökan ska bifogas meritförteckning, motivering och arbetsprover. 

?Utlysningen för 2026 års stipendium har skett via regionens webbplats och sociala medier. Sammanlagt har 9 ansökningar inkommit från författare bosatta i 2 av länets kommuner. 

?En extern sakkunnig jury bestående av en professionell författare från Stockholm, en litteraturutvecklare från region Gotland och en verksamhetsledare, Resurscentrum för litteratur Region Norrbotten har tagit del av de sökandes insända handlingar. Juryn har utifrån gemensamma diskussioner enats om ett förslag till stipendiat. Juryns bedömningar har utgått från graden av professionalism samt den sökandes konstnärliga kvalitet. Bifogad motivering föreslås för stipendiaten. Stipendiet uppgår till 60 000 kronor och delas ut i samband med Bokens dag den 9 november på Storsjöteatern i Östersund.? 

Arbetsstipendiet i scenkonst inrättades 2019. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/182/2018) gäller för stipendiet.

Arbetsstipendiet inom scenkonst ska möjliggöra för professionella scenkonstnärer att under en viss tid kunna ägna sig åt konstnärligt arbete. Stipendiet kan sökas av professionella eller yrkesverksamma inom scenkonst som är bosatta och/eller huvudsakligen verksamma i Region Jämtland Härjedalen, det syftar till att stimulera fortsatt skapande och utveckling av det egna konstnärliga arbetet.
Till ansökan ska bifogas arbetsprover.

2026 års stipendium utlystes inom scenkonstområdet Musik. Utlysningen har skett via regionens och Estrad Norrs webbplatser och sociala medier. Sammanlagt har nio ansökningar inkommit där sju av de sökande är män och två är kvinnor.

Juryn har bestått av fyra personer. Från Estrad Norr: Anna Söderbäck, scenkonstchef samt Mattias Olsson, producent och Monica Bergander, producent. Extern referensperson har varit Joakim Unander, dirigent, kompositör, arrangör och librettist. Bedömningen har utgått från de sökandes konstnärliga kvalitet samt graden av professionalism.

 

Stipendiet uppgår till 60 000 kronor och föreslås delas ut i samband med invigningen av Scenkonstverkstan den 21 november.

Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har uppdraget att arbeta för en god vattenmiljö genom att ta fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för distriktets avrinningsområden i sexårscykler utifrån EU’s vattendirektiv (WFD). I distriktet finns ungefär en tredjedel av alla Sveriges sjöar och vattendrag. Samverkan sker utifrån frivilligt bildade vattenråd för respektive avrinningsområde vilket inte funnits för exempelvis Indalsälven tidigare.

Inför Åtgärdsprogram 2028–2033 kommer Regionerna föreslås ta en mer aktiv roll i att identifiera viktiga vattenfrågor som begränsar och/eller stärker det regionala utvecklingsarbetet, så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas samt för att skydda av kvaliteten på dricksvatten utifrån vattendirektivet i samverkan med berörda länsstyrelser och kommuner genom att aktivt delta i vattenråden.

Rollen som vattenråd innebär att bidra till en god vattenförvaltning inom verksamhetsområdet, så att grund- och ytvatten inom verksamhetsområdet kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär bland annat att ta ansvar för, uppmuntra och möjliggöra lokal dialog och samverkan mellan olika aktörer inom verksamhetsområdet kring frågor i vattenförvaltningsarbetet, i syfte att underlätta kunskapsutbyte och förståelse mellan aktörerna.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i oktober 2025, § 134, Folkhögskoleplan 2026–2029 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/501/2023). I denna framgår under punkt 4.1 att folkhögskolornas styrelse ska fastställa kursutbud vid respektive folkhögskola inför varje termin.

Birka folkhögskola planerar följande folkbildningsverksamhet under våren 2027:

• Yrkesutbildningar
• Allmänna utbildningar, behörighetsgivande,
• Musikutbildningar inom jazz, folkmusik, klassisk och songwriting,
• Korta kurser under höst, vår och en sommarvecka,
• Kulturprogram och öppen folkbildning,
• Studiemotiverande folkhögskolekurs samt etableringskurs, till förfogande för Arbetsförmedlingen.

Därutöver erbjuder folkhögskolan konferensverksamhet, internatboende och restaurangverksamhet.

För 2027 räknar Birka med en preliminär tilldelning om 7940 deltagarveckor från Folkbildningsrådet. Beslut om slutgiltig tilldelning fattas av Folkbildningsrådet längre fram.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i oktober 2025, § 134, Folkhögskoleplan 2026–2029 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/501/2023). I denna framgår under punkt 4.1 att folkhögskolornas styrelse ska fastställa kursutbud vid respektive folkhögskola inför varje termin.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• Allmänna utbildningar, på grundskole- och gymnasienivå samt inom profilområde natur, jakt och fiske,
• Hantverksutbildningar inom skolans profilområde, hel- och deltid,
• Distanskurser för seniorer, foto, regenerativ kunskap och byggnadsvård,
• Korta kurser under höst och vår samt en sommarvecka,
• Kulturprogram och öppen folkbildning,
• Studiemotiverande folkhögskolekurs samt etableringskurs, till förfogande för Arbetsförmedlingen.

Därutöver erbjuder folkhögskolan konferensverksamhet, internatboende och restaurangverksamhet.

För 2027 räknar Bäckedal med en preliminär tilldelning om 4936 deltagarveckor från Folkbildningsrådet. Beslut om slutgiltig tilldelning fattas av Folkbildningsrådet längre fram.

I villkoren för statsbidrag framkommer att en folkhögskola ska ha dokumenterade system för risk- och väsentlighetsanalyser. Detta har under flera år följts upp via beskrivningar av kvalitetsarbetet inom ramen för uppföljningsarbetet.

Folkhögskolornas styrelser fick under 2024 i uppdrag att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån fem olika områden. Resultatet visade att inte alla folkhögskolor var vana vid denna typ av analyser. Folkbildningsrådets bedömning blev därför att arbetet skulle fortsätta under 2025.

Som ett led i att fortsätta stärka folkhögskolornas motståndskraft och internkontroll får styrelse och ledning vid samtliga regionägda folkhögskolor i uppdrag att även under 2026 genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, nu med följande fokus:

• ekonomiska processer och styrning, med särskild tonvikt vid huvudmannarelationer.

Folkbildningsrådet kommer att använda de insamlade resultaten som en del av sin egen riskanalys, samt planera för uppföljande och stödjande insatser gentemot folkhögskolorna. Uppdraget har även som syfte att bidra till att folkhögskolorna som helhet får ökad kompetens i att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.

I villkoren för statsbidrag framkommer att en folkhögskola ska ha dokumenterade system för risk- och väsentlighetsanalyser. Detta har under flera år följts upp via beskrivningar av kvalitetsarbetet inom ramen för uppföljningsarbetet.

Folkhögskolornas styrelser fick under 2024 i uppdrag att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån fem olika områden. Resultatet visade att inte alla folkhögskolor var vana vid denna typ av analyser. Folkbildningsrådets bedömning blev därför att arbetet skulle fortsätta under 2025.

Som ett led i att fortsätta stärka folkhögskolornas motståndskraft och internkontroll får styrelse och ledning vid samtliga regionägda folkhögskolor i uppdrag att även under 2026 genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, nu med följande fokus:

• ekonomiska processer och styrning, med särskild tonvikt vid huvudmannarelationer.

Folkbildningsrådet kommer att använda de insamlade resultaten som en del av sin egen riskanalys, samt planera för uppföljande och stödjande insatser gentemot folkhögskolorna. Uppdraget har även som syfte att bidra till att folkhögskolorna som helhet får ökad kompetens i att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i juni 2026, § 87, om politisk organisation för mandatperioden 2027–2030. Beslutet innefattar bland annat att den nuvarande kollektivtrafiknämnden med sju ledamöter och sju ersättare avvecklas och ersätts med ett utskott för kollektivtrafik som placeras under regionala utvecklingsnämnden med tre ledamöter och tre ersättare. Därtill antog regionfullmäktige reglemente för regionala utvecklingsnämnden, där utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer regleras.
 

Enligt punkt 4.1 i Regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträdestider. Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet gällande sina sammanträdestider för 2027 i juni 2026, § 94. Utifrån de sammanträdestider som nämnden fastställt har ett förslag till sammanträdestider för utskottet för kollektivtrafik tagits fram. Sammanträdestiderna för utskottet är preliminära, och föreslås som utgångspunkt för utskottets sammanträdesplanering under 2027. Utskottet har dock möjlighet att vid behov besluta om ändring av sammanträdestiderna.

I tillägg till sammanträdestider för utskottet förslås planeringen för nämnden 2027 att kompletteras med ett sammanträde den 20 januari. Vid detta sammanträde planeras, bland annat, val av ledamöter och ersättare till utskottet att behandlas.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och övriga nämnder har gjorts i syfte att skapa en välfungerande ärendehanteringsprocess.