Möte 2022-09-20

Tid för justering: 20 september kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde), digital justering

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Lägesrapport: Översyn av Länspartnerskapet och process för prioritering av strukturfondsprojekt och former för regional förankring (RUN/136/2022)

• Länsgemensam påverkansagenda (RUN/168/2020)

• Almi Företagspartner Mitt AB

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Ny kollektivtrafiknämnd från 2023

• Lägesrapport: Överenskommelsen med länets kommuner och avtal med det nya kommunförbundet

• Lägesrapport: Inför ny projektperiod med North Sweden European Office

• Regionalt anslag till Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans (NMD) 2023 (RUN/30/2022) flyttas till oktobersammanträdet

• Presentation av ny områdeschef Kultur och bildning

• Energi- och klimatrådgivning 2021-2022 (RUN/93/2021)

• Utökad energi- och klimatrådgivning - Laddbara mil med transportbil (RUN/551/2021)

• Förnybart i tanken (RUN/90/2019) 

Se även upprättad slutrapport samt utvärdering för projektet 14 45 87 Vägar till egen försörjning (RUN/355/2019) som föredrogs vid nämndens sammanträde i juni. 

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets femte rapport.

Verksamheten inom nämndens områden har under inledningen av 2022 haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen öppnar upp igen och folkhögskolorna har högt deltagande. Inom kollektivtrafiken märks viss återgång inom resandet men även påverkan av en kostnadsdrivande samhällsutveckling. Hos Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner och projektverksamhet, att informera kring tillgängliga stödmöjligheter samt de arbeten som faller inom ramen för den kommunala överenskommelsen.

Nämndens nettokostnad för perioden januari-juni uppgår till -204 mkr vilket är -6,8 mkr jämfört med budget och -27,3 mkr jämfört med föregående år. Område Kollektivtrafik har nettokostnad på -11,3 mkr mot budgeterat orsakat främst av att kollektivtrafiken även under 2022 har lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster samtidigt som kostnadsmassan stegras snabbt utifrån omvärldsfaktorer och där prognosen för helårsutfall -24 mkr speglar denna utveckling. Under juni månad har budgetram hos regionala utvecklingsnämnden utökats med 14 mkr avseende ökade driftsbidrag till Norrtåg. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är/varit vakanta, dels en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året.

Utvecklingen för 2022 och prognos är utifrån omvärldsförhållanden kring bland annat bränsleprisutveckling ovanligt svår att bedöma och är även beroende av utveckling av vissa pågående juridiska processer.

Nämndens förvaltningsområde når inte målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (3,8 %) under perioden jan-juni. Det gäller både män och kvinnor och innebär 1,3 procentenheters ökning jämfört med motsvarande period 2021. Den största ökningen är korttidssjukfrånvaron dag 1-14 vilket förmodas vara en effekt av Coronapandemins utbredning januari-februari, samt även enstaka längre sjukskrivningar där handlingsplaner finns och följs för att komma tillbaka i arbete.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 fastställdes i november 2021, § 187 (reviderad april 2022, § 36). Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2022-2024 beslutat om fyra strategier:

• Strategi för länets utveckling

• Strategi för våra medarbetare

• Strategi för god ekonomi

• Strategi för vård

Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en delårsrapport per augusti 2022. I denna rapport följs verksamhet och mål inom de tre förstnämnda strategierna upp.

Verksamheten inom nämndens områden har under årets två inledande tertial haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen öppnar upp igen med såväl digitala som fysiska erbjudanden. Folkhögskolorna har högt deltagande och erbjuder nya kurser. Inom kollektivtrafiken märks både viss återgång inom resandet men också en kraftig påverkan av en kostnadsdrivande samhällsutveckling. Inom verksamhetsområde Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner och projektverksamhet, att informera kring tillgängliga stödmöjligheter samt de arbeten som faller inom ramen för den kommunala överenskommelsen.

Uppföljning av de 29 verksamhetsmål som hos regionala utvecklingsnämnden är knutna till de i regionplanen prioriterade strategierna visar att 76 % är uppnådda eller enligt plan. 17 % är röda där bedömningen är att de inte kommer att kunna uppnås under verksamhetsåret 2022 (avser ekonomiska mål). Slutligen är även 7 % ej mätbara vid delåret beroende av att mätning sker årsvis.

Ekonomiskt utfall per augusti 2022 visar att verksamhetens nettokostnader -256 mkr är 4,2 mkr lägre än budgeterat och -36 mkr högre än nettokostnaden under tertial 2 2022. Prognos för helårsutfallet är beräknat till -11,2 mkr jämfört med budget, men får anses som osäker och kommer att uppdateras löpande. Orsaken till budgetavvikelsen är främst att finna i att kollektivtrafiken även under 2022 har lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster samtidigt som kostnadsmassan stegras snabbt utifrån omvärldsfaktorer och där prognosen speglar denna utveckling. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är eller varit vakanta, men även en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året. Dels så lämnar övriga verksamheter per augusti prognos att beräknad nettokostnad understiger budgeterad ram vilket per augusti ger en lägre prognos för underskott än vad som lämnats per juni.

Utvecklingen för 2022 och prognos är utifrån omvärldsförhållanden kring bland annat bränsleprisutveckling ovanligt svår att bedöma och är även beroende av utveckling av vissa pågående juridiska processer.

Medarbetarna har ökad sjukfrånvaro under perioden januari till augusti med 1,4 procentenheter från motsvarande period 2021. Det är både kort- och långtidsfrånvaro som ökat. Arbetsmiljöindex utvisar dock en generellt god arbetsmiljö samtidigt som nya rekryteringar, övergång från tillförordnade chefer och organisationsöversyn förväntas bidra till en ytterligare positiv utveckling.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 fastställdes den 23 november 2021, § 187, och reviderades den 5 april 2022, § 36. Nämndens verksamhetsplan ska enligt sammanträdesplaneringen följas upp vid nämndens sammanträde i september.

I den regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 finns 8 målområden och 29 mätbara mål. Planen innehåller även ekonomiska ramar för nämndens verksamheter. De 29 målen har i förvaltningsområdet brutits ned till 112 aktiviteter som ska genomföras på enhetsnivå för att uppfylla de politiska målen. Dessa aktiviteter beslutas av regional utvecklingsdirektör och justeras under året om behov och förutsättningar förändras för största möjliga måluppfyllelse.

Tydliga och relevanta mål bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten, en tydlig styrning och uppföljning och en bättre måluppfyllelse. Ett exempel på målformulering som blir svårtolkat är målet Antal anställda med arbetsställe utanför Östersunds kommun. Flera medarbetare arbetar ibland på distans från andra kommuner eller orter i länet eller även i landet. Däremot har alla medarbetare som inte arbetar på någon av folkhögskolorna sitt arbetsställe i Östersund. De har möjlighet att arbeta på distans enligt avtal med närmsta chef. Målets formulering innebär därmed att det visar antalet anställda på folkhögskolorna.

Årligen och i samband med framtagandet av nämndens verksamhetsplan pågår ett förbättringsarbete för att sätta tydliga och relevanta mål. Parallellt med detta pågår en utvärdering av Region Jämtland Härjedalens styrmodell och ärendet behandlades av regionstyrelsen den 30 augusti 2022. I utvärderingen konstateras att det finns behov av att göra vissa förändringar i styrmodellen, bland annat i syfte att öka kvaliteten och förbättra måluppfyllelsen.

När det gäller målet om en Ekonomi i balans där netto- och bruttokostnadsutveckling mäts avviker verksamhetsområde Kollektivtrafik från budget. Även om arbete pågår för att öka resande och därmed biljettintäkter så påverkas kostnader av inflation och upphandlade avtal.

Inga justeringar i 2022 års verksamhetsplan föreslås.

Från och med den 1 januari 2023 inrättas en kollektivtrafiknämnd (KTN) som ska upprätta en egen verksamhetsplan med budget. Den regionala utvecklingsnämndens (RUN) verksamhet och nu gällande verksamhetsplan kommer för 2023 därför delas upp i två verksamhetsplaner, en för kollektivtrafiknämnden och en för regionala utvecklingsnämnden. För nämnderna blir det då tydligare i verksamhetsplanering och uppföljning att följa respektive verksamhet. För att hålla ihop regionala utvecklingsfrågor och kollektivtrafikfrågor genomförs inte någon organisatorisk förändring inom förvaltningsområde regional utveckling med anledning av detta.

Regionfullmäktige kommer i november att behandla ärendet om Regionplan med budget 2023–2025, och därefter fastställer respektive nämnd sina verksamhetsplaner. Enligt gällande tidsplan fattas beslut om regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 i december och för kollektivtrafiknämnden vid nämndens första mötet i januari 2023.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 23 november 2021, § 187, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2022. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regionala tillväxtmedel (anslag 1:1).

Det regionala utvecklingsansvar som staten uppdrar till regionerna finansieras genom det så kallade 1:1-anslaget. Hur mycket medel respektive region får från anslaget fördelas i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (för budgetåret 2022 se RUN/685/2021). Anslagstilldelningen grundar sig på de regionala förutsättningar som råder och Region Jämtland Härjedalen hanterar mest medel i landet räknat per innevånare. 2022 tilldelades vår region 116 442 000 kronor och en anslagskredit på 5 822 000 kronor. Bemyndiganderamen är 220 000 000 kronor. Medlen får beviljas i form av företagsstöd, projektstöd och stöd till kommersiell service i enlighet med nationella förordningar och i linje med regionala prioriteringar. 2022 tilldelas även regionerna ersättning för förvaltningskostnader via regleringsbrevet.

Enheten Finansiering och stöd inom område Hållbar tillväxt ansvarar operativt för handläggning av stöd med medel från anslag 1:1. Den uppföljning som nämnden tar del av summerar hur anslaget har hanterats och fördelats under årets första del. Rapporten, Uppföljningsrapport regionala tillväxtmedel 2022 (anslag 1:1), redovisar även hur mycket medel som har använts för utbetalningar hittills under året och hur prognosen för utbetalningar resterande del av året ser ut.

Den 15 december 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2023 vid sitt sammanträde i september.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids och distansstudier

• kulturprogram

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Birka folkhögskola är 8 186 tilldelade deltagarveckor. Under 2021 producerades 8291 veckor sammanlagt. Planen för 2022 och 2023 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna och beslut som tas av Folkhögskolerådet.

Den 15 december 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2023 vid sitt sammanträde i september.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids och distansstudier

• kulturprogram

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Bäckedals folkhögskola är 5 000 tilldelade deltagarveckor. Under 2022 produceras 5 738 veckor sammanlagt. Planen för 2022 och 2023 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som tas av Folkhögskolerådet.

Handlingarna publiceras endast internt inför sammanträdet.

Handlingarna publiceras endast internt inför sammanträdet.

Handlingarna publiceras endast internt inför sammanträdet.

Region Jämtland Härjedalen har fått en inbjudan om fortsatt medverkan i innovationsprojektet Duvedmodellen inom ramen för Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation Steg 3. Projektet leds och koordineras av KTH Arkitekturskolan. Projektet ansöker nu om fortsatt Vinnovafinansiering under perioden januari 2023 till januari 2025.

Sedan augusti 2020 deltar Region Jämtland Härjedalen i ett Vinnovafinansierat projekt om lokal samhällsutveckling och långsiktigt hållbar hälsa centrerat runt Duved (Duvedmodellen för lokalsamhällen 2.0). Projektet avslutades sista augusti 2022. Bakgrunden till projektet är de växande klyftorna i livsvillkor mellan stad och landsbygd som har en negativ påverkan på offentlig och privat service, kulturutbud, arbete, transporter, bostäder, liksom i tilltron till de demokratiska samhällssystemen. Duved har tack vare sin lilla skala med ca 1000 fastboende invånare– med Duved Byförening som drivande kraft – möjlighet att bli modellskapare och visa vägen för framtidens by- och samhällsbyggnadsutveckling i Sverige. Under Steg 2 av projektet har Vinnova bidragit med 10 miljoner kronor, och medfinansiering från partners i form av eget arbete har uppgått till 10 miljoner. Region Jämtland Härjedalens insats har varit arbetstid motsvarande 500 000 kronor under projektperioden.

I nästa steg (steg 3) planeras projektets resultat för samhällsutveckling användas på andra, mindre orter men också på grannskap/bostadsområden i städer. Projektet önskar etablera ett regionalt Jämtlandsnätverk med regionen, länsstyrelsen, kommuner och lokala byföreningar, med flera, med regionen som en central aktör för att åstadkomma en nätverksbaserad samhällsbyggnadsstyrning. Projektet kommer parallellt att etablera ytterligare cirka fyra regionala nätverk, för ömsesidiga kunskaps- och erfarenhetsutbyten (dialog pågår med Närke, Uppsala, Skåne och Gotland). Därutöver medverkar ett stort antal parter och expertis, bland andra (preliminärt): KTH, Linköpings universitet, SKR, Boverket, Tillväxtverket, VTI, IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Allmännytta, Byggherrarna, SmåKom och Hela Sverige ska leva. Total budget för projektet beräknas till ca 50 miljoner kronor.

Önskemålet inför det nya projektet är att Region Jämtland Härjedalen deltar i och medfinansiering projektet med arbetstid motsvarande en miljon kronor. Förutsättningen för en projektparts medverkan är att skapa ömsesidig nytta, dvs. att Duvedmodellen stödjer projektparters ordinarie verksamheter och vice versa. De utvecklingsinsatser som ska genomföras i jämtländska lokalsamhällen ska därför utgå från Region Jämtland Härjedalens centrala styrdokument, i synnerhet den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och Program för smart specialisering.

Vare sig Länsstyrelsen, Åre eller Ragunda kommuner kommer att medverka i steg 3 i projektet varvid det inte finns underlag för att bilda ett regionalt Jämtlandsnätverk. Det finns inte heller personalresurser att avvara tid motsvarande en miljon kronor under berörd period. Det är inte heller tydligt hur regionens medverkan i projektet medverkar till att uppnå målen i RUS och Program för smart specialisering.

Finansdepartementet har erbjudit ett antal instanser, däribland Region Jämtland Härjedalen, möjligheten att inkomma med synpunkter på betänkandet Godstransporter på väg - vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system (SOU 2022:13).

Regeringen har analyserat och gett förslag till utformningen av ett nytt miljöstyrande system som ett alternativ till den nuvarande eurovinjettavgiften på väg som kan bidra till att miljö- och klimatmålen nås och användas för uttag av skatt samt bidra till förbättrad kontroll av yrkestrafiken. Eventuella synpunkter ska vara Finansdepartementet tillhanda senast 1 oktober 2022.

Myndigheten för yrkeshögskolan har erbjudit ett antal instanser, däribland Region Jämtland Härjedalen, möjligheten att inkomma med synpunkter på föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning socialpedagog.

Eventuella synpunkter ska vara Myndigheten för yrkeshögskolan tillhanda senast 30 september 2022. I beredningen av remissen har ansvarig tjänsteperson inhämtat synpunkter från verksamhetschefer för Individ- och familjeomsorgen i länets kommuner.

Föreskrifterna reglerar grundläggande yrkeshögskoleutbildningar som avser att leda till arbete inom det socialpedagogiska området på stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap. socialtjänstlagen (2001:453), så kallade HVB-hem, eller skola. Syftet med föreskriften är att säkerställa en nationell likvärdighet för de utbildningar till socialpedagog som bedrivs inom yrkeshögskolan. Föreskrifterna beskriver de mål, kunskaper, färdigheter och kompetenser som en yrkeshögskoleexamen med inriktning socialpedagog ska ha uppnått efter genomgången utbildning. Yrkesrollen har ursprungligen funnits inom HVB-verksamhet men på senare tid även inom tillexempel skolan och kriminalvård.

Länstrafiken i Jämtlands län AB inledde under 2019, på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen, en upphandling av särskild kollektivtrafik (RUN/437/2019) för fyra av länets kommuner. Länstrafikens verksamhet fördes över till Region Jämtland Härjedalen den 1 juli 2020, under regionala utvecklingsnämnden. Region Jämtland Härjedalen beslutade i september 2020 att avbryta ovanstående upphandling (RUN/511/2020) och återkalla tilldelningsbeslutet gällande trafikområde Krokom/Strömsund (regionala utvecklingsnämnden § 128/2020).

Beslutet om att avbryta upphandlingen och återkalla tilldelningsbeslutet överprövades till Förvaltningsrätten, där Region Jämtland Härjedalens beslut att avbryta upphandlingen förklaras ogiltigt och återkallelsen av tilldelningsbeslutet upphävdes. Region Jämtland Härjedalen beslutade återigen i september 2021 att avbryta upphandlingen gällande Särskild kollektivtrafik inom kommunerna Krokom och Strömsund. Detta beslut överprövades till Förvaltningsrätten i Härnösand, och senare till Kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten i Sundsvall meddelade den 2 maj att de avslår överprövan. Denna dom har nu vunnit laga kraft och upphandlingen är därmed avbruten. En ny upphandlingsprocess för dessa kommuner är påbörjad.

Utifrån ovanstående processer har trafiken för nämnda kommuner behövt direktupphandlas, och avtal har tecknats med befintliga leverantörer för att kunna upprätthålla trafiken under den period som rättsprocesserna pågått. Även Region Jämtland Härjedalens beslut om direktupphandling har överprövats, och Förvaltningsrätten i Härnösands har den 11 juli 2022 konstaterat att Region Jämtland Härjedalen har ingått avtal utan föregående annonsering trots att det förelåg skyldighet att annonsera enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Domstolen beslutade däremot att avtalet skulle få bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Domen överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som den 5 augusti beslutade att avslå överklagandet. Domen har nu vunnit laga kraft.

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling i Sverige. Om en domstol har fastställt att ett avtal får bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse har Konkurrensverket enligt LOU en skyldighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift. Med anledning av detta har Region Jämtland Härjedalen mottagit en skrivelse från Konkurrensverket där organisationen ombeds inkomma med en förklaring av vad som har hänt samt redogöra för de omständigheter som anses ha betydelse i sammanhanget. Upphandlingsskadeavgiftens storlek bestäms med hänsyn till alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet, och Region Jämtland Härjedalen får därför möjlighet att beskriva vilka omständigheter som bör påverka sanktionsvärdet.

Svaret ska lämnas senast den 20 september 2022. Vid upprättande av förslag till svar har Region Jämtland Härjedalen tagit hjälp av det juridiska ombud som företrätt organisationen vid ovanstående rättsprocesser.

Leader är en EU-initierad utvecklingsmetod som bygger på att privat, ideell och offentlig sektor i ett område utifrån en gemensamt framtagen strategi bidrar till utveckling i landsbygder. Leaderområdena godkänns av Jordbruksverket och organiseras i ideella föreningar som med anställd personal driver Leaderkontor. Leaders strategi genomförs genom att insatser finansieras i projektform. Leaderprojekt prioriteras av LAG (Local Action Group). LAG är sammansatt av personer med lokal förankring och kunskap som verkar i det berörda området.

Leaderområdenas tilldelade budget ska medfinansieras med 33 procent offentlig medfinansiering från regional och kommunal nivå. I Jordbruksverkets anvisningar till blanketten medfinansieringsintyg för att starta leaderområde för Leader 2023–2027 framgår att ett krav är att minst 50 procent av den medfinansieringen erhålls i ”faktisk medfinansiering i pengar”, samt att ”övriga 50 procent av medfinansieringen kan medfinansieras i pengar, offentliga resurser eller via offentlig medfinansiering direkt till projekten”.

Den 18 oktober 2021 inkom länets tre leaderkontor (Leader Mittland, Leader 3sam och Leader Grogrund) med ett äskande om medfinansiering från Region Jämtland Härjedalen för kommande programperiod. Budgeten och behovet av regional medfinansiering har därefter justerats ett antal gånger med senaste versionen inkommen 26 augusti 2022. Den totala summan av önskad regional medfinansiering till samtliga tre leaderområden uppgår till 9 544 684 kronor för perioden 2023-2027.

Dialog om den regionala medfinansieringsnivån och hur behovet skulle kunna mötas har förts löpande sedan hösten 2021. Region Jämtland Härjedalen konstaterade tidigt att den önskade medfinansieringsnivån var betydligt högre i kommande programperiod än i tidigare, samt att det därmed inte skulle finnas ekonomisk möjlighet att finansiera hela beloppet inom regionbudgeten. Region Jämtland Härjedalens bedömning av hur medel från anslag 1:1 kan användas som medfinansiering till Leader har utretts och kommunicerats i svar till leaderkontoren längs vägen (RUN/281/2022). En slutsats var att Region Jämtland Härjedalen inte får överlåta beslutanderätten över medel från anslag 1:1 till annan juridisk person. Därför kan regional finansiering med medel från anslag 1:1 inte ges i form av bidrag till så kallad LAG-pott. Stöd kan dock beviljas på vanligt sätt direkt, det vill säga direkt till projekt (som projektstöd), och en lösning föreslås därför vara att en del av medlen för kommande år avsätts för denna användning till Leader 3sam och Leader Grogrund.

Regional medfinansiering till Leader Mittland Plus
Leader Mittland Plus bedöms kräva särskild hantering. Detta beror på att området omfattar kommuner i både Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Ett likvärdigt finansieringsupplägg från båda regionerna är därför att eftersträva. Region Västernorrland medfinansierar Leader Höga Kusten och Leader Mittland Plus under perioden 2023- 2027 med 500 000 kronor per område och år från regionbudgeten, det vill säga inte med medel från anslag 1:1. Efter avstämning med den politiska ledningen meddelades Leader Mittland Plus den 23 juni att Region Jämtland Härjedalen avser att medfinansiera leaderområdet med 446 743 kronor fördelat på fem år motsvarande ca 89 000 kronor per år från regionbudgeten.

Regional medfinansiering till Leader 3sam och Leader Grogrund
Leader 3sam behöver 3 686 747 kronor i regional medfinansiering. Motsvarande belopp för Leader Grogrund är 5 411 194 kronor.

Den regionala medfinansieringen till områdena Leader 3SAM och Leader Grogrund föreslås utifrån ovanstående bakgrund beviljas som medfinansiering till flera enskilda leaderprojekt. Det blir således medfinansieringstyp som enligt Jordbruksverkets anvisningar inte behöver intygas i förväg eftersom det handlar om offentlig medfinansiering direkt till projekten.

Medel från anslag 1:1 avsätts i prognos och beviljas löpande till projekt i enlighet med Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken och Region Jämtland Härjedalens gällande villkor för stöd till projekt. Det kan handla om projekt där leaderkontoren själva är projektägare (så kallade LAG-ägda projekt) eller projekt som ägs av annan aktör med finansiering från leaderkontoret. Denna modell för regional medfinansiering bygger på samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och leaderkontoren, samt att projektägaren inkommer med ansökan om medfinansiering till det enskilda projektet via Min Ansökan. Handläggning, granskning och utbetalning av stöd sker enligt normalt förfarande. Beslutsfattandet behöver därmed kunna ske löpande varför nämnden föreslås delegera beslutanderätten till ordförande.

Funäs Resort AB, 556784-4443, erhöll den 2 augusti 2010 preliminärt beslut om 7 845 000 kronor i regionalt investeringsstöd. Ärendet avsåg turistiskt kommersiellt boende och var förenat med villkor. Stödets storlek fastställdes i slutligt beslut den 21 oktober 2015 till 7 565 120 kronor. Som säkerhet lämnades realsäkerheter i form av pantbrev och ägarna tecknade en generell borgensförbindelse.

Bolaget inkom den 2 mars 2022 med begäran om omprövning av villkoren för nedskrivning. Regionala utvecklingsnämnden beslutade om ändrade villkor den 17 maj 2022, § 78. Beslutet innebar att tidigare särskilda villkor upphörde att gälla och tidigare beslut omprövades på så sätt att nedskrivning av återkravsrätten skulle inledas vid slutligt beslut, 21 oktober 2015 och därefter årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet.

Region Jämtland Härjedalen har gjort en översyn av stöd till kommersiellt turistiskt boende (RUN/228/2022). Den 14 juni 2022, §116, beslutade regionala utvecklingsnämnden att krav på uthyrning i 15 år med kvarhållande av realsäkerheter i form av pantbrev ska upphöra att gälla i ärenden när det har gått 10 år från att stödet är helt utbetalt.

Bolaget inkom den 24 augusti 2022 med promemoria där önskan om att fastighetspanten frisläpps eller ersätts med motsvarande säkerhet vid ett tidigare tillfälle än 10 år efter att stödet slututbetalades. Bakgrunden är att boendet togs i bruk som kommersiellt turistiskt boende 2010, det vill säga redan innan stödet var helt utbetalt. Nettoomsättning för uthyrningsverksamheten finns redovisad från bokslutsåret 2011 och framåt. Att slututbetalning genomfördes vid senare tidpunkt är av teknisk karaktär och förklaras av att Bolaget hamnade i tvist med en leverantör. Bolaget avser nu att sälja fastigheten till en nybildad bostadsrättsförening och arbete för försäljning av bostadsrätterna är redan påbörjad.

Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att syftet med stödet har uppfyllts, det vill säga boendet har varit tillgängligt på uthyrningsmarknad för turister i minst 10 års tid. Därför föreslås att aktuella realsäkerheter i form av pantbrev återlämnas och att borgensförbindelser avslutas. Eventuella kostnad för säkerhetsförändringen faktureras Bolaget av Sarus Consulting.

Husen i Backen AB, 556806-3373, erhöll den 2 augusti 2010 preliminärt beslut om 7 231 000 kronor i regionalt investeringsstöd. Ärendet avsåg turistiskt kommersiellt boende och var förenat med villkor. Stödets storlek fastställdes i slutligt beslut den 2 juli 2014 till 6 693 113 kronor. Som säkerhet lämnades realsäkerheter i form av pantbrev och ägarna tecknade en generell borgensförbindelse. Den 30 november 2019 fusionerades det helägda dotterbolaget Husen i Backen AB till Funäs Resort AB (Bolaget), 556784-4443. Det beviljade regionala investeringsstödet överfördes då till Bolaget.

Bolaget inkom den 2 mars 2022 med begäran om omprövning av villkoren för nedskrivning. Regionala utvecklingsnämnden beslutade om ändrade villkor den 17 maj 2022, §79. Beslutet innebar att tidigare särskilda villkor upphörde att gälla och tidigare beslut omprövades på så sätt att nedskrivning av återkravsrätten skulle inledas vid slutligt beslut, 2 juli 2014 och därefter årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet.

Region Jämtland Härjedalen har gjort en översyn av stöd till kommersiellt turistiskt boende (RUN/228/2022). Den 14 juni 2022, §116, beslutade regionala utvecklingsnämnden att krav på uthyrning i 15 år med kvarhållande av realsäkerheter i form av pantbrev ska upphöra att gälla i ärenden när det har gått 10 år från att stödet är helt utbetalt.

Bolaget inkom den 24 augusti 2022 med promemoria där önskan om att fastighetspanten frisläpps eller ersätts med motsvarande säkerhet vid ett tidigare tillfälle än 10 år efter att stödet slututbetalades. Bakgrunden är att boendet togs i bruk som kommersiellt turistiskt boende 2010, det vill säga redan innan stödet var helt utbetalt. Nettoomsättning för uthyrningsverksamheten finns redovisad från bokslutsåret 2011 och framåt. Att slututbetalning genomfördes vid senare tidpunkt är av teknisk karaktär och förklaras av att Bolaget hamnade i tvist med en leverantör. Bolaget avser nu att sälja fastigheten till en nybildad bostadsrättsförening och arbete för försäljning av bostadsrätterna är redan påbörjad.

Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att syftet med stödet har uppfyllts, det vill säga boendet har varit tillgängligt på uthyrningsmarknad för turister i minst 10 års tid. Därför föreslås att aktuella realsäkerheter i form av pantbrev återlämnas och att borgensförbindelser avslutas. Eventuella kostnad för säkerhetsförändringen faktureras Bolaget av Sarus Consulting.

Trafikavtal Tätortstrafik 2016 är ett Tjänstekoncessionsavtal, där merparten av trafikföretaget VY Buss AB:s intäkter är direkta biljettintäkter. Med anledning av resandetappet kopplat till Covid-19 har Vy Buss AB förlorat en stor del av sina intäkter och saknar förutsättning för kostnadstäckning, avseende såväl fast kostnader som kostnader för operativa driftlednings- och trafikutförandefunktioner. Enligt delegationsbeslut och förhandling tecknade parterna under både 2020 och 2021 avtal om kompensation avseende intäktsbortfall, utifrån punkt 12.4 i trafikavtalet (omförhandling vid väsentliga förändringar av de affärsmässiga villkoren). Vy Buss AB har nu hört av sig om motsvarande förhandling för 2022. Beslut gällande motsvarande förhandling och formaliserande avtal avseende kompensation för intäktsbortfall januari-december 2022 bör sålunda fattas.

Region Jämtland Härjedalen har vid flera tillfällen deltagit i Svensk Kollektivtrafiks nätverk för de RKM som har tjänstekoncessioner och som har fått förhandlingsframställan från trafikföretagen. Verksamhetsområde Kollektivtrafik har dessutom rådgjort med regionens jurist, samt juristen på Mälartåg, som varit särskilt insatt i frågan och tagit del av samtliga tjänstekoncessionsavtal. Området har även haft separata avstämningar med två beställare som har eller har haft tjänstekoncession med just Vy Buss AB

Mer information om trafikavtalet och resultat av tidigare förhandlingar, liksom inriktning för kommande förhandling, finns sammanställt i dokumentet Förhandlingsinriktning, daterat 2022-09-07.

Kostnadsfördelningen för Norrtågs trafikutbud baseras på det basutbud som gemensamt beslutades av delägarna inför den senaste trafikupphandlingen 2015. Ekonomiska konsekvenser som beror på trafikförändringar utöver basutbudet regleras direkt mot den eller de delägare/finansiärer som berörs av förändringen.

I basutbudet ingår 2,5 dubbeltur på sträckan Östersund – Duved på lördagar. Inför T20 beslutade Vy Tåg AB, att på kommersiella grunder, utöka trafiken på aktuell sträcka med ytterligare två dubbelturer för att möta en ökad efterfrågan. Pandemin Covid-19 ledde strax därpå till ett minskat resande totalt sett. Därför inledde Vy Tåg och Norrtåg avtalsförhandlingar under 2022, vilket resulterat i en annan avtalsform. Vy Tåg meddelade också under T22 att de avsåg att inte köra de turer som lagts till på kommersiella grunder. För att undvika förändringar under gällande tidtabell räknade Norrtåg in denna trafik i den ordinarie kostnadsfördelningen, vilket innebar att övriga delägare delvis finansierat trafiken. Inför T23 behöver därför Region Jämtland Härjedalen fatta beslut om den utökade trafiken ska fortsätta köras och då helt finansieras av Region Jämtland Härjedalen, då den inte är en del av basutbudet.

De aktuella turerna är fetmarkerade i den förenklade tidtabellen nedan.

Om turerna inte läggs med i trafikbeställningen blir det cirka 9 timmar långa tidsluckor mellan avgångarna i vardera riktningen.

Region Jämtland Härjedalen behöver senast i oktober 2022 meddela om de tidigare kommersiella avgångarna mellan Östersund och Duved på lördagar ska ingå i trafikbeställningen för T23 eller om dessa avgångar ska tas bort. Om de ska behållas i tidtabellen för T23 kommer kostnaden för dessa turer att tillkomma på Region Jämtland Härjedalens finansiering samtidigt som en eventuell besparing av att inte köra dessa fördelas på samtliga finansiärer.

Beräknat antal turer per år uppgår till cirka 200. Beläggningen är relativt stark och resandet har ökat under året. Prognosen för 2022 är cirka 7 000 resenärer totalt. I snitt innebär det 30 resenärer per tur västerut och 40 resenärer per tur österut. Ungefär 30 % av resandet genomförs med ungdomskort. Den prognostiserade nettokostnaden för de två dubbelturerna uppgår till 1,0 mnkr per år. Den faktiska kostnaden för trafiken kommer årligen att justeras mot den faktiska intäkten för dessa avgångar, eventuellt minskade intäkter leder till en högre kostnad likväl som eventuellt ökade intäkter leder till en lägre kostnad per år.

Möjligheten att i stället ersätta de två dubbelturerna med buss har undersökts, risken är dock stor att det inte skulle ses som ett tillräckligt attraktivt alternativ för att resenärerna skulle fortsätta åka kollektivt. Restiden skulle öka från tågets cirka 1 timme och 20 minuter till 2 timmar och 10 minuter med buss. En utökning med två dubbelturer med buss från Östersund till Duved beräknas kosta cirka 500 000 kronor per år.

Om de två dubbelturerna inte ska ingå i trafikbeställningen för 2023 innebär det att utbudet på sträckan nästan halveras, vilket kan leda till ett minskat resande även på övriga avgångar. En neddragning kommer främst drabba ungdomars resmönster och aktiviteter på helger men även eventuellt vissa arbetspendlare som arbetar helg i Åredalen. Turerna har varit efterfrågade även om resandet inte varit så omfattande att intäkterna räckt till att finansiera turerna i sin helhet. Ett eventuellt beslut att inte fortsätta med dessa turer på lördagar hämmar Region Jämtland Härjedalens långsiktiga ambition att förlänga fler turer till Trondheim efter att elektrifieringen av Meråkerbanan är färdig 2024.

Kostnaden för att utöka Norrtågs basutbud från och med trafikår 2023 på sträckan mellan Östersund och Duved från 2,5 dubbelturer till 4,5 dubbelturer beräknas uppgå till en nettokostnad av 1 mnkr per år. Regionfullmäktige beslutade 2022-02-16 att fastställa Trafikplan 2023 (RUN/487/2021) med en utökad budgetram om 5 miljoner kronor för de trafikförändringar som föreslogs för trafikåret 2023. Kostnaderna för trafikförändringarna i T23 har visat sig bli lägre än tidigare uppskattningar. Därmed finns det tillräckligt utrymme inom budgetramen för Trafikplan 2023 för att täcka den oförutsedda kostnadsökning som en utökning av basutbudet på lördagar på sträckan mellan Östersund och Duved från 2,5 dubbelturer till 4,5 dubbelturer innebär. Även om denna utökning av basutbud ryms inom den av regionfullmäktige beslutade ramförstärkning för trafikutbudsförändrar T23 så bör nämnas att verksamhetsområdet kollektivtrafik totala kostnadsmassa enligt prognos för 2022 såväl som 2023 inte ryms inom den budgetram som har tilldelats området via region- och verksamhetsplan.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades i ärende RUN/606/2015. Vissa förändringar av principerna är nödvändiga i Norrlandsresans taxa inför 2023.

Översikt & bakgrund
Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Detta index ligger för närvarande på cirka 13%, vilket är högre än normalt och skulle resultera i en relativt stor prisökning för kunder som reser över länsgräns inom Norrlandsresesamarbetet. Därför föreslås att prishöjningen för 2023 begränsas till 5%.

Under 2023 planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) som är byggt enligt den nationella BoB-standarden.

Om Reskassa
Reskassa är en typ av elektronisk plånbok som kunden laddar med valfritt belopp i förskott på ett kortämne och som ofta ger viss rabatt vid köp av enkelbiljetter. På Norrlandsresans biljetter erbjuds i nuläget 15% rabatt vid köp av enkelbiljett.

Enligt den nya BoB-standarden kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp betalningar ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Antalet försäljningar ombord har mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I flera kollektivtrafiksystem har reskassan redan utgått, däribland SL, Östgötatrafiken, Region Kalmar och Länstrafiken Kronoberg.

Genomförande
I stället för reskassa införs ett 10-resorskort med 10% rabatt per resa, för resor över länsgräns. Enligt ett gemensamt förslag ska 10-resorskort vara den gemensamma nämnaren mellan våra län och ska finnas hos alla parter inom samarbetet. För resenären betyder det att en 10-resorsbiljett kan köpas på alla bussträckor i Norrlandssamarbetet.

Reskassan avvecklas i två steg;

• Ta bort möjligheten att fylla på reskassa (ambition januari 2023)

• Ta bort möjligheten att använda reskassan (12 månader senare)

Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp laddade värden. Kunder med eventuellt kvarvarande värden, när betalning inte längre är möjlig, kommer att kompenseras eller få återbetalning av motsvarande värde.

Förutom prisjusteringen på 5 % förändras inte den nuvarande taxan och andra rabatter behålls tills vidare. De biljetter som erbjuds på Norrlandsresan blir alltså:

• Enkelbiljett

• 30 dagars periodbiljett

• 10-resorsbiljett med 10 % rabatt jämfört med motsvarande enkelbiljett

När det nationella biljett- och betalsystemet implementerats fullt ut kan Norrlandsresetaxans framtida roll behöva utredas ytterligare.

Pandemin har inneburit stora utmaningar för kollektivtrafiken i hela Sverige. Restriktioner och uppmaningar om att undvika kollektivtrafik ledde till att antalet resor med buss och tåg minskade och att resandemönstren har förändrats. En stor andel av våra resenärer har återvänt, men inte alla.

I december 2021 fastställde den regionala utvecklingsnämnden handlingsplanen för det Regionala trafikförsörjningsprogrammet 2021 – 2026. Enligt handlingsplanen ska ett strategiskt arbete med översyn och utveckling av kollektivtrafikens biljettutbud, prissättning och försäljningsstrategi genomföras under 2022 – 2023. Mot denna bakgrund påbörjades under våren 2022 en utredning av biljettutbud och priser inom kollektivtrafiken i Jämtlands län med målsättning att hitta lösningar som bidrar till att göra kollektivt resande mer attraktivt och öka marknadsandelen.

Samtidigt planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) under 2023 som är byggt enligt den nationella BoB-standarden. Det nya systemet ger ökade förutsättningar för att förenkla biljettköp och sömlöst resande i Sveriges kollektivtrafik, men för att dra fördel av det behövs vissa justeringar i biljettutbudet. Större likheter mellan biljettutbud och villkor i stadstrafik och regiontrafik, såväl som i angränsande län, måste uppnås.

På nationell nivå finns även flera utredningar och strategier som har samma målsättning. Det finns ett behov av att sänka tröskeln för köp av biljetter i kollektivtrafiken genom att göra biljettutbudet och priset mer lättförståeligt och biljettsystemet kompatibelt med andra läns system.

Ett större strategiskt arbete som innefattar det totala biljettutbudet, rabattkategorier och priszoner i Jämtlands län har inletts och kommer att ske i samråd med angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) i de andra norrlandslänen, Samtrafiken (Resplus) och Norrtåg. Hela utredningen beräknas vara klar i december 2022, men beslut behövs i ett fåtal ärenden innan dess och arbetet har därför delats upp i två steg. Delrapporten återfinns i dokumentet Länstrafikens biljetter och priser – delrapport 1 augusti 2022, daterad 2022-08-22.

I steg 1 behövs beslut inom två områden:

• Stadstrafikens priser & biljetter

• Reskassa

Genomförandet är delvis beroende av tidpunkten för införandet av det nya BoB-systemet och att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft.

Stadstrafiken
I samband med att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft (planerat till juni 2023) övergår också ansvaret för prissättning av biljetter helt och hållet till Region Jämtland Härjedalen. Den taxa som gäller i stadstrafiken nu är inte politiskt beslutad, varför ett beslut behövs.

Utifrån detta har stadstrafikens biljettutbud, priser och villkor setts över. Mot bakgrund av det strategiska arbetet, som har fokus på att göra biljettutbudet mindre komplext och mer lättförståeligt, föreslås några mindre justeringar enligt följande. 72-timmars biljetten och Flygbussens 10-resorsbiljett tas bort, då försäljningen är ytterst liten. Antalet rabattkort (nuvarande tankkort, för närvarande fem varianter) reduceras till två varianter; 10 respektive 20 resor, med 10 % respektive 25 % rabatt jämfört med enkelbiljettspriset. 10-resor krävs för harmonisering i Norrlandstaxesamarbetet, 20-resor är en harmonisering med regiontrafiken. För att göra 24-timmarsbiljetten mer prisvärd reduceras priset från 90 kr till 80 kr för vuxen, samt att barn- och seniorrabatt införs enligt nuvarande rabattsatser (50% för barn och 25% för senior). För att harmonisera villkoren med regiontrafiken införs också seniorrabatt på rabattkort i stadstrafiken.

Inga omfattande negativa konsekvenser förutses med de justeringar som förslaget innebär.

Reskassan
I det nya biljett- och betalsystemet kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp biljettköp ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Försäljning av reskassa har också minskat kraftigt då antalet biljettköp ombord mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I stället för reskassa erbjuds andra rabatterade alternativ. Detsamma gäller också för Länstrafikens egna biljettutbud och förslaget är att reskassan avvecklas i två steg; i första steget tas möjligheten att ladda reskassan bort och i nästa steg försvinner möjligheten att betala med reskassan. Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp redan laddade värden. Motsvarande förändring har redan genomförts på flera platser i Sverige, exempelvis hos SL i Stockholm.

Fortsättningen
Det fortsatta arbetet med biljettutbud och priser innebär sannolikt större förändringar, men en mer omfattande konsekvensanalys behöver göras för att utreda vad olika förslag skulle ha för påverkan på Länstrafikens intäkter. Nyckeln till en högre kostnadstäckningsgrad är att få fler att resa med kollektivtrafiken och en förutsättning för att kunna uppnå detta är att se till att vårt biljettutbud är lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. Förslag på åtgärder kommer i steg 2.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional planupprättare, har ansvaret för att ta fram en regional transportplan. I april 2022, § 49, godkände regionfullmäktige planförslaget av Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033. Planförslaget skickades därefter in till regeringen för beslut, och den 7 juni fattade regeringen beslut om den Nationella Infrastrukturplanen som även omfattar samtliga regionala transportplaner (Skr. 2021/22:261).

Den 2 juli 2021 fick Region Jämtland Härjedalen ett preliminärt besked avseende nedskrivning av tilldelade medel till regional plan baserat på upparbetning 2018–2021 (TRV 2021/79143). Det preliminära avdraget för Jämtlands län var satt till 149,9 miljoner kronor där avdraget avräknats under kommande planperiods första fyra år (2022–2025). Planförslaget upprättades med utgångspunkt från den preliminära tilldelningen.

I Trafikverkets beslut Ramar för regional transportinfrastruktur 2022-2033, daterat 23 juni 2022, har avdraget korrigerats till 160,6 miljoner kronor vilket innebär att tilldelningen minskats med ytterligare 10,8 miljoner kronor. Tilldelningen under åren 2022–2025 är satt till 10 mnkr/år och år 2026 har minskats ner från 50,9 mnkr till 46,9 mnkr, övriga år är i paritet med det preliminära beslutet.

En revidering av planförslaget har bedömts vara relativt omfattande och av mindre praktisk vikt i och med att den årliga budgeten och upparbetningen hanteras och styrs av Trafikverket och är under ständig förändring (byggnation pågår och budget justeras utifrån löpande utfall). Det har därför inte gjorts några korrigeringar i planen utifrån det planförslag som regionfullmäktige behandlade i april. Däremot kommer kostnadsuppföljning kontinuerligt genomföras med Trafikverket för att följa den ekonomiska utvecklingen i de projekt som kommer löpa under den aktuella tiden (2022–2025). Detta för att Region Jämtland Härjedalen som planupprättare ska ha större möjlighet att besluta om eventuella förändringar i byggnationstakt och/eller uppstart av nya objekt med målsättning att den nya budgeten ska hållas.

Under våren 2022 har Bolaget Stora Enso skog kontaktat Region Jämtland Härjedalen och Bäckedals folkhögskola rörande en önskan om att sälja/överlåta den byggnadsminnesförklarade fäbodvallen Jo-jonsvallen på Västremmen (del av fastighet Älvros Kyrkby 6:6). Köpesumman föreslås vara 1 krona.

Bakgrunden är att bolaget inte längre har kompetens att ta hand om en sådan fastighet med byggnader ändå från 1600-talet. Bolaget vet dock om att Bäckedals folkhögskola har den kompetens i byggnadsvård och hantverk som krävs. Bäckedals folkhögskola har sedan många år ett samarbete med Stora Enso skog, bland annat gällande kurser i arkeologi med inventeringar av fornlämningar i skog och rekonstruktion av en äldre typ av liggmila för träkolsframställning etc.

Ett övertagande av fastigheten skulle kunna berika Bäckedals folkhögskolas verksamhet och skapa stora mervärden till skolans kurser i hantverk och byggnadsvård. Samtidigt innebär förvaltandet av ett byggnadsminne ett stort ansvar. Vid ett övertagande av fastigheten tillkommer förutom köpesumman kostnad för lagfart och för del i vägunderhåll (samfällighet). Kostnader för avstyckning och fastighetsbildning står bolaget Stora Enso för. Mer information om fastigheten och vad det innebär att äga en fastighet med byggnadsminnesförklaring, samt vilka utvecklingsmöjligheter köpet skulle innebära för Bäckedals folkhögskola, finns beskrivet i PM Köp av fastighet Byggnadsminnet Jo-Jonsvallen, daterat 2022-09-05.

Enligt reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/2343/2016), avsnitt 3.3 Fastigheter, har regionstyrelsen rätt att besluta om köp, försäljning, byte och fastighetsreglering av fastighet eller del av fastighet till ett värde av <100 basbelopp i varje enskilt ärende och inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt. Som styrelse för Bäckedals folkhögskola önskar regionala utvecklingsnämnden ta ställning i ärendet inför beslut i regionstyrelsen.

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafik: 2022-06-09

Protokoll regionens samverkansråd: 2022-05-30, 2022-08-29

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview