Möte 2023-09-25

Tid för justering: Tisdag 26 september (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Stockholmskontoret (North Sweden Stockholm Office)

• Fördjupning: Nationell plan för transportinfrastruktur och länsplaner för regional transportinfrastruktur

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Hantering av remiss Tågstrategi 2040 (En spännande Norrtågsresa – Norrtåg AB (norrtagab.se))

• Lägesrapport: Utredning Stiftelsen Jamtli (RUN/269/2023)

• Uppföljning regionala utvecklingsmedel (1:1-anslaget) 2023 (RUN/33/2023) flyttas till oktobersammanträdet.

• Rätt och effektiv kompetens (RUN/337/2022)

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 13 december 2022, § 198, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2023. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Naboer AB, Peak Innovation AB, Torsta AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Stiftelsen Jamtli, kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans, Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening, Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening samt Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2023-08-07. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som regionala utvecklingsnämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i april 2023, § 45, fick regiondirektören i uppdrag att utreda behovet av ett övergripande styrdokument för kulturarv. Bakgrunden var rapporten ”Kulturarv för hållbar utveckling” som Heimbygda och Stiftelsen Jamtli tagit fram under hösten 2022 som ett underlag för en regional kulturarvsstrategi. Utredningen har bestått av omvärldsbevakning, granskning av relevanta dokument, översyn av Kultursamverkansmodellen samt samråd och dialog med interna och externa aktörer, och finns sammanställd i dokumentet Uppdrag Kulturarv: Behovet av ett styrande dokument för kulturarvsfrågor inom Region Jämtland Härjedalen, daterat 2023-08-07.

Sammantaget visar utredningen på en relativt stor enighet kring kulturarvsfrågorna. Ett eget styrdokument skulle kunna hjälpa till att föra upp frågorna högre på agendan och visa på medvenhet och förståelsen kring kulturarv men viktigare tycks vara den löpande diskussionen, förankringsprocessen och utvecklade samverkansforum. Det centrala bedöms vara att kulturarvsfrågorna fortsätter ta plats i processer och sammanhang som bland annat kan kopplas till befintliga planer och strategier, inte minst den regionala kulturplanen 2024–2027 som har varit under framtagande parallellt med utredningen. Såväl utredningen som arbetet med kulturplanen har pekat specifikt på angelägna utvecklingsbehov för kulturarv.

Genom kompletteringar i kommande kulturplan bedöms förståelsen om betydelsen av kulturarv för inkludering och mångfald, men också för attraktionskraft och lokal utveckling, kunna stärkas. Att inkludera kulturarvsperspektivet i kulturplanens genomförande underlättar både administration, samordning och uppföljning och de ekonomiska konsekvenserna bedöms bli mindre än vid ett eget kompletterande styrdokument.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Verksamhetsområdena Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett inför 2023 som innebär att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Resultatavvikelsen var positiv för perioden och uppgick till +8,9 mkr. Prognosen för helår 2023 är oförändrad jämfört med tidigare prognos och bedöms bli 1,7 mkr bättre än budget.

Antal anställda exklusive timanställda har ökat med sju medarbetare jämfört med samma mättillfälle föregående år. Ackumulerad utförd tid i en tolvmånadersperiod (juli 2022-juni 2023) visar utfallet 148 årsarbetare som är i paritet för samma period året innan.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 fastställdes i december 2022, § 198. Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2023-2025 beslutat om fyra strategier:

• Strategi för länets utveckling

• Strategi för våra medarbetare

• Strategi för ekonomi

• Strategi för vård

Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en delårsrapport per augusti 2023. I denna rapport följs verksamhet, mål, ekonomi och medarbetare upp.

Regionala utvecklingsnämnden bedriver verksamhet utifrån tre av regionens fyra strategier. Det finns nio strategiska inriktningar som har 28 verksamhetsmål kopplat till sig. Den samlade bilden för regionala utvecklingsnämndens 9 strategiska inriktningar och underliggande 28 verksamhetsmål är att dessa är delvis uppfyllda och att ett arbete har påbörjats, dvs gul. För verksamhetsmålen är 43% gröna (uppfyllda) och 36% gula (påbörjade). Röd 14% innebär ännu ej uppnått. Totalt var 2 av 28 verksamhetsmål ej rapporterade vid rapporttillfället då dessa, som bägge ligger under strategi för länets utveckling, endast mäts på årsbasis.

Ekonomiskt utfall per augusti visar att ackumulerad avvikelse mot budget uppgår till +10,4 mkr. Prognostiserad avvikelse mot budget för helåret 2023 uppgår +4,1 mkr.

Sjukfrånvaron ligger totalt på 3,4 %, vilket överstiger målvärdet på max 3% sjuktimmar i procent av ordinarie arbetstid. Jämfört med föregående år har sjukfrånvaron minskat med 0,3 procentenheter.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 fastställdes den 13 december 2022, § 198. Nämndens verksamhetsplan ska enligt sammanträdesplaneringen följas upp vid nämndens sammanträde i september.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 innehåller totalt 28 mål, en budgetram för förtroendevalda och verksamhetsområden inom förvaltningsområde regional utveckling utifrån förutsättningarna i Regionplan och budget 2023–2025. Verksamhetsplanen innehåller även beslutade investeringar samt en uppföljningsplan med de områden som regionala utvecklingsnämnden särskilt ska följa upp under året.

Målen bryts i verksamheten ner till aktiviteter som ska genomföras på enhetsnivå för att uppfylla de politiska målen. Dessa aktiviteter beslutas av regional utvecklingsdirektör och justeras under året om behov och förutsättningar förändras för största möjliga måluppfyllelse.

Den samlade bilden för den regionala utvecklingsnämndens nio prioriterade mål och underliggande 28 verksamhetsmål är att dessa är delvis uppfyllda och att arbete pågår. Målet Tillgången till snabbt bredband om 1 Gbit/sek ska öka med 4 procentenheter jämfört med föregående år kommer inte att uppnås under året. Data hämtas årligen i mars och kommer således inte att uppdateras under innevarande år.

Trots att regionala utvecklingsnämnden har en ekonomi i balans är status röd (ännu ej uppnått) för de ekonomiska målen. Det beror på att målvärden för de ekonomiska nyckeltalen netto- och bruttokostnadsutveckling beräknas inför beslut av verksamhetsplan, baserat på prognosvärden för netto- och bruttokostnad under 2022. När utfallet för 2022 nu är känt finns det ett behov att justera dessa målvärden utifrån en uppdaterad beräkning baserat på det faktiska utfallet. För regionala utvecklingsnämnden innebär uppdaterad beräkning av nettokostnadsutveckling för 2023 att målvärden föreslås justeras till:

• Nettokostnadsutveckling 29,6% (från 7%)

• Bruttokostnadsutveckling -0,7% (från 2,8%)

Tydliga och relevanta mål bidrar till en tydlig styrning och möjliggör en förbättrad kvalitet i verksamheten. Årligen och i samband med framtagandet av nämndens verksamhetsplan pågår ett förbättringsarbete för att sätta relevanta mål för ökad kvalitet och förbättrad styrning och måluppfyllelse. Ett utvecklingsarbete som pågått under det senast året är framtagandet av en ny styrmodell för Region Jämtland Härjedalen, vilken beslutades i regionfullmäktige i juni 2023, § 72, och kommer att implementeras i och med planering 2024. Regionfullmäktige kommer i november att behandla ärendet om Regionplan med budget 2024–2026, och därefter fastställer respektive nämnd sina verksamhetsplaner. Enligt gällande tidsplan fattas beslut om regionala utvecklingsnämndens plan med budget 2024 i november 2023.

Under våren 2019 gjordes en översyn av regionala utvecklingsnämnden engagemang och deltagande i nätverk i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut (§ 46/2019) att engagera sig i det europeiska påverkansnätverket och tankesmedjan Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR). Nämndens ansökan om medlemskap beviljades av CPMR:s politiska byrå i juni 2019. Idag deltar Region Jämtland Härjedalen i Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) genom deltagande i CPMR:s generalförsamling, inklusive CPMR Sverige, samt i Östersjökommissionen/Baltic Sea Commission (BSC), inklusive BSC:s arbetsgrupp för tillgänglighet och transport.

Kostnaden för medlemskapet i BSC uppgår till 7000 euro för år 2022 och medlemsavgiften till CPMR och CPMR BSC möjliggör ett deltagande i alla arbetsgrupper. BSC stödjer arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen; en strategi som enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete är något som de svenska regionerna ska beakta vid framtagandet av regionala utvecklingsstrategier. BSC arbetar för starkare inblandning av regionala aktörer i arbetet med strategin. BSC håller en årlig generalförsamling och antar arbetsplan och budget. Inom BSC arbetar man med fyra tematiska områden: tillgänglighet och transport, maritima frågor, förnyelsebar energi, samt arktiska frågor.

Geografiskt koncentrerar sig arbetsgruppen för arktiska frågor på de nordligaste delarna av Sverige, Finland och Norge. Med den geografiska ansatsen fokuserar arbetsgruppen på frågor gällande utveckling av infrastruktur och transportmöjligheter, kompetensförsörjning och andra territoriella gemensamma principer som ligger till grund för en grön tillväxt i de arktiska områdena av Europa.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i maj 2022, § 73, att temporärt utöka sitt deltagande i Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) till att under 2022 även omfatta Baltic Sea Commissions arbetsgrupp för arktiska frågor (Arctic Task Force). Syftet var att generera kunskap om vilka synergieffekter ett engagemang kan innebära och hur forumet bäst kan nyttjas.

Sedan beslut fattades om temporärt utökat deltagande har inga möten genomförts för arbetsgruppen Artic Task Force. En utvärdering om deltagandet har därför inte varit möjligt att genomföra.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens och regionala utvecklingsnämndens prioriteringar föreslås att Region Jämtland Härjedalen förlänger det temporära deltagandet i arbetsgruppen för arktiska frågor (Arctic Task Force) mandatperioden ut för CPMR BSC, det vill säga till och med Baltic Sea Commission General Assembly den 22–23 maj 2024. Beslut om eventuellt framtida deltagande fattas därefter.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2024 vid sitt sammanträde i september.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distansstudier,

• kulturprogram,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Folkbildningsrådets preliminära tilldelning för Birka folkhögskola är 8 186 tilldelade deltagarveckor för 2024. Under 2022 producerades sammanlagt 8 931 deltagarveckor. Planen för 2023 och 2024 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som fattas av Folkbildningsrådet. Föreslaget kursutbud för vårterminen 2024 innebär inga egentliga förändringar sett till utbudet för höstterminen 2023.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2024 vid sitt sammanträde i september.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

För 2024 är den preliminära tilldelningen från Folkbildningsrådet till Bäckedals folkhögskola 5000 deltagarveckor i ingångsvärde. Beslut om slutgiltig tilldelning till Folkhögskolorna fattas av Folkbildningsrådet i februari 2024.

Den tidigare nationella satsningen på utökade studieplatser upphörde under 2023 vilket innebar minskad verksamhet motsvarande ca 500 deltagarveckor jämfört med verksamhetsåret 2022. Bäckedals prognos för 2023 är att skolan genomför verksamhet motsvarande ca 5 025 deltagarveckor.

Planen för 2024 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som tas av Folkbildningsrådet.

Föreslaget kursutbud för vårterminen 2024 innebär inga egentliga förändringar sett till utbudet för höstterminen 2023.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har under 2022 granskat Region Jämtland Härjedalens hantering av riktade statsbidrag. Syftet med granskningen har varit att titta på om styrning, ledning och den interna kontrollen för hantering av riktade statsbidrag är ändamålsenlig. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden har utifrån granskningsrapporten fått ett antal rekommendationer från revisorerna.

Revisorerna rekommenderar regionala utvecklingsnämnden följande:

• Ta fram skriftliga rutiner och tillämpningsanvisningar inom nämndens område för hantering av statsbidrag.

• Dokumentera beslut om att inte delta i någon satsning enligt regelverket om hantering av statsbidrag.

• Utveckla återrapportering av statsbidrag till regionfullmäktige.

• Utbilda fler inom förvaltningen om hur statsbidrag ska återredovisas i enlighet med de krav som är uppställda av bidragsgivaren.

• Utvärdera genomförda satsningar inför planering och beslut om fortsatt/alternativ finansiering av förnyade satsningar.

• Se över rutinerna och likrikta tillvägagångssättet för att förbättra kontinuitet och samsyn inom alla verksamhetsområden.

Regionala utvecklingsnämnden har ombetts att senast den 25 september 2023 inkomma med ett svar på vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas. Med anledning av att regionala utvecklingsnämndens septembersammanträde flyttats till den 25 september har nämnden beviljats förlängd svarstid till den 26 september.

Regionala utvecklingsnämnden ser positivt på att Region Jämtland Härjedalens revisorer följer upp och granskar arbetet med riktade statsbidrag. Regionen får statsbidrag inom nämndens samtliga kärnverksamheter (regionalt utvecklingsansvar, kultur och folkhögskolor). Statsbidragen benämns på olika sätt, och de kommer till regionen på olika sätt och från olika instanser vilket innebär att det inte alltid är tydligt vad som är att betrakta som ett projektstöd och vad som är ett statsbidrag. Regionala utvecklingsnämnden gör bedömningen att det ansöks om och rekvireras statsbidrag samt att tillgängliga statsbidrag inte missas. Däremot finns ett behov av att få en överblick över statsbidrag per kärnverksamhet samt att utveckla en rutin för hantering av statsbidrag bland annat för att minska sårbarhet och för att säkerställa att beslut fattas på rätt nivå. Arbetet med att ta fram en sådan rutin har påbörjats. Respektive rekommendation kommenteras i det svar som upprättats.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen (RUN/294/2017). Strategin är också antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism ek. för., Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner samt Torsta AB. Partnerskapet har sedan förstärkts av Norrmejerier, Hushållningssällskapet Jämtlands län och Matfiskodlarna. Även Arbetsförmedlingen medverkade under en period.

Mat- och livsmedelsstrategin syftar till att:

• Stimulera utveckling och hållbar tillväxt för företag i hela livsmedelskedjan från jord till bord.

• Utgöra grunden för en handlingsplan för utveckling av matregionen Jämtlands län med tydliga mål och ansvarsområden.

Strategin omfattar tre insatsområden; Bärkraftigt företagande, Medveten konsumtion och Kunskap och innovation. Utifrån den beslutade strategin tar partnerskapet fram tvååriga handlingsplaner innehållande delmål och konkreta. Handlingsplanerna fastställs av regionala utvecklingsnämnden. Nuvarande handlingsplan gäller för åren 2023-2024 och beslutades i november 2022, § 177.

Den regionala mat- och livsmedelsstrategin utgår från den nationella mat- och livsmedelsstrategin som beslutades 2017. Under 2023 påbörjades ett arbete för att revidera den nationella strategin. Livsmedelsstrategin 2.0 kommer att ha större fokus på ökad produktion, lönsamhet och stärkt konkurrenskraft, och frågan om beredskap på gårdsnivå kommer att inkluderas tydligare. Den nationella strategin ska beslutas under första kvartalet 2024.

Med anledning av en reviderad nationell strategi bör även den regionala strategin ses över och revideras. Detta tillsammans med Länsstyrelsen som har ett utpekat ansvar för mat- och livsmedelsfrågor i länet, och som också kommer att fastställa den reviderade strategin tillsammans med regionen. Översynen bör påbörjas under hösten 2023 och inledas med en utvärdering av befintlig strategi tillsammans med Länsstyrelsen och övriga berörda aktörer i länet – företrädelsevis från nuvarande partnerskap. Under 2024, efter det att den nationella strategin är beslutad, revideras sedan den regionala strategin utifrån resultatet från utvärdering samt innehållet i den nationella. Ett beslut om ny mat- och livsmedelsstrategi bör därmed kunna fattas av regionfullmäktige under hösten 2024 och gälla från 2025. Detta med reservation för att tidsplanen kan behöva justeras om nationellt beslut drar ut på tiden.

Arbetet utförs inom område Hållbar tillväxt tillsammans med Länsstyrelsen och finansieras inom ordinarie budgetram. Arbetet stäms av löpande med en styrgrupp bestående av representanter från Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen.

Peak Innovation AB arbetar med att stärka länets konkurrens- och attraktionskraft för att möjliggöra en hållbar tillväxt. Det görs primärt genom att samordna regionala, strategiska innovationsprojekt samt genom att bedriva inkubators- och acceleratorsverksamhet. Region Jämtland Härjedalen (Regionen) äger 7,5% av bolagets aktier. Regionen är även en av fyra huvudmän för Stiftelsen Zenit, som äger 55% av bolagets aktier.

Regionen har sedan 2021 ett avtal med Peak Innovation AB kring finansiering av inkubatorverksamheten. Verksamheten innebär att 10 lovande startup-bolag per år ingår i ett årslångt program (med möjlighet till förlängning under max 2 ytterligare år), där bolagen får professionell vägledning för att kunna växa, ta in kapital och bli mer självgående på marknaden. Avtalet anger att Regionen finansierar inkubatorn med 1,5 miljoner kronor årligen, under förutsättning att Peak Innovations övriga offentliga ägare (Åre kommun, Krokoms kommun, Östersunds kommun) också går in med finansiering av inkubatorn. Avtalet gällde ursprungligen till 2022-12-31, och förlängdes sedan under 2023 med samma villkor och summa.

Under våren och försommaren 2023 har Regionen genomfört en initial utvärdering av inkubatorn, med anledning av att avtalet löper ut vid årsskiftet 2023. Dialoger har förts både med verksamhetsledare på Peak Innovation AB, samt med representanter och berörda tjänstepersoner från övriga offentliga ägare. Summeringen av dessa dialoger, som kompletterats av både skriftliga rapporter och muntliga presentationer, är att inkubatorsverksamheten överlag fungerar väl och skapar nödvändiga förutsättningar för start-up-bolag i länet. De bolag som genomgick programmet mellan 2019–2022, och som har fortsatt verksamhet i Jämtlands län, har idag 41 helårsanställda. Tillsammans har dessa bolag tagit in 27 miljoner kronor i kapital, för att möjliggöra tillväxt.

I dialogen med övriga offentliga ägare har det framkommit att både Åre kommun och Östersunds kommun har finansieringsavtal för inkubatorn som löper till 2024-12-31. Krokoms kommuns avtal löper till 2023-12-31, och det är i nuläget oklart om avtalet kommer att förlängas under 2024. Krokoms bidrag utgör dock den minsta delen av den totala finansieringen, och även utan detta bidrag kan inkubatorsverksamheten fortgå relativt oförändrad under 2024. Däremot har verksamhetsledaren för inkubatorn angett att utan Regionens kompletterande finansiering på 1,5 miljoner kronor går det inte att genomföra inkubatorsverksamheten på ett relevant sätt.

Förslaget är således att Region Jämtland Härjedalen förlänger finansieringsavtalet för inkubatorn ytterligare ett år t.o.m. 2024-12-31, för att harmonisera med de övriga finansiärernas avtalslängd och möjliggöra en kontinuitet i inkubatorns verksamhet. Parallellt pågår en process med ökade dialoger mellan såväl ägarna som med Peak Innovation, där målsättningen bland annat är att ta fram ett förnyat ägardirektiv samt att utvärdera eventuell framtida finansiering av inkubatorn eller övrig verksamhet som Peak Innovation bedriver efter 2024.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades 2020 av Tröndelags Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB. Fellesrådet har status som gränskommitté inom ramen för Nordiska Ministerrådet. Målsättningen med Fellesrådet är att utveckla en bred och handlingskraftig plattform för gränsregional samhandling och utveckling, som på sikt också ska engagera samarbetesparter inom näringsliv, akademi och civilsamhälle.

Fellesrådet har ansökt om utbetalning av medlemsavgiften för 2023 på 250 000 kronor. Fellesrådet ansöker också om att det årliga driftsbidraget till Naboer AB på 125 000 kronor överförs till föreningen från och med 2024. Det läggs då till medlemsavgiften som kvarstår på samma nivå, vilket innebär att ersättningen för 2024 uppgår till totalt 375 000 kronor.

Naboer AB är ett utvecklingsbolag som ägs av Tröndelag Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och ett antal kommuner på båda sidor av gränsen. Naboer AB har funnits sedan 1995 och arbetar för stärkt gränsregionalutveckling.

Etableringen av Fellesrådet har ändrat förutsättningarna för organisering och genomförande av det gränsregionala samarbetet mellan Jämtland Härjedalen och Tröndelag. Från 240101 så kommer Naboer AB bli ett helägt dotterbolag till Fellesrådet. Detta innebär att Fellesrådet kommer att vara den politiska plattformen för gränsregional samhandling, samtidigt som Naboer AB verkar på uppdrag av Fellesrådet.

Geografisk närhet och kulturell samhörighet är en god utgångspunkt för utveckling av en bred och handlingskraftig plattform för gränsregional samhandling. Tröndelag och Jämtland Härjedalen har en gemensam potential kopplat till näringsliv, kultur och samhällsutveckling samt delar utmaningar inom områden som infrastruktur, demografi, kompetensförsörjning samt beredskaps och säkerhetsfrågor.

Genom stärkta resurser till gränsöverskridande samhandling stärks den operativa handlingskraften. Fellesrådet ska anställa en ny verksamhetsledare, nya medlemmar i kommunerna bjuds in till föreningen och det har tagits initiativ till nya samarbetsprojekt. Det är viktigt att föreningen kan fortsätta utvecklas och hålla tempo i verksamheten under de kommande åren och det finns en god potential i det gränsregionala samarbetet genom Fellesrådet.

Jämtlands län har sedan år 2020 ingått i ett gemensamt representationskontor i Bryssel, North Sweden European Office (NSEO), tillsammans med Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Kommunförbundet i Västernorrland, Företagarna och Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten samt Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet och Mittuniversitetet.

Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka de möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland som det svenska medlemskapet i EU erbjuder. Utgångspunkten är att för NSEO utgå från och agera för det samlade norra Sveriges intressen i EU utifrån den inriktning som parterna gemensamt lägger fast och att gentemot EU kunna företräda de gemensamma regionala perspektiven och för aktörerna i de fyra regionerna bidra till möjligheter att dra nytta av de olika stöd och de utbyten som finns i EU för hållbar regional utveckling.

Sveriges medlemskap i EU innebär att många av de besluts som fattas inom ramen för EU-samarbetet har stor betydelse för Jämtland Härjedalens medborgare och företag. Genom närvaron i ett regionkontor i Bryssel ökar möjligheterna att följa med i och påverka lagstiftning som berör länet. Därtill stärks möjligheterna att ta tillvara samarbeten och finansiering av utvecklingsprojekt liksom att göra Jämtland Härjedalen mer känt i Bryssel och visa på hur länet kan bidra till hållbar utveckling.

NSEO drivs i formen av ett samarbetsprojekt med Region Västerbotten som projektägare och Umeå Universitet som anställande myndighet. Kontoret leds av en styrelse samt ett ägarråd. Nuvarande projektperiod löper ut 2023 och styrelsen för kontoret har tagit fram ett utkast till nytt samarbetsavtal för perioden 2024 – 2030. Utkastet presenterades vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i april 2023, § 47, då nämnden fattade ett inriktningsbeslut om att delta i samarbetsprojektet även kommande period.

Ett slutligt förslag till samarbetsavtal hanterades vid projektets ägarråd den 20 juni 2023. Ägarrådet beslutade att ställa sig bakom förslaget till nytt samarbetsavtal, och det har nu skickats ut för behandling hos respektive part.

Förslaget till kostnadsfördelning för den kommande projektperioden är för länen baserat på invånarantal och fördelas mellan region och i förekommande fall kommuner. Region Jämtland Härjedalens kostnad för NSEO uppgår enligt av ägarrådet behandlat samarbetsavtal till 850 000 kronor per verksamhetsår (2024 års värde), vilket är nuvarande bidrag med uppräkning enligt index. Det nybildade Kommunförbundet Jämtland Härjedalen kommer att bli självständig medlem i NSEO under den kommande projektperioden (kommunerna har under nuvarande period deltagit via Region Jämtland Härjedalen enligt särskild överenskommelse), och både regionen och kommunförbundet kommer således att ha representation i projektets styrelse samt ägarråd.

Enligt punkt 8.2 i delegationsbestämmelser för regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen får beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt som ryms inom verksamhetsplan och årsbudget och där Region Jämtland Härjedalens egen medfinansiering, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor beslutas av regiondirektör (vidaredelegerat till regional utvecklingsdirektör). I de fall den egen finansiering understiger 200 000 kronor får besluta fattas av områdeschef. Den 12 september fattade områdeschef Hållbar tillväxt beslut om att ansöka om ett så kallat ramprojekt som ska stimulera cirkulär omställning i regionens företag.

Ansökan om medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) skickades in inom utlysningen Finansiering för insatser till mer cirkulär ekonomi i Mellersta Norrland. Projekt inom utlysningen får innehålla direkta stöd till företag, inkluderat företagsstöd som beviljas inom ramprojekt. Ett ramprojekt är en särskild typ av projekt där ramprojektägaren (Region Jämtland Härjedalen) fördelar medel från EU-fonden vidare genom beslut om stöd till företag som i sin tur genomför aktiviteterna, det vill säga investeringar i strategiska utvecklingsåtgärder. Det är bara regioner och vissa statliga myndigheter som kan vara ramprojektägare. En förutsättning är nämligen att det finns en godkänd stödordning som möjliggör att ramprojektägaren kan bevilja stöd direkt till företagen. I detta fall är aktuella stödordningar förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar och förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag.

Cirkulär omställning i företag stöds inom ramprojektet genom att förmedla företagsstöd som delfinansierar olika typer av åtgärder. På så sätt bidrar ramprojektet till att affärsmodeller och produktionsprocesser anpassas till ett cirkulärt förhållningssätt och att fler företag involveras i cirkulära resursflöden. Effekten av företagens omställning blir exempelvis att restavfall från produktionsprocesser minimeras, resursanvändningen effektiviseras och till att innovationer för cirkulär omställning utvecklas. Målsättningen är att 50 företag ska beviljas stöd inom projektet.

Övrig finansiering till ramprojektets administrativa del (projektstöd) söks från statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder som beslutas av Region Jämtland Härjedalen i särskilt ärende. Ramprojektet har även privat finansiering från de företag som deltar. Region Jämtland Härjedalen medfinansierar även företagsstöden med medel från anslag 1:1, och denna medfinansiering verkställs succesivt i takt med att företagsstöd beviljas inom ramprojektet.

Projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska alltid godkännas av nämnden innan projektstart, vilket framgår i kommentar i delegationsbestämmelserna. Detta ramprojekt har projektstart 1 januari 2024 under förutsättning att sökt finansiering beviljas.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Under våren 2023 öppnade Tillväxtverket en utlysning för regionerna och Gotlands kommun där medel kunde sökas för att utveckla regionala serviceprogram och hantera stöd till kommersiell service. De regioner som antar erbjudandet om att arbeta med regionala serviceprogram kan därmed få förstärkning genom projektfinansiering om maximalt 1 500 000 kronor / 50 %. Stödet är nationella medel och Tillväxtverket beslutar på samma förordningsgrund som Region Jämtland Härjedalen har att förhålla sig till i stödgivningen.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 1 500 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Resurser till genomförande av regionalt serviceprogram Jämtlands län”. Projektettiden är 1 juli 2023 till 30 juni 2026. Projektet har sökt och blivit beviljad medfinansiering genom nationella medel från Tillväxtverket (1 500 000 kronor).

Samhället förändras i snabb takt och detta medför både möjligheter och utmaningar. Detta gäller inte minst möjligheterna till att bibehålla och utveckla kommersiell service på landsbygderna. Det är därför viktigt att skapa kunskap kring samt att via handlingsplaner agera på förändringar på landsbygderna vad det gäller befolkning och näringsliv samt dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och nya tekniker skapar.

Projektet syftar till att vidareutveckla nya arbetsformer och samverkan för genomförande av regionalt serviceprogram genom exempelvis dialog och samordning mellan olika aktörer och insatser, arbete med kunskapsunderlag samt hantering av stöd till kommersiell service.

På kort sikt är målet att de nya arbetsformerna och samverkan ska leda till ytterligare utvecklingskraft och nya insikter som leder till stärkt konkurrenskraft i länet. På längre sikt är förhoppningen att insatserna leder till ökad tillgänglighet av kommersiell service för både företag och medborgare.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. För att det ska vara attraktivt att bo, verka och leva i alla delar av landet så är en god tillgång till både kommersiell och offentlig service grundläggande. Tillgänglighet till olika typer av service är en förutsättning för näringslivets konkurrenskraft för hållbar regional utveckling. Tillväxtverket, landets regioner och Gotlands kommun tilldelas medel för att främja kommersiell service genom olika stöd till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. De regionala serviceprogrammen för kommersiell service, som frivilligt kan tas fram av regionerna, bedöms bidra till att stärka samordning och prioritering av dessa stöd.

Projektet bedöms bidra brett till länets program för smart specialisering. Jämtlands län är Sveriges tredje största till yta och endast Norrbottens län ha glesare befolkningstäthet. Detta gör att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av länet. Det finns en lång tradition och hög specialiseringsgrad kopplat till besöksnäringsrelaterad verksamhet. En förutsättning för att människor ska kunna besöka olika delar av vårt län att det finns tillgång till kommersiell service, och projektet skulle ur det hänseendet bidra till styrkeområdet upplevelser.

Projektet ligger i linje med målsättningen i den regionala utvecklingsstrategin. Att fler människor söker sig till landsbygden för att leva hållbart och att länet bland annat har god tillgång till grundläggande samhällsservice i närområden.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer: mål 11 organisationer.

Projektet ska även redovisa antal företag som får stöd under projektet.
Målvärde: 40 företag

Enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur (SFS 1997:263) ska Region Jämtland Härjedalen upprätta en länsplan till ledning när medel för investeringar och förbättringsåtgärder ska fördelas. Länsplanen ska, med hänsyn till de regionala förutsättningarna, bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. De medel som fördelas i planen är statliga medel, och beslut om ekonomiska ramar för respektive länsplan fattas av regeringen.

Nuvarande länstransportplan omfattar tidsperioden 2022–2033 (Regional transportplan för Jämtlands län 2022–2033, RUN/610/2020) och fastställdes av regionfullmäktige 2022-10-12, § 116. Arbetet inför den nya planperioden, 2026–2037, har påbörjats på nationell nivå och regionerna har erbjudits att lämna inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsunderlag för den nationella infrastrukturplanen. Region Jämtland Härjedalens inspel kommer att behandlas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober (RUN/376/2023).

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av planupprättare, har ansvaret för att revidera den regionala transportplanen inför den nya planperioden. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för att ta fram ett förslag till regional transportplan som sedan fastställs av regionfullmäktige.

I dagsläget finns ingen detaljerad tidplan för processen men den kommer följa tidplanen för revideringen av den nationella infrastrukturplanen.

För att planrevideringen ska bli så väl förankrad som möjligt hos länets kommuner och aktörer kommer under hösten/vintern 2023/2024 ett antal dialogmöten/workshops hållas. Deltagare från samtliga länets kommuner, JHT, Handelskammaren, Samling Näringsliv, Galtije, Länsstyrelsen, Trafikverket m.fl. kommer att bjudas in. Vid mötena kommer länets förutsättningar presenteras och deltagarna kommer ges möjlighet att lyfta och diskutera de brister och behov som respektive part upplever längs vårt länsvägnät. Det kommer även diskuteras hur medlen ska fördelas samt vilka typer av åtgärder som kan anses ge bästa möjliga nytta för de medel vi tilldelas. Utöver dessa möten förs dessutom kontinuerlig dialog med tjänstemannarepresentanter från respektive kommun samt med åtgärds- och samhällsplanerare på Trafikverket.

Framarbetande av planförslaget kommer att pågå under hela 2024, och planeras kunna skickas ut på remiss under 2025. Det färdiga förslaget kommer att tas upp för beslut under 2026.

I nuvarande transportplan finns objektet Väg 662 Bonäshamn – Huså med som en utpekad åtgärd, med en medelstilldelning på 25,5 miljoner kronor för åren 2026–2029. I planen framgår att den regionala planen inte har full finansiering för objektet, och innan full finansiering är bekräftad kan inte vägplanen fastställas och projektet kan ej byggstartas. Arbetet med vägplanen inleddes av Trafikverket 2014, och de första grova kalkylerna pekade på en total kostnad för åtgärden på mellan 45 och 57,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt från de geotekniska undersökningar som genomfördes under 2021–2022 ökade Trafikverkets kunskap kring vägens skick och det blev tydligt att det kommer krävas markant mer åtgärder än man tidigare trott, vilket innebär att åtgärden omfattar både bärighetsåtgärder och standardhöjande åtgärder. Total bedömd kostnad vid byggstartsåret 2027 är 150 miljoner kronor. Bärighetsåtgärder ska finansieras av medel för vidmakthållande, medel som Trafikverket planerar för och beslutar kring. Standardhöjande åtgärder ska finansieras av de medel som Region Jämtland Härjedalen fördelar genom den regionala transportplanen. Utifrån upprättad kostnadskalkyl har bedömningen gjorts att 1/3 av kostnaden omfattar standardhöjande åtgärder och 2/3 av kostnaden omfattar bärighetshöjande åtgärder, vilket innebär att Trafikverket ska finansiera den föreslagna åtgärden med 100 miljoner kronor och Region Jämtland Härjedalen med 50 miljoner.

Detta innebär att Trafikverket måste äska och erhålla ytterligare 50 miljoner till objektet från Trafikverket Region Mitts bärighetsmedel och Region Jämtland Härjedalen måste tillföra ytterligare 24,5 miljoner från den regionala planens budget för att åtgärderna ska kunna genomföras. För att vägplanen ska kunna fastställas måste objektet vara fullt finansierat. Trafikverket har ambitionen att lämna in planen före årsskiftet varför finansieringen måste lösas under hösten 2023 om detta ska gå att fullfölja. Trafikverket önskar därför få besked från Region Jämtland Härjedalen avseende möjligheterna att reservera totalt 50 miljoner i planen för 2026-2037 till väg 662.

I och med att objektet kommer byggstartas först år 2027 föreslås ingen revidering av nu gällande plan. Däremot föreslås en reservation av medel i kommande plan 2026–2037. Ett sådant beslut skulle innebära att ca 8% av den totala ramen för regionala transportplanen (baserat på en tilldelning om ca 600 mnkr) låses på objektet. För åren 2027–2028 kommer ca 50% av tilldelade medel läggas på objektet. Detta kommer begränsa möjligheterna att utföra andra åtgärder, främst under åren 2027–2028, samt påverka omfattningen av medel för nya objekt till regionala transportplanen. Då objektet skjutits fram under många år till följd av brist på finansiering samtidigt som vägen är i mycket dåligt skick och bara blir sämre för vart år som går bedöms det som mycket angeläget att åtgärderna nu blir av. Vägen har av Trafikverket bedömts som en av de sämre i länet och sträckan har fått mycket medial uppmärksamhet under alla år som planeringen pågått.

Mer information om objektet och de åtgärder som krävs återfinns i PM Väg 622 Bonäshamn – Huså, daterad 2023-08-27.

I enlighet med kultursamverkansmodellen, förordning (2020:2012) för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje region, i dialog med kommuner, civilsamhälle och professionella kulturlivet i regionen/länet, utarbeta en regional kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen utgör underlag för regionens årliga ansökan om statsbidrag för de sju områden som uppbär statligt stöd. Dessa är:

• professionell teater-, dans- och musikverksamhet

• museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete

• biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet

• professionell bild- och formverksamhet

• regional enskild arkivverksamhet

• filmkulturell verksamhet

• främjande av hemslöjd

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att inleda en process för framtagande av en regional kulturplan för kommande fyraårsperiod 2023–2026. Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till styrgrupp för processen. Med anledning av att arbetet med den nya kulturplanen inte kunde bedrivas i den takt och omfattning som planerats, beslutade regionfullmäktige i juni 2022, § 71, att förlänga Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RS/1651/2018) att gälla ytterligare ett år, 2023. I december 2022, § 213, fattade regionala utvecklingsnämnden beslut om remissutgåvan av Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027, med remisstid 15 december 2022 till 31 mars 2023.

Förslaget till Regional kulturplan Jämtland Härjedalen 2024–2027, bygger på de runt hundra aktiviteter, samråd och dialoger som under 2021-2023 har genomförts med länets åtta kommuner, Region Jämtland Härjedalens interna verksmaheter, Kultursamverkansmodellens aktörer, kulturorganisationer, fria aktörer, samiska organisationer samt flertalet forum för barn och unga. Processarbetet har letts av en särskilt utsedd processledare, områdeschef Kultur och bildning, kulturstrateg och kultursamordnare. Kulturplanen har beretts i samarbete med länets kulturpolitiska samverkansforum Kultur Z och regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp.

Ett sextiotal aktörer tillsändes vid remisstidens början en särskild inbjudan att yttra sig. En remisskonferens arrangerades 1 mars. Vid remisstidens slut hade 36 remissvar inkommit. Dessa sammanställdes, sorterades, kategoriserades och handlades under någon av följande rubriker: beaktas, beaktas delvis, beaktas ej eller hanteras i annan ordning, följt av en motivering. Synpunkter under rubrikerna beaktas eller beaktas delvis har arbetats in i förslaget till slutversion. Bland de många relevanta och kloka synpunkter som inkommit har de som korrigerar fakta, behandlar remissversionens disposition och frågor rörande kulturarv fått störst genomslag i föreliggande förslag till slutversion. Som följd har ett nytt fokusområde tillkommit, Kulturarv – dåtid, samtid, framtid. Vidare har vissa underrubriker lyfts upp, så att det totala antalet fokusområden nu är sju, och utvecklingsbehov under respektive fokusområde förtydligats. Synpunkter som inte beaktats handlar till största delen om förslag som berör operativ verksamhet, förslag som ligger utanför Kultur och bildnings uppdrag/mandat och därför inte bedömts vara relevanta. Kommande kulturplan är avsedd att vara ett strategiskt styrdokument som alla verksamheter som tar del av regionala medel ska förhålla sig till.

Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 ska, förutom att ligga till grund för ansökan om statliga medel, bidra till att uppnå de mål som uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin, de nationella kulturpolitiska målen, barnkonventionen och Agenda 2030. Den avgörande betydelsen av ett välfungerande samspel och samarbete med länets kommuner och civilsamhällets aktörer lyfts fram i kulturplanens inledande kapitel. Därefter följer avsnitt där fokusområden och utvecklingsbehov samt verksamhetsområden presenteras. De fokusområden som prioriteras under planperioden är:

• Kulturarv – dåtid, samtid, framtid

• Barns och ungas rätt till kultur

• Breddat deltagande och skapande

• Digital kulturutveckling

• Omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer

• Nationella minoriteters och urfolket samernas kultur och språk

• Professionella kulturskapares villkor samt kulturella och kreativa branscher

Kulturplanen ska regelbundet följas upp genom årliga dialoger med regionala kulturverksamheter och övriga verksamheter med regionalt stöd. Uppföljningen ska omfatta årsredovisning och avstämning gentemot planens fokus- och utvecklingsområden. På politisk nivå ska planen följas upp i dialog med samrådsorganet Kultur Z, genom regelbundna avstämningar med regionala utvecklingsnämndens presidium samt områdets årsredovisning.

Regionfullmäktige beslutade i december 2021, § 154, att säga upp samarbetsavtalet med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli 2020-2022 (RUN/459/2017), samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att i samverkan med Östersunds kommun ta fram förslag till nytt samarbetsavtal för perioden 2023–2026. Förslaget till nytt samarbetsavtal avsågs att framtas parallellt med den långsiktiga Överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli 2023-2027 (RUN/13/2021). Den långsiktiga överenskommelsen ligger till grund för regionens respektive kommunens årliga överenskommelser med Stiftelsen Jamtli. Då det inte var möjligt beslutades i stället att teckna ett ettårigt avtal för 2023 med samma lydelse som det tidigare avtalet.

Samarbetsavtalet mellan regionen och kommunen reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna och anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

Den långsiktiga överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli för perioden 2023-2027 beslutades av regionfullmäktige i november 2022, § 148. Processen med samarbetsavtalet 2024-2027 har skett genom dialog mellan regionen och kommunen. Då det inte har funnits skäl till justeringar utöver redaktionella ändringar så föreslås tidigare lydelser att fortsätta gälla. Både samarbetsavtalet och överenskommelsen synkroniserar nu med perioden för den regionala kulturplanen 2024-2027.

Naboer AB är ett gränsöverskridande utvecklingsbolag, med syfte att skapa långsiktiga, gemensamma mervärden genom interregional utveckling mellan Jämtlands län och Tröndelag. Arbetet genomförs bl.a. genom projekt, med målet att samarbetet ska stärka lokal och regional utveckling i alla delar av regionerna till nytta för dess innevånare, företag, civilsamhället och offentlig verksamhet. Ägarna utgörs av Tröndelag Fylkeskommune och Region Jämtland Härjedalen samt elva kommuner inom geografin. Region Jämtland Härjedalen äger totalt 11,76% av bolagets aktier vilket motsvarar 400 aktier.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades i december 2020, och i juni 2021 fick Fellesrådet status som Gränskommitté under Nordiska Ministerrådet. Sedan dess har det pågått en etableringsfas för föreningen, där styrelserna i Naboer och Fellesrådet har arbetat tätt tillsammans. Fellesrådet har även köpt tjänster från Naboer för att utföra operativt arbete under etableringsfasen. Aktieägarna i Naboer har nu rekommenderat en ägarreform och Fellesrådet har erbjudit sig att köpa samtliga aktier i Naboer, samt att erbjuda alla nuvarande ägare i Naboer medlemskap i Fellesrådet. Region Jämtland Härjedalen är redan medlem i Fellesrådet, och behöver således inte fatta något beslut kring medlemskap.

Villkorsförhandlingar genomfördes den 8 mars 2023 mellan Fellesrådet och Naboer AB, där parterna enades om ett bud på 60 kronor per aktie. Detta bud faller inom Region Jämtland Härjedalens accepterade prisintervall på 0-100 kronor, med en önskan om värdering över 50 kronor, vilket angavs vid en ägardialog den 17 november 2022. Det bör noteras att det nominella värdet per aktie är beräknat till 100 kronor, och att Region Jämtland Härjedalen därmed accepterar en förlust om 40 kronor/aktie.

Givet det totala aktieinnehavet på 400 aktier, ska Region Jämtland Härjedalen erhålla 24 000 kronor för sitt innehav i Naboer.

För mer detaljerad information och protokoll från ägardialog och villkorsförhandlingar refereras till dokumenten Protokoll villkorsdialog 2023-03-08 Fellesrådet och Naboer AB samt Minnesanteckningar ägarmöte Naboer AB 2022-11-17.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) inkom den 12 april 2023 med en motion som föreslår att regionen i samverkan med kommunerna utreder vilka möjligheter som finns och som kan skapas för att utvidga Energikontorets uppgift till att bli ett omställningskontor och en motor i omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle.

Energikontoret Jämtland Härjedalen är ett av Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoret etablerades 1999 och har varit en del av en mångårig samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (tidigare Jämtlands läns landsting) och länets kommuner. Verksamheten var under många år organiserad inom dåvarande Kommunförbundet Jämtlands län, men 2011 flyttades verksamheten över till Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. När Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 flyttades en stor del av regionförbundets verksamhet över till regionen, däribland Energikontoret, och har därefter reglerats i särskilda samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner (LS/1345/2014 för åren 2015–2018 och RUN/34/2018 för åren 2019–2022). För 2023 har ett särskilt samverkansavtal tecknats mellan Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen för regional samverkan avseende Energikontoret (RUN/302/2022). Överenskommelsen beslutades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2022, § 121, och syftet med den tidsbegränsade överenskommelsen är att under en övergångsperiod fortsätta samverkan avseende Energikontoret, samt utreda den fortsatta styrningen, finansieringen och placeringen av Energikontoret.

Den utredning kring Energikontorets framtid som anges i avtalet har påbörjats under våren 2023, och sker i en gemensam arbetsgrupp med representanter från Region Jämtland Härjedalen och ett antal av länets kommuner. Utredningens centrala fråga är just hur uppdraget för Energikontoret ska se ut framåt och vad det ska omfatta. Med hänvisning till redan påbörjat arbete föreslås att motionen anses besvarad.

Ärendet lyftes vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 17 maj 2023, § 96. Nämnden beslutade då att bordlägga ärendet till nämndens sammanträde i september. 

Regiondagen 2023, Östersund 2 oktober 2023: Regiondagen 2023 - Region Jämtland Härjedalen (regionjh.se)

Protokoll regionens samverkansråd: 2023-05-26, 2023-08-28

Samtliga protokoll finns tillgängliga via Översikt | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)