Möte 2026-05-19

Tid för justering: 25 maj

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• RAM Cirkulär ekonomi (omställning) (RUN/342/2023) Katia Kagstedt
• RAM internationell konkurrenskraft (RUN/354/2024) Katia Kagstedt
• Samspel 63 (slutrapport) (RUN/448/2022) Karolina Nätterlund

• Läget i organisationen
• Grundläggande granskning regionala utvecklingsnämnden (RS/218:8/2026)
• Månadsrapport mars

• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk
• Uppföljning Bredband: Enligt Regionala utvecklingsnämndens "Plan med budget 2026" ska uppföljning av Bredband ske på sammanträdet i maj. På grund av att underlag från Post- och Telestyrelsen, som uppföljningen bygger på, inte presenteras förrän i slutet av maj, skjuts uppföljningen till nämndens sammanträde i juni.   
• Övrig information

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Enligt förordningen har regionen ansvaret att årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 (RS/555/2023).

Redovisningen till staten enligt Kulturrådets riktlinjer är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen. Tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser utgör detta regionens redovisning till myndigheten. Redovisning till staten ska finnas tillgängliga i Kulturdatabasen den 7 maj 2025. Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från Kulturdatabasen. Uppföljningsrapporten av regional kulturverksamhet skickas till myndigheten efter beslut i regionala utvecklingsnämnden.

Region Jämtland Härjedalen erhöll 41 258 000 kronor i statsbidrag genom kultursamverkansmodellen för verksamhetsåret 2025. Motsvarande regionala bidrag till kultursamverkansmodellens verksamheter var 55 037 000 kronor. Den totala omsättningen inom kultursamverkansmodellen var drygt 178 000 000 kronor. Kultursamverkansmodellens verksamheter i länet är enheterna Estrad Norr och Kulturutveckling inom Region Jämtland Härjedalen, Stiftelsen Jamtli, Föreningsarkivet i Jämtlands län, Riksteatern J/H och kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD). Dessa verksamheter sysselsatte 145,3 årsarbetskrafter, något fler än föregående år.

Totalt antal föreställningar och andra aktiviteter inom kultursamverkansmodellens verksamheter uppgick under året till 3 915 stycken och nådde totalt 317 512 personer varav 156 990 var besök på Jamtli. Av dessa var 37 % barn och unga. Antalet aktiviteter minskade något medan antalet personer ökade marginellt från föregående år. Estrad Norr redovisar totalt 337 scenkonstföreställningar varav 185 stycken till barn och unga. Dessa nådde en publik på knappt 29 000 vilket är något färre än föregående år. Antalet barn och unga är däremot något fler. Kulturutvecklings verksamheter uppgick till 604 stycken varav 250 för barn och unga. Dessa verksamheter nådde drygt 18 500 deltagare i främjandeaktiviteter vilket är något fler än föregående år.

Uppföljningen noterar en god måluppfyllelse där alla kommuner har nåtts av utbudet. Även om den totala verksamheten har ökat noteras en minskning inom Estrad Norr. Orsaken beror framför allt på att föreställningen ”Lapp-Nils” tagit en stor andel av produktionen, att verksamheten har gjort särskilda insatser på barn med komplexa funktionsvariationer vilket är en viktig men resurskrävande målgrupp samt ombyggnationer och anpassningar i de nya lokalerna. När det gäller kommunernas köp av utbud så varierar det mycket, där vissa kommuner har minskat sina köp avsevärt medan andra kommuner har ökat sina köp något.

Uppföljningsrapporten innehåller även en halvtidsuppföljning av den innevarande kulturplanens fokusområden (RS/555/2023). Uppföljningen visar sammantaget på en god uppfyllelse av ambitioner och utvecklingsområden men noterar fortsatta utvecklingsbehov inom exempelvis kulturell beredskap och flernivåsamverkan. En fortsatt dialog med kommunerna samt bibehållen eller ökade prioriteringar på den kulturella infrastrukturen, barn och unga och ett breddat deltagande är nödvändigt för att behålla och utveckla tillgängligheten och ett brett kvalitativt kulturutbud i hela länet. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret 2025 samt halvtidsuppföljningen av kulturplanen presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2025 samt halvtidsuppföljning av regional kulturplan.

Regionfullmäktige beslutade den 18 juni 2025, § 94, om Regionplan och budget för planperioden 2025-2027 (RS/114/2025). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde Regionala utvecklingsnämnden en plan med budget för 2026 i oktober 2025, § 125.

Nämndens plan innehåller 14 uppdrag inom fyra målområden som nu följs upp i en tertialrapport per den sista april. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt Regional utvecklingsdirektör.

Nettokostnaden för perioden januari-april 2026 uppgick till -50,5 mkr jämfört med en budget på -52,9 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -52,5 mkr.

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret bedöms hamna på +1,1 mkr. Det är framför allt personalkostnader inom Hållbar tillväxt samt Kultur och bildning som förväntas bli lägre än budget.

Antalet anställda per april 2026 uppgår till 172 personer jämfört med 165 personer vid samma tidpunkt föregående år.

Den ackumulerade sjukfrånvaron till och med april 2026 uppgår till 3,9 % för Regionala utvecklingsnämnden. Samma period föregående år uppgick sjukfrånvaron till 4,1 %.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/114/2025, Regionplan och budget 2026–2028. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmaste tre åren. För 2027 uppgår investeringsramen till 337 miljoner kronor (339 miljoner för 2026 inkluderat 50 mkr för upprustning av fastigheten Getingen). I den ramen ingår också budget för hjälpmedel om 27 miljoner kronor. Regionstyrelsen tog i januari 2026 ett beslut om att flytta över 80 miljoner kronor från beviljad investeringsplan 2026 till 2027 enligt RS/115/2025.

Enligt gällande regler ska regionfullmäktige varje år fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan. Regionstyrelsen fastställer årligen nyinvesteringsbudgeten på objektsnivå samt reinvesteringsbudgeten i en samlad sammanställning, inklusive pott för akuta investeringar och ansvarar för hela regionens investeringar. Reglerna säger också att investeringarna ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

Ett förslag till investeringsbudget 2027 för regionala utvecklingsnämnden har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom beslutad investeringsram.

Efter genomgång och analys av områdenas investeringsbehov samt förankring hos regiondirektören föreslår Investeringsrådet att 1 140 000 kr fördelas enligt nedan:

Uppföljning och analys av verksamheten är en viktig del av Region Jämtland Härjedalens styrning. Det görs för att svara mot både externa och interna krav och används för prioritering och genomförande av åtgärder. Interna analyser tillsammans med verksamhetens beskrivna behov, omvärldsbevakning, ekonomisk prognos, internkontroll och andra planeringsförutsättningar utgör underlag inför kommande planperiod. Utöver löpande fördjupningar i respektive nämnd ska en särskild redovisning om planeringsförutsättningar 2027–2029 ske i april-maj enligt regionstyrelsen och nämndernas uppföljningsplaner.

Nytt koncept inför 2027 är att dialoger har ersatt den traditionella inspelsprocessen. Dialogerna har genomförts under februari i Regionstabsledning, Hälso- och sjukvårdsledning, Ledningsgrupp Regional utveckling och Regionledning. Syftet med dialogerna har varit att samla ledningsgrupper och få en överblicksbild och temperaturmätare på nuvarande läge och framåt. Samma frågor har ställts till alla ledningsgrupper. Exempel på frågor som ställts:

• Vilka externa omständigheter som kan komma att påverka prioriteringarna och kostnader 2027?
• Har det skett några betydande förändringar som är viktiga för fortsatt planeringsarbete, vad säger de interna analyserna??
• Hur ser den ekonomiska prognosen ut för nästa år och för 2028. Om budget inte ser ut att hålla – vilka verksamhetsförändringar behövs för att hålla budget?

En övergripande summering presenterades på chefsdag och på förtroendevaldas budgetdag i mars. Därefter kommer enklare muntliga summeringar att redovisas för respektive nämnd. Regionstyrelsen gör sedan en övergripande summering på sitt möte i maj.

Trafikverket har ett uppdrag att vid behov avtala om interregional kollektivtrafik som ses som transportpolitiskt motiverad men inte kan bedrivas kommersiellt. Trafikverket har avtal om tolv flyglinjer fram till oktober 2027. Syftet med denna utredning är att ge underlag för beslut om vilka flyglinjer som ska ha allmän trafikplikt och vid behov upphandlas inför att nuvarande operatörsavtal löper ut. Trafikverkets uppdrag är att verka för en grundläggande tillgänglighet för interregionala resor och uppdraget är dessutom trafikslagsövergripande. Trafikverket ska inte besluta om allmän trafikplikt och avtala om trafik om det finns andra resmöjligheter som klarar en grundläggande tillgänglighet. Uppdraget är inte att upprätthålla trafik på en viss linje eller med ett visst trafikslag. Förutsättningarna för att införa allmän trafikplikt och upphandla flygtrafik regleras i EU:s lufttrafikförordning.

För Region Jämtland Härjedalen handlar det om två flyglinjer, Sveg – Arlanda och Östersund – Umeå. Trafikverket föreslår att linjen Sveg – Arlanda upphandlas från oktober 2027 men inte linjen Östersund – Umeå. Detta utifrån kriterier om tillgänglighet.

Nuvarande livsmedelsstrategi Mat och Livsmedelsstrategi Jämtlands län 2017–2025 (RUN/294/2017), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. Med anledning av att den nationella livsmedelsstrategin skulle revideras beslutade Regionala utvecklingsnämnden i september 2023, § 147 (RUN/392/2023) att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin.

Under 2024–2026 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län genom Livsmedelsrådet och det Regionala partnerskapet. Processen har bland annat innefattat workshops, intervjuer, dialogmöten, samisk konsultation och kunskapssammanställningar.

Ett remissförslag skickades ut den 18 december - 2 mars 2026. Totalt lämnades 22 remissyttranden in. Utifrån dessa yttranden har ett förslag till ny Regional livsmedelsstrategi utarbetats.

Strategin pekar ut riktningen i arbetet för att nå de övergripande målen. Målen följs upp med hjälp av indikatorer i strategin och utgår ifrån ett mätvärde 2025. Resultatet följs upp på Regionala utvecklingsnämnden, samt på Livsmedelsrådets och Partnerskapets träffar.

För att konkretisera arbetet kommer en handlingsplan att tas fram. Handlingsplanens innehåll utarbetas av Partnerskapet och säkerställer strategins genomförande. Torsta AB är fortsatt sammankallande för Regionala partnerskapet och för uppföljning av handlingsplanen.

Storsjöns kallbadhus, 802493-1498, har den 19 december 2025 inkommit med en ansökan om stöd inom erbjudandet Stöd till idrotts- och rekreationsinfrastruktur. Investeringen avser byggnation av ett kallbadhus i Östersund. Total kostnad för investeringen enligt ansökan uppgår till 19 156 000 kronor, under handläggning har totalt kostnadsunderlag justerats av stödsökande till 21 192 600 kronor.

Syftet med stödet är att möjliggöra utvecklingen av ny eller uppgradering av befintlig idrottsinfrastruktur eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur. Multifunktionell rekreationsinfrastruktur är anläggningar som ska kunna fylla flera funktioner, för kulturella aktiviteter och rekreation.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021 - 2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Investeringen i Storsjöns kallbadhu bedöms ha en tydlig koppling till Region Jämtland Härjedalens utvecklingsmål, särskilt avseende stärkt attraktivitet, förbättrad folkhälsa och utveckling av besöksnäringen. Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin samt Program för smart specialisering inom styrkeområdet Upplevelser, där utveckling av attraktiva mötesplatser och året-runt-baserade aktiviteter utgör viktiga delar.

Trots dessa positiva aspekter kräver gällande regelverk att stöd endast får lämnas till investeringar som bedöms vara genomförbara och långsiktigt hållbara. Enligt 27 § förordning (2022:1467) får stöd inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att investeringen ska kunna genomföras, vilket förutsätter att finansieringen i huvudsak är fastställd och att nödvändiga tillstånd föreligger.

I förevarande ärende är finansieringen inte säkerställd och en betydande del av investeringen är beroende av externa beslut som ännu inte är fattade. Vidare har bygglov ännu inte beviljats. Dessa omständigheter innebär att investeringen inte kan anses tillräckligt genomförbar enligt gällande regelverk.

Därtill bedöms verksamhetens långsiktiga ekonomiska förutsättningar vara förenade med osäkerheter. Den redovisade driftskalkylen visar små marginaler och ett betydande beroende av ideella insatser, vilket medför en risk för att verksamheten inte kan bedrivas på ett långsiktigt stabilt sätt. Detta innebär att stödet inte kan anses bidra till en sådan hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling som avses i 1 § förordning (2022:1467).

Sammantaget bedöms att förutsättningarna för att bevilja stöd inte är uppfyllda.

Jämtland-Härjedalen Turism JHT Ekonomisk förening inkom den 4 februari 2026 med en ansökan om 2 532 900 kronor i medfinansiering till projektet Biking Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 juni 2026 till 31 maj 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 1 688 601 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att små och medelstora företag inom länets besöksnäring har under flera år utvecklat attraktiva cykelerbjudanden, men saknar ett gemensamt sammanhang som gör det möjligt att uppträda samlat på marknaden. Företagen vittnar om att de var och en har kunskap och vilja, men att avsaknaden av struktur för samverkan, gemensam riktning och dialog med omgivande aktörer begränsar möjligheten att fullt ut ta tillvara potentialen inom cykelturism. Denna bild har identifierats genom flera parallella initiativ och utvecklingsprocesser i regionen.

Detta projekt adresserar behovet av att koppla samman företagens befintliga erbjudanden i ett gemensamt regionalt sammanhang, skapa former för samverkan mellan företag och andra berörda aktörer samt stärka regionens position som cykeldestination på nationell och internationell marknad. Målet är att stärka företagens konkurrenskraft, förlänga säsongen och lägga grunden för en mer organiserad och långsiktig utveckling av cykelturism i Jämtland Härjedalen.

Målgruppen för projektet är länets små och medelstora företag inom besöksnäringen som erbjuder eller har potential att erbjuda produkter och tjänster kopplat till cykelturism.

Projektet arbetar med att stärka företagens kunskap om hållbar markanvändning, hänsyn till naturmiljöer och god praxis för naturbaserad turism. Fokus på att utveckla och kvalitetssäkra befintliga leder, rutter och erbjudanden snarare än att skapa ny fysisk infrastruktur. Samiska perspektiv beaktas genom att projektet integrerar frågor om markanvändning, hänsyn och dialog i utvecklingen av cykelturismprodukter. Målgruppen ges kunskap om hur verksamhet kan bedrivas med respekt för rennäring, traditionell markanvändning och lokala förutsättningar.

Kortsiktigt mål med projektet är att målgruppen fått ökad kunskap, konkreta erfarenheter och praktiska arbetssätt som stärker deras förmåga att verka inom ett gemensamt ”Biking Jämtland Härjedalen” och möta den nationella och internationella marknaden på ett mer samordnat sätt. Långsiktigt mål är att målgruppen i högre grad agerar samordnat inom ramen för ”Biking Jämtland Härjedalen” och ser sina egna erbjudanden som en del av ett gemensamt regionalt cykelerbjudande. Projektet bidrar till en mer organiserad och hållbar utveckling av cykelturism i Jämtland Härjedalen, där näringsliv, offentliga aktörer och andra intressen samverkar.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat. Det tar ett strategiskt och samordnande grepp kring ”biking” och dess utmaningar och potential som del i länets besöksnäring. Projektet är väl avgränsat, tar sin utgångspunkt i behov som är väl kända och angelägna. Ett samlat grepp kring befintliga produkter och pågående satsningar och utvecklingsambitioner på flera platser och destinationer i länet, bedöms vara en effektiv väg framåt för att främja konkurrenskraften relativt andra regioner i landet och i Europa och stärka länets attraktivitet som besöksmål och lyfta synligheten av upplevelser inom cykling.

Projektet bedöms kunna bidra effektivt till den nationella strategin för hållbar regional utveckling, särskilt till det strategiska området ”Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet” och matchar därmed också den regionala utvecklingsstrategins huvudmål med fokus på alla delar i länet. Det kopplar också till de regionala långsiktiga prioriteringarna: ”Likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet” samt ”Innovation och förnyelse” samt ”Entreprenörskap och företagande i hela länet”.

Projektet är inte att betrakta som innovativt men som ett avgörande utvecklingssteg till eventuell framtida innovation inom bikingturism och bidrar, kopplat till det regionala programmet för smart specialisering, med en bredd inom styrkeområdet “Upplevelser”.

Utifrån projektets syfte, mål och tillhörande projektaktiviteter är effektlogiken tydlig och projektet bedöms kunna ge det resultat som avses utifrån de insatser som planeras. Satsningen bedöms vara effektiv och välunderbyggd inte minst utifrån tidigare projekt där erfarenheter rimligen kan överföras och skapa nytta och öka höjd, tex utifrån projektägarens samlade erfarenheter av arbete med internationalisering, marknadskommunikation för hela länet och synliggörandet av andra produkter och besöksvärden. Det välstrukturerade och systematiska arbetssätt, bl.a. med aktivt ägandeskap hos målgruppen, som sökanden beskriver i ansökan, stärker skälen för att projektet föreslås prioriteras för regional medfinansiering.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag; mål 40 st

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 juli 2029.

Jämtland-Härjedalen Turism JHT Ekonomisk förening inkom den 10 februari 2026 med en ansökan om 3 528 306 kronor i medfinansiering till projektet Business by pleasure Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 september 2026 till 31 augusti 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 2 352 205 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att i Mellersta Norrland sker affärsresor, delegationer och etableringsbesök löpande hos både privata och offentliga aktörer. Det som saknas är gemensamma arbetssätt och samverkansformer för att systematiskt ta tillvara dessa kontakter som strategiska tillfällen för relationsbyggande, kompetensförsörjning och långsiktig företagsutveckling. Arbetet är i dag i hög grad aktörsdrivet och personberoende, vilket begränsar möjligheten till uppskalning och varaktig effekt. Detta projekt syftar till att utveckla och implementera gemensamma metoder och processer som gör affärsresor till en integrerad del av det regionala näringslivsarbetet och därmed stärker små och medelstora företags långsiktiga konkurrenskraft.

Projektets målgrupp består av kommunernas näringslivsfunktioner i länets samtliga kommuner samt regionala och lokala företagsfrämjande organisationer som arbetar med näringslivsutveckling, etablering, export och platsattraktivitet. Genom projektet ämnar JHT utveckla stödstrukturer, metoder och samverkansformer som sedan ska integreras i målgruppens ordinarie arbete. Genom analys, utveckling och praktisk tillämpning i testmiljöer skapas gemensamma arbetssätt som används i verkliga affärssammanhang. Flera företag och aktörer har redan inför ansökan bekräftat sitt deltagande genom avsiktsförklaringar (Letter of Intent), vilket visar att det finns konkreta affärsflöden och sammanhang där projektets arbetssätt kan prövas.

Behovet av projektet har identifierats genom återkommande dialoger med kommuner, företagsfrämjande aktörer och näringsliv i regionen. Det bygger vidare på erfarenheter från tidigare regionala initiativ kopplade till etablering, platsutveckling och besöksnäring. Projektet genomförs i nära dialog med bland annat Business Region Mid Sweden och Handelskammaren Mittsverige, som i sitt arbete möter internationella affärskontakter, delegationer och exportfrågor.

Kortsiktigt mål med projektet är att målgruppen får ökad kunskap, tydligare gemensamma arbetssätt och stärkt förmåga att ta tillvara affärsresor, delegationer och etableringsbesök som strategiska verktyg i sitt ordinarie arbete. På lång sikt förväntas projektet leda till att målgruppen permanent förändrar sitt arbetssätt genom att systematiskt integrera affärsresor, delegationer och etableringsbesök i sitt strategiska arbete med näringslivsutveckling och platsattraktivitet. Detta innebär en varaktigt stärkt förmåga att samverka över organisations- och sektorsgränser, att använda gemensamma metoder och processer i affärssammanhang samt att koppla värdskap och platsens kvaliteter till näringslivs- och etableringsarbete.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. Lönesättningen för projektledaren är inte kostnadseffektiv då den är hög i jämförelse med andra projekt som beviljats finansiering från Region Jämtland Härjedalen. Sökande motiverar lönesättningen med följande: För att säkerställa rätt kompetens och erfarenhet för en projektledare ligger lönenivåerna enligt budget.

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat. Projektet är väl avgränsat och tar sin utgångspunkt i befintliga etableringsfrämjande och affärsreserelaterade arbetssätt, verksamheter, forum och arrangemang. Den utgångspunkten bedöms vara såväl projektets styrka som svaghet. Detta eftersom projektets förmåga att utveckla arbetsformer som överbryggar olika branscher, olika målgrupper och olika reseanledningar och olika syften, är helt avgörande.

Projektet tar inte avstamp i särskilt identifierade utmaningar, utan är snarare att se som utforskande och effektutvärderande. Därför är utvärderingsdelen i projektet särskilt angelägen och av intresse för att bedöma det faktiska värdet och effektiviteten.

Utifrån projektets syfte, mål och tillhörande projektaktiviteter är effektlogiken tydlig och projektet bedöms kunna ge det resultat som avses utifrån de insatser som planeras. Projektet bedöms kunna bidra till den nationella strategin för hållbar regional utveckling, särskilt med koppling till det strategiska området Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet och matchar därmed också den regionala utvecklingsstrategins huvudmål med fokus på alla delar i länet.

Projektet bedöms bidra till uppfyllande av två av de nationella prioriteringarna för regional utveckling: Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet samt Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet. Detta kopplar direkt också till de regionala långsiktiga prioriteringarna: Likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet samt innovation och förnyelse samt Entreprenörskap och företagande i hela länet.

Projektet är i viss mån att betrakta som innovativt, men det är framför allt de förhoppningsvisa framgångarna som har potential att kunna tas vidare till innovativa utvecklingsgrepp i kommande satsningar. I det här utvecklingssteget kan projektet ses som kopplat till det regionala programmet för smart specialisering genom att tillföra en bredd inom styrkeområdet “Upplevelser”.

Projektet bedöms bidra med grepp och perspektiv, till nytta för den regionala besöksnäringen som helhet, till affärsresesegmentet och till de etableringsfrämjande satsningarna, vilket matchar väl med den regionala utvecklingsstrategin.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, mål: 15 stycken.
JHT, länets åtta kommuner, Business Region Mid Sweden, Handelskammaren, destinationsorganisationer och andra regionala aktörer som arbetar med företagsfrämjande insatser.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 oktober 2029.

Sydöstra Jämtlands Pastorat inkom den 10 februari 2026 med en ansökan om 6 971 910 kronor i medfinansiering till projektet Hållbara pilgrimsleder i sydöstra Jämtland. Projekttiden är 1 augusti 2026 till 3 juli 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 5 336 501 kronor samt Sydöstra Jämtlands pastorat med 1 032 841 kronor.

• En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Pilgrimsleder i glesa miljöer rymmer stora natur-, kultur- och samhällsvärden, men förvaltas ofta inom fragmenterade strukturer med otydliga roller, begränsad samverkan och brist på gemensamma arbetssätt. Detta försvårar långsiktig förvaltning, skapar konfliktytor mellan aktörer och begränsar möjligheten att använda lederna som hållbara gemensamma resurser. Projektet syftar till att stärka långsiktig förvaltning och utveckling av Jämt-Norgevägen, Indalsleden och Kårböleleden. Projektet utvecklar och testar samverkansmodeller, dialogformer och digital struktur anpassade för mindre pilgrimsleder i glesa miljöer, i linje med Nationellt ramverk för vandringsleder. Genom kapacitetsbyggande insatser, dialog med samebyar och andra aktörer samt utveckling av strukturella förutsättningar för affärsutveckling skapas bättre förutsättningar för hållbar platsutveckling, näringsliv och besöksupplevelser "bortom projektberoende". Projektet stärker strukturella och organisatoriska förutsättningar för affärsutveckling genom att samla och utveckla de aktörer som i praktiken fungerar som främjarorganisationer i glesa miljöer. Projektets resultat utgörs av gemensamma modeller, strukturer och arbetssätt som kan användas av flera aktörer och som inte innebär individuellt företagsstöd eller personinriktad kompetensutveckling. Projektets målgrupp är organisationer som bidrar till, möjliggör eller påverkar utveckling, förvaltning och användning av pilgrimsleder i glesa miljöer.

På kort sikt förväntas projektets aktiviteter leda till att berörda aktörer deltar i strukturerade dialogprocesser och gemensamma analyser, en ökad gemensam förståelse och vilja kring pilgrimsledernas värden, potential och långsiktiga nytta och även etablerade dialogformer och stärkt tillit mellan aktörer med olika intressen och rättigheter, inklusive samebyar. Projektet ska även leda till ökad organisatorisk och metodisk kapacitet hos ledorganisationer och samverkansparter, tydligare roller, ansvar och arbetssätt för förvaltning och utveckling av lederna samt förbättrad praktisk tillämpning av Nationellt ramverk för vandringsleder i glesa miljöer. En ökad förståelse för hur digitala strukturer kan användas för ledinformation, samverkan och kunskapsöverföring. Projektet ska ta fram gemensamma underlag, arbetssätt och modeller som prövas och utvecklas i samverkan och förbättrade strukturella förutsättningar för samverkan mellan aktörer som bidrar till eller möjliggör affärsutveckling, vilket på sikt stärker små och medelstora företags möjligheter att utveckla tjänster och erbjudanden kopplade till pilgrimslederna.

På lång sikt förväntas projektet bidra till stärkt regional systemkapacitet för samordnad utveckling av pilgrimsleder i glesa miljöer samt även hållbara samverkans- och styrningsmodeller som kan tillämpas även utanför projektområdet. Projektet ska leda till förbättrade strukturella förutsättningar för affärsutveckling och sysselsättning inom besöksnäring och kulturarvsbaserade näringar samt ökad hänsyn till samiska rättigheter och mer välfungerande dialog i renbetesland. Efter projektet ska mer tillgängliga, kvalitetssäkrade och hållbara pilgrimsupplevelser för besökare finnas. De strukturer och modeller som utvecklas i projektet ska integreras i berörda organisationers ordinarie arbete och vidareutvecklas efter projektets slut, utan fortsatt projektfinansiering.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk

Projektet Hållbara pilgrimsleder i sydöstra Jämtland föreslås prioriteras för regional medfinansiering.

Projektet bedöms bidra till genomförandet av den nationella strategin.

Genom att rikta insatser till glesa miljöer där organisatoriska resurser ofta är begränsade, men där natur-, kultur- och upplevelsevärden är stora, stärker projektet förutsättningarna för hållbar utveckling även utanför länets starkaste noder. Projektets fokus på kollektiva strukturer, gemensamma arbetssätt och systemkapacitet bidrar till att minska sårbarhet och projektberoende, vilket ligger i linje med den nationella strategins långsiktiga ansats.

Projektets platsbaserade angreppssätt, starka fokus på samverkan och dialog samt ambition att bygga långsiktiga strukturer i hela länet är tydligt förenliga med den Regionala utvecklingsstrategins inriktning.

Inom smart specialisering bedöms projektet främst bidra till styrkeområdet Upplevelser, och delvis till Jord, skog och vatten. Projektet bidrar inte till spetsutveckling i form av nya produkter eller tekniska innovationer, utan till bredden inom styrkeområdet Upplevelser. Genom att stärka organisering, hållbar förvaltning och samverkan kring pilgrimsleder skapas grundläggande förutsättningar för vidare utveckling av upplevelsebaserade näringar i fler delar av länet. Projektet stärker därmed basen och bredden i styrkeområdet och möjliggör långsiktig utveckling även i glesa miljöer.

Projektet bidrar till långsiktigt hållbar regional utveckling genom att fokusera på strukturella och organisatoriska förutsättningar snarare än kortsiktiga insatser. Projektet uppvisar en tydlig effektlogik där gemensam kunskapsuppbyggnad och analys leder till stärkt samverkan, som i sin tur omsätts i testade arbetssätt och strukturer.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, 25 stycken.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2029.

BRON Innovation AB (svb) inkom den 17 februari 2026 med en ansökan om 9 841 873 kronor i medfinansiering till projektet Jämtland Beyond Tomorrow. Projekttiden är 1 juli 2026 till 30 juni 2029. Finansiering i form av privat bidrag i annat än pengar kommer ifrån Handelskammaren, IUC Jämtland Härjedalen och Fellesrådet med 58 896 kronor vardera. Projektet finansieras även av offentligt bidrag i annat än pengar ifrån Mittuniversitetet, Almi Företagspartner Mitt och Östersunds kommun med 117 792 kronor vardera samt Bergs kommun med 58 896 kronor. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 6 903 888 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att för få regionala företag använder digitala system och tjänster i sin affärs- och verksamhetsutveckling. Potentialen i digitalisering omsätts inte i produkt- och processeffektivisering, nya affärsmodeller eller i att nå större marknader. Många små- och medelstora företag uttrycker en vilja att utveckla sina affärer med stöd av digitalisering, men steget från identifierat behov och intention till faktisk implementering är ofta svårt. Företagen saknar stöd för genomförande samt tydliga vägar till testmiljöer, finansiering och marknad. Behoven handlar om ökad digital mognad inom exempelvis data/AI, automatisering, cybersäkerhet och digitala affärsprocesser, men också om att kunna navigera i ett fragmenterat stödsystem och hitta rätt väg till kompetens, kunskap, testmiljöer, finansiering och nätverk.

Genom detta projekt vill BRON lösa problemet att för få små- och medelstora företag i regionen har tillräcklig digital förmåga, strukturellt stöd och marknadskoppling för att uppnå hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i en snabbt föränderlig omvärld.

Projektets primära målgrupp är små- och medelstora företag i hela länet, både it/techbolag och företag i andra branscher som vill accelerera affärs- och verksamhetsutveckling med digitalisering. BRON kommer att arbeta med låga trösklar genom öppna digitala/hybrida aktiviteter, lokala och anpassade insatser där behov finns, samt aktivt uppsökande arbete tillsammans med kommunernas näringslivskontor och andra lokala aktörer. Genom projektet ämnar BRON även etablera en digital innovationshub. Hubben är inte tänkt som en ny fristående juridisk organisation eller separat fysisk hub. Under projektet kommer hubben i första hand att etableras som ett nätverk och en samverkansarena.

År 2025 övertog BRON ägandet av Peak Innovation AB:s projekt Twin Peak – Circularity Through Twin Transition RUN/575/2022. Detta nya projekt bygger vidare på lärdomar och arbetssätt från Twin Peak och skalar upp dem i en ny kontext. BRON är också samverkanspart i Mittuniversitetets projekt DIGIT – Hållbar Digital Transformation RUN/166/2023 vilket man ämnar samarbeta med, särskilt inom de triple-helix aktiviteter man planerar genomföra men också inom viss kunskapsspridning.

Kortsiktigt mål med projektet är att målgruppen får en tydligare bild av sin digitala mognad och sina prioriterade utvecklingsbehov. Projektet ska leda till ökad kunskap, förbättrad navigering i stödsystemet, fler initierade samarbeten och finansieringsspår samt konkret påbörjad utveckling av digitala lösningar.

På lång sikt förväntas projektet leda till att målgruppen varaktigt stärker sin konkurrenskraft, produktivitet och hållbara tillväxtgenom att integrera digitala arbetssätt, system och affärsmodeller i sin ordinarie verksamhet. Genom att använda digitala system för affärsutveckling, nätverkande och internationalisering stärks deras förmåga att nå nya marknader, delta i värdekedjor och attrahera kapital. Detta bidrar till ökad resiliens och robusthet i en snabbt föränderlig omvärld där krav på samverkan, cybersäkerhet, rapportering och effektivitet ökar.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. Projektets lönesättning är inte kostnadseffektiv då den är hög i jämförelse med andra projekt som beviljats finansiering från Region Jämtland Härjedalen. Sökande motiverar lönesättningen med följande: Den angivna lönenivån är rimlig i relation till projektets omfattning, ansvarsnivå och den kompetens som krävs för att genomföra projektet.

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat. Projektet har en tydlig strategisk och strukturell ambition snarare än fokus på enskilda operativa insatser. Detta har potential att stärka regionens långsiktiga utvecklingskapacitet, men förutsätter samtidigt att roller, ansvar och förväntade leveranser hanteras på ett ändamålsenligt sätt för att minska genomföranderisker i en komplex samverkansmiljö.

Projektet bedöms bidra till genomförandet av den Nationella strategin för hållbar regional utveckling framför allt avseende stärkt omställnings- och innovationsförmåga samt ökad samverkan mellan aktörer från olika samhällssektorer, vilket styr mot det strategiska området ”Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande”, specifikt prioriteringen ”Stärka innovationssystem och samverkan”. Projektet har ett tydligt framtids- och utvecklingsinriktat fokus som ligger i linje med strategins ambitioner om långsiktigt hållbar regional utveckling.

Projektet relaterar väl till den regionala utvecklingsstrategin, där samverkan, innovation och gemensam utvecklingskapacitet lyfts fram som centrala för regionens fortsatta utveckling. Vidare adresserar projektet styrkeområdet Digitala lösningar. För att fullt ut bidra till smart specialisering är det angeläget att projektets arbete med digitala lösningar konkretiseras i både aktiviteter och resultat, i syfte att tydliggöra kopplingen till innovation och utveckling inom området.

Kopplingar till ansökan Mittuniversitetets ansökan RUN/184/2026 ”Etablering av Software och AI Transformation Platform för ledande innovation i länet”: Projekten är samstämmiga i sina intentioner men har olika fokus. ”Jämtland Beyond Tomorrow” behandlar breda och långsiktiga utvecklingsfrågor, medan ”Etablering av Software och AI Transformation Platform för ledande innovation i länet ” är inriktat på konkreta aktiviteter för kunskapsutbyte, samverkan och kompetensutveckling inom software och AI. Sammantaget finns förutsättningar för att insatserna tillsammans kan bidra till ökad samlad effekt.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag, mål: 200 stycken

Av dessa 200 deltagande företag kommer 100 företag genomgå en nulägesanalys och vidare förväntas att 40 företag påbörjar utveckling av digitala lösningar och minst 10 av dem kommer att införa dem i sin ordinarie verksamhet.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 augusti 2029.

Stiftelsen Jamtli inkom den 13 februari 2026 med en ansökan om 7 081 192 kronor i medfinansiering till projektet Kulturarv för regional tillväxt. Projekttiden är 1 september 2026 till 31 augusti 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 4 720 795 kronor.

• En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektet ska stärka kapaciteten och öka färdigheter inom länets kulturarvssektor för att bidra till och utveckla styrkeområdet Upplevelser, i enlighet med Region Jämtland Härjedalens strategi för smart specialisering. Detta ska ske genom att skapa mötesplatser som samlar länets kulturarvsaktörer för att identifiera utvecklingsinsatser, samla deras behov för att flytta fram positioner, utveckla marknader och skapa möjligheter till samarbeten över sektorsgränser. Utifrån detta byggs ett ekosystem som svarar på behoven och stärker kapaciteten. Detta ska i sin tur bidra till stärkt företagande, innovation, kompetensförsörjning samt internationalisering som kopplar samman aktörer i länet med aktörer på nationell och internationell nivå. Projektet ska också ta fram analyser för att löpande utveckla processen och hantera flaskhalsar och arbetet med smart specialisering. Projektets målgrupp är främjandeorganisationer som i olika mån jobbar med kulturarvs-området eller som har förutsättningar att utveckla sitt arbete inom det.

På kort sikt ska projektet leda till ökad närvaro från länets kulturarvsaktörer i länets ekosystem för smart specialisering samt starkare samverkan både mellan kulturarvsaktörerna själva och med övriga främjandeorganisationer. Stärkt kapacitet för att kunna leverera relevanta och intressanta upplevelser och bidra till hållbar regional utveckling. Stärkt affärsmässighet samt nyetableringar inom sektorn. Att kulturarv blir en självklar del i vad som gör vårt län attraktivt för inflyttning, kompetensförsörjning och etableringar. Ökad kunskap och förståelse av kulturarvets roll för hållbar utveckling och lokal attraktionskraft.

På lång sikt ska projektet bidra till att Jämtland Härjedalen blir ett besöksmål känt för både sin natur och sitt kulturarv, att det blir en mer komplett bild av länet och därmed en starkare upplevelse som kan nå ännu fler besökare. Mer attraktivt för inflyttare vilket innebär bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och rekrytering. Starkare och resilienta företag. Fler och nya företag som nyttjar sektorns potential. Ett starkare samhälle som är långsiktigt hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Förbättrad folkhälsa och starkare och mer attraktiva lokalsamhällen. Fördjupad förståelse för sin roll för hållbar utveckling och med det ökad motivation att bidra till den. Ett starkt och hållbart ekosystem för kulturarvssektorn som gynnar och bidrar till att uppnå målbilden för 2050.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet föreslås prioriteras för regional medfinansiering.
Projektet bidrar på ett relevant sätt till uppfyllandet av de nationella prioriteringarna för regional utveckling, särskilt vad gäller likvärdiga livsvillkor och hållbar utveckling i hela landet samt innovation, företagande och kompetensförsörjning. Genom att arbeta länstäckande, med tydlig geografisk spridning och fokus på små aktörer i glesa och landsbygdspräglade miljöer, stärks förutsättningarna för delaktighet, lokal utvecklingskraft och regional attraktionsförmåga. Samtidigt bidrar projektet till stärkt företagande och innovation genom att utveckla kulturarvssektorns affärsmässighet, arbetsmetoder och förmåga att samverka med näringsliv och besöksnäring.

Projektet ligger tydligt i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de långsiktiga regionala prioriteringarna om attraktiva och hållbara livsmiljöer i hela länet samt innovation och samverkan inom smart specialisering. Genom att göra kulturarvet till en mer aktiv resurs i platsutveckling, upplevelsebaserad ekonomi och lokalsamhällets attraktionskraft bidrar projektet till social, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt stärks den regionala innovationsförmågan genom utveckling av strukturer och arbetssätt som möjliggör samverkan över sektorsgränser.

Inom ramen för smart specialisering bidrar projektet till styrkeområdet ”Upplevelser”, med tydlig tyngdpunkt på att stärka bas och bredd. Projektet adresserar grundläggande förutsättningar såsom samverkansstrukturer, kompetens, affärsmodeller och tillgång till stöd, vilket skapar en stabil grund för att kulturarvssektorn på sikt ska kunna bidra till fördjupning och spets. Projektets karaktär bedöms därmed vara strategiskt viktig för styrkeområdets långsiktiga utveckling.

Projektet uppvisar en tydlig effektlogik där insatser inom mötesplatser, kartläggning, omvärldsanalys och kompetensutveckling successivt leder till stärkt kapacitet, nya samverkansformer och ökad affärsmässighet bland kulturarvsaktörer. Följeforskning och löpande analys stärker möjligheterna till lärande, uppföljning och justering under projekttiden.

Sammantaget bedöms projektet bidra på ett strategiskt och relevant sätt till såväl nationella som regionala prioriteringar för hållbar regional utveckling och till fördjupningen av smart specialisering inom styrkeområdet ”Upplevelser”. Projektet rekommenderas därför att prioriteras för regional medfinansiering.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, 20 stycken.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 oktober 2029.

Testbädd JH - Småhus och Nya Livsmiljöer AB inkom den 17 februari 2026 med en ansökan om 1 738 000 kronor i medfinansiering till projektet Testbädd JH - Småhus och Nya Livsmiljöer AB. Projekttiden är 1 juni 2026 till 31 maj 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 1 192 000 kronor samt från Testbädd JH - Småhus och Nya Livsmiljöer AB med 50 000 kronor.

• Projektet har sökt förskott med 400 000 kronor.
• En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.

Innovationsarbete kopplat till inflyttning, platsutveckling och ny användning av regionens resurser inom skog, jord och vatten behöver utvecklas. Samtidigt är samverkan mellan lokala aktörer och nationella forsknings- och innovationsmiljöer fortfarande begränsad inom detta område. För att skapa nya arbetssätt i glesa strukturer krävs praktiska testmiljöer där kommuner och lokala aktörer kan utveckla och pröva lösningar tillsammans med exempelvis forskningsinstitut som RISE och akademi, samt ta tillvara extern kompetens på ett sätt som är genomförbart i regionens geografi.

Projektet etablerar ett Living Lab (Pilotsteg 1) för att utveckla nya arbetssätt för inflyttning och cirkulär markanvändning i glesa strukturer. Projektet utgår från att många kommuner har behov av inflyttning, samtidigt som underutnyttjade fastigheter och ödehus utgör en resurs som sällan aktiveras i praktiken. Genom tidsbegränsade testvistelser (1-3 veckor) får deltagare möjlighet att prova vardag och funktion i regionen, samtidigt som kommuner och lokala aktörer bygger kunskap om hur inflyttning kan stödjas som process. Projektet inkluderar även samskapande moment och tillsammansbyggeri för att pröva hur lokala aktörer kan skapa enklare vistelsemiljöer och funktioner kopplade till testvistelser. Studenter och externa kompetenser bidrar med löpande analys och lärande. Projektet ska resultera i ett konkret pilotupplägg och en metodik som kan användas av fler aktörer efter projektets slut. Målgrupp är kommuner i Region Jämtland Härjedalen och deras funktioner kopplade till inflyttning, platsutveckling och samhällsplanering samt lokala utvecklingsaktörer.

På kort sikt ska projektet leda till att målgruppen (kommuner och lokala utvecklingsaktörer i glesa strukturer) får ökad kunskap och stärkt genomförandeförmåga att arbeta med inflyttning och platsutveckling genom testbaserade metoder. Stärkt innovationsförmåga hos kommuner och lokala aktörer genom etablerad samverkan med RISE, vilket ger ökad innovationshöjd i arbetet med inflyttning, cirkulär markanvändning och lokalt möjliggörande. Sammantaget ska målgruppen efter projekttiden ha testat ett praktiskt arbetssätt och ha ett konkret kunskapsunderlag som stärker deras förmåga att arbeta systematiskt med inflyttning, mobilitet och cirkulär markanvändning i glesa strukturer.

På lång sikt ska projektet bidra till att kommuner och lokala utvecklingsaktörer i glesa strukturer förändrar sitt arbetssätt och går från planering och enstaka insatser till mer systematiska, testbaserade och genomförbara metoder för inflyttning och platsutveckling. Samverkan mellan regionala aktörer och nationella innovationsmiljöer (exempelvis RISE och akademi) ökar och kan skalas vidare i framtida projekt. Etablerade arbetssätt för cirkulär markanvändning och resurseffektiva lösningar, där återbruk, mobilitet och semimobila funktioner används som ett alternativ till traditionella utvecklingsprocesser som kräver lång tid och höga investeringar. Förbättrade förutsättningar för kompetensförsörjning och lokal utveckling, genom att fler kommuner och arbetsgivare kan erbjuda realistiska vägar in i regionen för potentiella inflyttare. Fler lokala noder och bygder kan fungera som mottagare för testvistelser och inflyttningsprocesser, vilket stärker attraktivitet och platsutveckling. Ökad regional attraktivitet och långsiktig livskraft i glesa strukturer, genom att fler platser kan ta emot nya invånare och stärka serviceunderlag, företagande och social hållbarhet. Överförbarhet och spridning av metodik, där projektets arbetssätt används som modell även av andra kommuner och regioner, vilket bidrar till stärkt innovationsförmåga inom regional utveckling. Sammantaget innebär effektmålen att målgruppen efter projektets slut inte bara har fått ny kunskap, utan också omsätter den i konkreta handlingar som stärker glesa strukturers långsiktiga utveckling och attraktivitet.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Förskott kan beviljas utifrån att Testbädd JH - Småhus och Nya Livsmiljöer AB är en mindre organisation med begränsade ekonomiska resurser. Ett förskott minskar risken för likviditetsproblematik under projekttiden.

Strategisk
Regionala utvecklingsnämnden föreslås bevilja projektet under förutsättning att tekniska och administrativa frågeställningar bedöms som tillgodosedda.

Projektet adresserar en prioriterad och angelägen fråga som berör minskade trösklar för inflyttning och etablering i glesa miljöer. En del av projektet är utåtriktade insatser för att identifiera individer med intresse för att bosätta sig i regionen, vilket potentiellt kan leda till inflyttning och försök att hitta arbete och bostad i regionen även utanför projektets verksamhet. Syftet är att i samarbete med kommuner i regionen och lokala grupper av byalagskaraktär skapa förutsättningar för testboende och inventering samt insatserför att återupprätta ödehus för varaktig bosättning.

Stödet för projektet i den regionala utvecklingsstrategin får bedömas som gott, inte minst mot bakgrund av de skrivningar som vill minska trösklarna för inflyttning och skapa en välkomnande situation för inflyttare samt kopplingen till den smartaspecialiseringsstrategin utpekade områden, jord, skog och vatten samt upplevelser. Projektet bidrar till arbetet med att försörja regionens företag med kompetens och de stora skillnaderna i möjligheten att finansiera bostäder i stora delar av regionen.

Projektet bedöms även ha stöd i den nationella strategin, eftersom det utgör en av nycklarna till att vitalisera kompetensförsörjningen i Jämtlandsregionen.

De planerade arbetspaketen, liksom valet av samarbetspartner och målgrupper gör att ansöka värderas som välkomponerad och realistisk. Sökanden har ett väl utvecklat nätverk, god kunskap om olika aktörers roller, samt stödsystemets möjligheter och begränsningar

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Gjorda investeringar, 900 000 kronor
- Gjorda investeringar, 1 stycken.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 juli 2028.

Mittuniversitetet inkom den 10 mars 2026 med en ansökan om 3 767 640 kr i regionala projektmedel för medfinansiering till projektet ”Etablering av Software och AI Transformation Platform för ledande innovation i länet”. Projekttiden är den 1 september 2026 till den 30 juni 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets slutliga finansieringsplan dels från Svenska ESF-rådet med 3 082 614 kr, dels från Mittuniversitetet med 647 013 kr.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektets syfte är att etablera en samlad struktur för kunskapsutbyte och nätverkande kring Software Engineering (SE) och AI-transformation i Jämtland Härjedalen.

I dag saknas en sådan struktur i länet, samtidigt som projektet fyller ett nationellt vakuum: det starka svenska softwareforskningsfältet saknar en återkommande nationell SE-konferens. Det avser projektet använda till regionens fördel genom att etablera konferensen i länet som ett återkommande, stående event.

Under projekttiden ska projektet genomföra följande:

• en första SE-unconference i Jämtland
• en seminarieserie där näringslivet möter studenter och forskare
• uppbyggnad av långsiktiga kontakter med näringsliv och branschorganisationer

Efter projekttiden ska strukturen bedrivas utan projektfinansiering, i enlighet med den modell som tas fram inom projektet.

Nationellt är Sverige en stark forskningsnation inom software, med internationellt erkända miljöer vid bl.a. Chalmers, KTH och BTH. Mittuniversitet etablerar nu med hjälp av sin befintliga forskning en sådan miljö i Jämtland och har upparbetade samarbeten med nämnda aktörer för att sprida forskningen till företag i Jämtland Härjedalen. Genom att en sådan arena etableras och förläggs i länet skapas struktur för att årligen samla innovationskapacitet och skapa en stark koppling mellan regionens näringsliv och forskning.

Primär målgrupp är företag i länet - i synnerhet små och medelstora företag inom besöksnäring, gröna näringar, industri och tjänstesektorn som i ökande grad möter digitaliseringsbehov men som också saknar interna resurser för avancerad mjukvaruutveckling eller AI-kompetens. Dessa primära mottagare av samverkansarenans insatser ska delta och höja sin förmåga att förstå och omsätta AI-relaterad förändring.

Sekundär målgrupp är offentlig sektor i Jämtland Härjedalen; kommuner, regionen och offentligfinansierade verksamheter som behöver stärka sin organisatoriska förmåga att planera och omsätta AI-relaterad förändring i processer och beslutslogik.

På kort sikt skapar projektet en fungerande struktur för kunskapsutbyte och samverkan genom att genomföra ovan nämnda tre punkter. På lång sikt ska projektet lämna efter sig en varaktig struktur som stärker Jämtland Härjedalens kapacitet att utveckla och använda software och AI i en gles och småföretagsdominerad geografi.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet är avgränsat mot ordinarie verksamhet i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat. Det är förenligt med inriktningen i den Nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030, särskilt vad gäller ambitionen att stärka regional kapacitet inom kompetensförsörjning, innovation och samverkan i regioner med gles geografi. Projektets fokus på samverkansformer och kunskapsutbyte mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor ligger i linje med strategins betoning på långsiktiga och strukturella förutsättningar för utveckling.

Projektet har även relevans i förhållande till Regional utvecklingsstrategi för Jämtland Härjedalen, där samverkan, kunskapsdriven utveckling och digital omställning lyfts fram som viktiga för regionens konkurrenskraft och attraktivitet. Genom att samla olika aktörer kring frågor om Software Engineering och AI skapas förutsättningar för dialog, lärande och gemensam förståelse för hur digital teknik kan bidra till regional utveckling.

I relation till strategin för smart specialisering i Jämtland Härjedalen adresserar projektet styrkeområdet Digitala lösningar genom att det bidrar till kunskapsspridning, nätverksbyggande och ökad förståelse för avancerad digital teknik och AI transformation. Projektet bedöms här främst stärka förutsättningarna för långsiktig utveckling snarare än leverera direkta innovationsresultat under projekttiden, vilket är förenligt med smart specialiseringens fokus på processer och samverkan.

Projektet arbetar även med hållbarhetsaspekterna miljö, jämställdhet och mångfald i såväl planering som genomförande och uppföljning.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:

Antal deltagande företag; mål 120 st.

Stödmottagaren ska i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på indikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera projektet senast den 30 september 2029.

Destination Vemdalen AB inkom den 17 februari 2026 med en ansökan om 6 400 000 kronor i medfinansiering till projektet Evenemangsdestination Vemdalen. Projekttiden är 1 augusti 2026 till 30 november 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 5 200 000 kronor och Bergs kommun med 150 000 kronor. Härjedalens kommun går in med 50 000 kronor i tid. 10 företag förväntas också gå in med 100 000 kronor i arbetad tid i projektet.

• Projektet har sökt förskott med 400 000 kronor.
• En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektet stärker små och medelstora företags förmåga att använda evenemang som hävstång för affärsutveckling, säsongsutjämning och ökad konkurrenskraft i en gles destination. Genom att utveckla, testa och förankra gemensamma arbetssätt för planering, samverkan och digitala arbetssätt skapas hållbara stödstrukturer och affärsnätverk kopplade till evenemang. Projektet stärker även företagens koppling till nationella och internationella marknader och bidrar till nya modeller för affärsutveckling i glesa miljöer. Befintliga evenemang används som testbäddar för gemensamt lärande och praktisk tillämpning. Insatserna är allmänfrämjande och omfattar kompetensutveckling, metodutveckling och systematiskt lärande, utan att finansiera enskilda företags drift eller evenemangens genomförande. Vid projektets slut har dokumenterade arbetssätt integrerats i destinationens ordinarie strukturer och är utformade för spridning till andra destinationer i regionen. Målgrupp är små och medelstora företag.

På kort sikt ska projektet ta fram gemensamma strukturer och planeringsverktyg, testbäddar i verkliga evenemang och stärka den digitala mognaden. 30 företag ska få ökad kompetens inom marknadsföring, paketering och sälj.

På lång sikt ska målgruppen få stärkta förmågor som omsätts i förändrade beteenden som ger varaktig påverkan på företagens konkurrenskraft och den regionala utvecklingen. Företagen förväntas efter projektet samarbeta med nya sektorer, branscher och aktörer kring evenemang. Sammantaget förväntas projektet ge varaktiga effekter i form av stärkt konkurrenskraft, jämnare sysselsättning, minskad sårbarhet och stärkt internationell position för små och medelstora företag i en gles destination

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projekt ska redovisa en tydlig effektlogik i ansökan för att säkerställa att projektstöd leder till faktiska förändringar och inte bara aktiviteter utan långsiktiga effekter. Effektlogik är ett obligatoriskt metodkrav som Region Jämtland Härjedalen ställer för att uppfylla de lagar och förordningar som styr fördelningen av offentliga medel. Kravet är inte uppfyllt.

Utifrån inkommen ansökan och inkomna kompletteringar går det inte att härleda var aktiviteterna kommer att skapa värde och därför går det inte heller att säkerställa om statsstödsregelverket ska tillämpas.

Ekonomisk
En genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. Projektet bedöms inte kostnadseffektivt. Projektets omslutning är 13 000 000 kronor och i ansökan går det inte att utläsa var projektets finansiering kommer att skapa värde.

Strategisk
Projektet föreslås att inte prioriteras för medfinansiering.

Denna strategiska bedömning baseras på den utformning med syfte, mål, aktiviteter, organisering och resursanspråk som ansökan har just nu. Projektet har dock flera styrkor som skulle kunna förädlas till en ny projektansökan som skulle kunna bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

Sökanden anger i sin projektbeskrivning att projektet bidrar till den nationella strategin för regional utveckling. Ambitionen att vilja bidra till likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet samt entreprenörskap och företagande i hela landet är tydlig, men insatserna såsom de är beskrivna i ansökan, visar inte att projektet kan bidra på ett effektivt och relevant sätt.

På liknande sätt visar ansökan ambition att bidra till uppfyllandet av den regionala utvecklinsstrategin (RUS) genom att vilja bidra till likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet, med avsikt att arbeta för att utveckla attraktiva och hållbara samhällen och se till lösningar anpassade efter varje geografiska områdes unika behov och möjligheter. I det regionala perspektivet vill projektet bidra med platsspecifika grepp, men använda resurser i en omfattning och med en inriktning som inte kan motiveras ur ett regionastrategiskt perspektiv. Ur ett RUS-perspektiv har projektet också en lovvärd ambition att bidra med entreprenörskap och företagande i hela länet, men projektets fokus ligger inte på att möta samhällsutmaningar och syftar främst till att stötta det destinationsinterna arbetet och syftar inte mer än indirekt till samverkan med övriga med länet. Därför bedöms projektet, i nuvarande form, inte vara en strategiskt relevant satsning för att öka utvecklingsmöjligheterna för Jämtlands län, även om projektet kan förväntas stötta den mycket lokala utvecklingen.

Ett ytterligare skäl till att projektet inte bedöms vara strategiskt prioriterat är att projektet, ur ett Smart specialiseringsperspektiv, endast förväntas bidra till en grundläggande bas inom stryrkeområdet “Upplevelser”, och den typen av satsningar har redan genomförts och pågår inom befintliga verksamheter runt om i Jämtlands län. Lokalt inom destinationen kan projektet förväntas tillföra både bas och viss bredd, men förväntat resultat har inte en sådan strategisk nytta för länet att det kan ställas i paritet med storleken på målgruppen och projektets stora omslutning. Aktiviteterna och de stora resurser som projektet budgeterat, är mer anpassade för ett länsövergripande projekt där nyttan skulle kunna tillfalla en mycket större målgrupp och stärka länet som evenemangsdestination. Eftersom projektet vill rikta stora resurser till ett litet geografiskt område och ett fåtal företagare finns annars en påtaglig risk för en obalans relativt andra destinationer och geografier inom Jämtlands län istället för att stärka helheten.

I nuvarande projektutformning finns brister i effektlogiken som gör att resultat och effekter inte hänger ihop tillräckligt för att projektet ska kunna bedömas som sannolikt för att nå sina ambitioner. Bland bristerna finns också överlapp och otydligheter i roller och insatser som inte beskrivs tillräckligt tydligt för att kunna göra annan bedömning än att effektlogik brister i en så pass stor omfattning att den strategiska effekten bedöms brista.

Det pågår satsningar för evenemangsutveckling runt om i länet och hållbara evenemang har varit studerade och det finns goda underlag. Det är otydligt i ansökan hur koppling och lärande ser ut konkret och hur det ska bygga vidare.

Projektets valda målgrupp är relevant utifrån att den inkluderar föreningar och företag och väl matchar hur företagandet och engagemanget ser ut kring evenenemang, men den stora ambitionen, insatserna och budgeterade resurserna som presenteras i ansökan, är snarare anpassade till en mycket större målgrupp i ett länsperspektiv för flera destinationer och geografier än för den lilla målgruppen med ett litet antal företag inom destination Vemdalen.

Projektet har, som tidigare nämnts, flera styrkor och skulle kunna göra ett omtag och se över sina vägval framåt. Tillexempel skulle projektet kunna utformas som ett ekonomiskt och inriktningsmässigt litet och mycket platsspecifikt projekt (Destination Vemdalen) eller samverka med fler destinationer och stärka länet som en evenemangsdestination. Om det senare greppet vore relevant är det också angeläget att se över val lämplig projektägare.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen avslag på ansökan.

Region Jämtland Härjedalen inkom den 17 februari 2026 med en ansökan om 5 931 825 kr i regionala projektmedel för medfinansiering till projektet ”Kreativa Jämtland Härjedalen”. Projekttiden är den 1 september 2026 till den 31 augusti 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 3 954 552 kr.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektets syfte är att bidra till att lösa utmaningen med bristande kapacitet och relevanta ekosystem för kulturella och kreativa branscher (KKB) i Jämtland Härjedalen, samt utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

Målet är att skapa en permanent, organisatorisk och digital plattform, ett systematiskt arbetssätt med tydlig och begriplig kommunikation för samverkande KKB-främjande aktörer som säkrar "en dörr in och tydlig väg vidare var du än befinner dig". Projektet ska även skapa en samordnande funktion för långsiktigt hållbart främjande av KKB i regionen.

Primär målgrupp är Jämtland Härjedalens företagsfrämjande organisationer såsom exempelvis ALMI, Handelskammaren, Nyföretagarcentrum, kommunernas näringslivskontor och Coompanion.

På kort sikt förväntas projektet leda till samverkan & kunskapsöverföring, rådgivning, nya processer, överenskommelser, metoder, arbetssätt och strategier med mera. På lång sikt förväntas att KKB i Jämtland Härjedalen till större del kan dra nytta av sin potential att vara den basnäring som de utpekas att vara i den nationella strategin "Kreativa Sverige".

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet prioriteras inte för regional medfinansiering. Strategiska utlåtanden har hämtats in från flera olika organisationer som i dag arbetar med smart specialisering i länet. Samtliga har ifrågasatt projektet i flera avseenden.

Organisationerna anser att projektet är relevant och att det finns behov att stärka det företagsfrämjande systemet kring KKB men de viktigaste gemensamma kritiska synpunkterna är dels att projektet inte har förankrats med relevanta aktörer för smart specialisering i länet, dels att projektet saknar koppling till företagen inom KKB, dels framgår det i de strategiska utlåtandena att projektets verksamhet är att betrakta som ordinarie inom Region Jämtland Härjedalen. Aktörerna efterfrågar även en dialog om vilken organisation som bör vara projektägare i ett kommande projekt.

Strategin för smart specialisering i Jämtland Härjedalen har fokus på processer och samverkan och Region Jämtland Härjedalen bedömer att det är viktigt att projektet förankras med relevanta aktörer. Att projektet inte är förankrat kan bidra till att existerande kunskap om målgruppen och företag inom KKB i länet inte tas med i projektet, och önskvärda effekter blir då svårare att nå. Bristande förankring riskerar att skapa en parallell struktur och ett fragmenterat system, vilket också försvårar hur projektets resultat tas vidare efter att projektet avslutats.

Region Jämtland Härjedalen ser gärna att projektet återkommer i nästa utlysning efter att förankring ägt rum.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån en sammanvägd bedömning föreslås avslag på ansökan.

Härjedalens kommun inkom den 10 mars 2026 med en ansökan om 4 326 825 kronor i medfinansiering till projektet ”Nya matchningsvägar i gles geografi”. Projekttiden är den 1 augusti 2026 till den 30 juni 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska socialfonden+ med 3 540 128 kronor.

Härjedalens kommun är projektägare och ansvarar för projektets genomförande, styrning, uppföljning och rapportering. Projektet organiseras inom kommunens utvecklingsavdelning, som arbetar med näringslivs- och utvecklingsfrågor.

I Härjedalen har många små företag svårt att nå rätt kompetens i tid. Problemet är inte bara att kompetens saknas, utan att relevant kompetens ofta inte synliggörs eller nås genom dagens arbetssätt. Det gäller särskilt personer som redan är i arbete men som kan vara öppna för karriärbyte, nya roller eller geografisk rörlighet.

Projektet ska stärka kapaciteten hos företagsfrämjande aktörer att arbeta mer samordnat, systematiskt och digitalt stöttat med arbetsgivares kompetensbehov. Under projekttiden utvecklas gemensamma rutiner för behovsanalys, samverkan, uppföljning och bredare kontaktvägar till kompetens, som prövas i pilotmiljöer. Efter projekttiden ska arbetssätten vara införda i ordinarie verksamhet. Effekten blir starkare lokala stödstrukturer, minskat personberoende och bättre förutsättningar för fler arbetsgivare att få sina kompetensbehov tillgodosedda. Målgrupp är företagsfrämjande organisationer.

Projektet ska på kort sikt leda till bättre gemensamma arbetsformer, ökad förmåga att analysera arbetsgivares behov, ett infört digitalt arbetsstöd, praktisk erfarenhet av nya samordnade arbetssätt samt en tydligare grund för långsiktig implementering. På lång sikt förväntas projektet bygga den lokala operativa kapacitet som behövs för ett mer samordnat, systematiskt och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet.

Projektet bedöms dock inte kostnadseffektivt. Härjedalens kommun har ansökt om ytterligare ett projekt hos Regionen och Socialfonden (RUN/183/2026 ”Samtjänstmodellen - i gles geografi”) där båda budgetar bedöms innehålla orimligt höga kostnader gällande såväl externa konsultkostnader som personalkostnader. Exempelvis har projektet getts tillfälle att komplettera ansökningarna då de ursprungligen innehöll samma schablonmässiga personalkostnader som i ansökan hos Socialfonden, men trots att kostnadsbudgeten har reviderats har det inte gett något utslag i projektets totala personalkostnad.

Strategisk
Projektet Nya matchningsvägar i gles geografi prioriteras inte för regional medfinansiering. Projektet bedöms inte kostnads- eller verksamhetseffektivt och innehåller även förstudieaktiviteter i det inledande arbetspaketet. De två projekten har samma målgrupper, såväl primära som sekundära och indirekta, med likartade insatser, och hade varit mer effektivt om projekten slagits ihop till bara ett.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi avslag på ansökan.

Härjedalens kommun inkom den 10 mars 2026 med en ansökan om 4 494 575 kronor i medfinansiering till projektet ”Samtjänstmodellen - i gles geografi”. Projekttiden är den 1 augusti 2026 till den 30 juni 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska socialfonden+ med 3 677 378 kronor.

Härjedalen har stora utmaningar med kompetensförsörjning på grund av gles geografi och starka säsongsvariationer. Små eller medelstora företag saknar ofta resurser att erbjuda helårsanställningar, vilket leder till att värdefull kompetens lämnar regionen mellan säsongerna. Projektet ska lösa detta genom att utveckla Samtjänstmodellen, en organisatorisk struktur där kommunen och företagsfrämjande aktörer samordnar kompetensbehov över bransch- och säsongsgränser. Målet under projekttiden är att etablera gemensamma arbetssätt, utreda juridiska ramar för delad arbetskraft och pröva modellen i praktiken.

Efter projektet ska en hållbar struktur finnas på plats som säkrar helårssysselsättning, minskar personberoendet i stödorganisationer och stärker näringslivets bärkraft. Aktiviteter inkluderar metodutveckling för behovsanalys, framtagande av juridisk vägledning, implementering av digitala samordningsverktyg samt internationellt kunskapsutbyte. Målgrupp är företagsfrämjande organisationer.

Projektets ska på kort sikt leda till att målgruppen får ökad förmåga att analysera behov, samordna aktörer, ge vägledning och arbeta mer långsiktigt med säsongsöverbryggande kompetensförsörjning i gles geografi. På lång sikt ska målgruppen gå från dagens fragmenterade och personberoende arbetssätt till en gemensam, mer hållbar struktur för säsongsöverbryggande kompetensförsörjning.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats men utgör driftstöd i och med uppdatering av befintlig hemsida. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet. Projektet bedöms dock inte kostnadseffektivt. Härjedalens kommun har ansökt om ytterligare ett projekt hos Regionen och Socialfonden (RUN/182/2026 ”Nya matchningsvägar i gles geografi”) där båda budgetar bedöms innehålla orimligt höga kostnader gällande såväl externa konsultkostnader som personalkostnader. Exempelvis har projektet getts tillfälle att komplettera ansökningarna då de ursprungligen innehöll samma schablonmässiga personalkostnader som i ansökan hos Socialfonden, men trots att kostnadsbudgeten har reviderats har det inte gett något utslag i projektens totala personalkostnad.

Strategisk
Projektet Samtjänstmodellen - i gles geografi prioriteras inte för regional medfinansiering. Projektet bedöms inte kostnads- eller verksamhetseffektivt och innehåller även förstudieaktiviteter, bland annat i form av att utreda juridiska ramar för delad arbetskraft och därmed skapa det praktiska och metodmässiga underlag som krävs för att i nästa steg kunna implementera, förvalta och sprida modellen.

De två projekten har samma målgrupper, såväl primära som sekundära och indirekta, med likartade insatser, och hade varit mer effektivt om projekten slagits ihop till bara ett.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi avslag på ansökan.

Handelskammaren Mittsveriges Service AB inkom den 30 januari 2026 med en ansökan om 2 560 446 kronor i medfinansiering till projektet Kompetenskompassen STEM. Projekttiden är 1 maj 2026 till 30 april 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 1 286 497 kronor. Kontant finansiering kommer även från Mittuniversitetet med 1 200 000 kronor samt från 12 kommuner i båda länen. Kommuner som finansierar samt belopp per kommun finns angivet i budgeten. Handelskammaren söker även 3 929 495 kronor i medfinansiering från Region Västernorrland.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att regionerna Jämtland Härjedalen och Västernorrland står inför stora kompetensutmaningar präglade av utflyttning, ekonomisk osäkerhet och ökande krav från industrietableringar på över 145 miljarder kronor. Konkurrensen om arbetskraft hårdnar, särskilt inom vård och STEM-områden (Science, Technology, Engineering, Mathematics) som är avgörande för välfärd, innovation och den gröna omställningen. Regeringen har satt mål om fler elever på naturvetenskaps- och teknikprogram, fler högpresterande i matematik och kraftigt ökad högskolekapacitet inom teknik och naturvetenskap. Samtidigt krävs fler utbildade inom vård för att möta växande behov. För att lyckas krävs gemensamma och långsiktiga insatser från flera parter. Elever, studenter och distansstudenter är en underutnyttjad resurs som kan bidra om samverkan med arbetslivet stärks.

Enligt ansökan är projektets primära målgrupp arbetsgivare inom vård och teknik i Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Detta inkluderar både privata företag och offentliga verksamheter, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Projektets sekundära målgrupp beskrivs som elever och studenter i regionen, inklusive distansstudenter.

Kortsiktigt mål med projektet är att dess aktiviteter bidrar till ökad kunskap, fler kontaktytor och bättre förutsättningar för unga att göra välgrundade utbildnings- och yrkesval inom vård och teknik. Arbetsgivare får fler kontaktytor med elever och studenter, ökad kännedom om kompetensbehov samt bättre förutsättningar att attrahera framtida arbetskraft.

På längre sikt bidrar insatserna till att fler unga väljer eftergymnasiala utbildningar, särskilt inom STEM och vård, och etablerar sig på den regionala arbetsmarknaden. Det leder till en mer stabil kompetensförsörjning för arbetsgivare i nyckelbranscher och en minskad sårbarhet för små och medelstora företag samt offentlig sektor.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal

• Region Jämtland Härjedalen bedömer att det sökta projektstödet innebär statligt stöd (för de deltagande företagen) som varken kan kvalificeras som stöd av mindre betydelse (de minimis) eller som stöd enligt en tillämplig kategori i GBER. Ett beviljande skulle därmed stå i strid med genomförandeförbudet i artikel 108.3 FEUF och medföra risk för olagligt stöd enligt lag (2013:388) samt aktualisera krav på återkrav och ränta. Region Jämtland Härjedalen bedömer vidare att förutsättningar för individuellt riktat näringslivsstöd enligt 2 kap. 8 § kommunallagen inte är uppfyllda. Mot denna bakgrund ska ansökan om stöd avslås.
• Region Jämtland Härjedalen har tidigare finansierat Handelskammaren för liknande insatser.
  -Framtidsvalet Jämtland Härjedalen, RUN/391/2019, projektperiod 2019-06-10 - 2022-12-31
  -Kompetenskompassen, RUN/427/2022, projektperiod 2023-02-01 - 2025-12-31

Region Jämtland Härjedalen har beviljat medfinansiering till Handelskammarens arbete med kompetensförsörjning från år 2019 till 2025 och att än en gång bevilja stöd för liknande aktiviteter är att betraktas som drift.

• Den primära målgruppen i ett projekt kan vara deltagande företag eller deltagande organisationer. I projektansökan nämns både företag och organisationer som primär målgrupp och i aktivitetsbeskrivningen framgår att även individer är mottagare för projektets insatser. Klassificering och bedömning av ett ärende kan endast göras utifrån en huvudsaklig målgrupp och bidraget kan inte riktas mot individer. Utifrån detta kan inte ärendet hanteras.
• I budgeten framgår en franchiseavgift kopplad till en namngiven tjänsteleverantör. Att redan i ansökningsförfarandet välja ut den tjänsteleverantör man ämnar upphandla från strider mot Region Jämtland Härjedalens allmänna villkor för stöd till projekt samt lagen om offentlig upphandling (LOU). I de fall stödmottagaren inte lyder under LOU ska de följa principerna om lagen om offentlig upphandling.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet bedöms vara strategiskt prioriterat. Det bidrar till genomförandet av den nationella strategin och styr mot det strategiska området kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet då det syftar till att arbeta för en stärkt kompetensförsörjning genom bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad. Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och anses ha en mer generell ansats än att det bidrar till ett speciellt styrkeområde inom programmet för smart specialisering då det handlar om att stärka kompetensförsörjningen inom breda områden som STEM och vård.

Projektet anses ha en plan och ett upplägg för att arbeta från start och kontinuerligt under projekttiden med långsiktighet.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi avslag på ansökan.

Johan Loock, Catarina Espmark och Leif Danielsson, samtliga (M), anför förslag till regiondirektören om att Regionala utvecklingsnämndens presidium ska initiera möte med skogsprogrammets styrgrupp i syfte att återupprätta skogsprogrammet som en arena för bred dialog och samverkan i skogliga frågor.

På tjänstepersonsnivå finns det idag en fungerande samverkansgrupp mellan Region Jämtland Härjedalen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Arbetet är kopplat till både strategin och skogsprogrammet, som Region Jämtland Härjedalen finansierade via en förstudie 2024. Gruppen möts en gång i månaden för att diskutera framdrift av föreslagna åtgärder, aktiviteter, underlag för aktuella remissvar etc. Detta är initierat och sammankallas av Regions Jämtland Härjedalen, och arbetet har således aldrig avstannat. Gruppen har under hösten utvidgats till att nu även inkludera sekretariatet för Energi- och Klimatrådet, vilket kopplar till strategins fokusområde skog och mark som resurs och kolsänka.

Som initiativärendet beskriver finns idag inga skrivningar om det regionala skogsprogrammet i regleringsbreven, eller i instruktion för det regionala utvecklingsuppdraget. Arbetet måste därmed finansieras och hitta former inom befintliga verksamheter, alternativt projektifieras med extern finansiering. Detta undersöks sedan hösten 2025 i samverkan med berörda parter. Ambitionen är att arbetet ska konkretiseras under senare delen av våren 2026, med möjlig ansökan till ERUF hösten 2026. Dialog och samverkan sker även med berörda externa näringslivsaktörer och parter inom befintliga mötesplatser ex. Skogsstyrelsens sektorsråd, årliga exkursioner mm. där samtliga parter deltar. På samma vis för både Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen fortlöpande dialog med näringen om behov och möjliga stöd till länets företag.

Skogsprogrammets framdrift tas regelbundet upp när länsledningarna för Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen möts. Behovet som fanns av en styrgrupp vid strategin och programmets framtagande, saknar därför funktion och tillgodoses nu på andra sätt i respektive organisationer. Akilleshälen i genomförandet av de regionala skogsstrategierna och programmen i Sverige är avsaknaden av resurser och uppdrag som den sittande regeringen har beslutat om under innevarande mandatperiod.

Daniel Danielsson, Annika Lindström och Anna Omberg (C) har lämnat ett initiativärende där dessa föreslår att Regionala utvecklingsnämnden beslutar om att genomföra en gemensam politisk genomgång av OECD:s rekommendationer för länet, innan den används som underlag i dialog med regeringen och EU.

Region Jämtland Härjedalen tog beslut om att medverka i framtagandet av en ny OECD-rapport den 22 februari 2022 (RUN/110/2022). Processen för framtagandet har varit omfattande och inkluderat såväl politik som tjänstepersoner inom Region Jämtland Härjedalen, inom länets kommuner och aktörer i länet. Inledningsvis genomfördes en enkät på uppdrag av OECD. Till enkäten genomfördes flertalet dialogmöten med aktörer i länet. Det fanns även möjlighet för aktörer att inkomma med svar till enkäten. Enkätsvaret i dess helhet godkändes av en tillsatt politisk styrgrupp, vilken inkluderade såväl politiker från Region Jämtland Härjedalen såväl som kommunala politiker.

Den slutgiltiga OECD-rapporten publicerades sommaren 2025. Denna tillsammans med den beskrivande rapporten om länet har skickats till alla aktörer som varit involverad under processen. Rapporten har presenterats och det har genomförts workshops inom Region Jämtland Härjedalen i syfte att uppmuntra tjänstepersoner att ta stöd från rapporten när tillfälle ges. Rapporten har även presenterats för ledningsgruppen Regional utveckling, för Länspartnerskapet samt på Energi och klimatrådet. North Sweden Stockholm Office har även genomfört en workshop med de nordliga regionernas regionala utvecklingsavdelningar.

Rapporten och den beskrivande rapporten om länet möjliggör att underbygga och beskriva länets behov och utmaningar utifrån ett evidensbaserat material. OECD-rapporterna och dess rekommendationer utgör en verktygslåda att tillämpa inom olika sakområden. Tjänstepersoner ansvarar för att involvera rapporten och dess rekommendationer i sitt arbete där det anses lämpligt.

Rekommendationer från OECD eller andra evidensbaserade underlag lyfts i Regionala utvecklingsnämnden när det är aktuellt och i relation till aktuell sakfråga. Därigenom lyfts OECD rapportens innehåll i en nära koppling till det regionala utvecklingsarbetet och Regionala utvecklingsnämnden formar löpande regionala utvecklingspolitiska prioriteringar av dem. 

Politiskt råd för folkhälsa - Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12 31 istället för Stefan Nilsson (KD) som avsagt sig uppdraget.

Föreningsarkivet - Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12 31 istället för Lena Persson (KD) som avsagt sig uppdraget.