Möte 2025-09-16

Tid för justering: 18 september 

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Fördjupning: Folkhälsa
• Fördjupning: Långsiktiga nyckeltal
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen 
• Månadsrapport juni 2025

• Energikontoret (RUN/387/2023)
• Mid Nordic Visual Lab (RUN/507/2022)

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 oktober 2024, § 123, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan för 2025. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Innovation AB, Torsta AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Stiftelsen Jamtli, kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans, Coompanion kooperativ utveckling av Jämtland Härjedalen ekonomisk förening, Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening samt Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2025-08-13. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som regionala utvecklingsnämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 10 oktober 2024, § 123, en plan med budget för 2025. Här ingår även en uppföljningsplan för året som anger vad inom nämndens verksamhetsområde som särskilt ska följas upp under året. Ett sådant område är de regionala utvecklingsmedlen (1:1-anslaget). Därför avges denna uppföljningsrapport.

Uppföljningen avser hur Region Jämtland Härjedalen har beviljat och betalat ut företagsstöd, projektstöd och stöd till kommersiell service under första halvåret 2025. Kommentarer ges utifrån de mål och målvärden som finns i verksamhetsplanen. De medel som finansierar stöden (bidragen) kommer från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom statsbudgeten, utgiftsområde 19 Regionala utveckling. Stöden ska syfta till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och får beviljas i enlighet med fyra olika specifika förordningar. Projekt ska kunna motiveras utifrån projektets koppling till strategin för länets utveckling. Företagsstöden ska syfta till att främja en hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften i företag och därmed främja en hållbar regional utveckling. Hur mycket medel respektive region bemyndigas att bevilja och sedan hantera för utbetalning definieras i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (RUN/548/2024).

Sammanfattningsvis visar första halvåret 2025 på en utbetalningstakt i normalläge, en dominans av beviljade företagsstöd med fortsatt tyngd på tillverkande industri och utmaning med att nå ut lika ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har varit få beviljade projektstöd i jämförelse med tidigare år, men det bedöms jämna ut sig under hösten.

Uppföljningen presenteras i sin helhet i Uppföljningsrapport regionala utvecklingsmedel (anslag 1:1) 2025.

Regionfullmäktige beslutade den 19 juni, § 95, om Regionplan och budget för planperioden 2025–2027 (RS/61/2024). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde regionala utvecklingsnämnden en plan med budget för 2025 i oktober 2024, § 123.

Nämndens plan innehåller 12 uppdrag inom fyra målområden som nu följs upp i en delårsrapport per den sista augusti. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt Regional utvecklingsdirektör.

Nettokostnaden för perioden januari-augusti 2025 uppgick till -93,7 mkr jämfört med en budget på -101,2 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -89,6 mkr.

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret bedöms hamna på +5,6 mkr. Det är framför allt personalkostnader inom Hållbar tillväxt som förväntas bli lägre samt tillfälligt lägre hyror inom Kultur och bildning.

Antalet anställda per augusti 2025 uppgår till 170 personer jämfört med 157 personer vid samma tidpunkt föregående år.

Den ackumulerade sjukfrånvaron till och med augusti 2025 uppgår till 5,4 % för regionala utvecklingsnämnden. Samma period föregående år uppgick sjukfrånvaron till 3,9 %.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 (2025) för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2026 vid sitt sammanträde i september.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• Yrkesutbildningar,
• Allmänna utbildningar, behörighetsgivande,
• Musikutbildningar inom jazz, folkmusik, klassisk och songwriting,
• Korta kurser under höst, vår och sommar,
• Kulturprogram och öppen folkbildning,
• Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs för nyanlända till förfogande för Arbetsförmedlingen.

Därutöver erbjuder folkhögskolan konferensverksamhet, internatboende och restaurangverksamhet.

För 2026 räknar Birka med en preliminär tilldelning om 7940 deltagarveckor från Folkbildningsrådet. Eventuellt kan deltagarveckor från folkhögskolor som blivit tvungna att lägga ned komma att omfördelas. Beslut om slutgiltig tilldelning till Folkhögskolorna fattas först i februari 2026 av Folkbildningsrådet.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 (2025) för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2026 vid sitt sammanträde i september.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• Allmänna utbildningar, behörighetsgivande, hel- och deltid,
• Hantverksutbildningar inom skolans profilområde, hel- och deltid,
• Distanskurser inom data, foto och skolans profilområde,
• Korta kurser under sommar,
• Studiemotiverande folkhögskolekurs till förfogande för Arbetsförmedlingen.

Därutöver erbjuder folkhögskolan internatboende och restaurangverksamhet.

För 2026 räknar Bäckedal med en preliminär tilldelning om 4936 deltagarveckor från Folkbildningsrådet. Eventuellt kan deltagarveckor från folkhögskolor som blivit tvungna att lägga ned komma att omfördelas. Beslut om slutgiltig tilldelning till Folkhögskolorna fattas först i februari 2026 av Folkbildningsrådet.

I villkoren för statsbidrag framkommer att en folkhögskola ska ha dokumenterade system för risk och väsentlighetsanalyser. Detta har under flera år följts upp via beskrivningar av kvalitetsarbetet inom ramen för uppföljningsarbetet.

För att få igång arbetet fick folkhögskolornas styrelser i uppdrag under 2024 att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån fem olika områden. Resultatet visade att inte alla folkhögskolor var vana vid denna typ av analyser, och Folkbildningsrådets bedömning är att det därför är viktigt att arbetet fortsätter under 2025.

I arbetet med att följa upp folkhögskolornas verksamhet och organisationer efterfrågar man under 2025 resultat av riskanalyser utförda av respektive folkhögskolas styrelse inom nedan formulerade två områden:

• organisationens ekonomi,
• administrativ kapacitet.

Folkbildningsrådet kommer att använda de insamlade resultaten som en del av sin egen riskanalys, samt för att planera kommande uppföljande och stödjande insatser gentemot folkhögskolorna.

Uppdraget har även som syfte att bidra till att folkhögskolorna som helhet får ökad kompetens i att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.

Samtliga folkhögskolor ska genomföra riskanalysen men inte alla kommer att behöva skicka in sammanställningen av resultatet till Folkbildningsrådet. De skolor som väljs ut kommer att kontaktas i början av hösten.

I villkoren för statsbidrag framkommer att en folkhögskola ska ha dokumenterade system för risk och väsentlighetsanalyser. Detta har under flera år följts upp via beskrivningar av kvalitetsarbetet inom ramen för uppföljningsarbetet.

För att få igång arbetet fick folkhögskolornas styrelser i uppdrag under 2024 att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån fem olika områden. Resultatet visade att inte alla folkhögskolor var vana vid denna typ av analyser, och Folkbildningsrådets bedömning är att det därför är viktigt att arbetet fortsätter under 2025.

I arbetet med att följa upp folkhögskolornas verksamhet och organisationer efterfrågar man under 2025 resultat av riskanalyser utförda av respektive folkhögskolas styrelse inom nedan formulerade två områden:

• organisationens ekonomi,
• administrativ kapacitet.

Folkbildningsrådet kommer att använda de insamlade resultaten som en del av sin egen riskanalys, samt för att planera kommande uppföljande och stödjande insatser gentemot folkhögskolorna.

Uppdraget har även som syfte att bidra till att folkhögskolorna som helhet får ökad kompetens i att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.

Samtliga folkhögskolor ska genomföra riskanalysen men inte alla kommer att behöva skicka in sammanställningen av resultatet till Folkbildningsrådet. De skolor som väljs ut kommer att kontaktas i början av hösten.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Den regionala transportplanen för 2022-2033 har reviderats med utgångspunkt från ”Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur” samt Regeringens direktiv LI2025/00640. Den nya planen omfattar åren 2026-2037.

Den regionala transportplanen syfte är att fördela den ekonomiska ramen tilldelad av regeringen på de infrastrukturinvesteringar som anses ge bäst regional nytta och bidra till att den regionala utvecklingsstrategin samt de transportpolitiska målen, inklusive klimat- och miljömålen, nås. Planen ska vara ett verktyg för att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer i Jämtlands län.

Jämtland län har tilldelats 823 miljoner kronor för planperioden, en tilldelning som senare justerades till 789 miljoner utifrån upparbetning under åren 2022-2025.

Medlen för tolvårsperioden föreslås fördelas på fem olika åtgärdsområden; vägåtgärder, mindre trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägsinfrastruktur, utredningar och statlig medfinansiering.

Efter dialog med länets kommuner och övriga aktörer beslutades att planen ska ha ett större fokus på mindre kostsamma åtgärder och minska andelen stora kostnadsdrivande åtgärder. Bedömningen är att detta kommer ge:

• Större spridning av åtgärderna i länet och därmed en ökad standard på fler platser än längs de mest trafikerade och befolkade stråken
• Mindre risk för större överskridanden av tilldelad budget med konsekvensen att länet får en nedskrivning av medelstilldelningen vid kommande planrevidering
• Större möjlighet till samverkan/samfinansiering med övriga åtgärder såsom underhållsåtgärder och bärighetsåtgärder, något som leder till bättre nyttjande av tilldelade medel
• Kortare ledtider från identifiering av brist till färdig åtgärd

Planen för 2026-2037 är, till följd av den stora nedskrivningen av planen för 2022-2033 och därtill nödvändig framflyttning av prioriterade objekt, i princip fulltecknad under periodens första sex-sju år varför effekten av det ändrade upplägget blir begränsad i aktuell plan. Under planens andra sexårsperiod finns relativt stora medel avsatta för mindre trafiksäkerhetsåtgärder och statlig medfinansiering.

Samråd och dialog har skett löpande under perioden i olika forum. Regionens samverkansråd har informerats om arbetet och getts möjlighet att komma med inspel. En viktig del i samrådet är också denna remiss av förslag till ny regional transportplan. Efter remissperioden kommer synpunkterna att sammanställas och bearbetas, för att utveckla planen ytterligare. Inriktningen är att planen ska beslutas av regionala utvecklingsnämnden i december 2025, innan den skickas till regeringen i januari 2026.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på remiss av Naturvårdsverkets förslag till förordning om elbilspremie i rapporten med underlag till Sveriges sociala klimatplan (KN2025/01166). Eventuella synpunkter ska lämnas till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 27 september.

Naturvårdsverket fick den 5 december i uppdrag av regeringen att ta fram underlag till den sociala klimatplan som regeringen ska lämna till kommissionen. Underlaget ska innehålla förslag på utformning av en riktad elbilspremie som når den målgrupp som kan få stöd inom ramen för den sociala klimatfonden och som kan administreras på ett effektivt sätt.

Inom ramen för ett lagstiftningspaket som EU-kommissionen presenterade i juli 2021 föreslog EU-kommissionen att en ny fond, den sociala klimatfonden, skulle inrättas. Syftet med fonden var att hantera de sociala konsekvenserna och fördelningseffekterna av att inkludera växthusgasutsläpp för byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för utsläppshandelsdirektivet (ETS 2). I maj 2023 antogs förordningen om inrättandet av den sociala klimatfonden och av förordningen följer att varje medlemsstat senast den 30 juni 2025 ska lämna in en social klimatplan till EU-kommissionen.

Fondens allmänna mål är att bidra till en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet genom att hantera de sociala konsekvenserna av att inkludera växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG. Fondens specifika mål är bland annat att stödja utsatta hushåll och utsatta transportanvändare genom åtgärder som syftar till att ge förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

Naturvårdsverket föreslår en elbilspremie som riktar sig till hushåll med inkomster upp till 80 procent av medelinkomst och som bor i landsbygdskommuner eller i andra områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik.

Nordic Sustainability Arena (NoSa) är en nordisk samverkansplattform som sammanför näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle för att gemensamt arbete med hållbar omställning. NoSa 2026 hålls i Åre i samband med de årligen återkommande världscuptävlingarna den 14-15 mars, 2026. NoSa erbjuder en arena för kunskapsutbyte, nätverkande och samskapande kring lösningar för klimat, energi, cirkulär ekonomi och social hållbarhet. För att implementera Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS, Jämtlands län 2050) är deltagandet i NoSa 2026 en möjlighet att lyfta regionens pågående hållbarhetsarbete samt positionera regionen som en aktör i framkant i den gröna omställningen.

Syftet med deltagandet är att stärka regionens profil som en attraktiv, hållbar och innovativ plats att bo, leva och verka i. Deltagandet möjliggör också att utveckla samarbeten med andra regioner, aktörer och näringsliv inom ramen för hållbar tillväxt samt sprida och inhämta kunskap kopplat till klimatneutralitet, resurseffektivitet och social inkludering. Det är också ett tillfälle att marknadsföra pågående och planerade initiativ inom hållbar utveckling i Region Jämtland och Härjedalen.

NoSA har starka kopplingar till Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS, Jämtlands län 2050), smart specialisering (Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027) samt mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2024-2050.

Östersund och länet utsågs 2010 av Unesco till Creative City of Gastronomy, inom nätverket Unesco’ Creative Cities Network, ett nätverk för kreativa städer som identifierat kreativitet som en strategisk faktor för hållbar utveckling. I nätverket ingår sju områden: hantverk och folklig konst, digitala konstnärliga uttryck, film, design, gastronomi, litteratur eller musik. Idag (år 2025) består Unesco Creatives Cities Network av 340 städer varav gastronomistäderna utgör 56 stycken.

Syftet med länets medlemskap är bland annat att stärka företag och aktörer inom livsmedel och den kreativa och kulturella sektorn i länet. Arbetet är integrerat med den regionala mat- och livsmedelsstrategin och i relation till Agenda 2030, med särskilt fokus på hållbarhetsmål 11 om hållbara städer och samhällen och mål 17 om globalt partnerskap.

Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och Mittuniversitetet har undertecknat ett samverkansavtal för samverkan och utveckling av Unesco Creative Cities Network-utmärkelsen, under perioden 2025 – 2028. Avtalet handlar om att skapa mervärden för det lokala och regionala näringslivet och samtidigt vara drivande för hållbar utveckling genom en global plattform. Som en del i detta föreslås att Region Jämtland Härjedalen, i samarbete med Mittuniversitetet och Östersunds kommun ansöker om att anordna Gastronomistädernas årsmöte i länet 2027. Årsmötet föreslås att samordnas med Eldrimners genomförande av SM i mathantverk i länet, samt Mittuniversitetets planerade internationella forskningskonferens, med inriktning kultur och kreativa branscher. Flera regionala mataktörer har i projektansökningar och planering lyft fram möjligheten att arrangera livsmedelsrelaterade aktiviteter och event i samband med SM i Mathantverk.

Mot den bakgrunden finns samordningsvinster med andra planerade projekt och arrangemang. Möjligheten till samverkan med andra regionala aktörer har även lyfts på Regionala matpartnerskapet, som är en del av Livsmedelsrådet Jämtlands län.

En stärkt kreativ sektor som förutsättning för en hållbar samhällsutveckling är en del av Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS). Att genomföra Unescos årsmöte för gastronomistäder bidrar till att uppfylla vad som framgår i Regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen, där följande anges: Regional mat- och livsmedelsstrategi i Jämtland Härjedalen 2018: Jämtlands län är en nationellt och internationellt erkänd hubb för mat och gastronomi med kreativa mötesplatser för företag, organisationer och akademi?, samt Samarbete med prioriterade lärosäten nationellt och internationellt är väl utvecklat och forskning kopplad till gastronomi bedrivs på Mittuniversitet.

Arbetet med Creative Cities Network ligger även i linje med Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023–2027, fokusområde Platsens betydelse, exempelvis under Målen för insatser som Konkurrenskraft på en nationell och internationell marknad för kulturella och kreativa företag ska öka.

Regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen (RUN/294/2017) som beslutades av Regionfullmäktige i juni 2018, § 93, är under revidering. Med anledning av att den nationella Livsmedelsstrategin har reviderats beslutade regionala utvecklingsnämnden i september 2023, § 147, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin.

Ett av de nya fokusområdena i nationella livsmedelsstrategin strategin är Svensk kvalité och gastronomi. Förslaget anses agera i linje med nationell livsmedelsstrategi som har fokus på internationalisering, kockutbyten och gastronomi, svensk gastronomi ska synas i världen. Sammantaget finns stöd i såväl nationell som regional livsmedelsstrategi, samt regional plan för Kulturella och kreativa branscher, att genomföra ett arrangemang.

Under förutsättning att ansökan beviljas av Unesco åtar sig Region Jämtland Härjedalen gå in med ett arrangörsbidrag motsvarande 50% av Östersunds kommuns insats. Finansiering sker inom ramen för Regionala utvecklingsdirektörens fria medel, max 200 000 kronor. Region Jämtland Härjedalen medarrangerar evenemanget med befintlig personal inom Område Hållbar tillväxt, alternativt genom projektmedfinansiering.

Regionfullmäktige beslutade den 26 november 2024, § 144, om förtida avslut av Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli verksamhetsåren 2023–2027 samt att uppdra Regionala utvecklingsnämnden att tillsammans med övriga stiftare ta fram ett förslag till ny överenskommelse gällande Jamtlisamråd som kan presenteras för regionfullmäktige senast i november 2025.

Det långsiktiga uppdragsavtalet, som 2022 ändrade namn till långsiktig överenskommelse, har varit ett försök att möta och beskriva huvudfinansiärernas intentioner över tid, den regionala utvecklingsstrategin, de kulturpolitiska målen, den regionala kulturplanen samt museilagen från 2017. Bakgrunden och huvudskälet till förtida avslutet är den externa utredningens tydliggörande av stiftelsens ändamål samt stiftarnas ansvar i relation till ändamålet, det vill säga stiftelsen basuppdrag, men även att rensa i mängden styrande dokument och uppföljning gällande stiftelsen. Från och med 2025 så tecknas endast ettåriga överenskommelser mellan stiftarna och stiftelsen.

Den långsiktiga överenskommelsen reglerade även de samråd med politisk- och tjänstemannarepresentation från stiftelsen, regionen och kommunen, även kallat Jamtlisamråd. Regleringen gäller exempelvis antal samråd under verksamhetsåret, uppföljning av ekonomi, verksamhet och överenskommelser samt andra avgörande förändringar. En central del i samrådet bör vara att samtliga stiftare finns representerade med andra representanter än som är valda till stiftelsens styrelse.

Under 2025 har samrådet reglerats i den årliga överenskommelsen med stiftelsen. Samrådets representanter är överens om att detta fortsättningsvis bör vara en gällande ordning. Förutsättningen är då att kommande årliga överenskommelser behöver beslutas av samtliga stiftare och stiftelsen gemensamt.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomförts under 2023 och 2024. För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebar att revidera gällande samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Avtalet reglerar bland annat ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

För att tydliggöra roller och ansvar mellan stiftarna beslutade Regionfullmäktige den 26 november 2024, § 145, att säga upp gällande samarbetsavtal för att ta fram ett nytt samarbetsavtal som innefattar alla stiftare, det vill säga även Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har finansieringsansvaret för Stiftelsen Jamtli men övriga stiftare har en viktig del i övrigt ansvar för stiftelsen. Processen med ett nytt samarbetsavtal har skett i särskilda samråd mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening.

Ändringar i avtalet har föreslagits för att bättre stämma överens med gällande stadgar för stiftelsen. De gemensamma kostnader för driften av stiftelsens verksamhet som ersätts av huvudmännen fördelas fortsättningsvis med 65 % på regionen och 35 % på kommunen. Kostnader för verksamheter som beställs ensidigt av en part och som ligger utanför det gemensamma grunduppdraget bekostas i sin helhet av den beställande parten. Förslaget innebär även att samarbetsavtalet ska ses över för eventuell revidering varje ny mandatperiod.

Kulturpolitisk samverkansgrupp (Kultur Z): Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Anne Svensson (V) som avsagt sig uppdraget.