Möte 2023-11-21

Tid för justering: Onsdag 22 november (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Fördjupning: Interreg, ERUF och ESF inkl. medfinansiering anslag 1:1

• Fördjupning: Arbetsmiljö (inkl. medarbetarenkät)

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

  • Europaforum Norra Sverige: Antagna positionsdokument (POSITIONSDOKUMENT | Europaforum)

• Läget i organisationen

• Militär mobilitet/beredskap/totalförsvar

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionala utvecklingsnämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden antar inför varje nytt verksamhetsår en plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys, styrning och implementering pågår.

Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med fastställda strategier för länets utveckling, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet. Nämnden följer upp elva risker och arbetet är fortlöpande för att begränsa riskkänslighet. Inga väsentliga avvikelser eller skador har noterats i uppföljningen.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen (RUN/294/2017). Strategin är även antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner samt Torsta AB. Partnerskapet har sedan förstärkts av Norrmejerier, Hushållningssällskapet Jämtlands län och Matfiskodlarna. Även Arbetsförmedlingen har varit med under en period under 2022.

Partnerskapet ansvarar för att ta fram, följa upp och revidera handlingsplaner utifrån den beslutade regionala mat- och livsmedelsstrategin. Planen ska innehålla delmål och konkreta aktiviteter under de tre insatsområden som finns beskrivna i strategin: Bärkraftigt företagande, Medveten konsumtion och Kunskap och innovation. Regionala utvecklingsnämnden fastställer handlingsplanerna efter förslag från partnerskapet. Nuvarande handlingsplan gäller för åren 2023-2024, och fastställdes av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 177 (Handlingsplan Mat- och livsmedelsstrategin i Jämtland Härjedalen 2023/2024, RUN/37/2022). Partnerskapet har följt upp det arbete som skett inom ramen för gällande handlingsplan och sammanställt aktiviteter i verksamheten hos partnerskapets aktörer. Uppföljningen är sammanställd i rapporten Uppföljning av arbetet med den regionala mat- och livsmedelsstrategin 2022–2023, daterad 2023-10-23.

Året har fortsatt präglats av Rysslands invasion av Ukraina och de höjda priserna på t.ex. insatsvaror som det försvagade konjunkturläget medfört. Kostnadsökningarna motsvarar i jordbrukssektorn hälften av överskottet mätt som företagsinkomst. Det har också varit en utmanande sommar med såväl torka som mycket nederbörd på kort tid. Utmaningar som beräknas medföra ett ekonomiskt bortfall i samma storleksordning. Livsmedelsproducenter uttrycker ett starkt behov av långsiktighet i beslut och förutsättningar, då att bygga en verksamhet på krisstöd inte är hållbart. Det höjda kostnadsläget har också fått en stor inverkan i konsumentled där allt fler börjat se sig om efter billigare alternativ, något som påverkar hela livsmedelskedjans, och samhällets utveckling. Det oroliga omvärldsläget har också inneburit ett tydligare fokus på beredskap/försörjningsförmåga och många utredningar pågår, däribland ”En ny livsmedelsberedskap för Sverige” (dir. 2022:33), samt revidering av den nationella livsmedelsstrategin.

Livsmedelsproduktionen är som en del av de gröna näringarna en av länets basnäringar. Genom öppna landskap, infrastruktur och mat bidrar produktionen till andra näringars utveckling i Jämtland Härjedalen. Länet är en av få platser i världen som har goda naturgivna förutsättningar och stora möjligheter att producera mer mat, genom till exempel god tillgång på mark och vatten. De globala förutsättningarna förändras med kriser och klimatförändringar vilket för länets del innebär möjligheter men också utmaningar, även om de förväntas bli mindre än i många andra delar av världen. Det är viktigt att behålla produktion och kritisk massa i form av företag i livsmedelskedjan. Om företagen blir för få kommer inte infrastrukturen upprätthållas och det blir inte heller möjligt att starta en ny verksamhet. En tydlig viljeyttring behöver märkas under kommande två år, den period som handlingsplanen sträcker sig över, och resurser kommer krävas för att möta behoven nu och möjligheterna på sikt.

Följande pekas ut som särskilt viktigt under kommande år:

• Tydligt ledarskap för ökad konkurrenskraft och produktion utifrån regionens förutsättningar

• Skarpare omvärldsanalys och utvecklade strategiska samarbeten (inom norra Sverige och med till exempel Finland)

• Ökad samverkan med kommunerna

• Arbetskraftsförsörjning i hela livsmedelskedjan

• Minskade kostnader för avfall och ökad försörjningsförmåga vad gäller insatsvaror

• Stärka beslutsunderlagen och affärsmannaskapet i primärproduktionen

• Presentera det vi har och vara stolta över det, med unga som särskilt prioriterad målgrupp

Med anledning av en reviderad nationell strategi beslutade regionala utvecklingsnämnden i september, § 147 (RUN/392/2023) att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin. Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till Region Jämtlands Härjedalens representanter i styrgruppen för revideringen, och beslut om en ny mat- och livsmedelsstrategi bör kunna fattas av regionfullmäktige under hösten 2024 och gälla från 2025.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Verksamhetsområdena Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett inför 2023 som innebär att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Resultatavvikelsen var positiv för perioden och uppgick till +9,2 mkr. Prognosen för helår 2023 är uppdaterad jämfört med tidigare prognos och bedöms bli 5,1 mkr bättre än budget.

Antal anställda exklusive timanställda har minskat med fyra medarbetare jämfört med samma mättillfälle föregående år. Ackumulerad utförd tid i en tolvmånadersperiod (november 2022-oktober 2023) visar utfallet 148,5 årsarbetare som är en ökning med 2,2 tjänster jämfört med samma period året innan.

Regionfullmäktige beslutade den 18 oktober, § 109, om Regionplan och budget för planperioden 2024–2026 (RS/129/2023). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget har ett förslag till plan och budget för kollektivtrafiknämnden 2024 upprättats.

Regionala utvecklingsnämndens plan och budget visar vad nämnden ska arbeta med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Nämndens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget.

I förslaget till regionala utvecklingsnämndens plan för 2024 finns totalt 15 uppdrag.

Den totala nettobudgetramen för nämnden uppgår för 2024 till 156,3 mkr. Den regionala utvecklingsnämnden har historiskt sett en budgetföljsamhet och det är inte något som indikerar ett annat utfall 2024. Regionala utvecklingsnämnden planerar att även fortsättningsvis utföra sin verksamhet inom erhållen budgetram.

Nämndens plan innehåller även en sammansträdesplanering med de områden som regionala utvecklingsnämnden ska följa upp under året. Uppföljning sker genom tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och planer som ryms inom nämndens ansvarsområde. Utöver detta sker även särskilda föredragningar vid nämndens sammanträden från exempelvis de bolag som regionen är delägare i eller andra externa aktörer som bedriver verksamhet på uppdrag av nämnden.

Regionala utvecklingsnämnden ska utifrån denna plan och budget också utarbeta en internkontrollplan med åtgärder som är anpassade till riskanalyser och prioriteringar för verksamheten.

I Regionplan och budget 2021–2023 (regionfullmäktige 2020-10-20, § 104) avsattes 500 000 kronor under 3 år (RS/316/2020) för interna projektmedel folkhälsa. Inför 2023 omdisponerades medlen från regiongemensamma kostnader till regionala utvecklingsnämnden och återfinns inom verksamhetsområde Kultur och bildnings budgetram 2023. Regionala utvecklingsnämnden fastställde 2022-12-13, § 210, Regler och villkor för projektbidraget kultur för hälsa 2023.

Projektbidraget Kultur för hälsa initierades av presidierna för Kultur Z och Folkhälso Z och har till syfte att stödja och stimulera kulturprojekt med ett brett folkhälsoperspektiv som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället. De övergripande målen är att synliggöra och tillvarata kulturens hälsofrämjande aspekter för att därigenom bidra till god och jämlik hälsa samt främja samverkan mellan kommuner och andra aktörer.

I uppföljningsrapporten Projektbidraget Kultur för hälsa 2021-2023, daterad 2023-10-26, återrapporteras hur ansökningar tagits in och handlagts, huruvida beviljade projekt uppnått bidragets syfte och mål, vilka lärdomar som dragits samt föreslår insatser för vidareutveckling.

Under åren 2021–2023 har 16 projekt har beviljats medel motsvarande 1 485 052 kronor. Samtliga kommuner i länet har omfattats av projektens verksamheter och tio av de 16 beviljade projekten har genomförts i två kommuner eller fler. Föreningar utgör sökande part i tolv, enskilda kulturaktörer i nio och studieförbund i åtta av de beviljade projekten. I åtta av projekten återfinns en eller flera kommuner som medsökande.

Projektbidraget Kultur för hälsa är ett fungerande verktyg för att mobilisera och utveckla samverkan tillsammans med kommuner och andra aktörer. De genomförda och redovisade projektens utformning, målgrupper och genomförande har tillvaratagit och synliggjort kulturens hälsofrämjande aspekter. Redovisningarna omfattar olika aspekter av vad effekter av en upplevd förbättrad hälsa kan innefatta: frigörande av känslor, tryggare individer, ökad initiativförmåga, bruten isolering, ökat självförtroende med mera. En värdefull effekt av projekten är de lärdomar och erfarenheter projektägarna har gjort under projekten. Dessa har, och kan komma att, ha positiv inverkan på fortsatt verksamhet anpassad för målgrupperna.

Utifrån ovanstående föreslås att bidraget kvarstår, och att 2023 års regelverk förlängs att gälla även 2024. På sikt bör projektbidragets utlysning och handläggning vidareutvecklas genom att samarbetet med Folkhälsoenheten formaliseras. För att i högre grad kunna visa på projektens positiva effekter bör projektägare erbjudas stöttande insatser kring utvärderingsmetoder. Regler och villkor för projektbidraget Kultur för hälsa bör därför revideras inför 2025 och målgruppen ”barn och unga” samt insatsområdet ”psykisk ohälsa” lyftas. Genom att utveckla regionens externa information om området, och de satsningar som görs, kunde en ökad allmän kunskap och medvetenhet om området spridas.

Folkbildning Mittnorrland är en förening som organiserar samtliga studieförbund (förutom RF-SISU) i Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Föreningen söker årliga anslag från Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland för folkbildningsverksamhet och fördelas sedan till studieförbundens regionala verksamhet enligt gällande regler och villkor. Anslaget hanteras inom ramen för Regler och villkor för verksamhetsbidrag; Stöd till studieförbund (RS/413/2021).

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2021, § 214, att teckna ett uppdragsavtal med Region Västernorrland och Folkbildning Mittnorrland om regional folkbildningsverksamhet för åren 2022–2023. Bakgrunden var, och är, att båda regioner har ett gemensamt ansvar för studieförbundens regionala verksamhet samt att studieförbundens organisationer är interregionala och därför bör ansvaret och anslaget regleras i ett gemensamt uppdragsavtal.

Det regionala uppdraget för Folkbildning Mittnorrland grundar sig på aktuella styrdokument. Uppdragsavtalet reglerar mål, syfte och uppföljning och har tagits fram i samråd mellan regionerna samt representanter från Folkbildning Mittnorrland. Uppdraget till Folkbildning Mittnorrland är att, utifrån nationella och regionala mål, samordna och stödja föreningens medlemmar samt fördela regionanslag till studieförbundens regionala verksamhet.

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 kommittédirektiv om Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden (dir, 2022:75, U 2022:01) och den 14 september 2023 om ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:130), inklusive framskjuten redovisning av uppdraget till den 14 juni 2024. Enligt detta beslut ska en särskild utredare föreslå eventuella ändringar som krävs avseende statens stöd till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. Den särskilde utredaren ska bland annat föreslå en lämplig gemensam modell, eller olika modeller, för styrning och fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund respektive idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet.

Utifrån att kommittédirektivet kan komma att leda till förändringar av modellen för styrning och fördelning av statsbidrag till studieförbunden och då eventuellt påverka ramfaktorerna för dessa föreslås att föreliggande reviderade avtal gäller för 2024. Vidare föreslås att ett nytt avtal, anpassat efter aktuella regelverk för kommande år, tas fram under 2024.

RF-SISU Jämtland-Härjedalen söker ett årligt verksamhetsbidragsbidrag från Region Jämtland Härjedalen. Bidraget hanteras inom ramen för Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021). I december 2020, § 193, beslutade regionala utvecklingsnämnden att teckna ett uppdragsavtal med RF-SISU om regional idrottsverksamhet för åren 2021–2023.

Det regionala uppdraget för RF-SISU Jämtland-Härjedalen grundar sig på aktuella styrdokument som exempelvis den regionala utvecklingsstrategin och Folkhälsopolicy för Jämtlands län. Uppdraget är att stödja, leda och utveckla en inkluderande idrottsverksamhet i hela länet samt bilda och utbilda föreningar med folkbildningen som grund utifrån det nationella målet för folkbildningen. RF-SISU Jämtland-Härjedalen ska vara en resurs för kommun, region och civilsamhälle och nå samtliga kommuner i länet. Uppdragstagaren ska dessutom kunna bistå regionen med kunskapsunderlag inom sitt område samt kunna företräda regionen i idrottsrelaterade sammanhang samt i samarbeten på regional, nationell och internationell nivå. De särskilda målen är ett breddat deltagande och en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet där tillgänglighet, folkhälsa, jämställdhet och mångfald är viktiga aspekter. Avtalet med RF-SISU Jämtland-Härjedalen reglerar uppdrag, mål, uppföljning samt ersättning. Anslaget söks årligen och fördelas i enlighet med vad som föreskrivs i gällande bidragsregler.

Under åren 2021–2023 har uppdragsavtalet efterlevts. RF-SISU har årligen lämnat in verksamhetsberättelse med ekonomisk berättelse och revisionsberättelse. Uppföljningsdialoger har genomförts utifrån de särskilda målen i uppdragsavtalet samt effekter av särskilda insatser och eventuella utmaningar.

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 kommittédirektiv om Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden (dir, 2022:75, U 2022:01). 14 september 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:130) och att uppdraget ska redovisas den 14 juni 2024. I tilläggsdirektivet ingår en översyn över hur statsbidrag fördelas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Utifrån att kommittédirektivet kan komma att leda till förändringar av modellen för styrning och fördelning av statsbidrag till RF-SISU och då eventuellt påverka ramfaktorerna för RF-SISU Jämtland Härjedalen föreslås att uppdragsavtalet förlängs med ett år och att avtalet revideras inför 2025.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 och 2021 en upphandling avseende landsbygdsutveckling genom gröna näringar. Inför upphandlingen togs ett förslag fram på hur Region Jämtland Härjedalen ska hantera tidigare upphandlat uppdrag landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Förslaget arbetades fram med utgångspunkt från den utvärdering och behovsanalys som genomfördes hösten 2020 i nära dialog med regionala utvecklingsnämndens presidium.

Förslaget, som sedan beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202, bestod av tre delar:
1. För att säkerställa ett strategiskt perspektiv på landsbygdsutveckling där Region Jämtland Härjedalen som regionalt utvecklingsansvarig håller samman helheten föreslogs Region Jämtland Härjedalen genom tillsättning av en strategtjänst inom kommande organisation Hållbar tillväxt ta hem det sakpolitiska och strategiska ansvaret för landsbygdsutveckling, där gröna näringar ingår som ett viktigt område.
2. Region Jämtland Härjedalen upphandlar ett samlat och förfinat uppdrag kopplat till landsbygdsutveckling, med fokus på gröna näringar och undervisningsjordbruk.
3. För att säkerställa att resurser för att driva på landsbygdsutveckling i länet tillfaller fler aktörer avsätts en årlig summa pengar till en pott där aktörer kan söka stöd till utvecklingsprojekt i bredare perspektiv som innefattar både landsbygdsutveckling och näringslivsutveckling för tex kommunikationsinsatser och mötesplatsfrämjande aktiviteter med mera.

En uppföljning av samtliga beslutspunkter redovisades vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i april 2022, § 34.

Den upphandling som genomfördes enligt punkt 2 ovan resulterade i att Region Jämtland Härjedalen i november 2021 kunde teckna avtal med Torsta AB (Avtal Landsbygdsutveckling genom gröna näringar och gårdsjordbruk, RUN/281/2021). Avtalstiden är 2022-01-01 – 2024-12-31 med max sex (6) års förlängning vid ett eller flera tillfällen. Köparen har ensidig rätt att förlänga avtalstiden genom att skriftligt meddela Leverantören senast tolv (12) månader före utgången av innevarande period.

Ovanstående upphandling med ett mer förfinat uppdrag och mindre ekonomisk omfattning gjordes för att säkerställa ett strategiskt perspektiv på landsbygdsutveckling genom gröna näringar där Region Jämtland Härjedalen håller samman helheten och stärker kopplingen till upphandlad enhet samt ett behov av ökad tydlighet i att annan verksamhet inte subventionerats eller att snedvriden konkurrens uppstått.

Avtalet har nu löpt i snart två år och följts upp kvalitativt och kvantitativt. Utifrån denna uppföljning samt det faktum att den ekonomiska situationen för Region Jämtland Härjedalen kraftigt försämrats givet ett högre inflationsläge finns ett behov att utvärdera avtalet och utifrån detta eventuellt upphandla ett nytt uppdrag. Den upphandlade tjänsten om gårdsjordbruk innebär att Jämtlands Gymnasium bedriver gymnasieutbildning på Torsta AB vilket behöver tas i beaktning vid ett eventuellt ändrat uppdrag och ny upphandling. Givet längden på avtalet med Jämtlands Gymnasium och tidsperspektivet för en eventuell ny upphandling bör avtalet förlängas med ett år. För att avtalet ska förlängas behöver Region Jämtland Härjedalen meddela leverantören om detta senast den 31 december 2023.

North Sweden European Office (NSEO) är norra Sveriges gemensamma EU-kontor i Bryssel. Administrativt är NSEO inordnat som ett projekt under Region Västerbotten. Målet med NSEO är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan.

NSEO är särskilt aktivt i de regionala nätverken Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politiskt nätverk som samlar kommuner och regioner i de fyra nordligaste länen för att tillvarata norra Sveriges intressen i frågor med en tydlig EU-dimension.

I november 2021 genomförde EFNS ett rapportörsmöte i Bryssel där EU:s mest omfattande klimatpaket, Fit for 55, behandlades i en särskild workshop. Mötet konstaterade att flera av förslagen i paketet innebär en delvis ny inriktning för klimatpolitiken, inte minst kring skogsbruk och bioenergi. Detta försämrar möjligheterna för näringslivet i de fyra nordligaste länen att bidra till EU:s klimatomställning. Mötet konstaterade också att EFNS behöver utföra ett omfattande påverkansarbete i de förhandlingar som då skulle inledas.

Utifrån detta behov fattades i december 2021 beslut att tillsätta en extra personalresurs med placering på NSEO:s kontor i Bryssel. Uppdraget var att ta fram positioner för hela Fit for 55-paketet samt mer detaljerade positioner med tydliga förslag på ändrade skrivningar i förordningstexterna samt aktivt bedriva påverkansarbete.

De fyra nordligaste regionerna gick då in med direktfinansiering motsvarande 375 000 kronor var till NSEO för att verkställa detta. Direktören för NSEO har ansvarat för uppdraget och rapporterat direkt till de fyra finansierande regionerna. Förstärkningen förlängdes därefter i december 2022. Efter utvärdering av pågående arbete under 2023 har bedömningen gjorts att det finns ett behov av en fortsatt förstärkning för första halvåret 2024 då arbetet med klimatpaketet ur ett skogligt perspektiv slutförs. Resursen ska utifrån NSEO:s kontor i Bryssel fortsatt arbeta med framtagande av positioner och påverkansarbete. Den överenskomna summan som kommer att avsättas för de fyra nordligaste regionerna för det fortsatta arbetet är 175 000 kronor per region.

Stiftelsen Jamtli har det regionala museiuppdraget i länet med stöd från stiftarna Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen enligt ett samarbetsavtal (RUN/459/2017). Regionen fördelar även det statliga stödet inom Kultursamverkansmodellen enligt förordning (2010:2012). Övriga stiftare utan finansieringsansvar är Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Stiftelsens ändamål är att förvalta stiftelsens samlingar och markområden och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska inom huvudsakligen Jämtlands län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig och närstående kulturell verksamhet. Förutom det regionala museiuppdraget så har stiftelsen även en besöksanläggning i Östersunds kommun och driver Nationalmuseum Jamtli samt har ett antal dotterbolag, exempelvis Fjällmuseet i Funäsdalen och Teknikland i Ope. Stiftelsen förvaltar 171 byggnader och fastigheter på museianläggningen i Östersund.

Utifrån den skrivelse som inkom till Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun i mars 2023 så tillsatte regionen och kommunen en extern utredning med syfte att tyda och tydliggöra stiftarnas ansvar utifrån tolkning av stadgar och urkunder samt vad som ingår i grunduppdraget (RUN/269/2023). Redovisningen av utredningens första fas visar bland annat att de styrande funktionerna kopplat till stiftelsen bör ses över, att en konstruktiv dialog mellan stiftarna behöver etableras samt att tydliggöra hur resurserna disponeras.

Stiftelsens byggnader och fastigheter dras med en stor underhållsskuld på grund av de senaste årens kostnadsökningar samt pandemins efterverkningar. Dessutom har stiftelsen tvingats prioritera om i sin verksamhet och skjuta upp viktiga projekt och investeringar utifrån att grundanslagen inte har mött kostnadsökningarna. Utredningen löser i detta skede inte de akuta ekonomiska problem som stiftelsen har att hantera. Regionen och kommunen har därför i dialog kommit överens om att i särskild ordning ge Jamtli ett extra tillskott för att bidra till att denna underhållsskuld minskar. Det extra tillskottet ska uteslutande användas till åtgärder för de fastigheter och byggnader i stiftelsens förvaltning som är i akut behov av underhåll. Det regionala bidraget ska rekvireras under 2023 och återredovisas i särskild ordning. Kommunen fördelar sitt extra bidrag under 2024.

Ett regionalt extra tillskott till Jamtli enligt ovan som föreslagits med 2,1 mkr kan finansieras inom ram för regionala utvecklingsnämnden. Nämndens senaste månadsrapport (oktober) redovisar ett prognosticerat överskott för året 2023 uppgående till 5,1 mkr. Överskottet har huvudsakligen redovisats hos område Hållbar tillväxt. Det sedvanligt avtalade driftbidraget till Jamtli anslås dock inom område Kultur och bildning varmed även extra tillskott bör belasta budget hos Kultur och bildning. Därav föreslås att en omdisponering av budget 2023 sker från område Hållbar tillväxt till område Kultur och bildning som motsvarar storlek på det extra regionala tillskottet till Jamtli.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 956 841 kronor till projektet Hälsoinnovation - data- och informationsdriven utveckling i Jämtland. Projekttiden är 2024-01-01 till 2024-12-31. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 637 894 kronor.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.  

Informationsdriven hälsoinnovation är en viktig drivkraft för transformationen av hälso- och sjukvårdssystemen och fokuserar på att använda avancerad informationsteknik och dataanalys för att förbättra vårdens kvalitet, tillgänglighet, effektivitet och kostnadseffektivitet. Företagen spelar en central roll i att driva på denna utveckling och många insatser pågår internationellt och nationellt. I Jämtland Härjedalen finns stor potential att utveckla användningen av data och information inom vården, med den demografiska utmaningen och med relativt låg digital kapacitet finns både utrymme och incitament för att höja innovationstakten.

Syftet med denna förstudie är att ta fram kunskapsunderlag som kan skapa nya sammanhang för samarbeten i en triple helixkontext. Tillsammans med relevant och aktuell forskning kan behovsinventeringar och beskrivningar av nuläget ge insikter inför kommande initiativ inom hälsoinnovation genom data- och informationsdriven utveckling över sektorsgränserna.

Projektets målgrupp är små och medelstora företag.

På kort sikt kommer ny kunskap att skapas hos målgrupperna, om utvecklingsbehov men även de olika förutsättningar som finns hos de olika aktörerna inom området data- och informationsdriven utveckling. Kompetensbreddning och insikter som väcker nyfikenhet och mod för utveckling och förändring inom ett komplext område som är bland de mest intressanta för alla sektorer.

När aktörer från fler sektorer möts kan det skapa förståelse för de olika behov och krav som åligger respektive aktör vilket kan göra samarbete enklare. Projektet ska på lång sikt skapa en ökad kapacitet och kompetens om data- och informationsdriven utveckling, vilja till att lära mer och på sikt kunna ta steget för att verkligen digitalisera verksamheten. Att förstå olika tillämpningar, som t.ex. statistik och analys, visualisering, geografiska data, AI, m.fl. och när de matchar vilka behov. Att utveckla verksamhetens processer och inte hamna i det läget att dåliga processer automatiseras utan att man anpassat dem till nya arbetssätt som inte var möjliga tidigare, processer som automatiseras riskerar ofta att bli cementerade och således i princip omöjliga att förändra. För företagens lönsamhet och konkurrenskraft är det kritiskt att börja använda sina data för att utveckla såväl verksamheten som nya produkter och tjänster. För samhället är det viktigt att våra skattefinansierade offentliga verksamheter kan bli kvalitativa, effektiva och driva verksamheterna med en budget i balans.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.   

Beslutsmotivering 
Projektet ligger helt i linje med den nationella strategin för regional utveckling där insatser inom Life Science, sjukvård och hälsa syftar till att långsiktigt kunna möta olika hälsoutmaningar och där den offentliga sektorn spelar en viktig roll för att ta tillvara möjligheterna och hitta lösningarna.

Projektet överensstämmer även med den regionala utvecklingsstrategin som beskriver behovet av nya slags lösningar, innovationer och samarbeten för att lösa länets samhällsutmaningar och i program för smart specialisering är digitala lösningar ett utpekat styrkeområde där glesa strukturer motiverar nya slags digitala lösningar.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator: 
-Antal framtagna underlag/strategier/planerrapporter: 1 rapport
Slutrapportering ska ske senast 2 månader efter projektavslut.

Jämtland Härjedalen Turism Ekonomisk förening (JHT) har inkommit med en ansökan om 3 438 981 kronor till projektet Samverkan för besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 januari 2024 till 31 december 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 2 292 654 kronor.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.  

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

I projektansökan framgår att projektet avser arbeta inom tre områden med inriktning på företagsfrämjande organisationer med målsättningen att:
- Vidareutveckla och på lokal nivå etablera ett gemensamt mätsätt som synliggör besöksnäringens roll och värdeskapande i samhället och i den gröna omställningen.
- Matcha den regionala besöksnäringen med akademin genom nya och utvecklade mötesplatser och arbetssätt samt inkludera fler aktörer.
- Utveckla, utöka och samordna en branschöverskridande samverkan inom det i Jämtland Härjedalen smarta specialiseringsområdet Upplevelser, genom involvering av nyckelpartners och strategiska allianser.

Den primära målgruppen anges vara företagsfrämjande aktörer. Projektets effekter på längre sikt är förväntas bli att ”stärka en inkluderande regional samverkan” som ”rymmer stärkta nätverk, tydligare roller, stärkt akademisk koppling och stärkt regional konkurrenskraft”. Att ”få en bättre förankring och förståelse ute i verkligheten” och ”ett starkare och närmare samarbete mellan universitet och näring” uppges också vara en effekt.

Jämtland Härjedalen Turism har sökt medfinansiering till projekt inom Europeiska regionala utvecklingsfondens utlysning ”Utveckla färdigheter för smart specialisering i Mellersta Norrland”. Projekt inom denna utlysning ska bygga kapacitet och relevanta ekosystem för att utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap. En utgångspunkt är att god styrning av smart specialisering är avgörande för att skapa innovativ och smart ekonomisk omvandling. Aktiviteterna ska ha tydlig relevans för styrning av det regionala programmet för smart specialisering.

JHT har i samma utlysningsomgång med i annan utlysning sökt medfinansiering till projektet ”Samverkan och utveckling för camping i Jämtland Härjedalen” (RUN/433/2023). Den ansökan föreslås få beviljad regional medfinansiering.

Beslutsmotivering
Eftersom projektet är sökt inom utlysningen med inriktning mot att bygga kapacitet och kraftsamla för smart specialisering är det av stor betydelse att projektet är förankrat i den pågående processen för regional styrning av smart specialisering. Det har beaktats vid handläggning av ärendet.

Region Jämtland Härjedalen har ansvar för processledning av smart specialisering i egenskap av regionalt utvecklingsansvarig aktör. Jämtland Härjedalen Turism som aktör och besöksnäringen har stor relevans för styrkeområdet Upplevelser men styrkeområdet omfattar också mer än besöksnäringen. Det ansökta projektet har på andra sätt ett intressant och relevant innehåll, men bedöms inte vara förankrat i processen för smart specialisering och på efterfrågat sätt bygga kapacitet eller kraftsamla för utveckling av färdigheter för smart specialisering. Det testar inte nya arbetssätt och metoder för deltagande i processen för smart specialisering, bygger inte ekosystem för innovation eller leder till att fler aktörer deltar i den regionala processen, vilket är den typ av projekt som efterfrågas när det handlar om medfinansiering till just denna utlysning. På så sätt är effektlogiken för svag i projektet.

Projektet samverkar således såsom det är utformat inte tillräckligt väl med Region Jämtland Härjedalens pågående arbete för att processleda och bygga kapacitet för utveckling av färdigheter för smart specialisering. Nära dialog och tydlig förankring krävs för att skapa ekosystem som samlar länens aktörer och relevanta stödstödstrukturer anpassade efter regionala och lokala förutsättningar inom respektive styrkeområde. Satsningar ska på sikt bland annat leda till ökat deltagande i innovationsprojekt på nationell och europeisk nivå.

Projektet har även en utformning som medför en uppföljningsproblematik. Aktivitetsplanen är utformat på ett sätt som gör att det inte går att välja en resultatkedja och nationell indikator för projektet. Inom projektet ska det tas fram dokument (nulägesanalys och handlingsplan), riktas stöd direkt till enskilda företag (knyta företag till akademien) och skapas samverkan mellan organisationer/aktörer (samverkan kring Jämtlandsmodellen). Region Jämtland Härjedalen beslutar om statliga medel för regionalt utvecklingsarbete där medlen styrs av en nationell modell för uppföljning av projekt. Projekt ska kunna kategoriseras i en resultatkedja och detta projekt kopplar till samtliga. Projektet bör vid eventuellt omtag brytas isär till olika projekt, där en separat del exempelvis bör handla om att ta fram planeringsunderlag i form av analys och handlingsplan (en förstudie).

En del av projektet handlar om att skapa kontakter mellan besöksnäringsföretag och akademin. Arenor för samverkan ska skapas. Projekt som stärker samverkan mellan utbildning och näringsliv har relevans ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Projekt som stärker lokala och regionala strukturer för kompetensförsörjning och skapar samverkan mellan olika organisationer passar att finansiera inom Socialfonden+.

Utifrån en samlad bedömning föreslås att ansökan om medfinansiering avslås.

IUC Z-Group AB har inkommit med en ansökan om 5 965 730 kronor till projektet Mittcirkeln. Projekttiden är 1 januari 2024 till 30 april 2027. Projektet är ett samverkansprojekt där Mittuniversitetet är samverkanspart. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan i form av egen kontant finansiering med 1 200 000 kronor, privat medfinansiering från Byggelit AB med 160 000 kronor och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), 4 883 820 kronor. IUC Z-Group AB har ansökt om 400 000 kronor i förskottsutbetalning.

Projektet riktar sig till målgruppen tillverkande industriföretag i Jämtland Härjedalen. I ansökan beskrivs att projektet ger deltagande företag bättre förutsättningar till omställning som bidrar till minskad klimatbelastning. Industrin pekats ut som en viktig näring i strävan att nå målen för Agenda 2030. Projektet bygger på en samverkansmodell som kallas Knowledge Transfer Partnerships (KTP). Modellen har sitt ursprung i Storbritannien och innebär att en nyutexaminerad akademiker på heltid genomför ett strategiskt kvalificerat och avgränsat utvecklingsprojekt hos ett företag under begränsad tid och med handledarstöd från akademin. Det kan handla om produktutveckling, marknadsutveckling, processutveckling och energieffektivisering. Det ansökta projektet har särskild inriktning mot cirkulär omställning och inkluderar enligt plan 10 industriföretag i länet. De deltagande företagen får en genomlysning av företaget och initialt stöd i att omställningsarbetet. Den nyutexaminerade akademikern arbetar uppdragsbaserat mot företaget och företaget får därigenom möjligheten att göra en snabbare förflyttning i sin omställning. I projektet ingår även att utveckla KTP-modellens arbetssätt med fokus på koppling till examensarbeten.

IUC Z-Group har tidigare varit samverkanspart i ett regionalt medfinansierat projekt som Högskolan i Dalarna drev och som syftade till att testa och etablera KTP som samverkansmodell i Jämtland Härjedalen (RUN/115/2019).

På kort sikt beskrivs det nu sökta projektet ”tidigarelägga deltagande företagens nödvändiga omställning till att bli mera hållbara och nyttja cirkulära flöden/affärsmodeller, för att minska företagets miljöpåverkan och sträva mot ökad konkurrenskraft”. Det anges främja samverkan mellan akademi och näringsliv och bidra till att nyutexaminerade akademiker får ett insteg på arbetsmarknaden i länet. Att projektet därmed skapar nytta för såväl akademin, företaget och den deltagande individen som är nyutexaminerad lyfts som en positiv effekt. Förväntade effekter är att företagen utvecklar och stärker kompetensen inom cirkulär ekonomi och därigenom bidrar till att företagen blir konkurrenskraftiga och överleva på lång sikt. Projektet förväntas leda till att samtliga deltagande företag med hjälp av akademisk kompetens genomför åtgärder, utvecklar produkter eller tjänster som på ett påtagligt sätt effektivisera sin verksamhet och/eller sina kunders och leverantörers verksamhet på ett hållbart cirkulärt sätt.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. 

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.  

I aktuellt projekt ingår aktiviteter som riktar stöd direkt till företag och som avser den typ av åtgärder som ska beviljas som företagsstöd (enligt ansökan aktivitet AP2 KTP-delprojekt). Region Jämtland Härjedalens befogenhet att bevilja stöd till företagsutveckling som ges till enskilda företag inom projektet finns i 17 § SFS 2022:1468.

Enligt 11§ i SFS 2003:596 får beslutsfattaren besluta om förskott på stödet om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor. Motivet till ansökan om förskott uppges vara att IUC Z-Group AB är en mindre organisation och ett förskott bedöms minska risken för likviditetsproblematik vid uppstartsperioden av projektet.

Beslutsmotivering
Projektet bedöms bidra till den nationella strategins prioritering att skapa en konkurrenskraftig, cirkulär och biobaserad samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi. Genom stöd till företag främjar aktiviteterna en hållbar och cirkulär omställning. Den kompetens som tillförs företagen genom projekten kan exempelvis bidra till att företag effektiviserar och cirkulerar resursanvändningen och till att förlänga livslängden på produkter och material innan de blir till avfall.

Projektet har relevans för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och med utgångspunkt i de regionala styrkeområdena för smart specialisering styrkeområdet finns särskild strategisk betydelse för området Hållbar energi. Projektet bedöms även bidra till att klimatmålen uppnås. För att nå visionen år 2050 måste insatser med inriktning mot näringslivets omställning och cirkulär ekonomi prioriteras.

En positiv effekt av projektet som inte direkt handlar om omställningsfrämjande åtgärder bedöms vara att deltagande företag utvecklar förmågan att inhämta extern kunskap (konsulttjänster) för företagsutveckling. En modell för samverkan mellan akademi och näringsliv förankras och utvecklas vidare och deltagande företag får ta del av den forskningsbaserad kunskap som akademikerna baserar sin leverans på.

Drift/ordinarie verksamhet får inte stödjas som projekt och KTP-modellen har tidigare utvecklats och etablerats regionalt inom projekt. Det projektet drevs dock av Högskolan i Dalarna och den nya satsningen har helt regional förankring. Projektet har även en tydlig inriktning mot cirkulär omställning vilket är starkt strategiskt prioriterat. Projektet har även stor betydelse för genomförandet av det operativa programmet för Mellersta Norrland. Därför görs bedömningen att det trots tidigare projektfinansiering för utveckling av modellen bör beviljas medfinansiering. Efter detta projekt bör dock en långsiktig och hållbar lösning för fortsatt drift av KTP vara utvecklad.

Det finns dock en problematik med projektets upplägg ur ett regionalt medfinansieringsperspektiv, eftersom en stor del av projektet utgör åtgärder som omfattats av stöd enligt förordning SFS 2022:1468. Detta ärende har i dialog med stödsökande bedömts kunna utgöra en pilot för test av nytt medfinansieringsupplägg som innebär att Region Jämtland Härjedalen beviljar en del av stödet som projektstöd och en annan del som företagsstöd i enskilda ärenden. Upplägget innebär att de företag som antas av projektägaren som deltagare i projektet ska ansöka om företagsstöd från Region Jämtland Härjedalen. Projektägaren (i detta fall IUC Z-Group) utgör tjänsteleverantör av de företagsutvecklande åtgärder som företaget beviljas företagsstöd till. På så sätt verkställer Region Jämtland Härjedalen medfinansieringen successivt i takt med att åtgärderna genomförs. Projektet bedöms ha förutsättning att genomföras enligt detta upplägg och omfattningen av antalet företagsstödsärenden är så pass liten att det utgör ett bra ärende att testa upplägget på. Den egna medfinansiering som IUC Z-group står för enligt budget kommer med detta upplägg i ursprunget att komma från de deltagande företagen.

Uppföljning, utvärdering och rapportering 
Projektet ska redovisa följande nationell indikator: 
 - Antal deltagande företag: 10 företag.

Förskottsutbetalning av stöd
Prövning har gjorts av begäran om förskott och bedömningen är att förskottsutbetalning av stödet kan beviljas med hänsyn till aktörens ekonomiska förutsättningar.

Sver Sportfiske- o Fiskev.Förb - Sportfiskarna har inkommit med en ansökan om 3 736 142 kronor till projektet FishValueZ. Projektet är ett samverkansprojekt där Härjedalens kommun är formell samverkanspart. Projekttiden är 1 mars 2024 till 30 juni 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket med 2 490 761 kronor genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Projektet grundas i förstudien, Hållbart Härjedalsfiske, som genomfördes av Sportfiskarna i samverkan med Härjedalens kommun och lokala fiskevårdsområden.

Genom projektet FishValueZ vill Sportfiskarna skapa plattformar, strategier, engagemang och kompetens för att långsiktigt utveckla fisket och fiskerelaterade näringar i Härjedalens kommun. Projektets målgrupp är organisationer/strukturer som har en stödjande funktion för enskilda aktörer inom fiske och fisketurismorganisationer.

1. Implementering av en samverkansplattform
Aktiviteten baseras på en kvadrupelhelixmodell där de 25-tal fiskevårdsområdena i kommunen organiseras, samverkar, och förnyas i samverkan mellan näringsliv, kommun, civilsamhälle och akademi.

2. Framtagande av Fiskeplan
Ett verktyg för att utveckla fisket i Härjedalens kommun på alla nivåer. Genom att involvera näringsliv, myndigheter och andra samhällsintressen i den dialog som ska forma planen bedömer Sportfiskarna att Fiskeplanen blir ett utvecklingsdokument som väver samman olika behov och samhällsintressen som bas för utveckling av fiske och fiskerelaterade näringar.

3. Höjd kunskap som grund för utveckling
Genom projektet ämnar Sportfiskarna stärka kompetensen kring sportfiskerelaterad näringsverksamhet i de organisationer som knyter samman företagen i Härjedalens kommun såsom destinationsbolag och företagarföreningar.

På kort sikt förväntas projektet resultera i en samverkansplattform (i form av fyra fiskebygder) för kommunikation, nätverkande och samverkan som ska stärka fiskerelaterad näringsverksamhet. Plattformen ska vid projektslut ha implementerats och en Fiskeplan, uppbyggd av ”detaljplaner” för varje fiskebygd, ska ha tagits fram som verktyg för fortsatt utveckling. Drifts- och finansieringsformer för fiskebygdernas fortsatta arbete ska ha utarbetats.

I ansökan beskrivs att projektet på lång sikt ska bidra till ett mer robust och diversifierat näringsliv i Härjedalen där de platsbundna förutsättningarna med goda fiskevatten och lokal fiskeförvaltning nyttjas och stärks på ett sätt så att fisketurismen blir en självklar del inom besöksnäringen.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att ett mer diversifierat näringsliv på landsbygderna kan bl.a. bidra till att minska sårbarheten på orter med få arbetsgivare och liten mångfald i näringslivet. Ett diversifierat näringsliv är även viktigt ur ett ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv.

Projektet styr även mot den regionala utvecklingsstrategin i vilken det framgår att våra fjäll- och vattenmiljöer skapar stora värden för våra näringar och för oss som bor här, samt även för besökare. Projektet ligger även i linje med styrkeområdet Upplevelser i programmet för smart specialisering. Länets natur tåls att upplevas många gånger, våra tillväxtmöjligheter är nära sammankopplade med länets naturresurser och nyttjandet måste vara hållbart. Projektet ligger även i linje med styrkeområdet Jord, skog och vatten. I arbetet med att utveckla styrkeområdet ingår att skapa nätverk mellan olika sektorer för att främja innovationer och öka konkurrenskraften.

Länsstyrelsen förvaltar och upplåter fisket i statens vatten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen - dessa vatten kommer inte ingå i projektet. Målkonflikter kopplat till skogsnäringen och vattenkraftsindustrin är beaktade i projektupplägget. Sportfiskarna har också tagit hänsyn till den samiska näringen i planeringen av projektet och dess genomförande.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator
 - Antal deltagande organisationer: mål 40 st.

Utöver detta kommer projektet att resultera i minst tre rapporter.
 - En fiskeplan för Härjedalens kommun (inkl. delrapporter för de olika fiskebygderna)
 - Minst två kunskapssammanställningar

Jämtland-Härjedalen turism JHT Ek för (JHT) har inkommit med en ansökan om 1 920 836 kronor till projektet Samverkan och utveckling för camping i Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 januari 2024 till 31 december 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket med 1 280 557 kronor genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Förutom detta projekt söker JHT även medfinansiering till projektet Samverkan för besöksnäringen i Jämtland Härjedalen (RUN/428/2023).

I projektet ”Besöksnäringens roll för regional utveckling 2.0” (RUN/459/2020) har JHT genomfört en kartläggning som visar på att campingsektorn i regionen har en låg digital mognad och är i stort behov av att samverka och utbyta erfarenheter för att stärka sin konkurrenskraft. Genom detta projekt ämnar JHT genomföra allmänfrämjande aktiviteter för att i högre grad utveckla de deltagande företagens nätverk och skapa en bestående arena för erfarenhetsutbyten och en gemensam utveckling och för att öka och effektivisera användningen av digitala system och tjänster för affärsutveckling. Detta genom workshops, utbildning, rådgivning och läranderesor. Projektet avser även att lyfta fram och stärka rollen och betydelsen som campingaktörerna har i lokalsamhället och för utvecklingen av platsen, genom att öka sammankopplingarna och samverkan för små och medelstora företag. Målgruppen för projektet är i huvudsak campingaktörer men målet är även att inkludera andra aktörer på platsen som har koppling till campingaktören. I ansökan framgår att branschorganisationen SCR Svensk Camping och Camping Mittsverige (den regionala föreningen för campingplatser inom SCR) ställer sig positiva till projektet men medfinansierar inte projektet i någon form.

I ansökan går att utläsa att det kortsiktiga målet med projektet är att öka de deltagande företagens digitala mognad för att ta tillvara på den potentialen samt ge dem en tydlig känsla av sin egen vikt och betydelse för den gemensamma besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Då den digitala mognaden är identifierad som låg hos målgruppen kommer insatserna inom aktiviteterna visa på skillnader i ett tidigt stadie och gradvis öka. Resultat som kommer märkas i form av affärsutveckling och marknadsmöjligheter. Vidare beskrivs i ansökan att projektets långsiktiga mål är att genom ökad digital mognad ge förbättrad effektivitet och produktivitet hos deltagande företag, som i sin tur ska skapa större konkurrenskraft och hållbar tillväxt. På lång sikt har projektet målbilden; fler sysselsatta och en högre grad av hållbara deltagande företag, primärt ekonomiskt och socialt.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar utveckling i vilken det framgår att det finns ett behov att öka den digitala mognaden hos företag i hela landet för att främja omställning och konkurrenskraft. Vilket också är viktigt ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Genom att ta till vara digitaliseringens möjligheter och öka nyttjandet av ny teknik kan näringslivet på landsbygderna stärka sin konkurrenskraft, bl.a. genom att utveckla och använda nya varor och tjänster.

Projektet bedöms bidra till den regionala utvecklingsstrategin, i vilken vikten av digitalisering poängteras. Ny teknik ska anammas kontinuerligt för att vi ska bli ännu ”smartare” i vårt samhälle. Den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen har bidragit till att vi år 2050 har platsbaserade upplevelser som även skapar lockande och attraktiva livsmiljöer. Vidare styr projektet mot styrkeområdet Upplevelser och Digitala lösningar i programmet för smart specialisering. Programmet lyfter vikten av att besöksnäringen är närvarande på internet för bland annat produktion, distribution, datainsamling och marknadsföring. Digitalisering och digitala lösningar innebär nya hållbara möjligheter och skapar förutsättningar att bo och verka i hela länet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator
 - Antal deltagande företag: mål 40 st.

Connect Norr Service AB har inkommit med en ansökan om 2 040 247 kronor i medfinansiering till projektet ”CooCon - modellutveckling för hållbarare ägarförändringar”. Projektettiden är 1 januari 2024 till 28 februari 2026. Projektet har även sökt medfinansiering från Region Västernorrland (2 040 247 kronor) samt från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (2 720 330 kronor).

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Connect Norr Service AB har ansökt om 400 000 kronor i förskottsutbetalning. Motivet till ansökan om förskott uppges att stärka uppstarten och därmed hela projektets genomförande. Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektet syftar till att tillvarata, vidareutveckla, paketera och tillgängliggöra arbetsmetoder, erfarenheter och kunskap från projektet CooCon innovativa ägarskiften (RUN/84/2020). En långsiktig och etablerad modell avses tas fram, som tillgängliggör stöd och bidrar till att lösa utmaningar kopplade till genomförande av ägarförändring/generationsskifte för små, ofta ägarledda, företag. Den primära målgruppen under projekttiden är stödsystemet och aktörer som kan bidra med kompetens eller utformning av och del av framtagandet av plattformen. På längre sikt är den slutliga målgruppen, som avses att gynnas efter projektet, mikro, små och medelstora företag i Jämtlands län.

På kort sikt är målet att en modell och struktur för ägarförändringsarbete i syfte att säkerställa överlevnad för befintliga företag i regionen finns tillgänglig, likt att det finns modeller och strukturer för att starta nya företag. Aktörer i stödsystemet ska ha ökat sina möjligheter att påverka hur den slutliga målgruppen stöds för att nå bästa resultat. Konkret projektmål är att 10 (främjar-) organisationer deltagit i projektets aktiviteter

Mål på lång sikt är att projektets resultat i form av en modell både kan få företag att fortleva och därmed bevara anställningar och därigenom skatteintäkter i vårt län. Vidare även bidra till att viktiga samhällsfunktioner i mindre kommuner därigenom bibehålls. Genom plattformen förväntas stödsystemet bättre kunna stödja och lotsa berörda företag för att komma vidare i sin ägarförändringsprocess.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Landsbygdernas företagsklimat behöver stärkas för att skapa bättre förutsättningar för ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv. För företagare och blivande företagare kan tillgång till information om regelverk, stöd och annan service ha betydelse för beslut om att starta eller utveckla en verksamhet.

Gällande länets program för smart specialisering bedöms projektet bidra brett då det ska skapa förutsättningar som sedermera kan skapa nytta i företag i alla branscher. Då projektet syftar till att ta fram en digital plattform bedöms projektet något mer specifikt till styrkeområde Digitala lösningar. Vidare verkar många företag inom besöksnäring och turism vilket gör att projektet bedöms bidra till styrkeområde Upplevelser.

Projektet bedöms ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin som likt den nationella strategin belyser betydelsen av ett diversifierat näringsliv. Projektets långsiktiga mål om bland annat bevarande av viktiga samhällsfunktioner bedöms bidra till social hållbarhet och överensstämmer med visionen om att kunna leva, verka och utvecklas i hela länet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
 - Antal deltagande organisationer: mål 10 organisationer.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 3 405 410 kronor i medfinansiering till projektet ”Ramprojekt för cirkulär omställning”. Projektettiden är 1 januari 2024 till 31 mars 2027. Projektet är ett ramprojekt och har även sökt medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (2 270 277 kronor).

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Ett ramprojekt är ett projekt som fördelar stöd vidare till de företag eller andra organisationer som utför projektets aktiviteter och insatser. Ett ramprojekt omfattar alltså aktiviteter i ett andra led. Aktiviteterna kan till exempel bestå av företagsstöd. Det är bara regioner och vissa statliga myndigheter som kan vara ramprojektägare. För att driva ett ramprojekt tillkommer arbete som i grunden handlar om att hantera EU-medel med fler kriterier att ta hänsyn till samt en ökad mängd företagsstödsärenden. Utifrån det tillkommer ytterligare arbete för projektledning och projektadministration, kommunikation och andra kostnader för att driva projektet. Denna del har Region Jämtland Härjedalen sökt projektstöd för att hantera och är det som detta ärende innehåller.

Projektets syfte är att främja små och medelstora företags cirkulära omställning. Projektets insatser förväntas bidra till att affärsmodeller och produktionsprocesser anpassas till ett cirkulärt förhållningssätt och att fler företag involveras i cirkulära resursflöden. Målgruppen är mikro, små och medelstora företag med registrerat arbetsställe i Jämtlands län inom samtliga kommuner.

Den konkreta verksamheten i ett ramprojekt med detta upplägg är att förmedla företagsstöd, alltså ekonomiskt stöd för åtgärder direkt i enskilda företag. Projektet skapar därmed förutsättningar för företag att investera i affärsstrategiska omställningsåtgärder som bidrar till stärkt konkurrenskraft. Projektets konkreta målsättning är att 50 företag får stöd under projektet.

På längre sikt är förhoppningen att projektet bidragit till ett förändrat synsätt, förändrat beteende och förändrade konsumtionsmönster. Detta genom insatser direkt i företag som möjliggör omställningsåtgärder. Förhoppningen är också att insatserna bidrar till att företagen överlag blir mer cirkulära och därmed också påverkar i flera led, som exempelvis i kravställning gentemot underleverantörer. Genom målsättningen om 50 deltagande företag så kan de bidra till en hållbar och cirkulär omställning i samhället.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. För den regionala utvecklingen är det viktigt med omställning till en konkurrenskraftig cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi samt energiomställning. Takten i omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi behöver intensifieras vilket projektet bedöms bidra till.

Projektet bedöms ligga linje med länets program för smart specialisering. Exempelvis bidrar projektet till styrkeområdet Jord, skog och vatten. Den gröna omställningen innebär bland annat nya affärsmöjligheter, ekosystemtjänster och potential att utveckla nya cirkulära affärsmodeller. Behovet av hållbar och cirkulär omställning finns inom alla branscher, och företag som kopplas till samtliga styrkeområden kan bli aktuella för stöd. Innovation för cirkulär omställning är aktuell inom samtliga styrkeområden och projektet bedöms därmed bidra brett till samtliga styrkeområden.

I den regionala utvecklingsstrategin framgår att länet arbetar proaktivt inom miljö- och klimatarbete och att våra näringar anpassas utifrån det förändrade klimatet. Vi arbetar med samhällsomställning och tänker cirkulärt. Projektet bedöms bidra till visionen om en hållbar region att leva, verka och utvecklas i.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
 - Antal deltagande företag: mål 50 företag.

Peak Innovation AB har inkommit med en ansökan om 994 223 kronor i medfinansiering till projektet ”Framtidens innovationsekosystem”. Projektettiden är 1 mars 2024 till 28 februari 2025. Projektet är en förstudie och har även sökt medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 662 822 kronor.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Peak Innovation AB har ansökt om 331 411 kronor i förskottsutbetalning. Motivet till ansökan om förskott uppges att stärka uppstarten och därmed hela projektets genomförande. Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Syftet med förstudien är att stärka länets förmåga att främja innovationskapacitet samt även att integrera länets regionala innovationsekosystem med andra system i vår omvärld. Projektet avser bygga kunskap kring hur framtidens innovationsekosystem ska utformas i syfte att öka förmåga att skapa utväxling på innovationskapaciteten.

Målsättning på kort sikt är att förstudien har bidragit med ett ökat kunskapsunderlag och identifierat vägval för 2024 och framåt för att förbättra innovationsstödsystemet. Förstudien ska definiera förutsättningarna och roller hur nästa generations innovationsplattform måste utvecklas för att vi ska kunna stärka den regionala innovationskraften. Förstudiens konkreta mål är att ta fram en spridningsbar förstudierapport med tillhörande bilagor.

På längre sikt är målsättningen att förstudien ska möjliggöra för nya marknader och arbetstillfällen, samtidigt som den främjar effektiv resursanvändning och jämlikhet på lång sikt. Detta genom att bidra till ökad kunskap och innovationskapacitet i länet. Innovation och tekniska framsteg är viktiga faktorer för långsiktig hållbar utveckling och tillväxt, särskilt i en region med unika förutsättningar som Jämtlands län med glesa strukturer och låg andel resurser för investering i forskning, utveckling och innovation. För att dessa mål ska uppnås är det avgörande att ha aktuell och relevant kunskap tillgänglig och användbar för att stödja innovation och teknisk utveckling. Ambitionen är att förstudien ska ligga till grund för ett eller flera genomförandeprojet.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet bedöms överensstämma med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Innovationssystem utgörs av kombinationer av aktörer och funktioner i samhället som skapar förutsättningar för att nya lösningar implementeras. För att främja omställning och konkurrenskraft i hela landet är starka regionala innovationssystem av stor vikt, och de regionala innovationssystemen har en central roll för att stärka även på nationell nivå. På grund av exempelvis gleshet och begränsad tillgänglighet till marknader kan vissa län och landsbygder ha särskilda nackdelar att överbrygga. Förstudien bedöms bidra till att innovationssystemet stärks i linje med strategins inriktning.

Gällande länets program för smart specialisering bedöms projektet bidra brett och berör samtliga styrkeområden. Glesbefolkade landsbygdsregioner likt vår region skiljer sig mot storstadsregioner och tätbefolkade områden. Detta utifrån att det är långt till marknader och avsaknaden av agglomerationsfördelar som uppstår när företag och konsumenter koncentreras inom ett givet geografiskt område och bidrar till exempelvis idéer, resursdelning och kunskapsspridning. Projektet bedöms bidra till att motverka de flaskhalsar för innovation och innovationsspridning som kommer av länets geografiska och befolkningsmässiga strukturer.

Projektet bedöms ligga i linje med ambitionen i den regionala utvecklingsstrategins vision om en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i. Genom innovativa lösningar som överbryggar glesa strukturer har landsbygderna utvecklats. Olika aktörer med olika perspektiv är involverade i innovationssystemen och bidrar till detta.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
 - Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program: mål 3 rapporter (förstudierapport enligt Tillväxtverkets krav del 1, bilaga enligt Tillväxtverkets krav del 2 samt slutrapport Region Jämtland Härjedalens mall)

GlobalConnect AB, 556597–6122, inkom den 19 september 2023 med två ansökningar om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till fast bredbandsnät med nedanstående diarienummer:
 - Ortsammanbindande nät i Berg (RUN/438/2023)
 - Ortsammanbindande nät i Ragunda (RUN/439/2023)

Totalt kostnadsunderlag i ansökningarna uppgick till 27 937 329 kronor, varav godkänt kostnadsunderlag är 27 937 329 kronor. Stöd till aktuella sträckor söks även från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Ansökan till Tillväxtverket omfattar båda sträckorna. Av administrativa skäl så slås de två ansökningar som bolaget lämnat till Region Jämtland Härjedalen ihop och hanteras i samma ärende.

Investeringen avser ortssammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Bergs kommun respektive Ragunda kommun för två sträckor:
 - Börtnan-Glen, Bergs kommun
 - Kompaniet Midskog, Ragunda kommun

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 juni 2024 till 31 juli 2026.

Genom investeringen kan fem företag med arbetsställen längs sträckan erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan 13 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Beslutsmotivering
Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckorna, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

Region Jämtland Härjedalen har fått en inbjudan att inkomma med synpunkter inför energiforskningspropositionen (KN2023/03970). Eventuella synpunkter ska lämnas till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 18 november 2023, Region Jämtland Härjedalen har dock blivit beviljad förlängd svarstid till den 22 november.

Riktlinjer och prioriteringar för forskning och innovation på energiområdet ges regelbundet i form av propositioner. Inför perioden 2025–2028 planeras en energiforskningsproposition med riktlinjer och prioriteringar för forskning och innovation på energiområdet. Det planeras även för en forsknings- och innovationspolitisk proposition för perioden. Utbildningsdepartementet ansvarar för detta arbete, och Region Jämtland Härjedalens inspel inför den propositionen hanteras av regionstyrelsen (RS/475/2023).

Klimat- och näringslivsdepartementet efterfrågar inspel och synpunkter på inriktning och strategi rörande forsknings- och innovationsinsatser kopplat till energiområdet. De frågor som särskilt önskas besvaras är på vilka områden det är särskilt viktigt med forsknings- och innovationsinsatser, vilka strategiska prioriteringar som bör övervägas samt vilka aspekter på energisystemet som behöver belysas.

Region Jämtland Härjedalen har en tvådelad regional utvecklingsstrategi där ”Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) är utformad som en vision med en målbild för länet år 2050. Denna fastställdes i regionfullmäktige i februari 2021, § 21, efter en lång och bred process tillsammans med länets aktörer. Syftet med detta dokument är att länet arbetar mot en gemensam målbild där länets olika aktörer och Region Jämtland Härjedalen bidrar till att uppfylla målbilden utifrån sina olika uppdrag och mandat.

Enligt förordningen (2017:583) ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. ”Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050” (RUN/516/2020) utgör den andra delen av den regionala utvecklingsstrategin. Detta dokument med mål och prioriteringar utgör det regionala utvecklingsansvarets bidrag till målbilden 2050, och fastställdes av regionfullmäktige i februari 2021, § 22.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i maj 2023, § 72, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en översyn av den regionala utvecklingsstrategin. Nämndens presidium utsågs till styrgrupp för uppdraget. Utgångspunkten för översynen var att visionen och målbilden inte behöver revideras, men att det däremot kan finnas behov av att göra en revidering av ”Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050” för att tydliggöra tillväxtarbetets prioriteringar. I och med ändring i Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsarbete, § 5, har regionerna nu även ansvar för att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Översynen skulle därför även beakta om, och hur, dessa mål och prioriteringar kan integreras i den regionala utvecklingsstrategin. Detta gäller även för mål och prioriteringar inom andra områden kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. När beslutet om översynen fattades var målsättningen är att översynen skulle vara klar i december 2023 och att en eventuell revidering av mål och långsiktiga prioriteringar skulle kunna beslutas av regionfullmäktige i februari 2024. Tidsplanen har efter dialog med nämndens presidium justerats för att kunna omfatta en extern remissrunda inför beslut i regionfullmäktige i juni 2024.

Utgångspunkten i översynen har varit att målet (Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i hela länet) kvarstår men att de långsiktiga prioriteringarna istället inordnas under de strategiska områden som pekas ut i den nationella strategin för hållbar regional utveckling.

Nuvarande långsiktiga prioriteringar:
 - Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet
 - Utveckling av styrkeområden som pekas ut i Program för smart specialisering
 - Hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i det regionala utvecklingsarbetet

Strategiska områden/fokusområden i den nationella strategin:
 1. Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet
 2. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet
 3. Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet
 4. Tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystem

Diskussioner och information om upplägget har genomförts i olika forum (exempelvis regionens samverkansråd, transportutvecklingsråd och tillväxtchefsmöte) och med enskilda aktörer (exempelvis Torsta AB, Peak Innovation AB, Kommunförbundet Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, Leader). Det som framkommit i arbetet är bland annat följande:

• Det finns en förståelse för att anpassa Mål och långsiktiga prioriteringar till den nationella strategin.

• Det råder en oklarhet kring vad som avses med dokumentet – är det mål och prioriteringar för regionen som organisation eller det samlade regionala utvecklingsarbetet i länet.

• Inom kompetensförsörjning finns det upparbetade strukturer och arbete för att diskutera och gemensamt ta fram prioriteringar som generellt har en förankring i länet genom styrgrupp för regional kompetensförsörjning och den gemensamma handlingsplanen som är fastställd av regionala utvecklingsnämnden.

• Inom transportinfrastruktur finns det relativt upparbetade strukturer och arbete för att diskutera och gemensamt ta fram prioriteringar som generellt har en förankring i länet genom exempelvis Transportutvecklingsrådet, regionens samverkansråd, möten med Trafikverket och i den process som finns för framtagande av den regionala transportplanen.

• Inom fokusområde 1 och 3 i den nationell strategin (se ovan) finns det inte samma gemensamma arbete och framtagna prioriteringar för området som en helhet (det finns ex inom Regionala serviceprogrammet och Program för smart specialisering men inte heltäckande). Det finns därmed skillnader i hur långt vi kommit kring gemensamma prioriteringar inom de olika områdena.

Innan en eventuell revidering av mål och långsiktiga prioriteringar kan bli aktuell finns det ett behov av att skapa en gemensam uppfattning om dokumenthierarki. Det krävs en gemensam förståelse för de dokument som finns idag, såsom exempelvis Vision2050, mål och långsiktiga prioriteringar, program för smart specialisering. Detta gäller såväl internt som med externa aktörer och då särskilt med kommunförbundet. Med anledning av detta föreslås att påbörjad översyn avslutas.

• Fellesstemmen, Stjördal 10 januari 2024

• Tröndelagsmötet, Stjördal 11-12 januari 2024

• Folk och kultur, Eskilstuna 7-10 februari 2024

Förslag från presidiet

1. Regionala utvecklingsnämndens ordinarie ledamöter beviljas deltagande vid Fellesstemmen, Stjördal 10 januari 2024. Nämnden bekostar inte eventuell övernattning i samband med deltagandet.

2. Regionala utvecklingsnämndens presidium beviljas deltagande vid Tröndelagsmötet, Stjördal 11-12 januari 2024.

3. Tre ledamöter som representerar majoriteten och tre ledamöter som representerar oppositionen beviljas deltagande vid Folk och kultur, Eskilstuna 7-10 februari 2024.