Möte 2019-09-17

Tid för justering: 18 september kl. 10.00, Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Verksamhetsplanering 2020

• Inlandsbanan

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Information från regionens samverkansråd

• Läget i organisationen

• Lägesrapport sammanslagning av Europakontoren Mid Sweden European Office (MSEO) och North Sweden European Office (NSEO)

• Lägesrapport Europaforum, EU-budget och sammanhållningspolitiken

• Utredning Länstrafiken

• Bokstart i glesbygd (RUN/1294/2015)

Regionala utvecklingsnämnden beslutade att godkänna verksamhetsplan för 2019 den 27 mars 2019, § 44. Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en delårsrapport per augusti 2019. I den följs nämndens strategiska mål och prioriteringar upp, liksom ekonomi och medarbetarmål.

Delårsrapporten visar bland annat följande:

• Nämndens ekonomi är i balans och visar ett överskott om 13 107 tkr, vilket är något bättre än förväntat vid tidpunkten.

• Nämndens prognos har kunnat förbättras och visar nu på ett överskott om 1600 tkr. Prognosen är osäker med avseende på Länstrafikens resultat under resten av året, vilket kan leda till att kapitaltäckning krävs.

• Sjukfrånvaron har minskat till 3,2% med anledning av medarbetare som återgått i arbete efter längre sjukskrivning. Det högt ställda målet på 3% nås ändå inte riktigt.

• Arbetsmiljöenkäten visar på ökande index och ligger nu över målvärdet.

• Arbetade timmar (rullande 12 månader) ökar motsvarande 1,7 årsarbetare jämfört med 2018.

• De mål som kan redovisas efter augusti visar till stor del god måluppfyllnad. Undantag gäller främst mobilitetsersättning till folkhögskolorna, utbyggnad av laddinfrastruktur, uppdatering av den digitala agendan, nettokostnadsutveckling samt avtalstrohet.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 27 mars 2019, §44, beslutade nämnden om sin verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2019. Med utgångspunkt i de strategiska mål som regionfullmäktige beslutat om i regionplan 2019 innehåller verksamhetsplanen 18 resultatmål uppdelade på områdena strategi för länets utveckling, strategi för våra medarbetare och strategi för ekonomi och verksamhetsresultat.

Resultatmålen i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan är nämndens prioriteringar för 2019. Resultatmålen följs upp i samband med tertialrapport, delårsrapport per augusti och i årsredovisningen. En särskild uppföljning av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan sker på nämndens sammanträde i september i enlighet med regionala utvecklingsnämndens uppföljningsplan.

Uppföljningen utgår från den uppföljning av resultatmål och utfall som redovisats i tertialrapporten per april. Av de 18 resultatmålen ser de flesta ut att kunna bli uppfyllda till årets slut, några är redan uppfyllda och några kan inte mätas förrän i slutet av året. Uppföljningsrapporten fokuserar på de resultatmål som har röda markeringar i tertialrapporten och därmed inte ser ut att kunna nå satta målvärden under året; Ökat antal laddstolpar och tankställen med förnybara drivmedel i länet, Medarbetarna är friska och har låg sjukfrånvaro, Nettokostnadsutveckling i enlighet med den löne- och prisförändring som fullmäktige beslutat om i finansplan 2019–2021, samt Förbättrad avtalstrohet. Uppföljningen innehåller även kommentarer kring resultatmålen Minskade utsläpp av växthusgaser och Fortsatt utbyggnad av bredband/fiber i länet. Uppföljningen har inte resulterat i några förslag till förändringar av resultatmål eller målvärden.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 januari, § 5, en uppföljningsplan för 2019. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året.

Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av resultatmålet Minskade utsläpp av växthusgaser.

Uppföljningen redovisar det arbete som sker med syfte att uppfylla målet om minskade växthusgaser som återfinns i fullmäktiges strategiska samhällsmål, regionala utvecklingsnämndes verksamhetsplan och verksamhetsplan för förvaltningsområde regional utveckling.

Uppgiften om utsläpp av växthusgaser för Jämtlands län har reviderats och år 2016 uppgick utsläppen av växthusgaser till 689 376 ton. Utsläppen år 2017 var 643 303 ton vilket innebär en minskning med knappt 7 %. Utsläppsnivåerna går därmed nedåt - vilket är glädjande i sig - men takten är för långsam och målsättningen om att minska utsläppen med 10 % per år uppfylls inte. I uppföljningsrapporten redogörs för det arbete som sker inom nämndens verksamhet för att bidra till en minskad klimatpåverkan och för att minska utsläppen i länet.

Den 24 april 2017, § 73, antog folkhögskolestyrelsen (regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott) en Folkhögskoleplan för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/257/2017). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas.

Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2019 (RUN/83/2018) framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2020 vid sitt sammanträde i september.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande hösttermin fastställdes i januari 2019. Inför vårterminen 2020 sker inga förändringar i kursutbudet.

Den 24 april 2017, § 73, antog folkhögskolestyrelsen (regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott) en Folkhögskoleplan för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/257/2017). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas.

Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2019 (RUN/83/2018) framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2020 vid sitt sammanträde i september.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande hösttermin fastställdes i januari 2019. Inför vårterminen 2020 sker inga förändringar i kursutbudet.

Arbetsstipendiet i scenkonst inrättades 2019 med syfte att ge frilansande yrkesverksamma inom musik, teater, musikteater och dans möjlighet att koncentrera sig på och utveckla sitt konstnärliga arbete. Stödet kan exempelvis användas till arbets- och levnadsomkostnader under en koncentrerad arbetsperiod eller till fortbildning, arbetslokaler eller investeringar i utrustning och material. För att komma i fråga ska sökande vara bosatt eller huvudsakligen verksam i Jämtlands län. Till ansökan ska bifogas meritförteckning och arbetsprover.

Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/182/2018) gäller för stipendiet, och delas ut av regionala utvecklingsnämndens ordförande. Stipendiet beslutas av regionala utvecklingsnämnden efter förslag från en jury med extern expertmedverkan. Beslutet grundas på en bedömning av den sökandes konstnärliga kvalitet. Vikt läggs även vid att sprida bidragen över länet och till olika scenkonstuttryck. Stipendiet uppgår 2019 till 50 000 kr.

Utlysningen för 2019 års stipendium har skett i annons i länets båda dagstidningar samt via regionens webbplats och sociala medier. 19 ansökningar har inkommit och alla fyra scenkonstområden finns representerade.

Arbetsstipendiet i bildkonst inrättades 2019 med syfte att möjliggöra för professionella konstnärer att under en viss tid kunna ägna sig åt konstnärligt arbete. Stipendiet kan sökas av professionella konstnärer som är bosatta och verksamma i Jämtlands län. Till ansökan ska bifogas cv, motivering och arbetsprover i form av bilder och/eller rörlig bild och/eller ljudfiler.

Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/182/2018) gäller för stipendiet, och delas ut av regionala utvecklingsnämndens ordförande. Stipendiet beslutas av regionala utvecklingsnämnden efter förslag från en jury med extern expertmedverkan. Beslutet grundas på en bedömning av den sökandes konstnärliga kvalitet. Stipendiet uppgår 2019 till 50 000 kr.

Utlysningen för 2019 års stipendium har skett i annons i länets båda dagstidningar samt via regionens webbplats och sociala medier. Sammanlagt har 54 ansökningar inkommit.

En extern sakkunnig jury bestående av konstnären Gerd Aurell från Umeå, Linda Nordlander Frisk, konstintendent vid Härnösands Konsthall, samt Erik Anderman, konstkonsulent vid Region Gävleborg, har tagit del av de sökandes insända handlingar och har utifrån sina gemensamma diskussioner enats om ett förslag till stipendiat. Juryns bedömningar har utgått från graden av professionalism samt den sökandes konstnärliga kvalitet.

Arbetsstipendiet i litteratur inrättades 2019 med syfte att möjliggöra för professionella författare att under en viss tid kunna ägna sig åt konstnärligt arbete. Stipendiet kan sökas av professionella utövare/författare som är bosatta och verksamma i Jämtlands län. Författarskapet kan avse både fack- och skönlitteratur, för vuxna eller barn/unga. Till ansökan ska bifogas meritförteckning, motivering och arbetsprover.

Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/182/2018) gäller för stipendiet, och delas ut av regionala utvecklingsnämndens ordförande. Stipendiet beslutas av regionala utvecklingsnämnden efter förslag från en jury med extern expertmedverkan. Beslutet grundas på en bedömning av den sökandes konstnärliga kvalitet. Stipendiet uppgår 2019 till 50 000 kr.

Utlysningen för 2019 års stipendium har skett i annons i länets båda dagstidningar samt via regionens webbplats och sociala medier. Sammanlagt har 28 ansökningar inkommit.

En extern sakkunnig jury bestående av författaren Anna Holmström Degerman från Västerbotten, litteraturutvecklare Stefan Eurenius från Region Uppsala samt bibliotekarie Anna-Kari Bäckvall från Östersunds bibliotek har tagit del av de sökandes insända handlingar och har utifrån sina gemensamma diskussioner enats om ett förslag till stipendiat. Juryns bedömningar har utgått från graden av professionalism samt den sökandes konstnärliga kvalitet.

Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) är ett kommunalförbund med regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen som medlemmar. I NMD ingår Norrlands Operan i Umeå, Norrdans i Härnösand, Barn- och ungdomsoperan inom Estrad Norr i Östersund samt Piteå Kammaropera. Förbundets huvuduppgift är att fördela ett statligt verksamhetsbidrag för att skapa förutsättningar för ensemblernas turnéer och bidra till att utveckla kultursamarbetet i norra Sverige.

NMD:s förbundsfullmäktige beslutade i maj 2019 att anta budgetframställan för 2020. Budgetframställan ligger till grund för aktuell ansökan till respektive region om verksamhetsbidrag för administration av verksamheten. I budget för 2020 föreslås att nuvarande koordinators anställning fortsatt är 60% av heltid och inga förändringar sker i övrigt gällande NMD:s uppdrag enligt förbundsordningen. NMD avser inte heller göra någon förändring av fördelningsmodellen gällande statsbidrag till ensemblerna för år 2020. Den administrativa budgeten för 2020 föreslås få en total omslutning på 800 000 kronor. För detta ansöker Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) om ett administrativt bidrag omfattande 200 000 kronor från Region Jämtland Härjedalen för verksamhetsåret 2020. Motsvarande summa söks även från övriga tre medlemsregioner. I budgeten föreslås också att NMD ansöker om statligt verksamhetsbidrag hos Region Västerbotten omfattande 12 000 000 kronor för verksamhetsåret 2020.

När Regionförbundet Jämtlands län avslutades och uppgick i Region Jämtland Härjedalen 2015 beslutade ägarna, landstinget och åtta kommuner, att förbundets egna kapital skulle läggas i en gemensam pott för att finansiera projekt och aktiviteter av gemensamt intresse för länets utveckling. Ytterligare medel har tillförts potten, enligt nedan. Användning av medel beslutas av regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från regionens samverkansråd. Totalt uppgår potten för närvarande till 6 605 000 kronor.

FoU Jämt har, efter beslut i FoU-rådet 2019-01-25, inkommit med en ansökan i juni 2019 om medel ur den gemensamma potten. Begäran är undertecknad av FoU-rådets ordförande och uppgår till totalt 368 000 kronor. Pengarna ska finansiera prioriterade aktiviteter under 2019 vilka beskrivs i begäran. Bakgrunden till att begäran görs om pengar ur potten är att förvaltningsområdet 2018 samlade ihop olika medel med primärkommunal härkomst och tillförde dem till den gemensamma potten. Tillförda medel rörande social välfärd uppgick till totalt 903 791 kronor, varav 368 000 kronor utgjordes av de nu begärda medlen.

Primärkommunala samverkansrådet har vid sitt sammanträde den 2 september diskuterat hur den gemensamma potten ska användas. Rådets ledamöter är överens om att det i framtiden inte ska gå att ansöka om pengar ur potten. Potten bör istället användas för strategiska satsningar och utvecklingsinsatser som initieras av samverkansråden. I samband med detta föreslogs också att 30 000 kronor avsätts från den gemensamma potten för att finansiera en kartläggning av kommunernas samverkansbehov.

Region Jämtland Härjedalen genom område Näringsliv har undersökt möjligheter för att starta och driva projektet En attraktiv region (projektet har tidigare haft arbetsnamnet Inflyttarservice). Projektidén presenterades för förvaltningsområdets ledningsgrupp redan i februari 2019, men har sedan dess växt i omfattning. Projektet beräknas pågå från oktober 2019 till september 2022.

Behovet att öka antalet invånare i Jämtland Härjedalen är stort. Näringslivet i regionen och det offentliga har svårigheter att rekrytera personal till olika typer av tjänster och arbeten. I diskussioner utifrån genomförda WCR-projekt och möten med kommunerna i länet har man kommit överens om att genomföra ett projekt som skall arbeta med att öka attraktionskraften av Jämtland Härjedalen för att fler personer ska bli intresserade av att bo och arbeta i länet. Projektet ska arbeta med att ta fram en modell för hur man framgångsrikt arbetar med talangattraktion som bidrar till inflyttning.

Projektet omsluter totalt 38 566 657 kronor, och föreslås finansieras enligt följande: Region Jämtland Härjedalen 2 658 128 kronor, länets kommuner 13 622 400 kronor (i form av arbetad tid), Länsstyrelsen 1 702 800 kronor (i form av arbetad tid) samt Länsförsäkringar 1 000 000 kronor och Jämtkraft 300 000 kronor. Resterande finansiering, 19 283 329 kronor, söks från Region Jämtland Härjedalens anslag för regionala tillväxtåtgärder, det så kallade 1:1-anslaget.

Region Jämtland Härjedalens finansiering i projektet består alltså av två delar. Den första delen avser regionbidrag som ska täcka lönekostnaden för den personal inom organisationen som behövs för genomförandet av projektet. Den andra delen avser 1:1-anslaget, och ansökan för dessa medel upprättades i juli 2019. Beslut om tilldelning av 1:1-anslaget behandlas i ett eget ärende (RUN/379/2019).

Region Jämtland Härjedalen har ansökt om 1 024 528 kronor i medfinansiering till projektet ”Modell för matchning i praktiken”. Övrig medfinansiering kommer från nationella anslag genom Tillväxtverket inom utlysningen ”Utvecklingsprojekt för grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete”. Det är område Välfärd, klimat och kompetens inom Regionala utvecklingsförvaltningen som ska driva projektet med start 1 september 2019 och avslut 31 oktober 2020.

Projektet syftar till att stärka det regionala kompetensförsörjningsarbetet genom att ta fram och implementera en förbättrad arbetsmodell för aktörssamverkan, omvärldsbevakning, kunskapsinsamling och kunskapsutveckling. Det kommer exempelvis att genomföras besök i andra regioner för att lära av förebilder, samt anordnas seminarier och konferenser dit regionala aktörer såsom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, näringslivsorganisationer och utbildningsaktörer bjuds in. Målet är att skapa en väl fungerande plattform för aktörssamverkan som bidrar till bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft på regionens arbetsmarknad. Särskilt fokus läggs på hur utbildningsaktörer kan matcha utbildningsutbud mot arbetsmarknadens behov av kompetens.

Tillväxtverkets syfte med utlysningen är att stärka regionalt utvecklingsansvarigas förutsättningar att bedriva regionalt kompetensförsörjningsarbete. Arbetet bygger vidare på regeringsuppdraget att bedriva så kallade ”Kompetensplattformar” och projektet tillför resurser som ligger utanför vad ordinarie verksamhet idag kan tillgodose.

Projektets verksamhet bedöms bli ett centralt verktyg för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Idag fungerar aktörssamverkan olika bra i olika kommuner. Såväl den regionala koordineringen som det operativa samarbetet över administrativa och kommunala gränser behöver stärkas. Den målgrupp som slutgiltigt främjas av projektets verksamhet är regionala arbetsgivare genom att modellen på aktörsnivå för att arbeta med matchning och näringslivsanpassade utbildningar utvecklas.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antal deltagande organisationer.

Målsättningen är att 25 olika regionala aktörer ska delta i projektets verksamhet.

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projekttidens avslut.

Östersunds kommun har inkommit med en ansökan om 1 800 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Siteutveckling”. Övrig medfinansiering är kontant kommer från Östersunds kommun och Krokoms kommun som även är samverkanspart. Projektet är tänkt att löpa från 1 september 2019 till 31 december 2022.

Projektet finansierar det siteutvecklande arbete som krävs för att identifiera nya etableringsplatser för elintensiv industri. Kostnader för detaljplanearbete som är av näringslivsutvecklingsstrategisk karaktär och annars inte skulle ha kunnat prioriteras och finansieras av kommunerna ingår. De områden som ska undersökas och utredas har identifierats inom det nu avslutade projektet ”The Power Region” som Region Jämtland Härjedalen också medfinansierade (RUN/345/2015). Parallellt med föreliggande siteutvecklande projekt ansöker Östersunds kommun tillsammans med Krokoms kommun och Jämtkraft AB som samverkansparter medfinansiering till ett större projekt med inriktning mot etableringsfrämjandearbete för elintensiv industri (RUN/378/2019). Här ingår medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Projektet tar fram planeringsunderlag i form av detaljplaner som utgör grunden för fortsatt strategisk satsning på etablering av elintensiv industri i länet och bidrar därmed till att ökar marknaden för den förnyelsebara energi som produceras regionalt.

Sverige är med anledning av de relativt låga elpriserna i kombination med ett stabilt nät ett attraktivt land för etablering av elintensiv industri. Etableringarna kan vara gynnsamma för en region eftersom de skapar arbetstillfällen, bidrar till att attrahera kompetens samt skapar förutsättningar för FoU-verksamhet relaterad till energiproduktion och elintensiv industri. Sverige, och glesbygden i synnerhet, erbjuder dessutom förnybara energikällor som främjar hållbar produktion inom dessa industrier. I den territoriella utvärdering av de nordliga glesbefolkade områdena drar OECD slutsatsen att vår region har varit starkt engagerad i arbetet för att öka användningen av förnybar energi, ett mål som också är framskrivet i den regionala utvecklingsstrategin. Även den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft framhåller betydelsen av att främja användningen av förnybar energi i företag, vilket satsningar på elintensiv region i Jämtlands län bidrar till. OECD:s utredning pekar också på behovet att stärka kapaciteten i det regionala elnätet och integrera regionens företag i globala värdekedjor. Projektet ”Siteutveckling” skapar grundläggande planeringsunderlag fören fortsatt satsning på regionala etableringar av elintensiv industri.

Sammantaget motiverar ovanstående att Region Jämtland Härjedalen medfinansierar projektet som kan prioriteras utifrån gällande Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, område Innovation och förnyelse. Projektet ökar marknaden för den förnyelsebara energi som produceras regionalt och skapar sysselsättning i deltagande företag.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antalet framtagna kunskapsunderlag, strategier och program.

Projektet ska sammanställa detaljplanearbetets resultat i en separat bilaga till projektets slutredovisning.

Projektet ska slutrapporteras senast två månader efter projekttidens avslut.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med ansökan om 1 835 209 kronor i medfinansiering till projektet ”Testresenär i Jämtlands län”. Övrig medfinansiering kommer från länets kommuner, kollektivtrafikbolag samt Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Projektet sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 mars 2022.

Projektet syftar till att stärka konkurrens- och attraktionskraften hos arbetsplatser i Jämtlands läns samtliga kommuner. Genom att delta i projektets aktiviteter får företag kunskap och varaktiga verktyg för att efter projektets avslut själva kunna fortsätta verka för, och erbjuda möjligheter för sina anställda att resa, arbetspendla resurseffektivt och hållbart med minsta möjliga CO2 utsläpp samt erbjuda möjlighet att arbeta under resor eller på distans.

Projektet bedöms bidra till att företagen blir attraktivare arbetsgivare, det stimulerar möjligheten att ta sig till och från arbetet på ett hållbart sätt med cykel eller kollektivtrafik och har stor betydelse för den anställde. Ett företags konkurrens- och attraktionskraft stärks även genom att varumärket stärks i anknytning till hållbarhetsaspekter. Transporter är Jämtlands läns enskilt största faktor när det kommer till energi- och klimatpåverkan och där utgör persontransporter en betydande del. Fungerande persontransporter är en förutsättning för att företag och arbetsplatser ska kunna existera, producera och utvecklas. För att kunna tillgodose kompetensbehov och ha möjlighet att anställa personer med rätt kunskap och utifrån horisontella kriterier såsom ålder, kön, livssituation etc., måste kommunikationerna till och från arbetsplatsen fungera tillfredsställande. Projektet innehåller flera olika aktiviteter såsom cykeltramparkampanjer, att anställda erbjuds att åka kollektivt kostnadsfritt under en månads tid, att testa elcykel i tjänsten och som arbetspendling under exempelvis en vecka. Samtliga aktiviteter fokuserar på att regionens arbetsplatser ska bli mer attraktiva och att nå minskade CO2 utsläpp genom att möjliggöra hållbara alternativ till pendlingsresor och persontransporter. Genom att underlätta arbetspendling stärks arbetsgivarnas konkurrenskraft och företagens attraktionskraft ökar i ett hållbarhetsperspektiv. Projektet skapar förbättrade förutsättningar för kollektiv arbetspendling i syfte att stärka arbetsmarknaden i länet. Projektet bedöms ligga väl i linje med den regionala utvecklingsstrategins mål om En långsiktigt hållbar region. Projektet ska stärka det regionala näringslivets konkurrenskraft och bidra till minskade koldioxidutsläpp och genomförandet av länets klimatstrategier.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antal deltagande företag 2) Minskat CO2 utsläpp (ERUF-indikator).

Målsättningen är att minst 25 företag ska delta i projektets aktiviteter.

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projekttidens avslut.

Region Jämtland Härjedalen, avdelningen Forskning, utveckling och utbildning, har inkommit med ansökan om 5 096 103 kronor i medfinansiering till projektet ”Regionalt Resurscenter för Horizon 2020/2030”. Övrig medfinansiering kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 december 2022.

Projektet ska skapa ett Regionalt Resurscenter - en samverkansplattform för att bygga strukturell kapacitet kring EU:s ramprogram Horisont 2020, vilket är världens största satsning på forskning och innovation med en budget på cirka 80 miljarder euro. Projektet ska skapa nya kontaktytor och kluster kring resurscentret som främjar regionala aktörers och företags deltagande i och finansiering från Horisont 2020. Samarbete som under projektet kan leda till Horisont 2020 deltagande men mer så vid projektets slut. Företagen ska under projektet få tillgång till kunskap och kontakter som främjar detta syfte-

Projektets insatser ska gynna små och medelstora företag och organisationer i vårt län att utveckla sin kompetens, skapa nya affärskontakter och tillföra intellektuellt värde och finansiering för innovativt arbete. Dessa insatser förväntas leda till att flera av aktörerna inom målgruppen kommer att engagera sig vidare i deltagande i Horisont 2020-ansökningar och projekt. Projektets insatser ska leda till att företag i vårt län initierar FoU-verksamhet som en strategisk målsättning och att den är inriktad på en internationell Horisont 2020-nivå.

Ökad kapacitet och fler initiativ till att söka stöd i program som Horisont 2020 kan bidra till ökade FoU-investeringar i länets företag, ökad samverkan mellan länets företag och universitet, utveckling av starka innovationssystem i länet och utveckling av gränsöverskridande kluster. Projektet prioriteras utifrån gällande regional utvecklingsstrategi och regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, Område Innovation och förnyelse.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antal deltagande företag.

Målsättningen är att minst 125 företag i vårt län ska få stöd.

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projekttidens avslut.

Peak Region AB har inkommit med ansökan om 3 585 529 kronor i medfinansiering till projektet ”Accelerator för Start ups som vill skala”. Projektet riktar insatser till företag inom hela länet och övrig finansiering kommer från Åre kommun och Jämtkraft i form av kontant finansiering samt med bidrag i annat än pengar från E14 Invest, House Be. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Projektet sträcker sig från 1 januari 2020 till 31 december 2022.

Peak Region AB driver Inkubatorn i Jämtlands län och har även under de senaste 12 åren drivit Vinnväxt-initiativet Peak Innovation, där fokus ligger på att bygga upp en stark innovationsmiljö kring Sport, Outdoor & Turism. Inkubatorns verksamhet består av att stödja entreprenörer och innovatörer att nå ut med en idé eller produkt på marknaden genom affärsrådgivning samt att tillhandahålla en kreativ arbetsplats. Acceleratorprogrammet är processen efter inkubatorn och fokuserar på att skala upp företagen samt accelerera tillväxten och internationaliseringsaktiviteterna. Detta ökar förutsättningarna för sysselsättningsökning i vårt län men möjliggör även för ökad nationell och internationell attraktionskraft för regionen som helhet. Bolagen som ingår i acceleratorprogrammet är mogna utifrån att de har ett etablerat team, etablerad strategisk styrning i form av en styrelse eller motsvarande, de är initialt finansierade och har definierat sina internationella ambitioner.

Planerade aktiviteter inom projektet är att utveckla och etablera en accelerator samt genom kommersialiseringsarbete säkerställa att acceleratorn fortlever efter projektets avslut. Vidare finns följeforskning och strategiskt lärande med som aktivitet i projektet.

Målsättningen är att 36 bolag under projektperioden får delta i ett acceleratorprogram med 2–3 sammankomster under en sexmånadersperiod. Programmet syftar till att göra bolagen mer redo att skala på en internationell marknad samt uppnå värdeökning i deltagande bolag.

I länets regionala utvecklingsstrategi framgår bland annat mål gällande fler arbetstillfällen och fler företagare samt mer försäljning utanför länet. Projektet bedöms vara en kompletterande funktion i det regionala stödsystemet och därmed bidra till att uppnå dessa målsättningar. Projektet prioriteras utifrån gällande regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, område innovation och förnyelse.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antal deltagande företag (mål: 36 företag) 2) Sysselsättningsökning i företag som får stöd (mål: sysselsättningsökning 0,5 i 18 företag).

Regionfullmäktige beslutar om regler för sjukresor, och hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för sjukreseverksamheten. Däri ligger ansvar för bedömning av sjukresebehov som hanterats av vårdpersonalen. I praktiken sköts en del av sjukreseverksamheten även via regionala utvecklingsnämnden i dess roll som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). Detta då hälso- och sjukvården lämnat över detta till RKM inom ramen för det samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län som tecknats mellan regionen och länets kommuner (RUN/455/2018). Samordningen sker bland annat genom att färdtjänst och sjukresor (särskilt fördyrande sjukresa genomförd med taxifordon) samordnas; resorna beställs i samma beställningscentral och transporterna är gemensamt upphandlade och kan samordnas. 2018 uppgick samordningsvinsten till ca 20 miljoner kronor. I uppdragsavtalet anges att RKM (eller den RKM utser) bedriver beställnings- och samordningsfunktion (BC) för allmän och särskild kollektivtrafik samt transporttjänster avseende särskild kollektivtrafik. Verksamheten ska bedrivas med hjälp av entreprenörer som upphandlas i konkurrens, alternativt i egen regi. RKM har i Uppdragsavtal regional kollektivtrafik – överlämnande av befogenheter i enlighet med SFS 2010:1065 (RUN/547/2018) uppdragit till Länstrafiken i Jämtlands län AB att ansvara för samordningen, vilket idag sker hos en upphandlad beställningscentral. Innevarande avtal mellan bolaget och beställningscentralen löper ut 2020-09-30.

Sedan tidigare är det beslutat att bedömningar av sjukresebehov ska flyttas från vårdpersonalen. Teamet för sjukresor har därför utrett alternativa möjligheter att hantera sjukreseärenden och funnit att ett likartat arbete pågår inom Region Västernorrland. Beställningscentralen i Västernorrland är en del av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, som är organiserad som ett kommunalförbund (Din Tur). Ett utökat samarbete förutsätter att parterna utreder former för samarbetet. Med anledning av ovanstående beslutade regionala utvecklingsnämnden i oktober 2018, § 154, att inom ramen för samarbetsavtalet om samhällsbetalda resor med länets kommuner fortsätta utreda en samordnad beställningscentral med Region Västernorrland. Från och med september 2019 har Din Turs beställningscentral uppdraget att göra bedömningar av sjukresor för sjukvården i Region Västernorrland. Sedan tidigare är Din Tur också beställningscentral för särskild kollektivtrafik i Västernorrland.

Den fördjupade utredningen gällande hantering av sjukreseverksamheten presenterades för hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2019, § 68, och nämnden beslutade att förorda samarbete med Västernorrland kring sjukresebedömning och beställningscentral. Nämnden har också i sitt beslut uttryckt att de förutsätter att regionala utvecklingsnämnden avtalar om ett samarbete med kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) om central bedömningsfunktion, samordning och beställning av sjukresor.

För att ett samarbete med kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland om gemensam beställningscentral och central bedömningsfunktion för sjukresor ska vara möjligt behöver gällande samarbets- och uppdragsavtal för samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik revideras. I avtalen anges även Länstrafiken i Jämtlands län AB som uppdragstagare. Med anledning av pågående utredning gällande bolagets framtid är det aktuellt att se över avtalen även utifrån det perspektivet.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Kulturdepartementets remiss av rapporten Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi. Eventuella synpunkter ska bara Kulturdepartementet tillhanda senast den 15 oktober 2019.

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi syftar till att stärka och utveckla det svenska biblioteksväsendet. Målet är ett demokratiskt samhälle stärkt av litteratur, kunskap och bildning där bibliotekens roll tydliggörs och förstärks. Bibliotekslagen (2013:801) med portalparagrafen – bibliotek för alla och målet – ett demokratiskt samhälle stärkt av litteratur, kunskap och bildning, är utgångspunkt för förslaget. Strategin definierar sex arbetsområden – biblioteken som samhällets öppna rum, läsning, lärande, forskning, nya nationella digitala bibliotekstjänster samt en gemensam infrastruktur, som utmynnar i sex reformförslag. Förslaget har föregåtts av ett antal rapporter och filmer samt under våren 2018 ett antal dialogseminarier där synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi diskuterats.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till en nationell biblioteksstrategi med delrapporter och utredningar som ökat kunskapen om bibliotekens uppdrag och roll. Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till delar av utredningens förslag. Kring vissa delar av förslagen redovisas ytterligare synpunkter.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till ny Regional utvecklingsstrategi för Västernorrlands län.

Förslaget till ny regional utvecklingsstrategi (RUS) har utarbetats i bred dialog och samverkan tillsammans med bland andra kommuner, länsstyrelsen och andra berörda myndigheter samt organisationer, däribland civilsamhällets och näringslivets aktörer. Under remissperioden för RUS kommer ett ramverk för uppföljning, utvärdering och lärande att tas fram och indikatorer för Agenda 2030 kommer att kopplas till samtliga prioriteringar. Ramverket kommer att färdigställas under hösten 2019 i samverkan med regionala aktörer.

Västernorrlands aktörer har identifierat sex grundläggande principer för det gemensamma regionala tillväxtarbetet. Principerna ska beaktas i de beslut och initiativ som tas inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin och de utgör en förutsättning för strategisk samverkan. RUS utgår från tre målområden som innehåller totalt 16 prioriteringar. Målområdena är:

• År 2030 har Västernorrland som plats stärkts i ett nationellt och globalt perspektiv.

• År 2030 är Västernorrland den plats som människor väljer för att lev och besöka.

• År 2030 är Västernorrland platsen där företag och organisationer väljer att växa.

I remissvaret ber de särskilt om synpunkter kring principer för regional utveckling, målområden och prioriteringar.

Svar på remissen ska vara Region Västernorrland tillhanda senast den 30 september 2019.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Utrikesdepartementets remiss av del- och slutbetänkandet för Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar (UD 2018:01). Remissen omfattar delbetänkandet Bättre kommunikation för fler investeringar (SOU 2018:56) och slutbetänkande Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige (SOU 2019:21).

Eventuella synpunkter ska vara Utrikesdepartementet tillhanda senast den 30 september 2019.

I Region Jämtland Härjedalen förslag till remissvar har följande fem punkter lyft fram i en sammanfattning:

• Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiva till de föreslagna åtgärderna som presenterats i slutbetänkandet.

• Samverkan mellan Business Sweden och Jämtland Härjedalen måste stärkas för att identifiera och utveckla investeringsmöjligheter gällande vår region.

• Brister i landets infrastruktur gällande överföringskapacitet av el, till de sydliga delarna av landet, bör ses som ett ”investeringshinder” för investeringar av elintensiv verksamhet och som måste påverka hur det investeringsfrämjande arbetet genomförs av de nationella organisationer som tilldelas det övergripande ansvaret för arbetet med investeringar till landet.

• Region Jämtland Härjedalen ser mycket positivt på idén att förstärka varje region med en resurs motsvarande en heltidstjänst för arbetet med investeringsfrämjande insatser.

• Region Jämtland Härjedalen anser att förslaget att stärka Business Sweden med en heltidstjänst som skall arbeta med de regionala investeringsfrämjande organisationerna är något otillräckligt.

I remissvaret finns utöver ovanstående sammanfattning ytterligare synpunkter och fördjupande kommentarer.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Infrastrukturdepartementets remiss av Trafikverkets rapport Längre lastbilar på det svenska vägnätet - för mer hållbara transporter. Trafikverket har på uppdrag av Infrastrukturdepartementet utrett förutsättningarna för att framföra längre lastbilar på det svenska vägnätet, identifierat vilka vägar som det bör tillåtas längre lastbilar på, analyserat konsekvenserna och vilka författningsändringar som krävs.

Eventuella synpunkter ska vara Infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 7 oktober 2019.

I det förslag som Trafikverket tagit fram finns inga vägar i Jämtland eller Norrlands inland föreslagna för upplåtande för längre fordon. Effektiva transporter är viktiga för näringslivets konkurrenskraft och inlandets tillväxt. Stomvägarna i Norra Sverige borde vara mycket lämpliga för den här sortens fordon, där långa sträckor är glesbefolkade och vägarna breda. I yttrandet framförs därför att rapporten återremitteras till Trafikverket för att utreda och beakta näringen Norrlands inlands konkurrens vad gäller långväga transporter på lika villkor, samt att rapporten kompletteras med upplåtelse av riksväg E 14 för långa transporter.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och givits möjlighet att inkomma med synpunkter på Biojet för flyget (SOU 2019:11); betänkande av Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget.

Eventuella synpunkter ska vara Infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 18 september 2019.

Utredningen har haft i huvudsakligt uppdrag att analysera hur flygets användning av hållbara biodrivmedel med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan, vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biodrivmedel bör utformas, belysa vilka styrmedel som bäst kan främja en långsiktig och storskalig produktion av biodrivmedel för flyg i Sverige, samt bedöma vilken inblandning av biodrivmedel som på kort och lång sikt är rimlig att uppnå med hänsyn till pris och tillgång samt efterfrågan i andra sektorer. Utredningens huvudförslag är införande av en successiv reduktionsplikt för flygfotogen, men även andra åtgärder presenteras i förslaget.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, men vill i sitt yttrande belysa möjliga effekter av förslaget utifrån de förutsättningar som råder i länet.

Region Jämtland Härjedalen äger bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till 100 %. Bolagets uppgift är att operativt bedriva kollektivtrafiken med buss i länet. Det innebär att sköta upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring och statistik, mm.

Sedan 2016 innebär ägardirektivet att bolaget ska balansera sin vinst eller förlust i bolaget.

Om en förlust är så stor att det egna kapitalet till hälften är förbrukat, krävs enligt Aktiebolagslagen kap 25 att kontrollbalansräkning upprättas omgående. En kapitaltäckningsgaranti innebär att om bolaget går med sådan förlust som skulle kräva åtgärder i form av kontrollbalansräkning, ska bolaget kunna boka upp en fordran mot ägaren för att undvika en sådan situation. Sedan en kontrollbalansräkning upprättats ska en extra bolagsstämma hållas, där ägaren kan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.

Länstrafiken har vid sitt styrelsesammanträde 19-06-13, § 79, beslutat att begära en kapitaltäckningsgaranti av Region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet uppgår till 8 000 000 kronor.

Bolaget har redovisat ett underskott 2017 och 2018 med 2,247 miljoner kronor respektive 1,05 miljoner kronor. I delårsbokslut per april 2019 med helårsprognos bedöms årets resultat uppgå till ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Sammanlagt innebär detta ett underskott på 5,797 miljoner kronor.

Till och med maj 2019 är årets resultat – 0,232 miljoner kronor. Årets negativa resultat beror främst på att biljettintäkterna är lägre än budgeterat och bedöms fortsätta vara så under resten av året, samt att trafikkostnader bedöms överstiga budget under hösten. Besparingsåtgärder för 2019 har diskuterats i Länstrafikens styrelse 2019-06-25, dessa bedöms dock inte kunna minska underskottet i tillräcklig omfattning.

Naboer AB har presenterat ett förslag till avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare för perioden 2020-01-01 till 2023-12-31. Förslaget föredrogs vid bolagets årsstämma i maj 2019, där utformningen av avtalet beslutades. Målsättningen är att avtal ska vara tecknade med samtliga aktieägare före november månads utgång 2019.

Region Jämtland Härjedalen ägarandel av Naboer AB uppgår till 11,76 %. I ägandet av bolaget har Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune ansvar för en fast kostnadsandel för de tjänster som bolaget förmedlar till sina ägare. För åren 2020-01-01 till 2023-12-31 föreslås att Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 125 000 kronor per år, totalt 500 000 kr. Den fasta fördelade totalsumman uppgår per år till 1 028 000 kronor, totalt för perioden 4 112 000 kronor. Den föreslagna summan är oförändrad sedan år 2011.

Det har inkommit ett medborgarförslag om ett utvecklingsprojekt för att bryta den negativa befolkningsutvecklingen och åstadkomma inflyttning, utkomst och arbetstillfällen i Jämtland och Härjedalen. Förslagsställaren beskriver en modell där vi går tillbaka till brukningssätt som bygger på familjejordbruk i traditionell mening, med mindre enheter och ekologisk produktion. Förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen utreder ett projekt kring nyttjande av jordbruksmark och byggnader i enlighet med de intentioner som beskrivs i medborgarförslaget.

Region Jämtland Härjedalen håller med om förslagsställarens analys av vilka utmaningar det jämtländska jordbruket står inför. Det blir ständigt färre jordbruk i länet och företagarna har stora utmaningar kring lönsamheten. Det är viktigt att det finns möjlighet att bedriva alla typer av jordbruk, små som stora, eftersom alla behövs för att åstadkomma den hållbara utveckling vi vill se. Det finns också tecken på att det finns en ny grön våg med framförallt ett stort odlingsintresse.

Både livsmedelsförsörjning, odlingslandskapet och förnybar energi är produkter och tjänster som jordbruket tillhandahåller och som är nödvändiga för att nå flera av FN:s globala mål.

Det är viktigt att Region Jämtland Härjedalen som regionalt tillväxtansvarig aktör är aktiv i hela länet och inom alla näringar. I juni 2018 beslutade regionfullmäktige om en regional mat- och livsmedelsstrategi där ett av fokusområdena är primärproduktionen. En handlingsplan med konkreta åtgärder är kopplad till strategin, och innehåller ett antal åtgärder för att stärka företagarna i branschen.

Region Jämtland Härjedalen har gett Torsta AB i uppdrag att bedriva landsbygdsutveckling med fokus på de gröna näringarna. I uppdraget ingår bland annat kursverksamhet för vuxna. Under våren bedriver Torsta AB kursen ”Företagsam på gård” med sex deltagare, och en ny omgång planeras till hösten. Kursen vänder sig till alla som vill starta verksamhet inom jord och/eller skog oavsett storleken på gården/ företaget. Dessutom är Torsta AB aktiv i den driftledarutbildning som är ett samarbete mellan naturbruksgymnasierna i Norrland och som beräknas starta med en ny omgång nu i höst. På naturbruksgymnasiet är det numera ungefär sju elever varje år på inriktning Lantbruk. Det pågår även ett utvecklingsarbete mellan Birka, Torsta och Eldrimner angående möjligheten att anordna en längre kurs i småskaligt jordbruksföretagande.

LRF- ungdomen i länet bedriver att aktivt arbete med ungdomar för att få fler att satsa på företagande inom jordbruk.

När det gäller en central för försäljning av lokala produkter på en större marknad har det precis varit ett stort projekt om ett kyl- och fryslager vid Åskorset. Projektet som har drivits av företagarna själva, vilket är en förutsättning för att det skall bli en hållbar verksamhet, har tyvärr avbrutits beroende på höga investeringskostnader och brist på en eller flera större aktörer.

Ett antal gårdar i länet har redan satsat på biogasanläggningar och i Hammerdal pågår sedan flera år ett arbete med att få till en större anläggning med uppgradering till fordonsgas.

På Grönt Center i Ås finns ett kunskapskluster bestående av Torsta AB, Eldrimner, LRF, Hushållningssällskapet med flera som arbetar aktivt med att utbilda och stötta personer som är eller vill bli verksamma inom de gröna näringarna.

Sammanfattningsvis innebär det att flera delar av det beskrivna projektet redan pågår, antingen i form av projekt eller som löpande verksamhet inom olika organisationer så som beskrivits ovan.

Det har inkommit ett medborgarförslag om omställning till förnyelsebara drivmedel. I förslaget anges att omställningen till fossiloberoende energi i förbränningsmotorer är ett strategiskt viktigt insatsområde och att regionen bör ta täten vid omställning från fossilbränsle till biodrivmedel. Förslaget är uppdelat i fem olika punkter, där förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska göra följande:

• Verka för att Region Jämtland utses som Svensk Pilotregion för biodrivmedelsproduktion.

• Föreslå ny fysisk riksplanering utifrån klimatomställningen.

• Föreslå inrättande av nationell klimatgasfond utifrån principen Polluters pay (förorenaren betalar).

• Verka för Jämtland som ett centrum för utveckling av industriell ekologi/cirkulär ekonomi.

• Formulera ett länsmål för produktion av biodrivmedel.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan idag med omställning till förnyelsebara drivmedel på en rad olika sätt, och i olika forum. Bland annat har Region Jämtland Härjedalen i samverkan med Länsstyrelsen inrättat ett klimatråd med representanter från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner samt regionen. Klimatrådet är en gemensam arena för frågor som rör klimatet och vad vi kan göra för att begränsa dess effekter.

I dag pågår ett flertal projekt i landet kring biodrivmedel, bland annat i Norrbottens län (svartlut) och i Västernorrlands län (Biofuel Region). Vår region bedöms i dagsläget inte ha den grundläggande företagsstrukturen för en sådan etablering. För att det ska vara meningsfullt för regionen att verka på nationell nivå för att bli utsedda till pilotregion behövs intressenter/aktörer som kan driva själva arbetet och dels även en samlad politisk ambition.

Ansvaret för den fysiska planeringen ligger i dag hos varje enskild kommun samt hos Länsstyrelsen, och inte på regionerna. Fysisk planering på riksnivå är inte heller något som Region Jämtland Härjedalen som organisation arbetar med och då regionen i dagsläget inte arbetar med sakfrågan fysisk planering bedömer vi det som svårt att driva denna fråga.

I dagsläget finns flera alternativ både på internationell, nationell och lokal nivå för att hantera och minimera utsläpp. Då utsläppen är globala och konsumtion och internationellt resande utgör stora källor till klimatpåverkan är det viktigt att arbeta med frågan internationellt, men självklart också att ta eget ansvar. Att inrätta en nationell klimatgasfond är dock en komplicerad fråga och Region Jämtland Härjedalen bedömer att om det varit genomförbart så hade man på nationell nivå redan lagt fram förslaget. Region Jämtland Härjedalen har dock i sitt omställningsarbete för att reducera organisationens klimatpåverkan inrättat ett system för att stimulera en övergång från flyg till tåg där vi internt påför en högre kostnad för flyg med cirka 20% i förhållande till tåg. Överskottet återinvesteras i åtgärder med syfte att begränsa klimatpåverkan i vår verksamhet. Regeringen har genom flera stödprogram skapat möjligheter att söka medel för klimatomställning, bland annat klimatklivet som har som syfte att genom investeringsstöd stimulera arbetet med omställningsarbetet. Det nya lagförslaget att den så kallade reduktionsplikten gällande inblandning av förnyelsebara drivmedel även ska gälla flyget är ett annat exempel på där staten genom ekonomiska styrmedel skapar incitament för en hållbar omställning där kostnaden för ej förnyelsebara drivmedel beskattas högre.

Att ställa om vårt samhälle mot en mer cirkulär ekonomi är nödvändigt för en hållbar utveckling. Region Jämtland Härjedalen driver tillsammans med Tröndelag projektet SMICE (En Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi) som har som syfte att nå en mer cirkulär ekonomi där alla samhällssektorer involveras. Region Jämtland Härjedalen ingår också sedan 1,5 år tillbaka i ett nationellt bioekonomiskt nätverk där ett stort antal regioner i Sverige ingår. Målet är att engagera alla svenska regioner som vill uppnå energi- och klimatpolitiska mål genom att använda bioekonomi som ett självklart medel. Region Jämtland Härjedalen bedömer därför att vi redan i dagsläget arbetar enligt intentionerna i förslaget.

Något länsmål för produktion av biodrivmedel finns för närvarande inte. Grunden för Klimatrådets arbete är att främja de mål och prioriterade aktiviteter som ingår i den gemensamma energi- och klimatstrategin för Jämtlands län. Ett av det temaområden som rådet arbetar med är biobränsle och transporter där bland annat produktion finns med. Klimatrådet är en naturlig arena för diskussioner kring behovet av ett länsmål. Det pågår en revidering av länets Energi- och klimatstrategi och i senaste förslaget är insatsområdet ”stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel” prioriterat inom flera målområden.

Länets första klimatstrategi antogs 2009. Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har nu tillsammans med länets aktörer arbetat fram ett förslag till en ny regional energi- och klimatstrategi. Arbetet utgår från Länsstyrelsens regeringsuppdrag att i dialog med andra aktörer ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier.

Energi- och klimatstrategin ska fungera som ett stöd för beslut som bidrar till att de globala klimatmålen nås och att Jämtlands län tar ansvar för sin del i Parisavtalet. Strategin är ett styrande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, samt vid fördelning av regionala tillväxtmedel, vid framtagande av länstransportplan och andra strategiska dokument. Strategin ska även vara ett vägledande dokument vid framtagande av kommunala översiktsplaner och andra viktiga dokument och policys inom offentlig verksamhet samt för företag, organisationer, akademi, och privatpersoner att fatta egna beslut som bidrar till att målen nås.

Arbetet med att ta fram den nya energi- och klimatstrategin har skett genom möten och workshops, seminarier och andra dialoger under perioden februari 2018-februari 2019. Förslag till ny strategi remitterades därefter till en rad olika aktörer, och har sedan arbetats om utifrån de yttranden som inkommit. Det slutgiltiga förslaget, Energi- och klimatstrategi Jämtlands län 2020–2030, ska nu antas av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län.

Den nya strategin skiljer sig från den tidigare energi- och klimatstrategin (beslutad 2014) framförallt för att:

• den tar sin grund i Parisavtalet 2015 och försöken att hålla den globala temperaturökningen klart under 2 grader, vilket innebär att länet har en koldioxidbudget att förhålla sig till,

• den innehåller färre och tydligare målsättningar: 2 mål istället för 9 mål + delmål,

• den - utöver fokus på minskade utsläpp - även lyfter fram länets skogliga resurser och livsmedelsproduktion som en del av lösningen, samt att

• den nya strategin enbart har fokus på minskade utsläpp; arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat behandlas i separat strategi.

Flygrådet: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Mireya Melander (L) som avsagt sig uppdraget

Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR), General Assembly: Val av 1 ledamot och 1 ersättare för perioden 2019-09-01 – 2022-12-31

Protokoll regionens samverkansråd: 2019-05-06, 2019-09-02

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview