Möte 2022-05-17

Tid för justering: Onsdag 18 maj (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR)

• Elektrifieringslöftet och laddinfrastruktur för tung trafik

• Upphandling Allmän kollektivtrafik Östersund (stadstrafik)

• Forts. handlingsplaner Smart specialisering (S3)

• Översyn av stöd till kommersiellt turistiskt boende

• Tema: HR

  • Kompetensförsörjning

  • Anställningsvillkor och lönebildning

  • Aktivt ledar- och medarbetarskap

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Besök av EU-kommissionär den 17 juni

• Verksamhetsdirektiv 2022/2023 North Sweden European Office och regionens inspel

• Lägesrapport: Överenskommelsen med länets kommuner

• Lägesrapport: Mittkapital

• Revisionsrapport: Grundläggande granskning 2021

• Granskningsrapport Riksrevisionen: Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande

• Ökad konkurrens- och investeringskraft för små och medelstora företag i Jämtlands län orsakat av covid-19/Corona pandemin (RUN/269/2020)

• Särskilt investeringsstöd till besöksnäringen utifrån Coronapandemin/CV19 (RUN/424/2020)

Se även upprättad slutrapport för projektet Smart Industriell Modernisering JH (RUN/446/2018) som föredrogs vid nämndens sammanträde i april. 

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2022 den 14 december 2021, § 207. Denna plan, i 16 punkter, ska enligt Region Jämtland Härjedalens Riktlinje för intern styrning och kontroll (RS/598/2018) följas upp två gånger per år, i maj och i november.

Arbete pågår och preventiva rutiner finns i flera fall beslutade, strukturerad uppföljning av rutinefterlevnad är dock ett arbete som kan förbättras. Under 2021 och 2022 har flera verksamheter haft tillförordnade chefer som utöver sin tillförordnade roll även haft kvar tidigare arbetsuppgifter vilket medför en hög arbetsbelastning som även påverkar utrymmet att aktivt arbeta med uppföljningar. Implementering av verktyget Stratsys för uppföljning av internkontroll är påbörjad men arbete kvarstår för att få en god funktionalitet i denna process såväl som i rapporteringsformat.

Inga noterade väsentliga avvikelser/konsekvenser kopplat till de i internkontrollplanen identifierade riskerna har framkommit under perioden.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 23 november 2021, § 187 (reviderad 5 april 2022, § 36), en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2022. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj följa upp länets bredbandsstrategi Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län - Mot år 2025.

I den regionala bredbandsstrategin, liksom i den nationella bredbandsstrategin, var målet att år 2020 borde 95 % av alla hushåll och företag i Jämtlands län ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare anges att år 2025 bör 98 % av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Av de resterande två procenten bör år 2025 1,9 % ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025. Dessutom bör alla ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023. Vid den senaste kartläggningen, 1 oktober 2021, hade 81 % av länets hushåll och 77 % av länets företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffror för hela landet var 89 respektive 85 %.

Bredbandsmålet som sattes för 2020 nåddes inte, varken nationellt eller i länet, då marknaden inte bygger i den takt som behövs. Marknaden anser också att det är för dyrt att bygga i stor del av vår glesbygd. Detta har också beskrivits i tidigare års uppföljningar. Övriga mål, för 2023 samt 2025, bedöms vara mer realistiska att nå. Men för att nå målen behöver tillgängliga stöd, till exempel tillväxtanslagen, prioritera bredbandsutbyggnad i geografiska områden där marknaden inte avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är för hög för ett företag eller hushåll.

För 2022 har regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor i stöd för bredbandsutbyggnad i landet, och fram till och med 2025 ytterligare 2 miljarder kronor. Dock är det fortfarande väldigt oklart hur stor del av dessa stödmedel som kommer Jämtland Härjedalen till godo trots att länet under 2021 fick en relativt bra utdelning av PTS-stödet, totalt ungefär 111 miljoner kronor. Detta beror på hur stödsystemet är uppbyggt idag, där det om det blir konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer ges stöd till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. En stor del av länets yta är just sådana områden.

Avsevärt mer riktade statliga medel behöver alltså avsättas för att bredbandsmålen ska nås i hela landet, och inte minst i Jämtland Härjedalen. Men för att länet ska få tillräcklig andel av dessa stödmedel måste uppföljningar regelbundet göras på de stödmedel som kommer länet tillgodo. Om dessa medel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna från länet intensifieras. Dessutom måste diskussioner föras inom länet hur man kan medfinansiera det kommande ERUF-stödet för bredband. Det stödet är på max 40 % och marknaden anser att de behöver ett stöd på 75 - 100 % för att bygga återstående ortsammanbindande nät.

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2022: Bredbandsstrategi - Jämtlands län helt uppkopplat, daterad 2022-04-26.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom Kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Regionen ska årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2018–2022.

Redovisningen till staten är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser med sista redovisningsdatum 12 maj. Redovisningen till Kulturrådet består även av separata uppgiftsinsamlingar som Kulturrådet kan besluta om samt i form av årliga dialoger. För verksamhetsåret 2021 ska regionen dessutom redovisa hur Kulturrådets förstärkningsstöd till regionala kulturverksamheter med anledning av pandemin har använts. Förutom för regionernas egen uppföljning och Kulturrådets uppföljning av samverkansmodellen så används Kulturdatabasen även av Myndigheten för kulturanalys för nationell insamling av officiell statistik inom exempelvis musei- och scenkonstområdet. Kulturanalys och Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från Kulturdatabasen.

Även 2021 präglades av Coronapandemin samt under hösten en början till återstart och sökandet efter nya sätt att möta behov och förutsättningar. För arrangörer, producenter och kulturföretagare har behoven varit både stora och varierande. De ordinarie bidragsformerna kompletterades med ett förstärknings- och återstartsstöd och en mängd andra insatser gjordes för att stödja länets kulturaktörer. Det digitala utbudet i kombination med en återstart med fysiskt utbud möjliggjorde att den regionala kulturverksamheten nådde alla kommuner med föreställningar och aktiviteter. Den totala omsättningen är ca 179 miljoner kronor och verksamheten sysselsätter 134,5 årsarbeten. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2021, daterad 2022-04-27.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni 2022 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2021. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Birka folkhögskola har under verksamhetsåret 2021 uppnått sina mål gällande tilldelade deltagarveckor. Det ekonomiska utfallet landade på ett plusresultat även om intäkterna från konferenser, logi och service påverkades av pandemin. För Birka har pandemin fortsatt påverkat verksamheten under året men personal och deltagare har gemensamt hanterat situationen på ett föredömligt sätt. Samarbete, flexibilitet och omtanke har genomsyrat verksamheten.

Hösten 2021 startade Birka i samarbete med Bäckedals folkhögskola ambulanssjukvårdarutbildningen. Den 1-åriga heltidsutbildningen är ett uppdrag från Region Jämtland Härjedalen som syftar till att vidareutbilda undersköterskor till ambulanssjukvårdare.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni 2022 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2021. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Under verksamhetsåret 2021 fortsatte Coronapandemin att förändra arbetssituation och vardag för Bäckedals folkhögskolas personal och deltagare. Trots många utmaningar blev 2021 ett händelserikt år och skolan har fortsatt att utvecklas positivt inom många områden. Även om pandemin inneburit förlorade intäkter så har skolan kunnat ställa om och på så sätt ändå klarat att hålla de ekonomiska ramarna. Tack vare att skolans deltagare och personal agerat ansvarsfullt och tagit den rådande situationen med restriktioner på allvar så har kursverksamheten kunnat upprätthållas och genomföras. Nya kurser under 2021 var uppdragsutbildningen Ambulanssjukvårdare som genomförs i samarbete med Birka folkhögskola samt kursen Kreativt berättande & social hållbarhet. Under vårterminen examinerades ytterligare fyra gesäller i skinngarvning som erhöll sina gesällbrev. Gesällkursen i skinngarvning är den enda i sitt slag i landet.

Under året har Bäckedal investerat i att skapa ett nytt elevinternat om 14 platser. Ett femårigt hyresavtal har tecknats med det kommunala fastighetsbolaget Härjegårdar för detta ändamål. Det nya internatet består av ett antal mindre lägenheter och är beläget centralt i Sveg.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets andra rapport.

Även detta år har pandemin inledningsvis haft inverkan på verksamheten där främst återgång av resande har påverkats av smittspridning och restriktioner. I övrig verksamhet har digital omställning och distansarbete varit en möjliggörare.

Nämndens nettokostnad för perioden januari-mars uppgår till -95,0 mkr vilket är -0,3 mkr jämfört med budget och -4,6 mkr jämfört med föregående år. Område Kollektivtrafik har nettokostnad på -2,8 mkr mot budgeterat vilket möts upp av överskott hos Hållbar tillväxt och Regional utvecklingsdirektör med närstöd. Vid jämförelsen mot föregående år är nettokostnadsökning att finna inom område Kollektivtrafik där ökning av trafikkostnader inte täcks av motsvarande intäktsökning.

Nämnden har uppdaterat sin prognos för årsutfall 2022 till en förväntad negativ avvikelse mot budget med -30 mkr (- 15 mkr per februari). Underskottet uppkommer inom kollektivtrafiken som dels har ett lägre resande med därav lägre biljettförsäljning, dels har en stor avtalad kostnadsmassa som påverkas av avtalsenliga prisökning utifrån indexutveckling av bland annat bränslepriser. Under mars månad har Norrtåg beslutat att begära ökade driftanslag från delägare avseende 2022. Utvecklingen för 2022 är utifrån omvärldsförhållanden ovanligt svår att bedöma och är även beroende av utveckling av vissa pågående processer.

Förvaltningsområdet når inte målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (4,6 %) under perioden jan-mars. Det gäller både män och kvinnor och innebär 1,7 procentenheters ökning jämfört med motsvarande period 2021. Den största ökningen är korttidssjukfrånvaron dag 1-14 vilket förmodas vara en effekt av Coronapandemin, samt även enstaka längre sjukskrivningar där handlingsplaner finns och följs för att komma tillbaka i arbete.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 fastställdes i november 2021, § 187 (reviderad april 2022, §36). Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2022-2024 beslutat om fyra strategier:

• Strategi för länets utveckling

• Strategi för våra medarbetare

• Strategi för god ekonomi

• Strategi för vård

Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en tertialrapport per april 2022. I denna rapport följs verksamhet, mål inom de tre förstnämnda strategierna, ekonomi och medarbetare upp.

Verksamheten inom nämndens områden har under det inledande tertialet 2022 haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen öppnar upp igen och folkhögskolorna har högt deltagande. Inom kollektivtrafiken märks både viss återgång inom resandet men även påverkan av en kostnadsdrivande samhällsutveckling. Hos Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner och projektverksamhet, att informera kring tillgängliga stödmöjligheter samt de arbeten som faller inom ramen för den kommunala överenskommelsen.

Uppföljning av de 29 verksamhetsmål som hos regionala utvecklingsnämnden är knutna till de i regionplanen prioriterade strategierna visar att 48% är uppnådda eller enligt plan. 21% är röda där bedömningen är att de inte kommer att kunna uppnås under verksamhetsåret 2022 (dels beroende av ekonomiska utfallet, dels beroende på bemanningsläge). Slutligen är även 31% ej mätbara vid tertialet beroende av att mätning sker årsvis.

Ekonomiskt utfall i tertial 1 2022 visar att verksamhetens nettokostnader -133,4 mkr är -6,9 mkr högre än budgeterat och -16,0 mkr högre än nettokostnaden under tertial 1 2021. Prognos för helårsutfallet är beräknat till -34,8 mkr jämfört med budget, men får anses som osäker och kommer att uppdateras löpande. Orsaken till budgetavvikelsen är främst att finna i att kollektivtrafiken även under 2022 har lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster samtidigt som kostnadsmassan stegras snabbt utifrån omvärldsfaktorer och där prognosen speglar denna utveckling. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är/varit vakanta men främst en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året.

Medarbetarna har ökad sjukfrånvaro, sammantaget 4,4% jämfört med 2,8% 2021. Det är både kort- och långtidsfrånvaro som ökat. Arbetsmiljöindex utvisar dock en generellt god arbetsmiljö och arbete inom organisationen har skett och fortsätter för att ytterligare förbättra.

Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015, fastställd av regionfullmäktige 2021-10-20) ska en rapport med inspel till regionplan med budget redovisas för respektive styrelse och nämnd senast på sammanträden i maj.

I rapporten Inspel till Regionplan med budget för planperioden 2023–2025, daterad 2022-05-05, har förvaltningsområdet redogjort för:
 - Planeringsförutsättningar i befintligt bedriven verksamhet, däri ingår bedömd kostnadsutveckling och förändringar i externa intäkter, samt ekonomisk påverkan för verksamhet som tillkommit genom nya lagkrav eller fattade regionalpolitiska beslut.
 - Inspelen visar de önskemål som verksamheten därutöver ser behov av för att utveckla verksamheten (se sida 3 rapporten).

Regionala utvecklingsnämnden har den 15 januari 2019, § 6 (reviderade den 27 mars 2019, § 47, den 17 december 2019, §194, den 9 juni 2020, § 74, 15 december 2020, § 186, och den 30 mars 2021, § 28), antagit delegationsbestämmelser för nämnden. I bestämmelserna anges att beslut i ett antal ärendetyper delegeras till förtroendevald eller regiondirektör.

Under åren 2022–2023 finns möjlighet att få statligt stöd till korrosionsskydd för drivmedelstationer i glesbygd. Förordningen som reglerar stödet, förordning (2022:206) om statligt stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden, är tidsbegränsad och beslut om stödet fattas av Region Jämtland Härjedalen. Medel till stödet kommer dock från Tillväxtverket och berör inte regionens ordinarie 1:1 medel. Stödet föreslås läggas till som en ny ärendetyp under avsnitt 11 Hållbar tillväxt.

Regionerna beslutar om företagsstöd enligt förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar. Enligt förordningens § 31 så ska Tillväxtverket pröva frågor om regionalt investeringsstöd i stället för regionen i vissa fall, bland annat när den totala investeringskostnaden som ligger till grund för ansökan överstiger 25 miljoner kronor. Om det inte är uppenbart obehövligt ska regionen yttra sig innan Tillväxtverket fattar beslut i sådana ärenden. Dessa yttranden har hittills beslutats på delegation med stöd av punkt 1.2 Göra framställningar och avge yttranden som inte är av principiell art eller av större ekonomisk betydelse, men föreslås nu läggas till som en egen ärendetyp under avsnitt 11 Hållbar tillväxt.

Det har även identifierats att nämnden saknat en delegation gällande rättegångsfullmakt, vilket föreslås läggas till som en ny ärendetyp under avsnitt 1 Allmänna ärenden och rättsfrågor. Utöver ovanstående har det även gjorts ett antal mindre redaktionella tillägg och justeringar i dokumentet.

Länstrafiken och Stadsbussarna (numera Vy Buss) har under flera år samarbetat med (sponsrat) den årliga fotbollsturneringen Storsjöcupen. Samarbetet har skett genom att deltagande ungdomar och ledare rest avgiftsfritt i kollektivtrafiken i Jämtlands län. Beslut om samarbetet har skett av Länstrafiken i Jämtlands län AB och Stadsbussarna/Vy buss. Under 2020 övergick Länstrafikbolagets verksamhet till Region Jämtland Härjedalens förvaltningsorganisation. Under åren 2020 och 2021 har Storsjöcupen inte genomförts med anledning av pandemin. Region Jämtland Härjedalen har nu fått en förfrågan om fortsatt samarbete, genom avgiftsfria resor för den turnering som kommer att spelas under vecka 27, sommaren 2022.

Under 2017, 2018 och 2019 var antalet avgiftsfria resor i regiontrafiken cirka 500 för respektive år. Motsvarande siffra för stadstrafiken var cirka 20 000 resor.

Storsjöcupen, som arrangeras i Östersund med omnejd, är Sveriges äldsta och den fjärde största fotbollsturneringen för ungdomar i Sverige sett till antalet deltagande lag. Cupen startade 1972 och idag deltar cirka 500 lag från hela världen. Deltagarna bor på skolor runt om i Östersund och tar sig mellan skolorna och fotbollsplanerna med buss.

Region Jämtland Härjedalens sponsringspolicy ger inte ett självklart svar på om avgiftsfria resor för Storsjöcupens deltagare kan genomföras och om det ska ses som sponsring eller ej. Från sponsringspolicyn:
”Regeln är att Region Jämtland Härjedalen inte sponsrar extern part. I Region Jämtland Härjedalens uppdrag ingår att främja utveckling och tillväxt. Om organisationen vill bidra ekonomiskt med anledning av ett större publikt evenemang med internationell och medial uppmärksamhet kan det ses som en naturlig del av uppdraget. Region Jämtland Härjedalen definierar inte detta som sponsring. Om ett ekonomiskt stöd beviljas ska syftet alltid vara att det ska bidra till att Region Jämtland Härjedalens mål och visioner kan uppnås.”

Storsjöcupen är ett stort publikt evenemang, men den internationella och mediala uppmärksamheten är trots det inte så stor. Enligt Destination Östersunds hemsida genererade Storsjöcupen 2019, 28 000 besökare och därigenom 82 miljoner kronor till det lokala näringslivet i Östersund, vilket dock kan ses som ”att främja utveckling och tillväxt”.

För 2022 har Vy Buss själva, med stöd av nuvarande avtalsform, fattat beslut om avgiftsfria resor i stadstrafiken för Storsjöcupens deltagare. Från och med sommaren 2023 kommer avtalsformen inte att medge ett sådant självständigt beslut. Då kommer en eventuell begäran om fortsatt samarbete/sponsring att fattas av Region Jämtland Härjedalen. Det och andra kommande evenemang bör därför beaktas i beslutet om avgiftsfria resor för Storsjöcupen. Finansieringen av sådant samarbete/sponsring bör också beaktas i beslutet, då det inte är självklart att det är kollektivtrafiken som exempelvis ska finansiera utvecklingen av det lokala näringslivet. Den uteblivna intäkten för kollektivtrafiken uppskattas i det här fallet till cirka 50 000 kronor, varav regiontrafikens del utgör cirka 10 000 kronor.

Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har sedan flera år tillsammans drivit frågan om elektrifiering av stadsbussarna då eldrift utgör ett långsiktigt hållbart drivmedel samtidigt som det bidrar till en bättre stadsmiljö avseende buller och luftkvalitet. Parterna har gemensamt genomfört investeringar i laddinfrastruktur, nya elbussar och ökad trafikmängd. Ansvaret för laddinfrastrukturen och kostnader för el har tillsammans med trafikföretaget Vy Buss delats mellan parterna genom avtal.

I samband med den nya trafikavtalsperioden, från juni 2023, har parterna tagit fram ett förslag på ett nytt avtal som innebär att Region Jämtland Härjedalen, genom trafikavtalet, bekostar energiabonnemang och energiförbrukning, medan Östersunds kommunen bekostar drift, underhåll och serviceavtal av laddinfrastrukturen vid de fyra laddstationerna i Torvalla, Valla, Brittsbo och Lillänge. Det nya avtalet innebär en ökad kostnad för Region Jämtland Härjedalen på cirka 60 000 kronor per år. Kostnaden ingår i trafikavtalet för stadstrafiken. Från och med 2022 kommer garantitiden för laddstationerna succesivt att löpa ut. Det innebär att Östersunds kommun bekostar serviceavtal och eget arbete som krävs för drift och underhåll av laddstationerna. Kostnaden, som Östersunds kommun ansvarar för, beräknas att successivt stiga från cirka 200 000 per år 2022 till cirka 900 000 kronor per år 2026.

AB Transitio har kallat till årsstämma den 31 maj 2022 i Stockholm. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär. Region Jämtland Härjedalens ombud för AB Transitio är Johannes Andersson, och ombudsersättare är Ann-Marie Johansson.

Då såväl ombud som ombudsersättare meddelat att de inte kan närvara på stämman behöver ett nytt ombud utses.

Föredragningslista och handlingar inför stämman kommer att skickas ut först två veckor innan stämman, vilket innebär att det i dagsläget inte finns tillräckligt med information för att besluta om en instruktion till Region Jämtland Härjedalens ombud. Detta föreslås därför delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

Intresseföreningen Norrtåg ekonomisk förening har kallat till årsstämma/föreningsstämma den 30 maj 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Intresseföreningen Norrtåg är Håkan Larsson, och ombudsersättare är Robert Uitto.

Ambitionen är att intresseföreningen ska samla hela norra Sverige för ett gemensamt utvecklingsarbete kring järnvägsfrågor för hela regionen. Övergripande målsättning med Intresseföreningen är att etablera ett snabbtågsnät i norra Sverige genom att ge regionen rådighet att utveckla det framtida tågtrafikutbudet och att skapa en tillfredsställande infrastruktur som stödjer en fortsatt positiv utveckling, för person och godstrafik. Detta sker idag främst genom arbetet med Järnvägsforum Norr.

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2021 visar på en vinst om 351 330 kr, som överföres till tidigare balanserat resultat om 177 303 kr och medlemsinsatser om 24 000 kr, vilket innebär ett totalt balanserat resultat om 552 633 kr till år 2022 års ingående balans. Överskottet har uppstått då 2021 års forum fick skjutas fram till 2022 med anledning av pandemin.

Inga förändringar är föreslagna gällande medlems- och serviceavgifter för år 2022 gentemot tidigare år.

Svensk Kollektivtrafik har kallat till årsstämma den 24 maj 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Svensk Kollektivtrafik är Johannes Andersson, och ombudsersättare är Jonas Andersson.

Svensk Kollektivtrafik är bransch- och intresseorganisation för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige. Svensk Kollektivtrafik ger stöd och service till medlemmarna samt bedriver lobbying och opinionsbildning för att stärka och utveckla kollektivtrafiken. Organisationen bevakar utvecklingen inom området, koordinerar och fördjupar samverkan mellan medlemmar och företräder medlemmarnas intressen nationellt och internationellt.

I årsredovisning för 2021 som erhållits med kallelsen framgår det att resultat för Svensk Kollektivtrafik, föreningen efter finansiella poster uppgår till 173 971 kronor. I bifogad revisionsberättelse framgår att den auktoriserade revisorn tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

För Svensk Kollektivtrafik Service AB uppgår resultat år 2021 till 1 279 265 kronor. Årets vinst disponeras så att i ny räkning överföres 6 361 832 kronor. Den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen samt att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

För 2023 föreligger förslag till årsavgifter för aktiva medlemmar (punkt 11). Inga förändringar är föreslagna gällande medlems- och serviceavgifter för 2023 gentemot tidigare år. Medlemsavgiften är 150 000 kronor, och för Gotland och Luleå 100 000 kronor. Serviceavgiften beräknas per invånare i respektive län (1,45 kronor/inv. upp till 600 000 invånare och därefter 0,95 kronor/inv.)

Norrtåg AB har kallat till årsstämma den 30 maj 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud är Kia Carlsson, och ersättare är Robert Uitto.

Norrtåg AB:s uppdrag är att bedriva persontrafik, genom avtal medtrafikföretag eller i egen regi, med tåg inom och i anslutning till Norrland jämte därmed förenlig verksamhet. Därutöver ska bolaget tillhandahålla fordon och verkstad.

I den årsredovisning som erhållits med kallelsen framgår det att omsättningen (exkl driftsbidrag) har uppgått till 218 686 tkr och resultatet efter finansiella poster till -31 tkr. I bifogad revisionsberättelse tillstyrker revisorn, pwc, att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Norrtåg AB. De tillstyrker även att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Bilagt finns även Lekmannarevisionens granskningsrapport. Lekmannarevisorerna bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Lekmannarevisorerna bedömer att bolagets interna kontroll i huvudsak var tillräcklig.

På årsstämman ska arvoden för styrelsen och revisorer fastställas. Arvodena föreslås ligga kvar på samma % utifrån prisbasbelopp.

På årsstämman ska punkt 12, tidplan för kommande års ägarråd, hanteras.

På årsstämman ska även ärende 13 hanteras – Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen – Nytt tilläggsavtal. I det beslutsunderlag som skickats ut till ägarna finns en ärendebeskrivning samt ett beslutsförslag där bolagsstämman föreslås godkänna avtalet med Vy Tåg AB. Region Jämtland Härjedalen har den 16 maj fått ta del av det tilläggsavtal som ägarstämman förväntas ta ställning till, men det saknas fortfarande underlag och svar, bland annat juridiskt uttalande.

Peak Innovation AB har kallat till årsstämma den 25 maj 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Region AB är Elisabet Sjöström, och ombudsersättare är Robert Uitto.

I den årsredovisning som bilagts kallelsen framgår att bolaget har haft en rörelseintäkt om 17 434 198 kronor. Rörelsekostnaderna inkl. finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatter har uppgått till 17 111 216 kronor, vilket ger ett positiv rörelseresultat om 545 794 kronor. Resultatet överförs in ny räkning inom balansräkningens Fritt eget kapital, vilket innebär att summa Fritt eget kapital ökar till 13 147 176 kronor.

I revisionsberättelsen framgår att revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt disponerar vinsten enligt förslag i förvaltningsberättelsen. Vidare tillstyrks att styrelsen och vd beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.

Torsta AB har kallat till årsstämma den 2 juni 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Torsta AB är Kerstin Hylén med ombudsersättare Robert Uitto.

I den årsredovisning som erhållits med kallelsen framgår det att omsättningen har uppgått till 53 028 000 kronor och rörelsens kostnader inkl. resultat från finansiella poster och bokslutsdispositioner samt skatt har uppgått till 48 291 000 kronor, vilket ger ett årsresultat om 569 203 kronor efter bokslutsdispositioner. Vidare framgår av årsredovisningen att åretsresultat föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att bolagets ”fritt eget kapital” ökar till 2 782 551 kronor.

I bifogad revisionsberättelse framgår det att den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Under våren 2019 gjordes en översyn av regionala utvecklingsnämnden engagemang och deltagande i nätverk i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut (§ 46/2019) att engagera sig i det europeiska påverkansnätverket och tankesmedjan Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR). Nämndens ansökan om medlemskap beviljades av CPMR:s politiska byrå i juni 2019. Idag deltar Region Jämtland Härjedalen i Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) genom deltagande i CPMR:s generalförsamling, inklusive CPMR Sverige, samt i Östersjökommissionen/Baltic Sea Commission (BSC), inklusive BSC:s arbetsgrupp för tillgänglighet och transport.

Kostnaden för medlemskapet i BSC uppgår till 7000 euro för år 2022 och medlemsavgiften till CPMR och CPMR BSC möjliggör ett deltagande i alla arbetsgrupper. BSC stödjer arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen; en strategi som enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete är något som de svenska regionerna ska arbeta för att förverkliga. BSC arbetar för starkare inblandning av regionala aktörer i arbetet med strategin. BSC håller en årlig generalförsamling och antar arbetsplan och budget. Inom BSC arbetar man med fyra tematiska områden: tillgänglighet och transport, maritima frågor, förnyelsebar energi, samt arktiska frågor.

Geografiskt koncentrerar sig arbetsgruppen för arktiska frågor på de nordligaste delarna av Sverige, Finland och Norge. Med den geografiska ansatsen fokuserar arbetsgruppen på frågor gällande utveckling av infrastruktur och transportmöjligheter, kompetensförsörjning och andra territoriella gemensamma principer som ligger till grund för en grön tillväxt i de arktiska områdena av Europa.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens och regionala utvecklingsnämndens prioriteringar föreslås att Region Jämtland Härjedalen under 2022 deltar på kommande aktiviteter och möten i arbetsgruppen arktiska frågor (Arctic Task Force) för att generera kunskap om vilka synergieffekter ett engagemang kan innebära och hur forumet bäst kan nyttjas. Beslut om eventuellt framtida deltagande fattas därefter. Arbetsgruppen har möte cirka två gånger om året. Däremellan kan aktiviteter som workshops, seminarium etcetera arrangeras, vilket kan innebära insatser från både tjänstepersoner och politiker.

Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet och Svenska Skidförbundet – Alpint har tillsammans arbetat fram ett förslag till samverkansavtal för att stödja utvecklingen och möjligheten till högre studier i samband med studenters elitidrottande.

Syftet är att under perioden 2022-07-01 - 2026-06-30 erbjuda möjligheten att kombinera universitetsstudier med alpin skidåkning på elitnivå. Målet med samverkansavtalet är att kunna ge flexibla studiemöjligheter inför satsning mot världselit med hjälp av kvalificerade tränare i en unik studie- och träningsmiljö i Åre.

Region Jämtland Härjedalens finansiering uppgår till 143 640 kronor per år under fyra års verksamhet, totalt 574 560 kronor.

Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Skidförbundet och Mittuniversitetet har tillsammans arbetat fram ett förslag till samverkansavtal för att stödja utvecklingen och möjligheten till högre studier i samband med studenternas elitidrottande.

Syftet med avtalet är att under perioden 2022-07-01 – 2026-06-30 erbjuda möjligheten att kombinera universitetsstudier med skidåkning inom längd och skidskytte på elitnivå. Målen med samverkansavtalet är att är att kunna ge flexibla studiemöjligheter anpassade för satsning mot världselit med hjälp av kvalificerade tränare i en unik studie- och träningsmiljö vid Mittuniversitetet.

Region Jämtland Härjedalens finansiering uppgår till 410 400 kronor per år under fyra års verksamhet, totalt 1 641 600 kronor. Övriga finansiärer är Östersunds kommun med 750 000 kronor per år. Mittuniversitetets finansierar självt årligen sina åtaganden inom ramen för Mittuniversitetets idrottsakademi samt ett verksamhetsbidrag om 200 000 kronor per år.

Destination Östersund AB har inkommit med ansökan om 675 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Utvecklingsprojekt för Östersund Winter Sports Camp”. Övrig medfinansiering består av privat kontantfinansiering från Destination Östersund AB samt bidrag i annat än pengar från MIUN, We and Sports Mental Hälsa i Jämtland AB, RF-SISU Jämtland-Härjedalen och Parasport Sverige. Projektet sträcker sig från 2 maj 2022 till 30 juni 2023.

Östersund Winter Sports Camp är ett affärs- och destinationsutvecklingsprojekt med syfte att skapa en paketerad och valbar produkt för att positionera Östersund som en sportlovsdestination och därigenom stärka tillväxt i besöksnäringen. Projektet bygger vidare på en förstudie genomförd av Nordiska Ungdomsspelen, genomförd 2021 med finansiering från Östersund kommun, som visat stor potential för konceptet Östersund Winter Sports Camp.

Konceptet Östersund Winter Sports Camp ska utformas under projektet tillsammans med näringslivet och idrottsrörelsen med sikte på att det ska bli ett träningsresekoncept kring olika vinteridrotter som pågår under sportlovsveckorna 7-10. En första pilot av konceptet kommer genomföras parallellt med projektet under 2023 (vars genomförande bekostas på annat sätt).

Följande fyra aktiviteter ingår i projektet:
1. Konceptutveckling med näringsliv och kringaktiviteter
2. Konceptutveckling av idrottsinriktat program
3. Kommunikationsplanering
4. Utvärdering och skapande av fortsatt drifts- och organisationsplan

Kortsiktigt mål med projektet är att genom samverkan med besöksnäringsföretagen skapa och konceptualisera Östersund Winter Sports Camp - en konkurrenskraftig och attraktiv produkt som är årligt återkommande. Projektet ska också generera en organisations- och driftsplan samt identifiera en fortsatt huvudman som driver och arrangerar konceptet efter projekttiden. Långsiktigt mål med projektet är en ökad attraktivitet för destinationen under sportlovsveckorna samt fler gästnätter, ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen inom besöksnäringen.

Idag driver Destination Östersund projekten ”Omställning för besöksnäringen OSD” och ”Nya målgrupper för besökare till Östersundsregionen”. I båda projekten har översyner av destinationens årshjul vad gäller evenemang och reseanledningar gjorts och det är tydligt att sportlovsveckorna är en svagare period för besöksnäringen. Inget av dessa projekt fokuserar dock på att ta ett krafttag om just sportlovsveckorna. Destinationsbolaget samarbetar sedan tidigare med Parasport Sverige kring de större internationella parasportevenemangen och destinationsbolaget har nyligen beviljats stöd för projektet ”Parasport som tillväxtmotor”. Projektet ”Parasport som tillväxtmotor” kommer ha ett bredare fokus, dels på hur näringslivet kan dra nytta av positionering kring de större internationella och att höja destinationens sammantagna nivå på tillgänglighet och inkludering. Se vidare avgränsningar mellan de olika projekt som Destination Östersund bedriver idag i beslutsunderlag Projektkarta Destination Östersund AB, daterad 2022-04-26.

I den nationella strategin för hållbar tillväxt framgår att för att öka konkurrenskraften i besöksnäringen och få fler besökare behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället inom bl.a. natur- och kulturmiljö, evenemang, kulturella verksamheter, värdskap, fysisk miljö och infrastruktur, vilket harmoniserar med syftet med detta projekt.

Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin i vilken det framgår att arrangerandet av små och stora evenemang driver samhällsutvecklingen och att besöksnäringen bidrar till att vi har upplevelser som skapar lockande och aktiva livsmiljöer. Inom styrkeområdet ”upplevelser” i programmet för smart specialisering lyfts också möjligheter i hur natur och kultur kan integreras och komplettera de idrottsliga upplevelserna, samt att i gränssnittet upplevelseproduktion och sport finns utvecklingsmöjligheter.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
 - Antal deltagande företag: 15 stycken

Projektet ska slutrapporteras senast 2 månader efter projektavslut.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i april 2017, § 63, att medfinansiera Jämtland Härjedalen Turism ek. för. (JHT) projekt Ökad attraktionskraft och tillgänglighet på en internationell marknad, med projekttid 1 juni 2017 – 30 maj 2018. Projektet har varit hårt drabbat av pandemin och fått förlängning vid två tidigare tillfällen. Detta bedöms bli den tredje och sista förlängningen.

Projektet har hittills inneburit en bearbetning av internationell besöksmarknad med inriktning mot den engelska marknaden samt även den danska. Målet med verksamheten har varit att locka flera gäster till länets skiddestinationer under vintersäsongen.

Jämtland Härjedalen Turism ek. för. (JHT) har löpande redovisat pågående arbete och resultat i nämnda projekt. På grund av Covid-19 har det inte varit möjligt att marknadsföra Jämtland Härjedalen som besöksmål på det sätt som projektet planerat för. Pandemins utveckling under de senaste åren har dock påverkat projektets genomförande på ett sätt som var svårt att förutspå vid beslutstillfället. Vid tidigare förlängning kompletterades beslutet med att projektet även ska arbeta med andra reseslag än flyg. JHT har begärt om en ytterligare förlängning av projektet till och med den 31 december 2022 och ska då slutredovisas.

Funäs Resort AB, 556784-4443, erhöll den 2 augusti 2010 preliminärt beslut om regionalt investeringsstöd om 7 845 000 kronor. Stödets storlek fastställdes i slutligt beslut den 21 oktober 2015 till 7 565 120 kronor. Den 30 juni 2021 skickade Region Jämtland Härjedalen meddelande om att nedskrivning av stödet skulle ske under en femårsperiod med början den 7 december 2022 efter kommunikation med företaget att byggnaden då slutbesiktigats och tagits i bruk (verksamheten startat). Ärendet skulle då varit nedskrivet till fullo 7 december 2026, 15 år efter det att verksamheten startade.

Begäran om omprövning av nedskrivning inkom till Region Jämtland Härjedalen den 2 mars 2022 från Funäs Resort AB, genom deras ombud Setterwalls Advokatbyrå. De yrkar i första hand att Region Jämtland Härjedalen omprövar sitt beslut om nedskrivning per den 30 juni 2021 avseende nedskrivning av återbetalningsskyldigheten. I andra hand yrkar de att beslutet ändras så att femårsperioden för nedskrivning av återbetalningsskyldigheten inleds vid slutligt beslut, den 21 oktober 2015. Som skäl för omprövning anges sammanfattningsvis att något faktiskt beslut om att nedskrivning ska ske på något annat sätt än vad som anges i förordningen, inte har fattats i samband med stödbeslutet. Vilket innebär att regionen inte har rätt att fastställa nedskrivningen genom det nu aktuella beslutet.

För stödet tillämpas förordning (2007:61) enligt 67 och 68 §§ anges att nedskrivning av återbetalningsskyldigheten inleds vid slutligt beslut, i detta ärende den 21 oktober 2015, och årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet. Det innebär att stödet skulle varit helt nedskrivet den 21 oktober 2020.

Enligt förordning (2007:61) 68 §§ andra stycket får den som beviljar stödet samtidigt besluta att minskningen skall ske på annat sätt om det finns särskilda skäl för det. Därefter får ett sådant beslut meddelas endast av regeringen eller Tillväxtverket.

Varken Länsstyrelsen eller Region Jämtland Härjedalen har därmed rätt att fatta beslut om hur minskningen ska ske efter det att slutligt beslut om stöd har fattats. Nedskrivning ska därför göras enligt 68 § 1 stycket.

I särskilt villkor till beslut om stöd framgår även ”att företaget ska bedriva turistisk kommersiell uthyrningsverksamhet under en tid om femton år räknat från datum för slutligt beslut. Företaget medger samtidigt att för stödet uttagna realsäkerheter i form av pantbrev får kvarstanna i Länsstyrelsens/Tillväxtverkets hand under den angivna tiden”.

Enligt de återkravsregler som återfinns i förordning (2007:61) 66-70 §§, kan uppföljningsmyndigheten återkräva ett stöd i maximalt 10 år från slutligt beslut.

Husen i Backen AB, 556806-3373 erhöll den 2 augusti 2010 preliminärt beslut om regionalt investeringsstöd om 7 231 000 kronor. Stödets storlek fastställdes i slutligt beslut den 2 juli 2014 till 6 693 113 kronor. Den 30 november 2019 fusionerades det helägda dotterbolaget Husen i Backen AB till Funäs Resort AB, 556784-4443. Det beviljade regionala investeringsstödet överfördes då till Funäs Resort AB.

Den 16 juli 2021 skickade Region Jämtland Härjedalen meddelande om att nedskrivning av stödet skulle ske under en femårsperiod med början den 9 december 2022 efter kommunikation med företaget att byggnaden då slutbesiktigats och tagits i bruk (verksamheten startat). Ärendet skulle då varit nedskrivet till fullo 9 december 2026, 15 år efter det att verksamheten startade.

Begäran om omprövning av nedskrivning inkom till Region Jämtland Härjedalen den 2 mars 2022 från Funäs Resort AB, genom deras ombud, Setterwalls Advokatbyrå. De yrkar i första hand att Region Jämtland Härjedalen omprövar sitt beslut om nedskrivning per den 30 juni 2021 avseende nedskrivning av återbetalningsskyldigheten. I andra hand yrkar de att beslutet ändras så att femårsperioden för nedskrivning av återbetalnings-skyldigheten inleds vid slutligt beslut, den 21 oktober 2015. Som skäl för omprövning anges sammanfattningsvis att något faktiskt beslut om att nedskrivning ska ske på något annat sätt än vad som anges i förordningen, inte har fattats i samband med stödbeslutet. Vilket innebär att regionen inte har rätt att fastställa nedskrivningen genom det nu aktuella beslutet.

För stödet tillämpas förordning (2007:61) enligt 67 och 68 §§ anges att nedskrivning av återbetalningsskyldigheten inleds vid slutligt beslut, i detta ärende den 2 juli 2014 och årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet. Det innebär att stödet är helt nedskrivet den 2 juli 2019.

Enligt förordning (2007:61) 68 §§ andra stycket får den som beviljar stödet samtidigt besluta att minskningen skall ske på annat sätt om det finns särskilda skäl för det. Därefter får ett sådant beslut meddelas endast av regeringen eller Tillväxtverket.

Varken Länsstyrelsen eller Region Jämtland Härjedalen har därmed rätt att fatta beslut om hur minskningen ska ske efter det att slutligt beslut om stöd har fattats. Nedskrivning ska därför göras enligt 68 § 1 stycket.

I särskilt villkor till beslut om stöd framgår ”att företaget ska bedriva turistiskt kommersiell uthyrningsverksamhet under en tid om femton år räknat från datum för slutligt beslut. Företaget medger samtidigt att för stödet uttagna realsäkerheter i form av pantbrev får kvarstanna i Länsstyrelsens/Tillväxtverkets hand under den angivna tiden”.

Enligt de återkravsregler som återfinns i förordning (2007:61) 66-70 §§, kan uppföljningsmyndigheten återkräva ett stöd i maximalt 10 år från slutligt beslut.

Länsstyrelsen Jämtlands län beviljade den 29 september 2010 regionalt investeringsstöd till Bydalenhus nr 1 AB, 556801-0291. Slutligt beslut fattades den 1 februari 2012 och beloppet fastställdes till totalt 5 400 000 kronor i stöd. Den 4 mars 2013 beviljades en ägarförändring i ärendet och stödet överfördes till Snowlodge Sweden AB, 556759-4816, som därmed övertog stödet under samma förutsättningar som ursprunglig stödmottagare.

Snowlodge Sweden AB står nu inför investeringar som utvecklar den turistiska produkten på destinationen och har därför begärt att Region Jämtland Härjedalen beslutar om nedskrivning av återkravsrätten och att pantsatta säkerheter återlämnas till företaget.

Av de särskilda villkoren till preliminärt beslut om stöd samt på slutligt beslut om stöd framgår att Länsstyrelsen ”kommer att gå igenom företagets verksamhet 2017. I avvaktan på denna uppföljning beslutar Länsstyrelsen att någon nedskrivning av den återkravsrätt som finns för bidraget inte skall ske. Visar den genomgången att verksamheten bedrivs enligt planerna kommer Länsstyrelsen att fastställa en plan hur nedskrivning av återkravsrätten skall ske”.

Länsstyrelsens beslut om stöd fattades enligt förordning (2007:61) om regionalt investeringsstöd. Den förordningen ersattes den 1 maj 2015 av förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som har beslutats den förordningen. Stödet har beslutats enligt förordning (2007:61), därför tillämpas den förordningen på ärendet.

Enligt (2007:61) 67 och 68 §§ anges att nedskrivning av återbetalningsskyldigheten inleds vid slutligt beslut, i detta ärende den 1 februari 2012, och årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet. Det innebär att stödet skulle varit helt nedskrivet den 1 februari 2017.

Enligt förordning (2007:61) 68 §§ andra stycket får den som beviljar stödet samtidigt besluta att minskningen ska ske på annat sätt om det finns särskilda skäl för det. Därefter får ett sådant beslut meddelas endast av regeringen eller Verket för näringslivsutveckling. Detta har i senare förordning (2015:211) ändrats till Tillväxtverket.

Varken Länsstyrelsen eller Region Jämtland Härjedalen har därmed rätt att fatta beslut om hur möjligheten till återkrav enligt 67 § ska ske efter det att slutligt beslut om stöd har fattats. Nedskrivning ska därför göras enligt 68 § 1 stycket.

I särskilt villkor till beslut om stöd framgår även ”att företaget har för avsikt att i Bydalen med de bidrag uppförda husen, bedriva kommersiell turistisk uthyrningsverksamhet under en tid om 15 år räknat från datum för slutligt beslut. Husen skall minst under den tiden ägas av företaget. Företaget medger samtidigt att för stödet uttagna realsäkerheter i form av pantbrev får kvarstanna i Länsstyrelsens/Tillväxtverkets hand under minst den tiden”.

Enligt de återkravsregler som återfinns i förordning (2007:61) i 66-70 §§, kan uppföljningsmyndigheten under vissa förutsättningar återkräva ett stöd i maximalt 10 år från slutligt beslut.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Ett förslag med tre delar arbetades fram och beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202 (RUN/544/2020).

En av delarna är den så kallade Landsbygdspotten. Potten avser en summa på 500 000 kronor per år som undantagits från upphandlingen och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet. Aktörer skulle exempelvis kunna få stöd för insatser i bredare perspektiv, så som mötesplatsfrämjande aktiviteter med mera.

Ett förslag till uppbyggnad och hantering av landsbygdspotten har nu tagits fram avseende inriktning, form för beslut samt redovisning. Flera funktioner har varit delaktiga i processen att ta fram det förslag till riktlinjer för potten för 2022 som nu presenteras, så som strateger med koppling till landsbygdsutvecklingsfrågor, nämndsekreterare och ekonom. Förslag till övergripande ram för landsbygdspotten har under processen förankrats med regionala utvecklingsnämndens presidium.

Utöver att samtliga beslut om pottens användande anmäls till nämnden ska en samlad uppföljning av beviljade insatser från Landsbygdspotten 2022 återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under våren 2023.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2021, § 212, att teckna ett årsavtal med föreningen Undantaget för verksamhetsåret 2022. Undantaget en ideell scenkonstförening med bas i Östersunds kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom teater, musik och musikteater. 

De nationella kulturpolitiska målen samt kulturplan 2019–2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Den ekonomiska ersättningen för år 2022 är enligt avtalet 154 000 kronor, vilket inkluderar en uppräkning med 2,6% från 2020 års avtal om 150 000 kronor. 

I och med regionala utvecklingsnämndens revidering av Verksamhetsplan 2022, med beslut i april 2022, § 36, har område Kultur och bildning bland annat erhållit en förstärkning med en miljon kronor avseende kultur för barn och unga. Genom detta föreslås föreningen Undantaget få del av förstärkningen med 76 000 kronor för att bidra till scenkonstföreställningar för barn och unga. Den ekonomiska ersättningen uppgår då till 230 000 kronor för år 2022.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2021, § 213, att teckna ett årsavtal med Nordcirkus för verksamhetsåret 2022. Nordcirkus är ett scenkonstkompani i aktiebolagsform baserad i Åre kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom cirkus, dans, teater och muntligt berättande.

De nationella kulturpolitiska målen samt kulturplan 2019–2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Den ekonomiska ersättningen för år 2022 är enligt avtalet 154 000 kronor, vilket inkluderar en uppräkning med 2,6% från 2020 års avtal om 150 000 kronor. 

I och med regionala utvecklingsnämndens revidering av Verksamhetsplan 2022, med beslut i april 2022, § 36, har område Kultur och bildning bland annat erhållit en förstärkning med en miljon kronor avseende kultur för barn och unga. Genom detta föreslås Nordcirkus få del av förstärkningen med 76 000 kronor för att bidra till scenkonstföreställningar för barn och unga. Den ekonomiska ersättningen uppgår då till 230 000 kronor för år 2022.

Regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 fastställdes i oktober 2018, och upphör att gälla den 31 december 2022. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari 2021, § 9, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till ny regional biblioteksplan för 2023-2026 (RUN/11/2021). Enligt den processplan och preliminära tidplan som upprättats för arbetet skulle en remissversion av den nya planen godkännas av nämnden i maj 2022 för att därefter skickas ut på remiss.

Med anledning av rådande personalsituation inom område Kultur och bildning med flertalet sjukskrivningar och vakanser under det senaste året har arbetet med den nya biblioteksplanen inte kunnat bedrivas i den takt och omfattning som planerats för. I dialog med tillträdande områdeschef och regional utvecklingsdirektör, samt med ansvariga tjänstepersoner på Kungliga biblioteket, föreslås att processen att ta fram en ny biblioteksplan förskjuts med ett år. Detta innebär att nuvarande biblioteksplan behöver förlängas att även gälla år 2023. I tillägg föreslås ett antal särskilt prioriterade områden/insatser i biblioteksplanen som ska gälla för 2023.

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 fastställdes i november 2018, och upphör att gälla den 31 december 2022. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till ny regional kulturplan för 2023-2026 (RUN/12/2021). Enligt den processplan och preliminära tidplan som upprättats för arbetet skulle en remissversion av den nya planen godkännas av nämnden i maj 2022 för att därefter skickas ut på remiss.

Med anledning av rådande personalsituation inom område Kultur och bildning med flertalet sjukskrivningar och vakanser under det senaste året har arbetet med den nya kulturplanen inte kunnat bedrivas i den takt och omfattning som planerats för. I dialog med tillträdande områdeschef och regional utvecklingsdirektör, samt med Kulturrådets ansvariga tjänsteperson för kultursamverkansmodellen, föreslås att processen att ta fram en ny kulturplan förskjuts med ett år. Detta innebär att nuvarande kulturplan behöver förlängas att även gälla år 2023. I tillägg föreslås ett antal särskilt prioriterade områden/insatser i kulturplanen som ska gälla för 2023.

Vänsterpartiet inkom den 11 februari 2022 med en motion som yrkar:
 - att Regionfullmäktige arrangerar en utbildning för fullmäktiges ledamöter om mäns våld mot kvinnor och kvinnojourens verksamhet
 - att uppdra åt regiondirektören att ta fram ett förslag på hur regionen kan stötta Kvinnojouren genom bidrag till en stabil och jämlik tillgång till kvinnojoursverksamheten i Region Jämtland Härjedalen. Exempelvis på liknande sätt som kommunerna bidrar till kvinnojourens verksamhet

En utbildning för fullmäktiges ledamöter om mäns våld mot kvinnor är en insats som behöver utredas vidare för att utröna möjligheter och kostnader. Enligt Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/2343/2016) ansvarar fullmäktiges presidium för att planera och genomföra regionfullmäktiges sammanträden samt för att utbilda förtroendevalda.

Regionfullmäktige beslutade 2021-06-22—23, § 74 om ”Regler och villkor för verksamhetsbidrag” där det framgår vilka organisationer som kan söka verksamhetsbidrag och hur förfarandet går till (RS/413/2021). Inom punkt 7.1 ”Övriga främjande- och intresseorganisationer” skulle en ansökan från Kvinnojouren kunna inrymmas. Det stöd som kan sökas årligen är ett verksamhetsstöd som ska användas till att utveckla och bedriva en verksamhet för organisationens medlemmar och som främjar dess mål och syfte. Stödet kan användas för administration, ledarutveckling, opinionsbildning och samverkan.

Regionala utvecklingsnämnden beslutar årligen vilka organisationer som ska erhålla bidrag. Verksamhetsbidragen för 2022 är redan beslutade. Ansökan om verksamhetsbidrag för 2023 ska vara inlämnad senast 31 augusti 2022. I ansökan ska redogörelse för dokumenterad verksamhet samt organisationens stadgar bifogas. Utifrån detta har Kvinnojouren möjlighet att för verksamhetsåret 2023 söka bidrag utifrån ordinarie regler och villkor för verksamhetsbidrag. Med hänvisning till detta föreslås att motionen avslås.

Norrtåg AB är ett samägt bolag som ägs med 25 procent vardera av Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Ändamålet med bolagets verksamhet är att för kollektivtrafikmyndigheterna bedriva persontrafik med tåg inom respektive region, samt mellan regioner, bl.a. enligt överenskommelse med staten.

Tågtrafiken och verksamheten finansieras av regionerna tillsammans med staten. Kostnaderna för trafik och administration fördelas i enlighet med trafikproduktionen inom respektive region. Region Jämtland Härjedalens ägarbidrag till Norrtåg AB uppgick år 2021 till 29 616 tkr.

För 2022 har bolaget fastställt en budget på 268 244 tkr, där den regionala medfinansieringen uppgår till 170 177 tkr. Norrtåg AB har vid styrelsemöte 17 mars 2022 antagit en reviderad budget för verksamhetsåret 2022. Orsak till revidering är omförhandling av avtal med tågoperatör vilket medför ändrad kostnadsbild. Vy Tåg inkom den 16 december 2021 till Norrtåg med en begäran om förhandling av avtalet med hänvisning till väsentligt förändrade förhållanden. Förhandlingarna avser resterande avtalsperiod fram till 2025-12-13. Norrtågs ägare är genom konsortialavtal undertecknat 2017-06-29 förbundna att medfinansiera bolagets verksamhet. För Region Jämtland Härjedalens del innebär revideringen en kostnadsökning beräknad till 14 miljoner kronor under 2022. För 2023 förväntas motsvarande, eller högre, kostnadsnivå.

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafik: 2022-04-14

Protokoll regionens samverkansråd: 2022-03-21, 2022-04-25

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview