Möte 2018-10-16

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Länstrafiken

• Socialt företagande

• Företagsstöd 2018

• Läget i organisationen

• Mid Sweden European Office

• Åre Östersund Airport

• UVAS - Unga som varken arbetar eller studerar (RUN/451/2015)

Enligt regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2018 ska aktuellt läge för nämndens fattade beslut redovisas två gånger per år; i mars och i oktober.

I bilagd redovisning, Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens fattade beslut, finns en sammanställning av de beslut som leder till åtgärd och där förvaltningschef getts särskilda uppdrag. Ansökningar om företagsstöd, svar på remisser, informationsärenden och dylikt redovisas inte.

Enligt regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2018 ska arbetet för minskad miljö- och klimatpåverkan följas upp vid nämndens sammanträde i oktober.

Uppföljningen utgår från de mål som enligt regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan finns för verksamheten, och redogör för måluppfyllelse samt planerade åtgärder för att nå målen.

Regionala utvecklingsnämndens arbete för en minskad miljö- och klimatpåverkan styrs också av särskilda uppdrag från länets kommuner enligt tecknad överenskommelse samt av de villkor regeringen beslutat om gällande riksdagens fördelade anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer. Även dessa kommenteras i uppföljningen.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Enligt kommunallagens 6 kapitel § 9 ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande företag: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Region AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Naboer AB, Torsta AB, Länstrafiken i Jämtlands län AB, Norrtåg AB och Transitio AB.

Regionala utvecklingsnämnden tar fram underlag till regionstyrelsens uppsiktsplikt för ovanstående bolag. Innan regionstyrelsen ska utöva sin uppsiktsplikt så informerar regionala utvecklingsnämnden om hur verksamheten inom dessa bolag har bedrivits.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i företag, daterad 2018-09-25.

I maj 2018 beslutade regeringen om ett nationellt skogsprogram med visionen ”Skogen - det gröna guldet - ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har sedan 2017 diskuterat frågan om att ta fram ett regionalt skogsprogram, och i juni 2018, § 106, beslutade nämnden att ge Torsta AB i uppdrag att, i samverkan med Länsstyrelsen, ta fram ett regionalt skogsprogram.

Efter nämndens beslut har Skogsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att fördela medel till regionala insatser som stödjer det nationella skogsprogrammets vision och målen för de fem fokusområdena i skogsprogrammets strategi. Stödmottagare av medel ska utveckla och genomföra ett regionalt skogsprogram eller en regional skogsstrategi som bidrar till genomförandet av det nationella skogsprogrammets vision och mål.

I Skogsstyrelsens information framgår att stödmottagare i första hand ska vara länsstyrelserna. Utifrån detta har dialoger förts med Länsstyrelsen i Jämtlands län. Med anledning av de förändrade förutsättningarna har Länsstyrelsen övertagit rollen som projektägare för framtagandet av ett regionalt skogsprogram, och ansökte i september om medel för detta hos Skogsstyrelsen. Ansökan beviljades i början av oktober.

I sin idébeskrivning anger Länsstyrelsen följande: Länsstyrelsen i Jämtlands län ska tillsammans med Region Jämtland Härjedalen och Skogsstyrelsen utgöra styrgrupp för att leda arbetet med ett regionalt skogsprogram för Jämtlands län. Styrgruppen ska, med utgångspunkt i den nationella strategin samt ifrån den förstudie som genomförts i samverkan med LRF leda arbetet och fördela uppgifter sinsemellan för att på bästa sätt tillvarata varandras resurser och kompetenser.

Utifrån ovanstående behöver regionala utvecklingsnämnden upphäva sitt tidigare beslut, samt utse representanter till Länsstyrelsens styrgrupp.

Härjedalens kommun har inkommit med ansökan om medfinansiering till projektet ”Internationalisering Härjedalen Sveg Airport”. Projektet omfattar förstärkning och omtoppning av befintlig rull-, taxibana och uppställningsplatta samt utökad uppställningsplatta samt tankanläggningsanpassning till en totalkostnad om 42 700 000 kr. Insatserna i projektet är nödvändiga för att flygplatsen skall bibehålla den klassificering, klass 3C, enligt EU:s regelverk för klassificering av flygplatser, som erhölls den 1 november 2017. Investeringen skall vara genomförd senast den sista december 2019 för att flygplatsen skall få behålla sin klassificering. Klassificeringen innebär möjligheten att ta ner större plan, exempelvis Boeing 737.

En bibehållen klassificering av Härjedalen Sveg Airport som ”3C” möjliggör en utveckling av flygplatsen som en mottagare av direktdestinerat turismflyg. Satsningen innebär också att flygplatsens konkurrenskraft utvecklas även på en europeisk marknad vilket innebär större utvecklingsmöjligheter/-potential för såväl det lokala som regionala näringslivet. Idag omsätter de tre turistdestinationerna Funäsfjällen, Lofsdalen och Vemdalen ca 1,4 miljarder kronor år 2017. Möjligheterna att ta emot direktdestinerade flyg innebär förutsättningar för en förstärkt utveckling av turismen, arbetstillfällen och företagens omsättning i området, vilket i sin tur leder till större skatteintäkter.

I inlämnad ansökan ansöker Härjedalens kommun om 10 miljoner kronor i medfinansiering från Region Jämtland Härjedalen. Övriga finansiärer är Härjedalens kommun med 25 miljoner kronor, privat bidrag 2 miljoner kronor samt EU strukturfonder 5,7 miljoner kronor. Den åtgärd där Härjedalens kommun söker medfinansiering från EU är stängd och det kommer därför inte vara möjligt att erhålla medfinansiering från EU strukturfonder. Förslaget är därför att Region Jämtland Härjedalen och Härjedalens kommun delar på de 5,7 miljoner kronorna med vardera 2,85 miljoner kronor, vilket skulle innebära att Region Jämtland Härjedalen medfinansierar projektet med 12 850 000 kronor.

Åre kommun har ansökt om 2 000 000 kronor i medfinansiering till projektet ”LIFE Alpine Waters – Hållbar turism i Åredalen”. Inom det fullskaliga LIFE-projektet ska kommunen genomföra ett antal åtgärder som syftar till att restaurera och vårda vattenmiljön i övre Indalsälven med biflöden samt Åresjön (LIFE är ett finansiellt instrument inom EU som stödjer miljöförbättrande, miljövårdande och klimatfrämjande projekt inom unionen). Projektet som helhet omsluter 65 628 500 kronor och pågår från september 2019 till och med juni 2025. Det finansierar exempelvis sedimentfällor, erosionsskydd, återställning av vattendrag och framtagning av en ny dagvattenstrategi.

Utvecklingen av besöksnäringen i Åre/Åredalen har inneburit omfattande exploatering av markområden genom såväl turistiskt boende som alpina anläggningar vilka kräver uttag av vatten för snötillverkning. Sammantaget får exploateringen en negativ inverkan på vattenmiljön som måste hanteras för att destinationen ska behålla kvalitet och kunna växa i den riktningen och i den takt som utvecklingsstrategin pekar. De åtgärder som LIFE-projektet omfattar är därigenom nödvändiga. Ur ett tillväxtperspektiv bidrar projektet till att stärka Åres varumärke med utgångspunkt i hållbarhet, samt till att turismnäringen kan växa året runt i riktning mot tillväxtmålen. Projektet stärker även bevarande av Natura 2000-området och uppnående av ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. Det finns således en tydlig koppling mellan den miljö- och naturstärkande inriktningen på projektet och de tillväxtpolitiska målsättningar som finns gällande växande och stärkt turismnäring.

Med hänvisning till att den turistiska exploateringen av området direkt ligger till grund för dagens dagvattenproblematik är bedömningen att anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder, kan användas som medfinansiering. De extra åtaganden som kommunen måste bära som en följd av exploateringen bedöms i detta fall ligga utöver det grundläggande kommunala uppdraget.

Av administrativa skäl är förslaget att Region Jämtland Härjedalen endast medfinansierar den del av projektet som handlar om att driva det hållbarhetsinriktade utvecklingsarbetet i projektet genom administration, projektledning och aktivitetssamordning av verksamhet (lönekostnader för delar av projektets personal) med ett totalt kostnadsunderlag på 6 000 000 kronor, samt att detta sker under LIFE-projektets första tre verksamhetsår. Övrig medfinansiering inom administrationsprojektet kommer från Länsstyrelsen Jämtlands län och Åre kommun (stödsökande).

Projektet prioriteras utifrån gällande regional utvecklingsstrategi och regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, Område Innovation och förnyelse.

Inom ramen för samarbetsavtal och uppdragsavtal kring samordning av särskild kollektivtrafik och allmän kollektivtrafik som finns mellan kommuner i länet och regionen så bedrivs den särskilda kollektivtrafiken samordnat. (§121 2011-12-19 Regionstyrelsen) Det sker genom att färdtjänst och sjukresor (särskilt fördyrande sjukresa genomförd med taxifordon) samordnas. Resorna beställs i samma beställningscentral och transporterna är gemensamt upphandlade och kan samordnas.

Inom Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårdsförvaltning bedrivs ett arbete med att flytta administrativa arbetsuppgifter från vårdanställda. Sjukreseärenden är ett sådant arbete som anses inte ska hanteras av sjukvårdsanställda.

Teamet för sjukresor har därför utrett alternativa möjligheter att hantera sjukreseärenden och funnit att ett likartat arbete pågår inom Region Västernorrland. De båda regionerna ser stora fördelar med ett samarbete:

• En större volym beställningar skulle ge ett lägre á-pris per beställning.

• En central bedömningsfunktion kan ge en bättre handläggning och bedömning än dagens lösning där uppgiften görs av så många olika personer inom vården.

• De sjukvårdsanställda avlastas en administrativ arbetsuppgift.

Beställningscentralen i Västernorrland är en del av den Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlandslän. Den är organiserad som ett kommunalförbund. Ett utökat samarbete förutsätter att parterna utreder former för samarbetet.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Yttrandet ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast den 31 oktober 2018.

Syftet med Läsdelegationens uppdrag har varit att bidra till att ge alla barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. I delegationens uppdrag har det ingått att kartlägga och följa utvecklingen inom det läsfrämjande området. Läsdelegationen lyfter i betänkandet flera goda exempel på framgångsrika insatser likväl som delegationen även beskriver områden med utvecklingspotential.

Remissvaret har tagits fram i samverkan mellan flera verksamhetsområden inom regional utveckling. Region Jämtland Härjedalen har i arbetet med remissvaret även gett möjlighet till länets utbildningsanordnare och utvalda folkbibliotek att lämna synpunkter.

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022, är utgångspunkt för den kulturpolitik och det arbete som ska bedrivas i regionen under planperioden. Kulturplanen är en del av den nationella kultursamverkansmodellen och styrs av förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Planen samspelar med regional utvecklingsstrategi, regionplan och regionala utveckling förvaltningens verksamhetsplan. Regionen redovisar i kulturplanen de sju bidragsberättigade verksamhetsområden som uppbär statligt stöd enligt samverkansmodellen och anger behov, mål och insatsområden för perioden i förhållande till de nationella kulturpolitiska målen. Löpande samråd sker med kommunerna, civilsamhället och kulturskaparna, där länets kommuner är samverkansparter som löpande följer utfall och effekter av de mål som preciseras i kulturplanen; Kultur för alla i hela regionen, Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt Kultur och kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft. Tidigare uppföljning visar att de regionala kulturverksamheterna håller hög kvalitet på verksamheten utifrån regionala förutsättningar och utmaningar.

2019 läggs tyngdpunkt vid verksamhet som ökar tillgängligheten och skapar förutsättningar för kvalitet och förnyelse. Det ska ske genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter, att utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, använda nya arbetssätt och samverka samt att ge utrymme för konst- och kulturområden med svag regional struktur. Att utveckla samarbeten mellan regioner och utveckla residens är prioriterat, liksom att främja nationella minoriteter och särskilt den sydsamiska kulturen. Ett normkritiskt förhållningssätt ska beaktas.

Regionens ansökan om statliga medel 2019 omfattar 33 425 tkr genom en uppräkning med 1.5% (från 2018) under förutsättning av nämndens beslut om motsvarande regionala uppräkning (inom kulturens ram) samt en ökning med 1 012,5 tkr för Nationalmuseum Jamtli, utveckling av regionala besöksmål, NCK samt forskarskola. 500 tkr söks för ökad administration av kultursamverkansmodellen.

Aktuell ansökan bedöms ha positiv påverkan på jämställdhet, barn och unga samt miljö och mänskliga rättigheter.

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) tydliggör i § 11 att varje landsting eller motsvarande ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Lagen tydliggör också att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet inom området. Kommunerna har ansvaret för den lagstadgade biblioteksverksamheten. Den regionala biblioteksplanen ska vara styrande för den regionala verksamheten och för politiska beslut som rör biblioteksverksamhet på regional nivå. Den ska också vara stödjande för kommunala biblioteksplaner och inspirerande för andra aktörer som samverkar med den regionala biblioteksverksamheten. Den ska också vara möjlig att följa upp.

Förslaget till reviderad regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen har varit ute på remiss under perioden 2018- 05-15 - 2018-09-15. Tre av länets kommuner har inkommit med remissyttranden, där Bergs kommun har påpekat att målen ska vara tydliga och mätbara för att kunna följas upp samt att regionen bör verka för ett gemensamt bokningssystem för media. Bräcke kommun anser att förslaget är välformulerat och väl speglar det komplexa system av tjänster, resurser och förväntningar som utgör folkbibliotekens verksamhetsområden idag. Samarbetet mellan region och kommun anges fungera bra där kommunerna beretts tillfälle att i bibliotekschefsgruppen följa arbetet med framtagandet av biblioteksplanen.

Östersunds kommun konstaterar att de beretts möjlighet att delta i framtagande av ny biblioteksplan genom chefsgruppen för folkbibliotekschefer i länet. De påpekar att den regionala biblioteksverksamheten ska bedrivas i form av en stödjande verksamhet där den regionala nivån inte själva ska vara utförare. Kommunen betonar att den regionala biblioteksverksamheten ska stödja folkbibliotekens verksamhet och då främst de prioriterade målgrupperna som är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och de nationella minoriteterna. Gällande ”Bibliotek för demokrati och tillgänglighet”, anser kommunen att förslag om att genomföra en förstudie, som kartlägger situationen för skolbiblioteken, är onödig. Gällande ”uppföljning och fortsatt kvalitet” betonas att det är viktigt att den regionala biblioteksverksamheten för en dialog med folkbiblioteken i länet, när den årliga verksamhetsplanen tas fram och beaktar att det finns olika behov beroende av kommunstorleken.

Behandling av inkomna synpunkter
Målen i den föreslagna planen är till stor del mätbara. I verksamhetsplanerna kommer övriga mål att göras mätbara och möjliga att följa upp. Vad gäller ett gemensamt bokningssystem för media, har bibliotekschefsgruppen gemensamt kommit fram till att det i dagsläget inte är aktuellt. Då ett bokningssystem berör den primärkommunala verksamheten bör initiativet komma från bibliotekscheferna. Om så sker kommer regionen vara stödjande. Den regionala biblioteksverksamheten arbetar stödjande och endast i enstaka fall som utförare. De arrangemang som är aktuella är framförallt kopplade till litteraturområdet, såsom Bokens dag och Regionala bokmässan. De i bibliotekslagen prioriterade grupperna är i allra högsta grad prioriterade i verksamheten, både i erbjudna fortbildningar och övrigt stöd. Ansvaret för skolbiblioteksverksamheten är skolans. Behovet av en förstudie som kartlägger situationen för skolbiblioteken bedöms vara stort. I länet finns ett stort antal integrerade skol- och folkbibliotek samt många folkbibliotek, som utan uppdrag och ersättning ändå ger service till skolan.

Det finns också ett uttalat behov från flera av kommunerna att ta ett samlat grepp i frågan, något som också pågår i andra regioner. Den årliga verksamhetsplanen kommer varje år att tas fram i dialog med bibliotekschefsgruppen och de andra regionala arbetsgrupperna med representation från kommunerna.

Region Jämtland Härjedalen bedriver ett aktivt arbete för attraktiva och hälsofrämjande miljöer. Regionens konstsamling och konstnärliga gestaltningar är en stimulerande del av vården, folktandvården, folkhögskolorna, administrativa lokaler och utomhusmiljöer men också som uppdrag för professionella konstnärer samt tillgängliggörande av konst för bred allmänhet genom förvärv. Konstsamlingen består av ca 8500 verk och förstärks årligen genom förvärv och har ett högt konstnärligt, kulturellt och ekonomiskt värde. Regionen har en riktlinje om 1% för konstnärlig miljögestaltning (LS/352/2014).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Riktlinjer och rutiner av bildkonst i Jämtlands läns landsting skedde 2011 (LS/549/2011). I samband med översyn av Konstpolicy så har Riktlinjer och rutiner setts över för att ha aktualitet i processer och värderingar. Styrdokumentet är av hög vikt för att säkerställa kvaliteten av konstinnehavet och rutiner förenade med denna.

Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Konstpolicy (RUN/564/2017)

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är konstpolicyn (tidigare Bildkonstpolicy).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Bildkonstpolicy skedde 2012 (LS/1654/2010).

Revideringen av Konstpolicyn har skett med jämställdhets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv samt med anpassning till regionbildningen. Sedan den senaste revideringen finns minoritetslagen vilket ska stärka de nationella minoriteternas inflytande. Regionen är samisk förvaltningsmyndighet vilket innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Revidering av riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst (RUN/359/2018).

I enlighet med kultursamverkansmodellen, förordning (2020:2012), för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje landsting/region utarbeta en regional kulturplan för utveckling av och genom regional kultur som kompletterar och samspelar med kommunernas utbud av kultur. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, bygger på alla de femtiotal dialoger och samråd som förts med länets åtta kommuner, det professionella kulturlivet och med civilsamhället. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har ansvarat för processen i nära samverkan med Kultur Z. Område Kultur har ansvarat för framtagandet.

Regionala utvecklingsnämnden fattade i maj 2018 beslut om remissutgåvan av regionens kulturplan för kommande period 2019–2022, med remisstid 15 maj till 15 september. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 tar vid när innevarande kulturplan för åren 2015–2018 avslutas. Planen ger en bild över de samlade kulturresurserna och kulturverksamheterna med avstamp i gemensamma behov på kulturområdet, där kommunernas kulturutbud utgör basen och de regionala kulturverksamheterna kompletterar och bidrar till en regional infrastruktur på området. Planen utgår från de nationella kulturpolitiska målen som är styrande för verksamheten, och beskriver regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag med fokus på följande fyra målområden: 1) Kultur för alla i hela regionen, 2) Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, 3) Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt 4) Kultur och kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft.

Ett sextiotal aktörer har beretts möjlighet till yttrande. Remissutgåvan har dessutom varit möjlig att ladda hem från kulturens hemsida vilket bidragit till bredden av yttranden från organisations- och föreningsliv, lokala museer och enskilda kulturskapare/ företagare. Vid remisstidens slut har totalt 23 remissvar inkommit med många kloka synpunkter och förslag till kompletteringar. De allra flesta av dessa har arbetats in i det slutliga förslaget till kulturplan. Bland de synpunkter som framförts var att den lokala nivån skulle lyftas fram och tydliggöras bättre med fler exempel på viktiga kulturarv och kulturyttringar. Det finns emellertid ett så rikt utbud av värdefulla kulturarv och kulturyttringar i vårt län det har bedömts som i det närmaste ogörligt att nämna dem alla. Andra synpunkter som inte helt har kunnat beaktas är behovet av tydligare och mer mätbara mål i planen. Avsikten är att de övergripande mål som presenteras i planen ska brytas ner till uppföljningsbara mål med nyckeltal i de olika avtal och uppdrag som kommer att formuleras utifrån planen.

Kulturplanen utgör underlag för regionens årliga ansökan om statsbidrag för de sju områden som uppbär statligt stöd. Scenkonst; teater, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, bild- och form, filmkulturell verksamhet, regional biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet och hemslöjdsfrämjande verksamhet. Kulturplanen är ett levande dokument som under perioden kan komma att revideras eller kompletteras inför regionens årliga ansökan om statsbidrag.

Det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet antogs av regionfullmäktige 2016-04-11—12, §59. Programmet utarbetades under 2015, och mål för trafikens utveckling är satta för åren 2016, 2018 och 2020.

I kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) 2 kap 8 § framgår att Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras.

Målen och utfallet för 2016 följdes upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i september 2017, § 126. Utifrån utfallet för såväl 2016 som 2017 föreslås att ett antal av målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet revideras. Anledning till att målen behöver revideras är flera. Mål om självfinansieringsgrad är satt innan den felaktiga fördelningen mellan Norrlandslänen upptäcktes, vilket innebär att självfinansieringsgraden är lägre än vad som angivits och antagits. Mål som är satta utifrån värden i kundbarometern KOLBAR har fått förändrade värden på grund av att mätmetoden har förändrats. Miljömålet formulerat som minskade nettoutsläpp av CO2 har med råge uppfyllts, tack vare att fordonen körs på HVO i större utsträckning än vad som tidigare antagits. Sedan mars 2018 har elbussar införts i tätortstrafiken.

Norrlandsresan är ett biljettsamarbete som omfattar den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Justering av taxan har hittills gjorts årligen. Den årliga justeringen har enligt myndighetsbeslut i alla fyra länen följt konsumentprisindex (KPI).

Utvecklingen av KPI har de senaste åren legat runt 1-2 %. Kostnadsutvecklingen i trafikavtalen följer en indexkorg som speglar kostnadsutvecklingen i den trafik som respektive avtal avser. Utvecklingen har de senaste åren varit 2-4 %. Detta får till följd att intäkterna för Norrlandsresan blir förhållandevis lägre och bidrar till en sjunkande kostnadstäckningsgrad.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län vill därför att Norrlandsresans taxa räknas upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet. Den indexkorg som ska användas är Arbetskraftsindex (AKI) 55 %, Konsumentprisindex (KPI) 10 %, Bränsleprisindex (PPI) 15 % och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 20 % med september 2018 som basmånad.

Länstrafikens kort och biljetter beslutades av regionfullmäktige i februari 2016, § 22. Principen för rabatter är ålder.

Seniorkort som är ett mycket förmånligt färdbevis som alla som fyllt 65 år får köpa, kortet är personligt. Seniorkortet gäller för fritt antal resor i länet med Länstrafiken och Stadsbussarna i Östersunds tätort, undantaget tåg och Närtrafik. Kortet kostar för närvarande 305 kronor per månad och gäller i minst 12 månader.

Personer med sjukersättning (tidigare sjukpension) har under lång tid framfört önskemål om att få köpa seniorkort, av ekonomiska skäl. Länstrafiken i Jämtlands län har utrett frågan och föreslår att personer som uppbär sjukersättning till 100% ska få köpa seniorkort. För närvarande berör frågan ca 4500 personer. Länstrafiken i Jämtlands län utarbetar rutiner för att genomföra förändringen.

Region Jämtland Härjedalen upprättade under år 2017 efter samråd med länets kommuner och näringslivet m fl ett förslag till länstransportplan för åren 2018 – 2029. Regionala utvecklingsnämndens utskott för infrastruktur beredde tillsammans med berörda tjänstemän förslaget till länstransportplan och regionfullmäktige antog förslaget i december 2017.

Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för transportinfrastrukturen, inklusive länsramarna.

Regeringen har nu fastställt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur för perioden 2018 – 2029 (rskr. 2016/17:101).

Region Jämtland Härjedalen kan nu utifrån den beslutade ekonomiska ramen (521 miljoner kronor) fastställa förslaget till Länstransportplan för Jämtlands län 2018 – 2029.

Länstransportplanen revideras vart fjärde år vilket kan komma att innebära förändringar i det beslutade förslaget vid nästa revidering (år 2022).

• Protokoll: Regionens samverkansråd 2018-10-01

• Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2018-08-31, 2018-09-28

• Protokoll: Arbetsutskottet 2018-09-04, 2018-09-11, 2018-10-02

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/.

Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Arbetet utförs vid sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi. I mars 2019 ska ett slutgiltigt förslag lämnas över till regeringen, men KB har redan nu presenterat en rapport med en lång rad förslag på åtgärder för att stärka det svenska biblioteksväsendet.

Rapporten är ett första utkast till den nationella biblioteksstrategin som ska fastställas av regeringen. Utkastet har skickats ut till det allmänna biblioteksväsendet och andra intressenter. Synpunkter kan lämnas till och med den 31 oktober 2018.