Möte 2023-02-21

Tid för justering: 21 februari kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde - digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Förtroendemannautbildning:

  • Arbetsmiljöansvar

  • Det regionala utvecklingsansvaret

• SamRus: Med samiska perspektiv — regional utveckling i Jämtland Härjedalen
  (https://gaaltije.se/med-samiska-perspektiv-regional-utveckling-i-jamtland-harjedalen/)

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Ramprojekt Energieffektiva företag Jämtland Härjedalen (RUN/73/2018)

Se även upprättad slutrapport och utvärdering för ovanstående ramprojekt samt slutrapport för projektet Utökad energi- och klimatrådgivning - Laddbara mil med transportbil (RUN/551/2021)

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Ett förslag med tre delar arbetades fram och beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202 (RUN/544/2020). En av delarna är den så kallade Landsbygdspotten. Potten avser en summa på 500 000 kronor per år som undantagits från upphandlingen och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet.

Utifrån ovanstående fastställde nämnden i maj 2022, § 81, riktlinjer för hantering av landsbygdspotten för 2022, som öppnade upp för aktörer att söka finansiering till initiativ som omfattar landsbygd och näringslivsutveckling i Jämtland Härjedalen. Under året inkom fjorton ansökningar. Samtliga granskades utifrån fastställda riktlinjer, stämdes av mot den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018). Totalt beviljades fem ansökningar.

Nedan följer en kort information för beviljade ansökningars status:

• Skördefesten, Torsta, Projektperiod 20220620–20220930.
Marknadsföring av ett evenemang där konsumenter får träffa och handla av sin lokala bonde, mathantverkare, slöjdare m.fl. och lära om matens ursprung. Slutrapport har inkommit.

• Samiska talare, Stiftelsen Gaaltije. Projektperiod: 20221001–20231231.
Projektet har startats upp med att tillgängliggöra samiska talare och föreläsare.

• Faktablad - Lokal energiproduktion, Hushållningssällskapet Jämtland. Projektperiod: 20221101–20230331.
Uppstart har skett kring att ta fram ett faktablad av relevanta energitekniker som är applicerbara på landsbygdsföretag.

• Vilka är Jämtlands läns tillverkande industrin och tjänstenära industriföretag?, IUC Zgroup Projektperiod: 20230101-20231231.
Uppstart har skett kring kartläggning av industriföretag som skapar ett statistiskt jämförbart underlag.

• HANDGRIPLIGT - en kreativ resa i länet, Gaupa Hantverk Ek förening Projektperiod: 20230301–20240228. Inget att rapportera, projektledare utsedd.

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 2018:597) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med en årsredovisning.

Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2022–2024 (RS/261/2021) beslutat om fyra strategier:

• Strategi för länets utveckling

• Strategi för våra medarbetare

• Strategi för god ekonomi

• Strategi för vård

Regionala utvecklingsnämnden verkställer 8 strategiska inriktningar inom de tre förstnämnda områdena vilka följs upp i denna rapport.

Majoriteten av målen och mätetalen inom Strategi för länets utveckling är uppnådda. Endast ett verksamhetsmål har röd statusmarkering och har inte uppnåtts (öka andelen deltagare som slutför längre utbildning vid Birka Folkhögskola). Vad gäller Strategi för våra medarbetare är mål uppfyllda / inte helt uppfyllda vilket medför att arbetsmiljöfrågor fortsatt är ett behov att främja under 2023. Inom Strategi för god ekonomi uppnås inte de två målen som gäller kostnadsutvecklingen. Där är det framförallt bruttokostnadsutveckling till följd av ökade trafikkostnader som avviker kraftigt.

Verksamheterna inom nämndens områden har under året haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen har öppnat upp igen med såväl digitala erbjudanden som flertal fysiska föreställningar under hösten. Arbete med regionala kultur- och biblioteksplaner samt plan för kulturella och kreativa branscher har fortlöpt med övrig kultursamverkan. Folkhögskolorna erbjuder nya kurser och har haft högt söktryck. Antalet deltagarveckor har ökat med 6 % från 2021. Inom kollektivtrafiken märks nu återgång inom resandet som ökat med 35 % från 2021, där ungdomar varit tidigast att återvända. Resandemönstret är dock förändrat och antal resor utgör 86 % av nivån för 2019. Hos Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner, påverkansarbete och projektverksamhet liksom handläggning och informationer kring stöd samt även nytt lagstadgat uppdrag kring kompetensförsörjning. Under hösten har tillsatts ny regional utvecklingsdirektör som påbörjat uppdrag att förstärka det gemensamma arbetet inom förvaltningsområdets tre verksamheter samt att intensifiera kommunikationsuppdraget kring det regionala utvecklingsansvaret och dess uppdrag, insatser och resultat.

Det ekonomiska resultatet för 2022 uppgår till ett överskott om +0,8 miljoner kronor jämfört med givna budgetramar. Kollektivtrafiken gör som prognosticerats en förlust (-13,5 mkr). Denna är dock lägre än befarat då delägda Norrtåg återlämnar 12,3 mkr (30 %) av de tågtrafikkostnader som debiterats under året. Ekonomiska utfallet inom kollektivtrafik är ändock präglat av att resande och biljettintäkter fortfarande inte är helt återställda efter pandemin, men främst av kostnadsutvecklingen inom avtalade trafikupphandlingar utifrån omvärldsfaktorer. Övriga verksamheter uppvisar överskott. Tjänster som är/varit vakanta samt ändrad regionintern fördelning av personalomkostnadspåslag har medfört lägre personalkostnader än budgeterat. Statsbidrag och egna intäkter inom främst kultur och bildning har utfallit högre än vad som uppskattats vid budgetering.

Förvaltningsområdets anställda är per den 31 december samma som vid samma tidpunkt 2021, men omräknat till årsarbetstid har färre timmar arbetats. Andelen sjuktimmar har ökat något från 2021 till 3,3%, vilket överstiger målvärde på 3%. Arbetsmiljöindex ligger fortsatt högt även om arbetsbelastningen på sina håll varit hög bland annat när tjänster varit vakanta eller tillfälligt tillsatta.

Region Jämtland Härjedalen mottog i december 2021 regeringens beslut Villkor för budgetåret 2022 för regionerna och Gotlands kommun inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 19 Regional utveckling och 22 Kommunikationer (villkorsbeslutet).

Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna ska ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten som genomförts under året utifrån Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Återrapporteringen ska göras enligt en given mall där alla frågor ska besvaras, dock måste inte insatser inom alla områden i mallen ha genomförts.

Återrapporteringen ska vara Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 21 februari 2023.

Regionala utvecklingsnämnden arbetade under förra mandatperioden med att ta fram en länsgemensam påverkansagenda. Ärendet lyftes för en första diskussion i regionens samverkansråd i juni 2020. Kontinuerliga dialoger har därefter förts med samverkansrådet, regionala utvecklingsnämnden och dess presidium. Utöver detta har ett internt arbete genomförts inom olika sakområden i syfte att identifiera vilka påverkansfrågor som är aktuella inom det regionala utvecklingsuppdraget. Detta arbete har resulterat i ett antal förslag som presenterades vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj 2022 (Bruttolista påverkansfrågor – Länsgemensam påverkansagenda, daterat 2022-05-30) tillsammans med ett förslag till fortsatt process för framtagande av agendan. Nämnden beslutade dock att återremittera ärendet med motiveringen att tidplanen för den fortsatta processen behöver ses över.

Påverkansfrågorna har sedan diskuterats i partigrupperna och lyftes åter för diskussion i nämnden efter sommaren. I och med att den nya majoriteten relativt nyss tillträtt samt att det även genomförts flera ändringar av majoritetsförhållandena i länets kommuner, föreslås att ärendet hänskjuts ytterligare och att frågan om en eventuell länsgemensam påverkansagenda lyfts igen till sommaren 2023. Under tiden pågår löpande arbete med påverkansarbete utifrån tidigare prioriterade frågor samt sådana som uppkommer exempelvis genom Europaforum Norra Sverige, Stockholmskontoret, Transportutvecklingsrådet samt Ledningsgrupp för kompetensförsörjning och Strukturfondspartnerskapet.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2021, § 191, att inleda processen med att utforma ett upphandlingsunderlag för plats- och besöksnäringsutveckling. Jämtland Härjedalen Turism (JHT) har under de senaste åren utfört uppdraget utifrån ett avtal med Region Jämtland Härjedalen (RUN/652/2020). Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till politisk styrgrupp för upphandlingen.

I april 2022 avbröts upphandlingen, dels då JHT flaggat för en omstrukturering av sin verksamhet och pågående diskussion med ägarna kring verksamhetens inriktning samt med kommunerna om ökad kommunal finansiering, dels för att Region Jämtland Härjedalen ville säkerställa en långsiktig styrning och hantering av frågan. Befintligt avtal med JHT är därmed förlängt till 2023-12-31. JHT har även fått ökad finansiering från kommunerna för fortsatt verksamhet under 2023 (RUN/189/2019) på 1 miljon kronor.

Med anledning av att nämndens presidium såväl som de tjänstepersoner som varit inblandade i upphandlingen har bytts ut, samt att den fortsatta diskussionen inom JHT om omstrukturering pågår, kvarstår behovet av att genomföra en analys utifrån ägarperspektiv och behoven i länet av utveckling inom plats- och besöksnäringen. Därmed föreslås att en utökad analys genomförs inför en eventuell upphandling av tjänsten. Detta för att säkerställa att Region Jämtland Härjedalen har ett genomarbetat beslut kring sin egen roll i framtida plats- och besöksnäringsutvecklingen och därmed vilka tjänster som eventuellt bör upphandlas från extern leverantör.

Konsekvensen av den utökade analysen är att ett avtal för plats- och besöksnäringsutvecklingen potentiellt inte är på plats inför 2024, samtidigt som JHT:s nuvarande avtal löper ut 2023-12-31. Avtalet kan därför behöva förlängas ytterligare.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt kultursamverkansmodellens förordning (2010:2012). En förutsättning för stöd är att regionen har upprättat en kulturplan och att kulturplanenen överensstämmer med förordningen. Regionen är mottagare av statsbidrag till regional kulturverksamhet, anslag 1:6 ap.1, och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans och musikverksamhet, museiverksamhet - och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild-och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Region Jämtland Härjedalen har beviljats ett samlat bidrag om 41 167 000 kronor att fördela enligt förordningen. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Statsbidraget innebär en ökning från år 2022 genom en uppräkning för pris och löneomräkning med 459 000 kronor (1,14%) samt en förstärkning med
465 000 kronor. Kulturrådet bedömer dessutom att omfördelningen av statliga medel i lika delar till de fyra ingående regionerna i kommunförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) ger ökad transparens för statens bidrag och möjlighet till regionala prioriteringar. Regionen har därför beviljats en tilldelning på 3 000 000 kronor avseende detta.

Förslag till fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet inom Kultursamverkansmodellen 2023 innebär därmed att NMD erhåller 3 000 000 kronor enligt överenskommelse med övriga regioner inom förbundet och att övriga verksamheter i kultursamverkansmodellen erhåller en generell uppräkning om 1,14% av statsbidraget. Återstående förstärkning om 499 430 kronor tilldelas Stiftelsen Jamtli som även signalerat omfattande ekonomiska behov. Beslut om fördelning grundar sig på Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2023 (RS/1651/2018), verksamheternas ansökningar till regionen samt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021).

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2023 vid sitt sammanträde i februari.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids och distansstudier

• kulturprogram

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Birka folkhögskola är 8 186 tilldelade deltagarveckor. Under 2022 producerades sammanlagt 8 931 deltagarveckor. Planen för 2023 och 2024 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna. Utifrån nuvarande förutsättningar gällande kompetenstillgång har ansökan till utbildningen Beroendeterapeut inte öppnats inför hösten 2023. Förändring gällande antagningen till denna utbildning kan komma att förändras under våren.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Bäckedals och Birka folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Bäckedal och Birka, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2023 vid sitt sammanträde i februari.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids- och distanskurser

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Under 2023 tilldelar Folkbildningsrådet Bäckedals folkhögskola 5 000 deltagarveckor i ingångsvärde. Den nationella satsningen på utökade studieplatser upphör vilket innebär minskad verksamhet motsvarande ca 500 deltagarveckor jämfört med 2022. Under verksamhetsåret 2022 producerades 5 513 veckor sammanlagt. Planen för 2023 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som tas av Folkbildningsrådet.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på promemorian Krav på folkhögskolorna när undersköterska blir en skyddad yrkestitel. Eventuella synpunkter ska lämnas till Utbildningsdepartementet senast den 16 mars 2023.

Undersköterska blir den 1 juli 2023 en skyddad yrkestitel. I promemorian lämnas förslag till en ändring i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Förslaget innebär att det ska vara ett villkor för en folkhögskola som vill få statsbidrag för kurser med yrkesinriktning mot arbetet som undersköterska att folkhögskolan ställer krav på resultat av lärande som motsvarar de krav som ställs på motsvarande utbildning inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

Folkhögskolorna ska också vara skyldiga att utfärda ett intyg till de studerande som har nått godkänt resultat, så att de på samma sätt som den som har en motsvarande utbildning från gymnasiekosa eller kommunal vuxenutbildning kan ansöka hos Socialstyrelsen om att få ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på rapporten Nulägesanalys av enskilda vägar med inriktning på skogsbrukets transporter. Eventuella synpunkter ska lämnas till Skogsstyrelsen senast den 3 mars 2023.

Under 2021 tog Skogsstyrelsen initiativ till en ny samverkansprocess i syfte att ta ytterligare steg mot önskvärt tillstånd och utveckling avseende enskilda vägar, framför allt skogsbilvägar. Den aktuella rapporten utgör ett första resultat av nyss nämnda process.

Rapporten utgör en bred nulägesanalys av väginfrastrukturen i skogen. I rapporten beskrivs hur det ser ut idag och varför, samt betydelsen av det lågtrafikerade vägnätet för skogsnäring och landsbygd. Tanken är att nulägesanalysen ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med att ta fram branschgemensamma strategier och åtgärder för det lågtrafikerade vägnätet.

Den 12 maj 2022 genomfördes Näringslivsparlamentet i Jämtland Härjedalen för andra gången, ett samarbete mellan Handelskammaren Mittsverige och Region Jämtland Härjedalen. Näringslivsparlamentet är en aktivitet som återskapar ett fullmäktigemöte där företagare får sätta sig på politikernas plats och göra sina röster hörda i ett antal frågor. Det hela grundar sig i ett behov av att skapa en mötesplats mellan politik och näringsliv. En plats där företagare och politiska beslutsfattare kan mötas under en dag för att öka den ömsesidiga förståelsen. Den 28 april 2021 genomfördes det första Näringslivsparlamentet i Jämtland Härjedalen, ett möte som var både fysiskt och digitalt, år 2022 var eventet helt fysiskt. Det första planerade parlamentet fick med kort varsel ställas in under våren 2020 på grund av Covid-19.

Näringslivsparlamentet 2021 och 2022 blev uppskattade evenemang där över 50 företagare deltog och ställde frågor till regionala politiker inom fyra viktiga utvecklingsområden: hållbarhet, kompetensutveckling, infrastruktur och digitalisering. Evenemanget har vid båda tillfällena genomförts i hörsalen på Östersunds sjukhus, för kommande arrangemang föreslog dock arbetsgruppen i utvärderingen för Näringslivsparlament 2022 att en annan lokal som är mer anpassad för dialogen bör användas.

Region Jämtland Härjedalens del i samarbetet har varit ansvar för att tillhandahålla lokaler, omröstningssystem, livesändning och personella resurser. De personella resurserna uppskattas, med erfarenhet från genomförda Näringslivsparlament 2021 och 2022 till ca 10–25 % av fem personer under cirka tre månader. Upphandlat teknikstöd för evenemanget 2022 uppgick till 38 400 kronor. I budget för 2023 finns 40 000 kronor som kan användas till kostnader för Näringslivsparlamentet.

Om Näringslivsparlament 2023 ska genomföras inleds planering av eventet under våren 2023 med en gemensam arbetsgrupp från Handelskammaren Mittsverige och Region Jämtland Härjedalen. I detta tas dialogen om lokalfråga och resursfördelning inom avsatt budget.

Med anledning av den senaste utlysningen av EU-finansiering inom ERUF-programmet 2021–2027 (Europeiska regionala utvecklingsfonden) har Region Jämtland Härjedalen mottagit ett antal ansökningar om medfinansiering via regionens 1:1-anslag. Totalt har sex ansökningar inkommit gällande medfinansiering av nya projekt:

• Projekt ”Förstudie - Stärkta färdigheter för smart specialisering inom socialt och kooperativt företagande i Jämtland Härjedalen” - Coompanion - Kooperativ Utveckling Jämtlands län ek. för. (RUN/573/2022)

• Projekt ”Förstudie - Grön regional förnyelse Jämtlands län” – Torsta AB (RUN/574/2022)

• Projekt “Twin Peak - Impact Innovation Through Twin Transition” - Peak Innovation AB (RUN/575/2022)

• Projekt ”Förstudie - Industriell regional förnyelse Jämtlands län” - IUC Z-Group AB (RUN/578/2022)

• Projekt ”Förstudie - Regional förnyelse Jämtlands län” - Peak Innovation AB (RUN/579/2022)

• Projekt ”Förstudie industriell symbios i Härjedalen för cirkulär ekonomi” - Härjedalens kommun (RUN/581/2022)

Utöver ovanstående har Region Jämtland Härjedalen även mottagit en ansökan om medfinansiering via 1:1-anslaget till ett projekt som söker finansiering från Interreg NPA (Northern Periphery and Arctic Programme):

• Projekt ”Kulturarv, klimat och utveckling med digitala verktyg” – Stiftelsen Jamtli (RUN/580/2022)

Sista ansökningsdag för medfinansiering var den 15 december. Med anledning av aktuell tidplan för dels Tillväxtverkets prioritering av inkomna ansökningar och Strukturfonspartnerskapets sammanträde, dels Interreg-programmets beslutsprocess kan Region Jämtland Härjedalens beslut om medfinansiering till ovanstående projekt inte vänta till regionala utvecklingsnämndens sammanträde i april. Därför föreslås att beslut om medfinansiering delegeras till nämndens ordförande.

Almi Företagspartner Mitt AB har inkommit med en ansökan om 1 107 274 kronor i medfinansiering till projektet ”Hållbar i osäkra tider”. Övrig medfinansiering kommer i form av egen kontant finansiering och projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland. Projektet sträcker sig från 1 mars 2023 till 31 december 2024.

Pandemi, kostnadsökningar och logistikutmaningar börjar ta ut sin rätt på många företag i länet. Inom mikroföretagssegmentet (1-10 anställda) upplever Almi Företagspartner Mitt AB att utmaningarna är extra stora då större företag ofta har mer utvecklade ekonomifunktioner i sin verksamhet.

Genom detta projekt ämnar Almi bidra till att fler mikroföretag i Mellersta Norrland överlever och utvecklas i den rådande konjunkturen, detta genom allmänfrämjande rådgivningsinsatser med fokus att ge företagen bättre kontroll på sin ekonomi, strukturera upp arbetssätt samt erbjuda kunskap om möjliga ekonomiska stöd.

De insatser som erbjuds målgruppen (mikroföretag) genom detta projekt handlar om att i båda länen utveckla företagens struktur för att fatta kloka beslut under press genom att använda verktyg för att sätta mål, utvärdera företagets ekonomiska nuläge och scenarion för framtiden, identifiera hållbara satsningar och se över finansieringsmöjligheter och även möjliga stöd som finns på marknaden.

Kortsiktigt mål med projektet är att deltagande företag får en bättre kontroll på sin ekonomi, både hur nuläget ser ut samt hur de ska arbeta långsiktigt. Företagen ska även ha fått ökad kunskap i hur de ska tänka kring strategiska prioriteringar i närtid. Långsiktigt ska projektet resultera i en ökning av långsiktigt ekonomiskt hållbara mikroföretag, fler mikroföretag som växer och anställer fler medarbetare tack vare att de har hittat bättre arbetssätt och fått en mer stabil ekonomi. Projektet ska även resultera i fler mikroföretag som gjort en tydlig positiv förflyttning inom hållbarhetsområdet.

I den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 lyfts vikten av att det är betydelsefullt med kunskaper om olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar och att åtgärder anpassas utifrån dessa, vilket överensstämmer med upplägget på detta projekt. Vidare framgår i strategin att det är viktigt att åtgärder tar hänsyn och anpassas till företagens storlek. Mikroföretag är viktiga för utvecklingen av näringslivet inte minst i gles- och landsbygden.

Projektet harmoniserar även med den regionala utvecklingsstrategin i vilken det framgår att länet år 2050 har ett diversifierat näringsliv samt att företagandet, i kombination med kreativitet och förnyelseförmåga och bra samverkan mellan akademi, civilsamhälle, offentlig och- privat sektor, har gjort att vi tagit tillvara möjligheterna med nya slags affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering. Då målgruppen för projektets aktiviteter inte är branschspecifik utan erbjuder stöd till en bred målgrupp bidrar projektet övergripande till alla fyra styrkeområden inom programmet för smart specialisering. Men primärt riktar sig projektet mot aktörer inom områdena "Jord, skog och vatten" och "Upplevelser".

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag, mål: 100 st

(Totalt 200 deltagande företag jämt fördelat mellan de båda länen)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Peak Innovation AB har inkommit med en ansökan om 5 536 908 kronor till projektet ”SOURCE”. Projektet är ett samverkansprojekt där Mittuniversitetet och Kärnvirke Arkitektur AB är formella samverkansparter. Projektet söker även medfinansiering från Interreg Sverige Norge och part på norsk sida är Nasjonalparken Næringshage AS. Projektet sträcker sig från 1 april 2023 till 31 mars 2026.

Projektet föregås av förstudien ”SOURCE - Sustainable development of housing for recreational use” som medfinansierades av både Region Jämtland Härjedalen och Interreg Sverige Norge (RUN/496/2021).

Projektet syftar till att öka kompetensen och bidra till omställning av små och mellanstora bolag i Jämtland Härjedalen och Tröndelag till en mer naturpositiv fritidshusutveckling. Fokus ligger på utvecklandet av hållbara fritidshus med fokus på naturbaserade, cirkulära och regenerativa lösningar som bidrar till att bygga upp lokalsamhället och naturområden. Ett skifte mot en mer naturpositiv fritidshusutveckling möjliggör att företagen bidrar till den gröna omställningen samtidigt som det kan generera nya marknadsmöjligheter.

På kort sikt är projektets huvudmål att främja små och medelstora företag i Jämtland Härjedalen och Tröndelag till en mer naturpositiv fritidshusutveckling.

Projektet har även delmål som är tätt kopplat till de olika arbetspaketen som exempelvis ett gränsöverskridande nätverk inom området, genomförande av piloter med sammanställning i en Toolbox som ska efterleva projektet för aktörer att ta del av. Projektets målsättning är att nå 30 företag.

På längre sikt är målsättningen att det material och lärdomar som kommer fram, dokumenteras och paketeras i en ToolBox under projektet, lever vidare och dras nytta av. Både av företag men även av andra typer av organisationer.

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. För att främja en klimat- och miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher i hela landet är det viktigt att tillvarata innovationskraft och förmåga till omställning i näringslivet. Nya eller utvecklade affärsmodeller, leverantörs- och kundrelationer samt hållbara varor och tjänster kan exempelvis skapa möjligheter för företag att verka och utvecklas i hela landet.

Vidare ligger projektet i linje med styrkeområdet Jord, skog & vatten i programmet för smart specialisering. Den gröna omställningen innebär nya affärsmöjligheter, ekosystemtjänster och stor potential i utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller. Potential finns även i att hitta kopplingar mellan näringsliv och akademi. I arbetet framåt med att utveckla styrkeområdet ingår att skapa nätverk mellan olika sektorer för att främja innovationer och öka konkurrenskraften. Gällande styrkeområdet Upplevelser finns också beröringspunkter då fritidsbostäder är en viktig del. Nyttjandet av naturresurser måste vara hållbart och i takt med att människors miljö- och klimatmedvetenhet ökar finns också potential till utveckling och tillväxt.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag, mål: 30 företag

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Torsta AB har inkommit med en ansökan om 1 987 601 kronor i medfinansiering till projektet ”SYSTER gastronomi”. Projektet söker även medfinansiering från Interreg Sverige Norge och Oi Trøndersk Mat og Drikke AS är part på norsk sida. Projektet sträcker sig från 1 februari 2023 till 30 juni 2026.

Projektet föregås av en förstudie som genomförts under 2021/2022 med finansiering från Interreg Sverige Norge i vilken Torsta och Oi Trøndersk Mat og Drikke AS haft samverkan. SYSTER står för: Stärkt via Samverkan/Yrkesstolthet/Samisk mat/Traditioner/Erfarenhetsutbyte/Rörlighet och syftar till att genom ett gränsöverskridande arbetssätt stärka lärandet om lokal och samisk matkultur.

Mål på kort sikt är att projektet ska stärka och utveckla lärandet om samisk matkultur i grundskolan, via skolmåltider samt inom mat och hälsoområdet. Tillsammans ska skolor i Jämtlands län med skolor i Trøndelag definiera vad som behövs för att nå detta och utveckla en praktisk verktygslåda/kunskapsbank vilken tillhandahåller metoder som kan anpassas och användas av kommuner, främst riktat till skolväsende, samt till fristående skolor. Projektets mål är bland annat att ta fram tre rapporter men också att kompetenshöja såväl lärare som elever.

På längre sikt anges bland annat följande effekter:
- En attraktivare region och gränsregion
- Utvecklad/förändrad undervisning i skolan, och ökad måluppfyllelse inom mat- och hälsoprofessionen, samt tvärvetenskapliga mål
- Ökad kunskap och status i ämnet
- Skolmåltider integrerade i undervisningen
- Fler arbetstillfällen

I beredningsprocessen har dialog förts med övriga projektstödshandläggare samt med interna strateger. Dialog har också förts med kontaktperson från stödsökande. Att verka för ökad kunskap, innovation och förädlingsvärde gällande lokal och samisk mat och dess följdeffekter bedöms på inget sätt oviktigt. Men innehållet och upplägget i den specifika ansökan bedöms inte följa de ramar som gäller för det statliga anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, framför allt med anledning av projektets målgrupp.

Projekt finansierade med statliga anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder behöver välja en s.k. resultatkedja med tillhörande indikator (vad som ska mätas). Det är endast möjligt att välja ett alternativ, inte flera olika, och det finns en nationell guide som handläggare har att förhålla sig till i bedömningen och som reglerar detta. Det är viktigt att beakta vad medlen i huvudsak ska användas till inom ramen för det aktuella ärendet. Hos Interreg ska bland annat antal deltagare i utbildningsprogram mätas som indikator. Det är inte en valbar indikator för 1:1-medlen.

Det aktuella projektet bedöms utifrån detta resonemang väldigt blandat i sin utformning, och i grund och botten riktar aktiviteter till fel målgrupp utifrån sökta medel, vilket är den huvudsakliga problematiken. Primär målgrupp är lärare inom hemkunskap, därefter anges olika chefer inom skola och rektorer som målgrupp. Hur företag genom denna satsning ska stärkas och därigenom bidra till regional utveckling bedöms som otydlig och det bedöms vidare finnas ett glapp mellan projektets direkta aktiviteter och företagsnytta och för företag stärkt konkurrenskraft.

Region Jämtland Härjedalens enhet för beredning av projektstöd fick kännedom om denna ansökan i ett väldigt sent skede, när ansökan var anpassad för och redo att skickas in till Interreg. I ansökan till Interreg framgår att Torsta AB ska finansiera den del av projektet som inte har täckning av Interreg (Interreg 65% och Torsta 35% av total finansiering). Ingen medfinansiering från Region Jämtland Härjedalen framgår och projektet förefaller ha finansieringen ordnad.

Den nu gällande versionen av Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd fastställdes av regionala utvecklingsnämnden den 31 mars 2020, § 41 (RUN/493/2019). Riktlinjerna beskriver vilka grundläggande förutsättningar och villkor som gäller för stöden och vilka hållbarhetsdimensioner inklusive etiska aspekter som bedöms i beredningen. De definierar även att regionala utvecklingsnämnden senast i december ska fastställa vilka företagsstöd som Region Jämtland Härjedalen ska erbjuda under kommande verksamhetsår. Den modellen för politisk styrning av företagsstöden som då fastställdes var helt ny. Tillsammans med riktlinjerna fastställdes även tre bilagor; Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:210, Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:211 samt Särskilda villkor vid stöd som har medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Som en följd av detta beslutades att göra en översyn av styrdokument kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar gällande befintliga styrdokument. Bland annat beslutade regionala utvecklingsnämnden i februari 2022, § 25, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av gällande riktlinjer för företagsstöd. Det förslag till nya riktlinjer som nu tagits fram har även anpassats utifrån att nya förordningar trädde i kraft 1 januari 2023.

Modellen för politisk styrning av företagsstöden föreslås vara intakt och fungera på samma sätt som tidigare. De tidigare villkorsbilagorna föreslås upphävas. Enligt de nya förordningarna får beslutet förenas med de ytterligare villkor som krävs för att syftet med stödet ska tillgodoses. Villkoren ska då framgå av beslutet. Avsnittet om etiska aspekter har utvecklats med hänsyn till omvärldsläget och vid behov föreslås en rutin där avstämning om etiska aspekter ske under beredning med regionala utvecklingsnämndens presidium.

Stiftelsen Norrlandsfonden: Nominering av 1 ledamot för perioden 2023-07-01 – 2026-12-31 (för varje ledamotsplats ska en man och en kvinna föreslås)

Regionalt skogsprogram för Jämtlands län 2020-2030, styrgrupp: Val av 2 representanter för perioden 2023-02-21 – 2026-12-31