Möte 2021-02-23

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: Tisdagen den 23 februari kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde), Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Stärkta bibliotek och Digitalt först

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Presentation av nya chefer

• Läget i organisationen

• Överenskommelsen

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: Länsgemensam påverkansagenda

• Lägesrapport: Stockholmskontoret

• Lägesrapport: Europasamarbetet och programskrivning

• Internkontrollplan 2021 - ärendet flyttas fram till mars

• UCCN Sustainable 2030 (RUN/563/2019)

• Sammanställning av pågående projekt

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut.

Regionfullmäktige har i regionplanen för 2020 beslutat om strategiska mål inom ramen för fyra olika strategier; strategi för god vård, strategi för länets utveckling, strategi för våra medarbetare samt strategi för ekonomi och verksamhetsresultat. Det är de målen som regionstyrelsen och nämnderna har i uppgift att verkställa. Regionala utvecklingsnämnden verkställer strategiska mål inom de tre sistnämnda områdena.

Covid-19 har medfört många nya behov där pandemin utmanat oss att se över strukturer, att hitta nya flexibla verktyg och vägar för att hantera krisen. Graden av måluppfyllnad har påverkats av den pågående pandemin, men ett stort antal aktiviteter har genomförts eller påbörjats.

När det gäller strategi för länet utveckling noteras att en hel del verksamhet har kunnat genomföras och mål uppnås trots pågående pandemi. Mål som inte har uppnåtts beror till stor del på att arbetet bedrivs i långa processer med beroende av många olika aktörer i och utanför länet. Mål som under året inte har hunnit uppfyllas finns med i verksamhetsplanen för 2021.

Inom strategin för ekonomi och verksamhetsresultat har målet om ökade intäkter nåtts, där ökningen uppgår till 15,3%. Målet 95% för inköp med avtal nås inte, utan det stannar vid 86%. Insatser har gjorts genom införande av ett nytt inköpssystem och utbildningar. Ytterligare insatser planeras 2021.

Det ekonomiska resultatet för 2020 uppgår till ett överskott om 2 342 000 kronor. I de verksamhetsområden som uppvisar överskott, utgörs de största posterna av externa medels ökade täckning av personalkostnader, ej nyttjade medfinansieringsmedel i projekt och minskade produktionskostnader inom scenkonsten. Vidare står minskat resande för en inte obetydlig del av överskottet. Kollektivtrafikens underskott uppgår till nära sju miljoner kronor, vilket beror på intäktsbortfall under andra halvåret.

Det högt ställda målet för sjukfrånvaro på 3 % nås inte, utan uppgår till totalt 4% av tillgänglig arbetstid. Förvaltningsområdets arbetsmiljöindex når 4,8, vilket är i paritet med tidigare mätningar. Den utförda tiden har ökat med 17,9 årsarbetare jämfört med föregående år. Ökningen är främst med anledning av överföring av verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till egen regi.

För produktionsmålen har Birka och Bäckedals folkhögskolor överträffat målen för antal deltagarveckor. Detta har möjliggjorts genom att ställa om hela kurser eller vissa moment till distansundervisning. Estrad Norr har fått ställa in en stor del av sitt utbud och kollektivtrafiken har tappat en stor del av resandeströmmen under pandemin, varför dessa verksamheter inte når uppsatta produktionsmål.

Region Jämtland Härjedalen mottog i december 2019 regeringens beslut Villkor mm. för budgetåret 2020 för regionerna samt Gotlands kommun inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer (villkorsbeslutet).

Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsansvaret. Regionerna ska ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten som genomförts under året utifrån Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Återrapporteringen ska göras enligt given mall där alla frågor ska besvaras, dock måste inte insatser inom alla områden i mallen ha genomförts. Återrapporteringarna från regionerna sammanställs och används av regeringen som underlag vid exempelvis budgetarbete och myndighetsdialoger.

Årets verksamhet har präglats av stora övergripande processer som revidering av den regionala utvecklingsstrategin, framtagande av program för smart specialisering, skrivning av regionalt program för Europeiska regionala fonden och deltagande i förberedelser inför Europeiska socialfonden+. Samtidigt har ett stort arbete gjorts för att stötta näringslivet utifrån den svåra situation som uppstått på grund av covid-19.

Återrapporteringen ska enligt villkorsbeslutet vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 21 februari 2021. Region Jämtland Härjedalen har blivit beviljad förlängd svarstid till den 23 februari.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021-2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2021 vid sitt sammanträde i februari.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids- och distanskurser

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes i september 2020, § 104. Under våren-20, med kort varsel på grund av covid-19, möjliggjordes genom extra deltagarveckor för folkhögskolor att utöka sitt utbildningsutbud. Utifrån dessa startades hösten 2020 en lokalvårdarutbildning samt en resurspedagogutbildning resurspedagogutbildningen genomförs även under hösten 2021. Utöver dessa arbetar båda folkhögskolorna på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen med planering av uppdragsutbildning Ambulanssjukvårdare med planerad kursstart hösten 2021.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021-2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2021 vid sitt sammanträde i februari.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids- och distanskurser

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes i september 2020, § 105. Inför höstterminen 2021 sker följande förändringar i kursutbudet:
Pandemin har varit ett incitament för att både starta upp fler distanskurser och för att låta genomföra befintliga kurser helt eller delvis på distans. Till hösten planeras distanskursen Kreativt berättande/Social hållbarhet som arbetar med foto, film och skrivande som skapande uttrycksmedel. Skinngarvningskurserna fortsätter att utvecklas och under vårterminen kommer 4 deltagare att få mottaga sina gesällbrev i garvaryrket. I fortsättning kommer intervallet att ändras så att den avslutande terminslånga gesällkursen förläggs till vårterminen.

Utöver dessa arbetar båda folkhögskolorna på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen med planering av uppdragsutbildning Ambulanssjukvårdare med planerad kursstart hösten 2021.

Region Jämtland Härjedalen är huvudman för den regionala biblioteksverksamheten, med placering inom förvaltningsområde regional utveckling och enheten Kulturutveckling, område Kultur och bildning. Den regionala biblioteksverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen.

I bibliotekslagen (SFS 2013:801, ändring 2019:961) anges att varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Där tydliggörs att kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska ange mål och prioriteringar för den regionala verksamheten under perioden men också vara stödjande för kommunala biblioteksplaner och inspirerande för andra aktörer som samverkar med den regionala biblioteksverksamheten, exempelvis den ideella sektorn. Kungliga biblioteket är den myndighet som har nationell överblick på biblioteksområdet och som följer upp processen med att utforma biblioteksplaner på kommunal och regional nivå.

Nu gällande biblioteksplan fastställdes i oktober 2018 (RUN/591/2017) och gäller till och med 2022.

Arbetet med att utforma ett förslag till ny regional biblioteksplan i Jämtland Härjedalen kommer att ske under 2021 och 2022 i nära samverkan med biblioteksverksamheten i regionen och i en tjänstedesignprocess där många olika intressenter involveras. En remissutgåva av planen planeras till våren 2022 med remisstid under maj-september. Regionfullmäktige fastställer regional biblioteksplan 2023 – 2026 senast i november 2022.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt förordningen (2010:2012). En förutsättning för stöd är att regionen har upprättat en kulturplan och att kulturplanenen överensstämmer med förordningen. Regionen är mottagare av statsbidrag till regional kulturverksamhet, anslag 1:6 ap.1, och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans och musikverksamhet, museiverksamhet - och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild-och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Region Jämtland Härjedalen har beviljats ett samlat bidrag om 35 072 000 kronor att fördela enligt förordningen. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Utöver en generell uppräkning med 1,3 % samt en förstärkning av verksamhetsbidraget med 1,6 % blir den tidigare förstärkningen om 950 000 kronor till Regional biblioteksverksamhet permanent, i syfte att öka utbud och tillgänglighet samt läs- och litteraturfrämjande insatser. En permanent förstärkning går till Musikaliska scenkonsten med 1 398 000 kronor, samt en förstärkning med 500 000 kronor till professionella scenkonsten för insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet. Underliggande förslag till fördelning av statliga medel 2021 till regional kulturverksamhet innebär en förstärkning enligt ovan samt av verksamheter som i sin ansökan till regionen ansökt om specifik verksamhetsutveckling. Dessutom föreslås en förstärkning av dans med 191 000 kronor.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på utredningen om utvinning av alunskiffer (SOU 2020:71). Remissvar ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 22 mars 2021.

Regeringen beslutade den 12 mars 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas (Dir. 2020:26). Ett av syftena med minerallagstiftningen är att skapa intresse för prospektering och brytning hos såväl svenska som utländska aktörer. En annan viktig del i den svenska mineralpolitiken är att styra mot cirkulära modeller och utvinning ur sekundära material.

Utredningen förklarar att bakgrunden till uppdraget är ett ökat intresse för prospektering i alunskiffer inom ramarna för de ambitiösa klimatmål som Riksdagen, den svenska regeringen och den europeiska gröna given har satt.

Utredningen framhåller att en nyckelfaktor för utvecklingen av grön teknik är tillgången till innovationskritiska metaller och mineral. EU är i stor utsträckning beroende av import av de flesta av dessa metaller och mineral, vilket innebär en risk för medlemsstaternas ekonomier och försörjningstrygghet samt även en risk för bristande kontroll över att produktionen uppfyller unionens krav på miljömässig och social hållbarhet.

Utredningen har redogjort för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige. I Sverige är det möjligt att hitta vanadin (används i litiumjonbatterier) och andra innovationskritiska metaller och mineral bland annat i alunskiffer. Ämnena förekommer också i gruvavfall och annat avfall. I dag pågår projekt för att de också ska kunna återvinnas ur sekundära källor i framtiden.

Utredningen har sammanställt kunskap om alunskifferns sammansättning och miljörisker förknippande med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer samt identifierat kunskapsluckor. Utredningen har även beaktat förslag från andra relevanta utredningar som är under beredning.

Utredningen har analyserat hur regelverket för utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer kan skärpas och tagit fram förslag på följande regelskärpningar:

• att sökanden i ansökan om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession särskilt ska ange om ansökan avser alunskiffer;

• att bearbetningskoncession som avser alunskiffer endast får beviljas den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning;

• att frågan om påverkan på jord- och skogsbruket ska utredas särskilt i koncessionsärendet efter underrättelse från bergmästaren.

Därutöver föreslår utredningen en myndighetsgemensam vägledning för tillämpning av bestämmelser avseende frågan om påverkan på jord- och skogsbruket. Utredningen föreslår även ett antal åtgärder för att öka kunskapen kring hantering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer. Med beaktande av de kunskapsluckor som har identifierats föreslår utredningen bland annat att information sammanställs i databaser samt forskningsåtgärder.

Ändringar av minerallagen och mineralförordningen träder i kraft den 1 januari 2022. Sammanfattningsvis anser Region Jämtland Härjedalen att de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen är otillräckliga för att skydda miljön i områden med alunskiffer. Region Jämtland Härjedalen vill se ett förbud mot brytning av alunskiffer.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar inom sammanhållningspolitiken N2021/00324. Remissvar ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 30 april 2021.

Inom EU finns ett omfattande regelverk på området för den s.k. sammanhållningspolitiken. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal EU-förordningar som upprättas för sjuårsperioder. Europeiska kommissionen har för den kommande programperioden 2021–2027 lagt fram förslag till ett flertal EU-förordningar. Med anledning av vissa av de föreslagna förordningarna föreslås ändringar i svensk lagstiftning. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

Enligt promemorian är konsekvenserna av ändringarna ett tydliggörande av vilka EU-förordningar som avses. Ändringarna i promemorians förslag medför inga kostnads- eller andra finansiella konsekvenser för det allmänna, enskilda eller för miljön och människors hälsa. Däremot bedöms att en tydlig hänvisning till gällande EU-rätt bör förenkla och öka regelefterlevnaden.

Region Jämtland Härjedalen delar promemorians slutsatser och har inget att erinra mot förslagen.

EU-programmet Interreg Sverige-Norge ger stöd till gemensamma svensk-norska projekt som utvecklar samhälle och näringsliv inom olika insatsområden.

Programmets utgångspunkt är EU:s investeringsprioriteringar. I Interreg Sverige – Norges programförslag har arbetsgruppen valt ut de områden som bidrar till att övervinna hinder genom ett gränsregionalt samarbete:

• Ett smartare Europa med fokus på forskning, innovation och smart specialisering

• Ett grönare, koldioxidfritt Europa med fokus på klimatförändringar och cirkulär ekonomi

• Ett mer socialt Europa med fokus på gränslös arbetsmarknad och utbildning

Remissen är ett resultat av ett samarbete mellan programområdets åtta regioner: Värmland, Jämtland Härjedalen, Dalarna, Västernorrland och Västra Götalandsregionen samt de norska fylkeskommunerna Innlandet, Trøndelag och Viken. Regionerna och fylkeskommunerna, som alla är gränsregioner, delar flera utmaningar, styrkeområden och förutsättningar, vilket programförslaget har som utgångspunkt.

Remissen inkom till Region Jämtland Härjedalen den 9 februari. På grund av den begränsade handläggnings- och svarstiden föreslås att beslut om Region Jämtland Härjedalens yttrande över remissen delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av planupprättare, har ansvaret för att revidera den regionala transportplanen (tidigare benämnd länstransportplan). Enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur (SFS 1997:263) ska Region Jämtland Härjedalen upprätta en länsplan till ledning när medel för investeringar och förbättringsåtgärder ska fördelas. Länsplanen ska, med hänsyn till de regionala förutsättningarna, bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Nuvarande länstransportplan omfattar tidsperioden 2018-2029 (Länstransportplan för Jämtlands län 2018-2029, RUN/412/2017, beslutad av regionfullmäktige 2018-11-20, § 151).

Framtagandet av en reviderad och uppdaterad plan sker i nära samverkan med kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen och andra parter som kan antas vara berörda. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för att ta fram ett förslag till regional transportplan som fastställs av regionfullmäktige.

Det är i skrivandets stund ej beslutat om planen kommer att omfatta en 12- eller 16-årsperiod (2022-2033 alternativt 2022-2037). Beslut om detta förväntas komma under andra kvartalet 2021.

En processplan, som anger en preliminär tidplan, har tagits fram för arbetet. Där beskrivs även det arbete som redan påbörjats under hösten 2020. Målsättningen är förslag till regional transportplan ska fastställas av regionfullmäktige i november/december 2021. En politisk styrgrupp bestående av regionala utvecklingsnämndens presidium samt ytterligare två ledamöter ska utses för arbetet.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att delta i en styrgrupp för utveckling av persontrafik på Stambanan genom övre Norrland sträckan Bräcke – Ragunda – Sollefteå – Kramfors. Idag bedrivs inte någon persontrafik på järnvägssträckan utan endast godstrafik. Styrgruppens mål kommer därmed att vara att få till stånd persontrafik på sträckan, enligt beskrivning i inbjudan. Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att utse politiker och tjänsteperson till styrgruppen för detta arbete.

Bräcke kommun, Kramfors kommun, Ragunda kommun och Sollefteå kommun har enligt inbjudan beslutat att delta i arbetet. Region Västernorrland har tagit beslut om att ingå i arbetsgrupp för persontrafik från kusten på Ådalsbanan mot Kramfors – Sollefteå.

En utredning kring persontrafik med tåg på sträckan Östersund - Umeå gjordes inom projektet Mittstråket under 2019; ”Analys av trafikering med persontåg Östersund – Umeå via Sollefteå eller Sundsvall” (Trivector 2019:52). Utredningens slutsatser och rekommendation beskriver att en ny persontågslinje Östersund – Sollefteå – Umeå har en låg kostnadstäckning jämfört med en utveckling av dagens system, men möjligen kan vara intressant om fokus ligger på det långväga resandet och om de skattemedel som idag satsas på flyg kan överföras till tåg. Utredningen beskriver vidare att Ådalsbanan mot Kramfors – Sollefteå från kusten har pendlingspotential.

Region Jämtland Härjedalen har en regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan som utgör grunden för regionens krisberedskap. För kollektivtrafiken finns även en krisberedskapsplan som preciserar hur kollektivtrafikens aktörer ska arbeta. Planen fastställdes av regionala utvecklingsnämnden i februari 2020, § 17.

Utifrån lärdomar av pågående Coronapandemi har kollektivtrafikens krisberedskapsplan reviderats med förtydliganden kring vilka delar av verksamheten som är samhällsviktig och prioriteringsgrunderna för trafiken.

För att upprätthålla kollektivtrafikens samhällsviktiga funktion krävs att Beställningscentral, Länstrafikens trafikplaneringsfunktion, samt trafikföretagens trafikledarfunktion säkerställs. Samhällsviktig verksamhet är den som i första hand ska beredskapsplaneras.

Arbetspendling, skolskjuts och sjukresor identifieras som samhällsviktig verksamhet och har högst prioritet. Trafik i pendlingslägen och vid skolornas start- och sluttid prioriteras. Geografiskt prioriteras kollektivtrafikens stomstråk som binder samman kommunernas centralorter med regioncentrum Östersund. I första hand flyttas resurser (bussar och förare) mellan trafikavtal.

För sjukresor bör vården se över vilka sjukresor som ska ges högsta prioritet och vilka som vid behov kan prioriteras ner.

Kvälls-, helgtrafik samt perifer trafik med lågt resande ges lägre prioritet, liksom färdtjänst och riksfärdtjänst.

Norrtågstrafiken har under en tioårsperiod till och med juli 2021 statlig medfinansiering inom ramen av ett försöksprojekt. Trafikverkets utredning Norrtåg från 2021 - Från Försök till samverkansavtal (TRV 2020/25574) visar att det finns tillgänglighetsvinster i stora delar av trafiken som motiverar ett nytt avtal.

Förslaget till samverkansavtal gäller trafik från 1 augusti 2021 till och med den 9 december 2023, med möjlig förlängning till och med 13 december 2025 vilket motsvarar tidpunkt för nuvarande operatörsavtal för Norrtågstrafiken. Trafikverkets finansiering uppgår i förslaget till cirka 98 Mkr på årsbasis för hela Norrtågstrafiken, vilket är en ökning från cirka 60 Mkr per år under försöksperioden. Den minskade kostnaden för Norrtågs ägare fördelas i enlighet med konsortialavtalet.

Samverkansavtalet innebär att regionala kollektivtrafikmyndigheterna, RKM, bland annat åtar sig att bedriva tågtrafik enligt en viss nivå, och svara för den finansiering som inte Trafikverket står för. RKM har uppdragit till Norrtåg AB att upphandla operatör för trafiken och att sköta verksamheten. Samverkansavtalet tecknas mellan Trafikverket och RKM i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

För Norrtågstrafiken i Mittstråket är planeringsinriktningen att skapa ett trafikupplägg med avgångar på fasta minuttal för att förenkla för resenärerna, och på sikt att skapa en förbättrad koppling till Trondheim.

Inför tidtabellsperiod T22, som sträcker sig från december 2021 till december 2022, har möjligheterna att införa en tredje tur till Storlien med möjlighet att resa vidare till Trondheim utretts av Norrtåg AB. Ett förstärkt utbud stärker kopplingen och resmöjligheterna mellan länderna. När Meråkerbanan elektrifieras, enligt nuvarande tidplan 2024/25, förbättras möjligheterna ytterligare och det finns ett värde i att redan tidigare bygga upp en marknad för trafiken.

Att införa en tredje tur innebär att tåg som idag vänder i Duved förlängs till Storlien, en sträcka på cirka 47 km, med vändning i Storlien mitt på dagen där resenärer kan byta till tåg mot Trondheim. Nettokostnaden för Region Jämtland Härjedalen bedöms kunna uppgå till 500 000 kronor per år. Trafikförändringen förutsätter att motsvarande beslut även fattas av Norge.

Norrtåg AB behöver säkerställa att trafiken som helhet kan utföras med tillräcklig kvalitet. Bedömningen är att en tredje tur i nuläget inte kan införas till T22 utan betydande negativa konsekvenser, och trafikförändringen föreslås flyttas fram i tid till tidigast T23. Anledningen är framförallt de kapacitetsbrister som finns på Mittbanan. Under T22 planerar Trafikverket också upprustningar på banan vilket innebär hastighetsnedsättningar som förstärker problematiken. En styv tidtabell med avgångar på samma minuttal kan inte upprätthållas i samma utsträckning, och vissa avgångstider förskjuts vilket påverkar bytesmöjligheterna i Sundsvall.

Under T22 finns också risk för fordonsbrist i Norrtågssystemet, och eventuellt indragna turer, som en följd av uppgraderingen av signalsystemet ERTMS. För Mittbanan är bedömningen att det då handlar om en indragen tur i vardera riktningen Sundsvall-Östersund, vilket istället måste utföras med ersättningsbuss.

Kollektivtrafiken i Norrland har under ett antal år följt arbetet med utvecklingen av den nationella standarden för biljett och betalsystem (BoB-standarden). Standarden var färdigutvecklad 2017 och har sedan dess implementerats i ett antal län runt om i Sverige, den ger förutsättningar för att göra det enklare för resenärer att köpa och resa sömlöst i Sveriges kollektivtrafik. Befintliga biljett- och betalsystem behöver nu uppgraderas till standarden för att följa utvecklingen i branschen, verksamheten behöver också investera i ny validatorutrustning samt påbörja upphandling av app. Därutöver behöver befintlig apps biljettutbud utökas samt uppgraderas och svara mot nya lagkrav gällande tillgänglighet (WCAG) som för app-lösningar börjar gälla i juni 2021.

Att stå utanför en uppgradering ger stora negativa konsekvenser för kollektivtrafiken i länet:

• Ett icke fullt fungerande biljett- och betalsystem äventyrar intäkter från betalande resenärer om 80 miljoner kronor per år.

• Att inte följa med i digitaliseringen av biljetter skadar attityden till att resa kollektivt och kollektivtrafiken minskar i attraktionskraft.

Område kollektivtrafik, tidigare Länstrafikens verksamhet, har sedan ett par år tillbaka deltagit i ett projekt tillsammans med övriga norrlandslän gällande ett framtida gemensamt biljett- och betalsystem. Projektet formaliserades under våren 2019 och den 23 september 2019 tog styrelsen för Länstrafiken i Jämtlands län AB ett inriktningsbeslut om att ingå samverkan i ett fortsatt projekt med övriga norrlandslän i framtagandet av ett nytt biljett- och betalsystem. Samverkansavtalet fanns inte med som en bilaga i upprättat överlåtelseavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Norrlandslänens gemensamma mål i samverkansavtalet är ”Sveriges mest välkomna kollektivtrafik”, det innebär bland annat att:

• Det ska vara enkelt och smidigt för resenären att köpa biljett och resa inom länet eller över länsgräns oavsett trafikslag (buss och tåg).

• Kollektivtrafikens biljettutbud ska vara tillgängligt för hela länet, oavsett var resenären är bosatt.

För norrlandslänens del genomfördes en förstudie under första halvåret 2020. Förstudien mynnade ut i en rekommendation kring ett handlingsalternativ. Under hösten 2020 har handlingsalternativet utretts både juridisk och tekniskt och verksamheterna är nu redo för nästa steg i projektet. I korta drag bygger alternativet på en uppgradering av befintligt biljettsystem med en investering av nya biljettläsare, så kallade optiska validatorer, som till skillnad från dagens biljettläsare kan validera både biljetter som säljs i app och plastkort.

Uppgraderingen och optiska validatorer möjliggör att befintligt biljettsystem:

• Följer den nationella standarden för biljettsystem.

• Verksamheten kan intäktssäkra alla resor som görs med mobilbiljetter.

• Möjlighet att tillmötesgå den efterfrågan som finns bland resenärer att utöka antalet biljettyper i appen från dagens dag- och enkelbiljetter till att också erbjuda de rabatterade biljetterna så som exempelvis Länskort, 20-resorskort och stadstrafikens Tankkort.

Projektet, dvs uppgraderingen av befintligt biljettsystem, beräknas pågå under 15 månader. Verksamheten ser ett behov av att redan under 2021 påbörja delen i projektet att utrusta fordon med ny validatorutrustning, detta med anledning av att säkra biljettintäkterna, säkerställa resandestatistiken samt förebygga fuskåkande. De åtgärder som vidtagits med anledning av Coronapandemin, däribland stängda framdörrar på bussen, har gjort att föraren inte haft någon interaktion med resenärer och därmed ingen möjlighet till försäljning av biljetter ombord. Resenärer har hänvisats till att förköpa biljetter och ladda busskort i förväg, en hänvisning till ett ytterst begränsat distributionsnät av biljetter till kollektivtrafiken i länet. Med anledning av att påstigning sker genom bakdörr har utrustningen för att validera busskort flyttats till mittendelen av bussen. Valideringsutrustningen kan endast validera busskort och inte mobilbiljetter och det görs därmed ingen maskinell kontroll av mobilbiljetter ombord. Det har med anledning av pandemin blivit tydligt att verksamheten inte är rustad för ett resande där biljetter måste köpas i förväg. Analyser av biljett- och försäljningsstatistiken visar på ett sannolikt intäktsbortfall om totalt 5,6 mkr för 2020, ett bortfall som går att koppla till fuskåkande. Samtidigt behövs utbudet av biljetter i appen utökas, detta för att göra det enklare och tillgängligare för resenären att köpa biljetter. Med de få försäljningskanaler som erbjuds idag har inte länets befolkning samma förutsättningar att komma åt hela kollektivtrafikens biljettutbud, det blir en orättvisa beroende på var resenären är bosatt. Med ett större utbud i appen minskas orättvisan och tillgängligheten ökar. De åtgärder som planeras redan 2021 föreslås finansieras av det generella statsbidraget på grund av Coronapandemin, vilket disponeras av regionstyrelsen och beslutas i särskilt ärende. Kostnader för 2022 och framåt tas med i budgetarbetet inför kommande år.

Protokoll utskott för kollektivtrafikfrågor: 2020-12-18

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-12-07, 2021-02-08

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview