Möte 2024-04-09

Tid för justering: onsdag 10 april (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Styrdokument och dokumenthierarki regionalt utvecklingsansvar
• Process för medfinansieringsbeslut
• UNESCO Creative Cities Network
• Vattenbrukscentrum Norr AB
• Fördjupning: Arbetsmiljö och medarbetarenkät 
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Lokaler kulturverksamheten
• Scenkonstbiennal
• Månadsrapport februari och mars

• Originn (RUN/280/2022)
• Stärkt regional kapacitet inom kommersiell service (RUN/280//2023)

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 21 november 2023, § 192, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2024. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i april göra en uppföljning av det regionala serviceprogrammet.

 

I oktober 2021 fick Region Jämtland Härjedalen och övriga regioner erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala serviceprogram. Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 23 maj 2023, § 89, att fastställa regionalt serviceprogram för åren 2023–2030 (RUN/536/2021). Beslut om årliga handlingsplaner delegerades till regional utvecklingsdirektör.

 

Region Jämtland Härjedalens regionala serviceprogram 2023-2030 tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018) och program för smart specialisering (RUN/430/2018) samt nationella förordningar för kommersiell service. Programmet har utarbetats i bred samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen Jämtlands län och syftar till god tillgång till kommersiell service i olika typer av landsbygd. Programmet bidrar till att stärka samordningen av de olika ekonomiska stöd och insatser som regionerna, länsstyrelsen och Tillväxtverket beslutar om.

 

Region Jämtland Härjedalen är ansvarig för att det regionala serviceprogrammet genomförs och följer upp dess insatser. Handlingsplaner har utarbetats för åren 2023 och 2024 via det regionala nätverket Service Z (bestående av Region Jämtland Härjedalen som sammankallande aktör tillsammans med länets kommuner och Länsstyrelsen i Jämtlands län). Handlingsplanerna innehåller en beskrivning av planerade insatser för året med uppföljningsbara mål och vem som ansvarar för insatsen.

 

Uppföljning sker årligen utifrån riktlinjer från Tillväxtverket och denna uppföljning ligger till grund för kommande års handlingsplaner. Arbetet avrapporteras skriftligt till Tillväxtverket under kvartal 1. Uppföljning av handlingsplanen redovisas i sin helhet i dokumentet Uppföljning av regionalt serviceprogram (RUN/536/2021). Nedan följer några axplock därur rörande prioriterade områden:

 

Prioriterat område: Medborgare
* Följt upp förändringar i nationella styrmedel som till exempel förordningar, remisser med mera genom yttranden och dialoger med Post och telestyrelsen, Tillväxtverket m.fl.
* Främjat navfunktionen som butiker har som mötesplats och nätverk. Invigning av två SOT-punkter (service och trygghetspunkter) i Lillhärdal, Härjedalen, och Borgvattnet, Ragunda. Där medverkade förutom butiken även skolan och civilsamhället.

 

Prioriterat område: Servicegivare
* Sprida kunskap om olika typer av stöd hos befintliga och möjliga servicegivare i länet samt verka för ökade investeringar i energieffektivisering och annan miljömässig hållbarhet. Aktiviteterna har resulterat till under året beslutade stöd:

• Hemsändning 8 st., 1 537 062 kronor
• Servicebidrag 7 st., 1 007 710 kronor
• Investeringsbidrag 12 st., 3 482 980 kronor
• Stöd till korrosionsskydd 3 st., 1 745 475 kronor
• Antal fysiska företagsbesök 22 st. Företagsbesöken har skett i samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna samt i vissa fall även med Länsstyrelsen Jämtlands län. Förutom detta sker samtal och digitala möten löpande.

 

Prioriterat område: Offentliga intressenter
* Fortsatt processtöd till länets kommuner för arbetet med att ta fram serviceplaner, samt tillämpning av fastställda serviceplaner.
* Verka för samverkan med andra närliggande län tex i gemensamma projekt.
* Resurser har beviljats i form av projektet Resurser till genomförande av regionalt serverprogram Jämtlands län. Medfinansiering sker från Tillväxtverket och regionalt 1:1-anslag.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 21 november 2023, § 192, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2024. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i april göra en uppföljning av arbetet med smart specialisering.

 

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av det regionala programmet för smart specialisering är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 (fastställt av regionfullmäktige i november 2020, § 128, RUN/430/2018) slår fast länets prioriterade styrkeområden: Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser och Digitala lösningar. Här adresseras på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning.

 

Smart specialisering är ett arbetssätt för det regionala utvecklingsarbetet och ett sätt för att utveckla våra fyra, ovan nämnda, styrkeområden. Smart specialisering går ut på att strategiskt satsa resurser på att stärka och utveckla dessa styrkeområden för att kunna nå länets övergripande vision och målbild för 2050.

 

Vidare ligger Program för smart specialisering Jämtland Härjedalen 2021-2027 till grund för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. En uppföljning av det arbete som skett inom ramen för program för smart specialisering presenteras i Uppföljningsrapport Smart specialisering (S3), daterad 2024-03-14.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021–2024 för Bäckedals och Birka folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens plan för 2024 framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Bäckedal och Birka, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2024 vid sitt sammanträde i februari. Kursutbudet för Birka folkhögskola fastställdes den 20 februari, § 7. Det har därefter framkommit behov av en mindre revidering av fastställt kursutbud.

 

Birka folkhögskola har under snart två läsår genomfört en 1-årig konstnärlig spelutvecklingsutbildning som ges på heltid. Målsättningen med utbildningen är att deltagaren efter utbildningen ska ha tillräckliga kunskaper för att producera datorspel. Deltagaren kommer ha verktygen för ett framtida jobb inom datorspelsbranschen som medarbetare i ett redan etablerat spelteam, eller på egen hand som spelutvecklare i eget företag.

 

Redan från start var planen att försöka utöka utbildningens omfattning till förmån för fördjupade kunskaper och utökad möjlighet till kvalitativ praktik. Inför läsåret 2024–2025 har skolan, i samråd med branschen och utifrån deltagarnas återkoppling, utvecklat kursplanen samt säkerställt kompetensen för att bedriva en tvåårig utbildning. Deltagare som nu genomfört det första året får möjlighet att fortsätta sina studier kommande läsår. Med anledning av detta föreslås en revidering av fastställt kursutbud som innebär en utökning av spelutvecklingsutbildningen från ett till två år.

 

Under fokusområdet Breddat deltagande och skapande i Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 återfinns utvecklingsbehovet att utveckla arbetet med spelkultur.

Sedan oktober 2021 har det på länsnivå funnits en plan för regional kompetensförsörjning. Arbetet påbörjades efter att regionala utvecklingsnämnden i maj samma år gav regiondirektören i uppdrag att ta fram en plan för arbetet med regional kompetensförsörjning tillsammans med relevanta aktörer i länet.

 

Det faktum att kompetensförsörjning ej löses av en enskild aktör eller nivå har legat som en viktig ansats vid utformningen av planen. Fokus ligger därmed på frågor som inte löses av enskilda aktörer utan på frågor som just kräver samverkan och gemensamma insatser på den regionala nivån för att leda framåt. Med en gemensam plan på plats har det blivit lättare att få en strategisk och samlad överblick över pågående satsningar och initiativ men också att gemensamt mobilisera för nya.

 

Planen, som sträckte sig från 2021-2023 (RUN/347/2021), har nu setts över och reviderats tillsammans med aktörer som har uppdrag kring kompetensförsörjning på länsnivå. Den gruppering som framför allt spelat en viktig roll i såväl framtagande av planen som vid revideringen av den är ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning. Gruppen består av representanter från Region Jämtland Härjedalen, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, Handelskammaren, Jämtlands gymnasieförbund, Folkhögskolorna, Kommunförbundet Jämtland Härjedalen samt kommunala företrädare som representerar samtliga kommuner från nätverk för vuxenutbildningschefer och Tillväxt/näringslivschefer. I arbetet med revideringen av planen har även andra aktörer i länet bidragit.

 

Några större ändringar i planen har inte funnits behov att göra inför kommande treårsperiod då den övergripande behovsanalys som låg till grund för föregående plan i allt väsentligt fortfarande är aktuell. Revideringsprocessen i sig har framför allt varit betydelsefull då den möjliggjort såväl förtydliganden som identifiering av fördjupande behov och förslag på aktiviteter framåt. Processen har också underlättat mobilisering kring nyttjande av extern finansiering, exempelvis ESF+, i syfte att få till stånd en förstärkt utveckling kring vissa delar.

 

Sedan augusti 2022 har det i lagen om regionalt utvecklingsansvar förtydligats att det för samtliga regioner ingår att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Detta görs på olika sätt i regionerna, en del har exempelvis detta mer tydligt uttryckt i sin regionala utvecklingsstrategi medan andra ännu inte har detta på plats. För vårt län är det idealiskt att detta formaliseras genom den plan för regional kompetensförsörjning som aktörerna tillsammans tagit fram. Planens innehåll harmoniserar väl mot såväl nationell strategi för regional utveckling i hela landet 2021-2030 som mot Regional utvecklingsstrategi Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i.

Regeringen har avsatt totalt 4,6 miljarder kronor i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2023–2027, varav 800 miljoner kommer utlysas år 2024. Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.

 

Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:

• Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes under perioden 15 januari – 5 februari 2024.
• Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som kommer att pågå under perioden 11 april – 2 maj 2024.

 

Regionerna får alltså möjlighet att rapportera sina regionala prioriteringar till PTS. Syftet är att styra utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå genom stödfinansierad utbyggnad. Det är bredbandskoordinatorerna i regionerna som ansvarar för att ge data till PTS under den här perioden.

 

Kriterier att tillämpa vid regional prioritering
PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet.

 

Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av fem av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionen ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen. Kriterierna är:

• Främjande av anslutningar till samhällsviktiga funktioner, som till exempel skolor, vård- och omsorgsboenden och allmänna kommunikationer
• Beaktande av andra insatser som till exempel regionala initiativ och stödinsatser
• Beaktande av områdesspecifika förutsättningar som innebär sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad
• Beaktande av långa avstånd till närmaste nod i befintligt nät
• Områden som har utmaningar med postservice, mobiltäckning eller har sämre tillgång till ombud för grundläggande betaltjänster

 

Prioritering av byggnader
Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen, d.v.s. byggnader som inte är fritidshus, som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen.

 

Region Jämtland Härjedalen bör ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader och denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun. Varje kommun får gärna rådgöra detta arbete med bredbandsaktörer inom respektive kommun.

 

Kommunerna föreslår också lämpliga kriterier, enligt ovan, för respektive prioriterad byggnad.

 

Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 2 maj.

 

I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 20 februari, § 9, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram ett förslag på nya/andra lokaler som är bättre anpassade för kulturverksamhetens behov. Förslaget, inklusive kostnadsbedömning, ska återredovisas senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i september 2024. Fastighetsavdelningen inom Region Jämtland Härjedalen har fått detta uppdrag och i gemensam dialog med regionala utvecklingsdirektören föreslås redan nu, som ett första steg i en långsiktig plan, en förändring av hyreskontrakten för de lokaler som nyttjas av Estrad Norr.

 

Förslaget innebär att, på grund av långvariga och stora brister i arbetsmiljön på Folkets hus som accelererat under årets första månader, snarast teckna ett nytt hyreskontrakt i anslutning till Scenkonstverkstan i Odenskog. Förslaget innebär även att meddela Folkets hus att Region Jämtland Härjedalen efter 31 januari 2025 inte längre ämnar hyra de Svarta lådorna på Folkets hus, och därmed inte tar över det hyresavtal angående dessa som idag innehas av men nu sagts upp av Östersunds kommun från och med 31 januari 2025. De utökade ytorna om 250 kvadratmeter i anslutning till Scenkonstverkstan innebär en tillfälligt ökad kostnad under åtta månader om sammanlagt 160?000 kronor som delvis täcks av en av Folkets hus erbjuden hyresreduktion för de lokaler som nu inte går att använda. En eventuell överstigande kostnad kan hanteras inom befintlig budgetram för verksamhetsområde Kultur och bildning (Estrad Norr).

 

Uppsägningen av Svarta lådorna kommer fortsättningsvis innebära en besparing som med stor marginal skulle täcka kostnaderna för de utökade ytorna vid Scenkonstverkstan. Långsiktigt kommer detta förbättra både arbetsmiljö och ekonomi i verksamheten samt löser akut avsaknaden av fungerande kontor och kök som man tvingats utrymma på grund av takläckage på Folkets hus. Avgörande faktor är dock att arbetsmiljön för medarbetarna kommer att bli avsevärt bättre.

 

På längre sikt innebär detta lägre fasta kostnader samt en långsiktig anpassning till nya flexibla arbetssätt för att möta kommande års krympande ekonomi. Att släppa de Svarta lådorna på Folkets hus kan innebära en övergång till mindre kvantitet gällande egen produktion men ett ökat fokus på kvalitet, vilket Scenkonstverkstan möjliggör på ett adekvat sätt. Ökat fokus kommer också att läggas på infrastruktur och breddat deltagande i hela länet. Att få tillgång till de utökade delarna vid Scenkonstverkstan ger möjlighet att undersöka alternativa administrationsmiljöer, exempelvis aktivitetsanpassade kontorslokaler.

 

Denna lösning ger för Estrad Norrs del tidsutrymme för framtagandet av den handlingsplan som behövs för att lösa hela kulturverksamhetens lokalproblem. Denna handlingsplan behöver

• visa på lösningar som inte är kostnadsdrivande men ändå ger bättre och mer ändamålsenliga lokaler för kulturen,
• förankras med medarbetare och politik, samt
• meddelas Folkets hus för att söka förhandling om tillfälliga lösningar fram till att nya lokallösningar är på plats.

Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har tillsammans med ScenSverige inlett diskussioner om att stå som värdar för Scenkonstbiennalen i Östersund den 2–8 juni 2025.

 

Scenkonstbiennalen är Sveriges största scenkonstfestival och vänder sig till både allmänhet och bransch. Under en vecka i maj vartannat år visas det bästa från Sveriges scener upp inom teater, musikteater, dans och cirkus. Det är en arena för alla genrer inom scenkonst och en mötesplats för scenkonstnärer från hela landet, men också med många utländska gäster. Biennalen innefattar även föreställningar från värdorganisationen samt internationella gästspel. Dessutom erbjuds ett hundratal seminarier, workshops, samtal, debatter, årsmöten, styrelsemöten – och inte minst festligheter. Arrangemanget beräknas locka runt 1500 personer under vanligtvis 5-6 dagar.

 

Med 2025 års biennal placerad i Jämtland Härjedalen, ges en möjlighet att kunna skapa något unikt, utifrån några av länets kommuners och i synnerhet Östersunds speciella förutsättningar. Utgångspunkten är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med sitt styrkeområde Upplevelser, men också Regional kulturplan. Den konst och kultur som skapas här och nu, tar avstamp både i vår samtid och historia. Jämtlands län är kontrasterna mellan staden, den levande landsbygden och den storslagna naturen. Den omfattar en mångfald av uttryck att förvalta och förnya. Dåtid – samtid – framtid. Den kulturella infrastrukturens särprägel utgörs av de många små aktörerna, de små scenerna och det mångfaldiga och mycket engagerade föreningslivet.

 

Biennalen planeras att som tematik utgå från urfolkskonst med särskild inriktning på samisk scenkonst. Stiftelsen Gaaltije ser genom samverkan med Biennalen möjligheter att utveckla såväl relationer till internationella urfolksföreträdare som att bidra till att öka intresset för och kunskapen om urfolkskultur. Under samma tid som Scenkonstbiennalen genomförs planerar nämligen Stiftelsen Gaaltije, att tillsammans med bl.a. Saemien Sijte i Snåsa, Norge genomföra interregprojektet WIC, World Indigenous Center, där ambitionen är att skapa världens mest kända urfolksregion. I det projektet planeras att med utgångspunkt i urfolkskultur bidra i event som verkar för att stärka såväl arrangörers kompetens som att generellt bidra till hela mittregionens utveckling som besöksmål. Att Scenkonstbiennalen och detta projekt genomförs samtidigt är en stark framgångsfaktor för båda dessa satsningar.

 

Att som region få möjligheten att tillsammans med Östersunds kommun stå värd för ett av landets största kulturevenemang, kan lyfta fram kulturens kraft och självklar faktor för regional utveckling. Biennalen blir ett bra tillfälle att visa upp vår region som en region för konstnärer och allmänt kulturintresserade att bosätta sig och verka i. Konkret kommer därför biennalen att ha Östersund som centralort där två ytterligare kommuner kommer att erbjudas möjlighet att stå värd som en del att kunna tillgängliggöra biennalens program i samverkan med lokala arrangörer.

 

Arbete kommer att pågå under 2024 för att förankra finansiering av arrangemanget såväl internt som med externa parter. Slutligt beslut om kommunens finansiering kommer att fattas innan sommaren.

 

Region Jämtland Härjedalens del i arrangemanget kommer enligt överenskommelse med ScenSverige och Östersunds kommun att vara att tillhandahålla lokaler under arrangemanget samt personella resurser såväl inför som under arrangemanget De personella resurser som avsatts för ett eventuellt genomförande är en månads arbetstid för i första hand Estrad Norrs personal. Kostnaden beräknas i dagsläget uppgå till cirka 800?000 kronor. Eventuell projektledare på plats i förarbete och under samt efterarbete och externa tekniker som behövs under själva genomförandedagarna ska enligt överenskommelse tas inom den totala budget som ScenSverige har att hantera. I övrigt avsätts tid för medverkan i olika former under genomförandet av biennalen från Kultur och bildnings samtliga verksamheter, uppskattningsvis cirka 4-6 personer en eller flera dagar.

 

Utredning pågår gällande regionens finansiering i övrigt och är beroende av den externa finansieringen. Region Jämtland Härjedalen ansvarar även för att ansöka om kulturanslag från Kulturrådet för arrangemanget. Ansökan om 1,5 miljoner är inlämnad och svar förväntas under maj månad.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över regeringens betänkande Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58). Utredningen har haft i uppdrag att ge förslag som syftar till att vidareutveckla den kultursamverkansmodell som finns idag som reglerar det statliga stödet till regional kulturverksamhet. Utredningen föreslår bland annat en ny lag om samverkan mellan stat, region och kommun på kulturområdet i syfte att skapa förutsättningar för jämlik samverkan och att göra det möjligt för kommuner att fördela statsbidrag. Vidare föreslår utredningen att öppna upp för nya konst- och kulturområden som skulle kunna erhålla statsbidrag samt att ersätta nuvarande kulturplaner med kultursamverkansplaner.

 

Remissvaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast den 27 mars 2024 men Region Jämtland Härjedalen har fått förlängd svarstid till 10 april 2024.

 

Region Jämtland Härjedalen är positiv till samverkan inom kulturområdet och välkomnar initiativ som kan stärka detta men menar att betänkandet i många avseenden är otydligt och saknar konsekvensbeskrivningar. De etablerade och väl utvecklade strukturer som nu finns på plats är ett resultat av den formaliserade kultursamverkansmodellen och utan att mer medel tillförs modellen går det inte att behålla dessa strukturer och samtidigt utveckla nya samverkansformer. Ekonomiska incitament tycks saknas för detta vilket gör förslagen verkningslösa.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037 (rapport 2024:003). Inriktningsunderlaget är upprättat av Trafikverket i enlighet med regeringens direktiv 2023-06-15, Uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737).

 

Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 15 april 2024.

 

Region Jämtlands Härjedalens yttrande baseras på Trafikverkets förslag på inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen och de nationella transport- och klimatpolitiska målen. Fokus är på regionens geografi och Jämtland Härjedalens länsgemensamma transportpolitiska prioriteringar.

Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. Den demografiska strukturen i länet och för flera kommuner minskad befolkning innebär utmaningar med återväxt på arbetsmarknaden. Regionen behöver öka antalet invånare för att klara framtida välfärdsutmaningar och många arbetsgivare i regionen vittnar om att det är svårt att hitta rätt kompetens.

 

Region Jämtland Härjedalen, genom verksamhetsområde Hållbar tillväxt, avser att starta upp ett nytt projekt som adresserar arbetsmarknadsproblem som kompetensbrist, konkurrens, återväxt och arbetsgivare med bristande kompetens och resurser för att attrahera internationell kompetens och försvårande nationella strukturer. Övergripande mål är att metod och arbetssätt för en digital, decentraliserad internationell inflyttarservice är utvecklad, testad och implementerad i samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor, samt att arbetsgivare är bättre rustade att attrahera och integrera internationell kompetens och nya internationella och nationella marknader är identifierade. Projektet ska leda samarbete för att utveckla en innovativt "international house funktion", utveckla och testa nya modeller för att attrahera och integrera kompetens, genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen bland arbetsgivare kring internationell kompetensattraktion. Potentiella målmarknader ska identifieras och digitala plattformar och funktioner för en nationell och internationell marknad ska utvecklats.

 

Projektets primära målgrupp är de aktörer som arbetar tillsammans i projektets aktiviteter, det vill säga. Östersunds kommun, Handelskammaren Mittsverige, Samling Näringsliv, Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen. Dessa centrala aktörer är pådrivande gällande kompetensattraktion och bygger genom projektet en gemensam ny kapacitet tillsammans med näringslivsorganisationernas medlemmar kring frågorna för att kunna samverka med och stödja länets arbetsgivare både inom offentlig och privat sektor gällande kompetensattraktion på en internationell marknad. Aktörerna utvecklar tillsammans ett nytt arbetssätt och kompetens höjs i frågorna, och därmed utökar de sina kunskaper i att bättre och mer träffsäkert arbeta tillsammans med länets arbetsgivare. Sekundär målgrupp, och reell målgrupp för projektets långsiktiga resultat, är länets arbetsgivare, som till stor del utgörs av företag som enskilt saknar tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta med kompetensattraktion strategiskt och med internationellt fokus.

 

Svenska ESF-rådet har utlyst medel för treåriga projekt i programområde D; Öka strukturell kapacitet i Mellersta Norrlands glesa geografi. Region Jämtland Härjedalen får därmed en möjlighet att stärka sitt arbete med att hitta nya/förbättrade metoder och arbetssätt och möjliggör för ett utvecklingsarbete som ligger utanför regionernas ordinarie grunduppdrag och finansiering. Projektet omfattar totalt 17 387 157 kronor och föreslås finansieras med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF+) med 8 166 657 kronor och Region Jämtland Härjedalens anslag 1:1 med 8 820 000 kronor. Östersunds kommun och Samling näringsliv kommer att bidra med kontanta medel (300 000 kronor respektive 100 500 kronor), och Handelskammaren Mittsverige samt Mittuniversitetet med arbetstid (10% av heltid per part).

 

Ansökan om medfinansiering skickades in till finansiärerna den 14 mars, och beslut om finansiering från ESF kommer att fattas i juni. Om projektet beviljas finansiering planeras projektet starta upp i oktober 2024 och pågå till och med september 2027. Beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt där den egna medfinansieringen, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor är enligt regionala utvecklingsnämndens delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör (med rätt att vidaredelegera). Delegationsbestämmelserna anger dock att projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska godkännas av nämnden innan projektstart.

Region Jämtland Härjedalen har under perioden 2020-2024 deltagit i projektet Nationell och internationell politisk påverkan (NIPP) som sedermera bytte namn till North Sweden Stockholm Office (NSSO). Projektägare är Region Västerbotten och Region Jämtland Härjedalen har medfinansierat projektet med totalt 900 000 kronor från regionbudgeten.

 

Projektet har syftat till att öka norra Sveriges synlighet i den nationella debatten och stärka regionernas roll mot den nationella och internationella nivån. Projektet har finansierat en lokal i centrala Stockholm samt en projektledare som samordnar insatser för Norra Sverige som en nationell opinionsbildare. Genom detta projekt kanaliseras gemensamma intressen från de fyra nordligaste regionerna mot nationell nivå för att stärka förutsättningarna för statliga och andra investeringar i norra Sverige. Från och med juni 2023 är kontoret bemannat med en tjänsteperson från de respektive fyra Norrlandslänen. Region Jämtland Härjedalen har haft en anställd sedan november 2022.

 

Region Västerbotten har nu inkommit med en förfrågan om deltagande i ett nytt projekt som gäller perioden november 2024 till oktober 2027, och med en finansiering från Region Jämtland Härjedalen på maximalt 780 000 kronor för hela projektperioden.

 

Projektet syftar till att:

• öka norra Sveriges synlighet i den nationella debatten och stärka regionernas roll mot den nationella och internationella nivån. 
• verka för ökad informationsspridning om tillgångar och behov i norra Sverige och öka deltagandet i nationella debattforum. 
• stärka norra Sveriges legitimitet genom att samordna en gemensam röst för norra Sverige i nationella debattforum.

 

Till skillnad från innevarande projekt kommer deltagarna utöver de fyra Norrlandslänen även omfatta Umeå kommun, Skellefteå kommun, Norrbottens kommuner, Umeå Universitet, Luleå Universitet, Mittuniversitetet, Skellefteå kraft, Norrbottniabanan, Artic Center of Energy samt Botniska korridoren (som finansierar genom en hyra av kontorsplats).

Leader Grogrund Ideell Förening inkom den 11 januari 2024 med en ansökan om 5 388 823 kronor till projektet Leader Grogrund - Landsbygdsutveckling genom Leadermetoden. Projekttiden är 11 januari 2024 till 31 december 2027. Övrig medfinansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Jordbruksverket genom Landsbygdsprogrammet. Inkommen ansökan har reviderats under handläggning då originalansökan inte innefattade en beskrivning av projektets aktiviteter. Därtill har projektets budget justerats och sökt belopp uppgår till 5 411 194 kronor. Stödsökande har inkommit med svar på kompletterande frågor under handläggning av ärendet. Leader Grogrund söker förskott om 400 000 kronor.

 

Leader Grogrund inkom den 8 december 2023 med en skrivelse till Region Jämtland Härjedalen (RUN/535/2023). Svaret på skrivelsen och beredning av denna projektansökan har pågått parallellt.

 

Inför varje ny programperiod bildas ett Leaderområde inom berörda kommuner och det tas fram en utvecklingsstrategi. Om Leader Grogrunds startansökan inte blivit beviljad och strategin inte blivit godkänd tilldelas inte föreningen medel och skulle därmed lagts ned. Aktuell programperiod avser 2023-2027.

 

Region Jämtland Härjedalen har tidigare utrett möjligheterna att finansiera Leaderområden genom statliga anslag 1:1 (RUN/281/2022). I det utredande arbetet gjordes bedömningen att Region Jämtland Härjedalen inte kan överlåta beslutanderätten för anslag 1:1 till en annan organisation.

 

Region Jämtland Härjedalen beslutade 2022 (RUN/392/2021) att finansiering av Leaderområden skulle ske genom att medfinansiera gemensamma projekt som antingen drevs av andra aktörer eller Leaderkontoren själva. För Leader Grogrund beslutades att avsätta 5 411 194 kronor för detta. Nu söker Leader Grogrund projektmedel för sitt arbete med att genomföra programperioden. Sökt belopp i aktuellt ärende förbrukar hela summan som avsattes till Leader Grogrund.

 

Syftet med projektet är att verka för landsbygdsutveckling inom kommunerna Åre, Berg, Krokom, Östersund och Härjedalen genom Leadermetoden. Projektet innehåller aktiviteter som ska möjliggöra denna utveckling genom att via Landsbygdsprogrammet och berörda kommuner finansiera utvecklingsinsatser till projekt. Projektets aktiviteter handlar om att föreningen uppsöker, besöker samt coachar aktörer som kan söka Leader-finansiering och sedermera handlägger ansökningar och beslutar om Leader-stöd i enlighet med Leadermetoden. Vidare ska projektet genomföra aktiviteter för att skapa opinion för landsbygdsfrågor och öka kunskapen om landsbygders villkor, förmedla EU:s roll för landsbygdsutveckling och den utveckling som sker med hjälp av Leadermetodens unika modell. I projektet ingår även aktiviteter för nätverkande, utveckling av föreningen hemsida kommunikationsinsatser i sociala medier. Projektets kostnader är 10 822 388 kronor varav 9 506 484 kronor utgörs av personalkostnader.

 

Mål på kort sikt är att det skett uppsökande verksamhet i alla bygder inom området, och då gärna med andra organisationer i stödsystemet så som berörda kommuners näringslivsutvecklare och regionala utvecklingsstrateger/processledare vid Region Jämtland Härjedalen. Projektet har fört dialoger och coachat aktörer med projektidéer och handlagt ansökningar och fattat beslut om finansiering. Vidare är målsättningen med projektet att öka kunskapen om Leadermodellen och landsbygdsutveckling genom digital kommunikation samt nätverkande i form av workshops, konferenser, etc. Målsättning gällande deltagande organisationer är 30.

 

På längre sikt förväntas projektets aktiviteter ha bidragit till de två utarbetade långsiktiga målen som framgår av föreningens lokala utvecklingsstrategi Attraktiva landsbygder samt Ta vara på engagemang och idéer. Genom att finansiera insatser som drivs i området förväntas det långsiktiga resultat skapas genom dessa aktörers utvecklingsinsatser. Målsättning är därmed kopplat till exempelvis insatsområdet som behandlar Entreprenörskap i den lokala strategin. Genom att främja utveckling av entreprenörskap och företagande är målsättning att behålla skattekraft, bidra till ökad hållbarhet och motståndskraft vid förändrade omvärldsfaktorer samtidigt som konkurrenskraften stärks.

 

Beslutsmotivering

Legal

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

 

Insatserna i detta projekt är inte att betrakta som ordinarie verksamhet och utgör inte stöd till drift. Föreningen Leader Grogrund bildades och föreningen lämnade därefter in sin startansökan till Jordbruksverket för genomförande av programperioden 2023-2027. Om startansökan inte hade blivit beviljad och föreningen inte tilldelats medel hade den fått läggas ner. Förvisso handlar det om driftsrelaterade kostnader för föreningen, vilket också framgår av Jordbruksverkets beslut. Men Region Jämtland Härjedalen gör bedömningen att föreningens verksamhet har en tydlig avgränsning gällande såväl tid, ekonomi och arbetsinsats som gör att det i grunden inte finns någon ordinarie verksamhet eller drift. Föreningens arbete med genomförande av strategin bedöms således uppfylla kraven för att betraktas som ett projekt.

 

Projektet innehåller inga aktiviteter som skulle kunna omfattas av stöd enligt de förordningar som styr företagsstöden.

 

Ekonomisk

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.

 

Projektets kostnadseffektivt är genomgången och det bedöms finnas ekonomiskt utrymme att bevilja medfinansiering till detta projekt. Antagandet bygger bland annat på den prognos som löpande görs gällande utbetalningar för resterande del av året.

Projektet föreslås beviljas förskott om 400 000 kronor. Förskottet stärker uppstarten och därmed genomförandet av projektet, stödsökandes genomförandekapacitet bedöms trots önskan om förskott som god.

 

Strategisk

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

 

Projektet bedöms generellt motiverat utifrån den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med bland annat landsbygdspolitiken. Förutsättningarna för en hållbar regional utveckling varierar mellan olika delar av landet och insatserna behöver därmed anpassas därefter. Samordnade och kompletterande insatser inom och mellan strategiska och prioriterade områden skapar goda förutsättningar för ett mer effektivt genomförande av såväl den regionala utvecklingspolitiken som landsbygdspolitiken samt andra berörda politikområden. ”Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet”. Projektets aktiviteter bedöms ligga i linje just kopplat till samordning av de olika områdena samt med lokalt fokus.

 

Projektet bidrar brett inom och mellan de strategiska områdena och prioriteringarna som exempelvis -Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet, -Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet samt -Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet.

 

Bristande kompetensförsörjning i gles- & landsbygder är ett hinder för utvecklingen av såväl näringsliv som offentlig sektor, vilket projektet kan bidra till att motverka. Likt i Leaders lokala utvecklingsstrategi som i den nationella strategin lyfts att ett mer diversifierat näringsliv på landsbygderna kan bidra till att minska sårbarheten på platser med få arbetsgivare och liten mångfald i näringslivet, vilket bedöms ligga i linje med projektet.

 

Ansökan överensstämmer vidare med den regionala utvecklingsstrategins vision om att vara en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i. Projektet skapar förutsättningar för utvecklingskraft i berörda kommuner genom att stötta den lokala utvecklingskraften. Även i den regionala utvecklingsstrategin likt i den nationella strategin ska hänsyn till inomregionala skillnader och förutsättningarna beaktas och insatser anpassas efter behov.

 

Utifrån programmet för smart specialisering bedöms projektet primärt bidra till styrkeområdet Jord, skog och vatten med grund i de långsiktiga målen samt de aktiviteter som projektet avser genomföra och att helheten syftar till attraktiva landsbygder. Företag som är aktiva inom detta styrkeområde samt tillhörande förädling är en förutsättning för en levande landsbygd.

 

Hållbarhet både vad gäller miljömässigt och socialt bedöms genomsyra den strategi som Leader Grogrund arbetar med att genomföra inom ramen för detta projekt.

 

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator

• Antal deltagande organisationer: mål 30 organisationer

Enligt Styrmodell för Region Jämtland Härjedalen (RS/342/2022, fastställd av regionfullmäktige 2023-06-01, § 72) ska en treårig Regionplan med budget tas fram utifrån långsiktigt strategiska dokument och beskrivna planeringsförutsättningar. Regionplan med budget fastställs av regionfullmäktige och är det styrdokument som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionplanen tydliggör planperiodens politiska viljeinriktning, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas.

 

Arbetet med Regionplan med budget inleds i slutet på året genom att tjänstemannaorganisationen tar fram inspel för respektive verksamhet. Dessa sammanställs per förvaltningsområde vilket för regional utveckling innebär en sammanställning per regional utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnd. Därefter förs dialog i regionledningen för förvaltningen som helhet.

 

Utgångspunkten i framtagandet av inspelen från förvaltningsområdet till regionplan med budget 2025-2027 har varit ej uppräkning av budgetram år 2025 och 2026 i enlighet med gällande Regionplan med budget 2024-2026 (RS/129/2023, fastställd av regionfullmäktige 2023-10-18, § 109). Ej uppräkning innebär för den regionala utvecklingsnämnden att budgetram för 2025 kvarstår på samma nivå som 2024, dvs. 156,3 mkr varav 3,7 mkr är förtroendemannabudget. Med tanke på lönerevision och inflation innebär detta i praktiken att nämnden behöver göra besparingar. Storleken på besparingen uppskattas till ca 5,5 mkr genom att räkna upp 2024 års nettobudget med 3,6%.

 

En framtidsanalys inom det regionala utvecklingsansvaret visar ett ökat fokus på beredskap och försvarsfrågor i samhället som verksamheten behöver förhålla sig till. Från och med 2026 försvinner det riktade statsbidraget för bredbandskoordinator, men fortsatt finansiering av en tjänst som arbetar med frågan kvarstår om inte bredbandsinfrastruktur är fullt utbyggd. Nationellt ökar fokus på regional fysisk planering och energiplaneringsfrågor, och Länsstyrelsens uppdrag om skogsprogrammet har strukits från deras regleringsbrev. Detta kan eventuellt komma att påverka regionernas uppdrag framöver.

 

Inom kultur påverkar dygns- och veckovila verksamheten. Främst de som reser i sitt arbete och vid aktiviteter som genomförs kvällstid/helg, exempelvis i samband turnéer och vid utförande av främjande aktiviteter. Detta påverkar schemaläggningen och hur verksamheten kan förlägga sina aktiviteter. Verksamheten har idag praxis att det går arbetstid istället för färdtid vilket medför ökad risk för brott mot dygns- och veckovila. Avvägningen färdtid/arbetstid kan komma att få ekonomiska konsekvenser. Vilken påverkan arbetstidslagen får på antal aktiviteter och föreställningar är ännu oklart. Den statliga uppräkningen inom kultursamverkansmodellen förväntas minska och utvecklingsmedel från Kulturrådet tas bort. Konsekvenser av Kultursamverkansutredningen (SOU 2023:58) är ännu oklara. 

 

Folkhögskolorna finansieras till två tredjedelar av statliga medel vilket utgår från tilldelade deltagarveckor. Om folkhögskolorna inte kan producera de tilldelade veckorna krävs statliga medel tillbaka och tilldelningen minskar över tid. Utredning angående statliga bidrag till folkbildning pågår och publiceras 14 juni 2024. 

 

Rekryteringar, resor och inköp övervägs innan de genomförs och den regionala utvecklingsnämnden förväntas ha en ekonomi i balans 2024.

 

För 2025 finns möjlighet att hantera ej uppräkning inom ramen för nämndens plan 2025. Utifrån uppdraget som tilldelats Fastighetsavdelningen att se över lokaler för Kultur och bildning, kommer lokaler att sägas upp och billigare alternativ sökas. Inom samtliga av regionala utvecklingsnämndens verksamheter kan generella sänkningar av kostnader komma att göras för att kunna bibehålla alla delar av verksamheten, om än i mindre skala. Detta kommer att medföra minskat stöd till både interna och externa aktörer. Dessutom ses arbetsuppgifter och verksamheter över vid eventuella vakanser för att undersöka möjligheten att omfördela och förändra arbetsuppgifter istället för att rekrytera. Ej uppräkning kommer att innebära sänkt ambitionsnivå och färre genomförda insatser.

 

Ej uppräkning även 2026 motsvarande ytterligare 5,5 mkr i besparing tillsammans med de osäkerheter som framtidsanalysen visar innebär däremot att politiska prioriteringar av pågående verksamhet och gällande avtal behöver göras för att nämnden ska klara av att fortsätta ha en ekonomi i balans även efter 2025.

1. CPMR centrala styrelsen (Political Bureau). Nominering av representanter.
2. CPMR Executive Committee, Baltic Sea Commission (BSC). Nominering av representanter.