Möte 2023-06-13

Tid för justering: onsdag 14 juni (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Förtroendemannautbildning:

  • Kulturstöd, priser och stipendier

  • Folkhögskolor

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Översyn Länspartnerskapet (RUN/136/2022) - ändrad tidplan

• Mötesplats ung kultur (RUN/179/2021)

Se även upprättad slutrapport för projekt Vägar till hållbar utveckling (RUN/174/2020).

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 4 april 2023, § 60, att ge nämndens presidium i uppdrag att ta fram ett förslag på vilka principer som bör gälla för nämndens deltagande/representation vid olika typer av arrangemang. Ett första förslag presenteras och diskuteras vid nämndens sammanträde i maj, och har nu konkretiserats enligt följande.

Deltagande vid aktiviteter
För att både skapa bättre kunskap kring nämndens ansvarsområde och att främja regionens utveckling, är det av stor vikt att regionen och regionala utvecklingsnämnden är representerade vid olika konferenser och möten där nämndens frågor hanteras. Självklart deltar de arvoderade råden vid många sådana tillfällen under året, men det finns vinster både för nämndens arbete men också för intrycket av regionen utåt att Region Jämtland Härjedalen sluter upp med bredare representation i vissa sammanhang där regionens intressen bör bevakas.

För att gynna en så stor bredd som möjligt bör så många av nämndens ledamöter som möjligt ges möjlighet att delta vid aktiviteter och därför bör ledamöter som inte deltagit på aktiviteter tidigare ges förtur i de fall intresse finns från fler än vad ekonomi och rimlighet tillåter att delta. Vidare bör naturligtvis majoritetsförhållandena beaktas så att en proportionalitet inom rimliga gränser beaktas.

Naturligtvis är inte den nedanstående listan att beaktas som en övre gräns, utan ska ses som de tillfällen då en bredare representation än de till de organen utsedda representanterna kan delta.

Exempel på aktiviteter där bredare representation kan vara lämplig

• Fellesstämman

• Järnvägsforum

• Folk och Kultur

• Europaforum Norra Sverige

• Klimatseminariet

• Regiondagen

• Åre business forum

Förslag till process
Nämndens ordförande, efter samråd med andre vice ordförande, gör bedömningen och fattar beslut om storleken på delegationer till ovanstående tillfällen med hänsyn till ovan nämnda ingångsvärden i representationen.

Kultur Z är Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska samrådsorgan med länets kommuner med övergripande uppgift att löpande följa upp och driva kulturutvecklingen i länet med utgångspunkt i den regionala kulturplanen. Kultur Z inrättades 2003. Sedan 2015 finns en arbetsordning beslutad av regionala utvecklingsnämnden som styr samarbetet. Arbetsordningen omprövas vid ingången av ny mandatperiod.

Kultur Z består av politiska representanter från varje kommun i länet samt från regionen, och har stöd av kulturansvariga tjänstepersoner. Varje kommun representeras av en ordinarie ledamot samt ersättare. Regionen representeras av tre ordinarie ledamöter samt tre ersättare. Kultur Z sammanträder tre till fyra gånger per år. Kultur Z kan besluta om rekommendationer till regionen och kommunerna, men kan inte fatta formella beslut som binder medlemmarna.

Under mandatperioden 2019–2022 har Kultur Z:s arbete, trots pandemin, kunnat fortgå via digitala möten och samrådsorganet har arbetat med fyra särskilda fokusområden, enligt beslutad arbetsordning (RUN/55/2019):

• Kultursamverkansmodellen

• Kultur och hälsa

• Kulturskolesamverkan

• Kultur och demokrati

Under hösten 2022 utvärderades förra mandatperiodens arbete inom Kultur Z och ett medskick till kommande Kultur Z formulerades. Resultaten av utvärderingen samt medskickets innehåll återrapporteras i PM Uppföljning av det kulturpolitiska samrådsorganet Kultur Z 2019–2022, daterad 2023-05-17. Medskicket delgavs det nya Kultur Z vid deras första möte den 20 mars 2023.

Kultur Z är Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska samrådsorgan med länets kommuner med övergripande uppgift att löpande följa upp och driva kulturutvecklingen i länet med utgångspunkt i den regionala kulturplanen. Kultur Z inrättades 2003. Sedan 2015 finns en arbetsordning beslutad av regionala utvecklingsnämnden som styr samarbetet. Arbetsordningen omprövas vid ingången av ny mandatperiod.

Kultur Z består av politiska representanter från varje kommun i länet samt från regionen, och har stöd av kulturansvariga tjänstepersoner. Varje kommun representeras av en ordinarie ledamot samt ersättare. Regionen representeras av tre ordinarie ledamöter samt tre ersättare. Kultur Z sammanträder 3-4 gånger per år. Kultur Z kan besluta om rekommendationer till regionen och kommunerna, men kan inte fatta formella beslut som binder medlemmarna.

Under hösten 2022 utvärderades förra mandatperiodens arbete inom Kultur Z och ett medskick till kommande Kultur Z formulerades. Resultaten av utvärderingen samt medskickets innehåll återrapporteras i ärendet Uppföljning av samverkan med kommunerna: Kultur Z (RUN/25/2023).

Ovan nämnda medskick delgavs det nya Kultur Z vid deras första möte den 20 mars 2023. Med utgångspunkt i medskicket och med det nyvalda Kultur Z:s inspel har ett förslag till reviderad arbetsordning, med särskilda fokusområden för mandatperioden, tagits fram.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Verksamhetsområdena Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett inför 2023 som innebär att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Nämndens verksamheter redovisar efter utgång av maj månad en ackumulerad nettokostnad på -60,0 mkr vilket var 9,2 mkr högre jämfört med samma period föregående år. Personalkostnader ökade med 3,8 mkr för perioden och beror huvudsakligen på att vakanta tjänster tillsatts. För övriga omkostnader är det främst Kulturen som har högre kostnader under första delen av året då det är högre intensitet i verksamheten detta år samt att utbetalning av vissa kulturbidrag skett tidigare under perioden jämfört med samma period föregående år. Resultatavvikelsen var positiv för perioden och uppgick till +9,1 mkr. Prognosen för helår 2023 är oförändrad jämfört med tidigare prognos och bedöms bli 1,7 mkr bättre än budget.

Antal anställda exklusive timanställda har ökat med nio medarbetare jämfört med samma mättillfälle föregående år. Ackumulerad utförd tid i en tolvmånadersperiod (juni 2022-maj 2023) visar utfallet 146 årsarbetare jämfört med 149 årsarbetare samma period året innan. Minskning med 3 årsarbetare förklaras av vakanser mellan rekryteringar i både längre och kortare perioder.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni 2023 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2022. Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Birka folkhögskola har under verksamhetsåret 2022 uppnått sina mål gällande tilldelade deltagarveckor. Det ekonomiska utfallet landade på ett plusresultat. Bakgrunden till plusresultatet kan förutom god ekonomisk hushållning på rekryteringsutmaningar inom specifika kompetensområden. Kursutbudet har fortsatt utvecklats under 2022 och nya utbildningar har startats. Nya utbildningar är Socialpedagogsutbildningen, Spelutvecklingsutbildningen och Taxiförarutbildning. Under sommaren 2022 återupptog Birka den uppskattade sommarkursveckan för första gången efter pandemin.

Skolan fortsätter att arbeta för att vara en mötesplats där människor träffas och tankar och idéer vårdas. Utifrån statens syften för folkbildning känns det extra viktigt att skapa forum för människor att mötas för det demokratiska samtalet. Som en del i detta arbete fortsätter Birka att utveckla sina internationella kontakter. Skolan har beviljats ackreditering inom programmet Erasmus+ från 2022–2027 inom både yrkesutbildningssektorn och vuxenutbildningen. Under hösten genomfördes den sedan länge planerade komptensutvecklingsträffen för personalen på Birka, Bäckedal och Åredalens folkhögskola. Detta i ett led att utveckla samarbetet mellan alla tre folkhögskolor.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni 2023 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2022. Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Verksamhetsåret 2022 kom att kännetecknas av återgång till det normala efter Covid-19. Samtidigt som pandemin släppte sitt grepp över landet kom likväl vår omvärld att präglas oro i och med Rysslands invasion av Ukraina. Kriget kom dock att väcka engagemang hos skolans deltagare som samlade in medel till drabbade. Bäckedal har även välkomnat ukrainska flyktingar inom ramen för Allmän kurs på skolan. Trots många utmaningar blev 2022 ett bra och händelserikt år där skolan fortsatte att utvecklas inom flera olika områden. Skolans klarade sina åtaganden gällande produktion av deltagarveckor och avslutade året med en ekonomi i balans.

Två nya kurser startade under 2022. Den nya kursen Ditt hus från grund till tak - Byggnadsvård i teori och praktik genomförs i samverkan med Jamtli och riktar sig till boende i länet som själva har ett byggnadsvårdsprojekt att vårda. Allmän kurs med den nya profilen Natur, Jakt och Fiske riktar sig till dem som vill nå grundläggande behörighet till högre studier och få möjlighet att göra det med närhet till det fantastiska friluftslivet i Härjedalen.

Genom Bäckedals hantverksverksamhet verkar skolan som traditionsbärare och bidrar till att ytterligare förlänga den mångtusenåriga kedja där handens kunskap förs vidare från mästare till lärling eller från lärare till deltagare. Att föra kunskaper och färdigheter vidare om traditionella hantverk och historiska tekniker är en viktig del av folkhögskolans kulturuppdrag och en central del i bevarandet av vårt gemensamma immateriella kulturarv.

Region Jämtland Härjedalen har sedan ett antal år ett löpande avtal med Åredalens folkhögskola (LS/679/2000) avseende inomregional ersättning för deltagarveckor och ersättning för folkhögskolans konstutbildning.

Åredalens folkhögskola är en viktig aktör i länet; som arbetsgivare, utbildningsinstans och kulturarena. Dessutom bidrar skolan till ökad inflyttning.

Åredalens konstutbildning är väletablerad och leder till att deltagare går vidare till högre studier inom konst, arkitektur och design, vilket främjar återväxten av professionella kulturskapare i länet. Utbildningen ger även arbetstillfällen för i länet yrkesverksamma konstnärer.

Område Kultur och bildning har tillsammans med Åredalens folkhögskola sett över gällande avtal, och landat i ett förslag till nytt upplägg. Genom att ersätta rådande avtal med två separata avtal och formalisera formerna för återrapportering och dialog, kan Region Jämtland Härjedalen säkerställa att Åredalens konstutbildnings verksamhet bidrar till att uppnå intentionerna i såväl den regionala utvecklingsstrategin som i den regionala kulturplanen.

Ett förslag till avtal om inomregional ersättning för Åredalens folkhögskola har tagits fram. Detta beskrivs i PM Reviderat avtal med Åredalens folkhögskola, daterat 2023-05-16. Avtal för inomregional ersättning baseras på rådande avtal (Överenskommelse med SKR, RUN/577/2021) gällande ersättning för mobilitetsstöd per deltagarveckor under senaste kalenderår. Enligt gällande avtal och verksamhetsomfång, skulle detta innebära ca 1,2 miljoner kronor per år.

I promemorian föreligger även ett förslag på ny rutin för årsavtal gällande ersättning för folkhögskolans konstutbildning. Årsavtal om årlig ersättning för genomförande av minst en konstutbildning, vars innehåll möter den regionala kulturplanen, tecknas årligen efter dialog med Åredalens folkhögskola. Genomför folkhögskolan ingen konstutbildning, ingås heller inget avtal.

Regionala utvecklingsnämnden har den 17 januari 2023, § 6, fastställt delegationsbestämmelser för nämnden. I bestämmelserna anges att beslut i ett antal ärendetyper delegeras till förtroendevald eller regiondirektör.

Regeringen har i december 2022 beslutat att ge Tillväxtverket i uppdrag att under perioden 2023–2027 fördela medel till regionerna för stöd som kan beviljas enligt förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. Tillväxtverket har för 2023 tilldelat Region Jämtland Härjedalen drygt 5,5 miljoner kronor i beslutsutrymme för stödformen investeringsbidrag. Syftet med tilldelat beslutsutrymme är att stärka regionens möjlighet att bevilja investeringsbidrag till dagligvarubutiker och drivmedelstationer i serviceglesa områden. Investeringsbidrag kan lämnas för att upprätthålla en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Beslut om stödet föreslås läggas till som en ny ärendetyp under avsnitt 11 Hållbar tillväxt.

Stöd som beviljas inom ovan beskrivna beslutsutrymme belastar inte regionens egna 1:1-anslag, utan tas från Tillväxtverkets anslag 1:1 (benämnt anslagspost 24.1 i regleringsbrevet för anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling). För att förtydliga detta i delegationsbestämmelserna föreslås att detta läggs till som kommentar för de ärendetyper där detta är aktuellt.

Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har en översyn av systemet för statens bidrag till folkbildningen genomförts. I den promemoria som nu skickats ut på remiss, Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund (U2023/01468) föreslås en ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Eventuella synpunkter ska lämnas till Utbildningsdepartementet senast den 26 juni 2023.

I ovan nämnd lag anges för närvarande att Folkbildningsrådet prövar frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Avsikten med den i promemorian förslagna lagändringen är att det ska vara staten, och inte Folkbildningsrådet, som ska besluta hur stor del av statsbidraget till folkbildningen som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund. Lagen ändras så att Folkbildningsrådet ska pröva frågor om fördelning av statsbidrag till folkhögskolor, till studieförbund och till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Vidare föreslås en motsvarande ändring i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Region Jämtland Härjedalen är inte en av de utpekade remissinstanserna, men har ändå valt att formulera ett remissyttrande. Förslag till yttrande har beretts i nära samråd med folkhögskolorna.

Enligt punkt 4.1 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för 2024 för regionala utvecklingsnämnden har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Sammanträdeskalendern behöver ta hänsyn till SKR:s och Norra Sjukvårdsförbundets sammanträdestider. Dessa fastställdes dock relativt sent, vilket har gjort att fullmäktige kommer att fastställa sina sammanträdestider för 2024 först vid fullmäktiges möte 20–21 juni.

Regionstyrelsen fastställde sina tider vid sitt sammanträde den 31 maj. Utöver nämndens sammanträden har regionstyrelsen även planerat in en gemensam planeringsdag och budgetdag för regionstyrelse och nämnder. Dessa kommer att genomföras den 11 april respektive den 27 november.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Regionala utvecklingsnämnden arbetade under förra mandatperioden med att ta fram en länsgemensam påverkansagenda tillsammans med länets kommuner. Ärendet lyftes för en första diskussion i regionens samverkansråd i maj 2020. Kontinuerliga dialoger har därefter förts med samverkansrådet, regionala utvecklingsnämnden och dess presidium. Utöver detta har ett internt arbete genomförts inom olika sakområden i syfte att identifiera vilka påverkansfrågor som är aktuella inom det regionala utvecklingsuppdraget. Detta arbete har resulterat i ett antal förslag som presenterades vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj 2022 (Bruttolista påverkansfrågor – Länsgemensam påverkansagenda, daterat 2022-05-30) tillsammans med ett förslag till fortsatt process för framtagande av agendan.

Nämnden beslutade då att återremittera ärendet med motiveringen att tidplanen för den fortsatta processen behöver ses över. Påverkansfrågorna har sedan diskuterats i partigrupperna och lyftes åter för diskussion i nämnden i augusti 2022 samt i januari 2023. I och med val och tillsättning av ny majoritet samt ändringar av majoritetsförhållandena även i länets kommuner, beslutades att ärendet hänsköts ytterligare till sommaren 2023. Under våren, liksom tidigare, har påverkansarbete genomförts löpande utifrån tidigare prioriterade frågor samt sådana som uppkommer exempelvis genom Europaforum Norra Sverige, Stockholmskontoret, Transportutvecklingsrådet samt Ledningsgrupp för kompetensförsörjning och Strukturfondspartnerskapet.

Från våren 2022 har det även pågått en översyn av samverkansformer i länet och då med särskilt fokus på forumet Länspartnerskapet (RUN/136/2022). Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2022, § 224, att:
a. Länspartnerskapet ska vara ett strategiskt forum för projektprioriteringar och samtal om regional utveckling mellan länets aktörer, där den regionala utvecklingsstrategin är central och styrande i arbetet.
b. Ägarskapet för Länspartnerskapet ska vara politiskt och ledas av regionala utvecklingsnämndens ordförande tillsammans med övriga presidiet.
c. Strukturfondspartnerskapets presidium ska bjudas in till Länspartnerskapets sammanträden.
d. Länsstyrelsens ledning ska bjudas in till Länspartnerskapets sammanträden.

På Länspartnerskapet möte i mars beslutades att presidiet för Länspartnerskapet framgent ska bestå av en representant vardera från Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Mittuniversitetet samt näringslivet (genom Samling näringsliv). Då arbetet med översynen av samverkansformer visat på ett stort behov av ett länsgemensamt forum för strategiska frågor där även påverkansfrågor inkluderas, bör arbetet med den länsgemensamma påverkansagendan i dess nuvarande form avslutas. I stället vidtar arbetet med att identifiera för länet viktiga gemensamma påverkansfrågor och arbetssätt i Länspartnerskapet. Arbetet med påverkansfrågor som redan är aktuella och viktiga fortgår i forum som Transportutvecklingsrådet, Europaforum Norra Sverige samt via Stockholmskontoret.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari 2023, § 23, att initiera en analys av det regionala engagemanget inom plats- och besöksnäringsutveckling. Analysen är en komplettering och påbyggnad till den upphandlingsprocess inom plats- och besöksnäringsutveckling som regionala utvecklingsnämnden beslutade om i november 2021, § 191, och som sedermera avbröts i april 2022.

Som en del i arbetet har det under första delen av 2023 genomförts intervjuer i syfte att dels se på behoven i länet, dels se hur andra regioners engagemang i besöksnäringen ser ut. Jämtland Härjedalen Turism (JHT), ETOUR, tillväxtchefer i utvalda kommuner samt näringslivsstrateger i 5 utvalda regioner har intervjuats. Utredningen visar att det finns flera skäl för regionen att vara fortsatt finansiellt engagerad inom länets besöksnäringsutveckling. Besöksnäringens företag ses bland annat som strategiskt viktiga och är kritiskt för länets attraktivitet och lokalsamhällen, där kopplingen till inflyttning och platsvarumärke bidrar till att ge branschen en särställning.

Flertalet aktörer har påpekat att Region Jämtland Härjedalen bör förtydliga det regionala uppdraget och stärka uppföljningen. Därför kan alternativet att gå vidare med en upphandling av besöksnäringsutveckling vara en bra metod för att skapa bättre förutsättningar för både ett tydligt uppdrag och en starkare uppföljning. Det finns dock flera viktiga frågor som behöver besvaras innan det är aktuellt att påbörja en ny upphandling:
 - Ytterligare analys och beslut kring vilka huvudsakliga frågor och aktiviteter som regionen bör prioritera för finansiering inom besöksnäringsutveckling.
 - Beslut kring budget.
 - Klargörande kring leverantörsmarknaden.

En mer utförlig summering av utredningens slutsatser hittills finns i PM Summering av utredning inför återrapportering besöksnäringsutveckling, daterad 2023-05-17.

Åsarna Skicenter AB, 556243-9736, har den 2 maj 2023 inkommit med en ansökan om stöd i erbjudandet Stöd till större investeringar. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgår till 20 000 000 kronor.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Ärendet är under handläggning och ett maximalt stödbelopp skulle vara 8 miljoner kronor. Dock behöver kostnadsunderlag och annat underlag beredas ytterligare innan ärendet kan läggas fram för beslut. Då nästa planerade beslutssammanträde med regionala utvecklingsnämnden är först den 19 september föreslås att beslut i detta ärende delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

Nordic Timber Labs AB, 559315-7604, har den 31 maj inkommit med en ansökan om stöd inom erbjudandet Stöd till större investeringar. Investeringen avser maskininvesteringar för produktionsanläggning för brandskyddat trä. Total kostnad för investeringen beräknas uppgå till 24 850 000 kronor.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Beslutsmotivering
Region Jämtland Härjedalens motivering till beslutet är att investeringen bidrar till hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i alla delar av Sverige. Stödet motiveras utifrån Regional utvecklingsstrategi Jämtlands län 2050, samt Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027, inom styrkeområdet jord, skog och vatten. Företag som är aktiva inom styrkeområdet samt tillhörande förädling är en förutsättning för levande landsbygd. De stora skogstillgångarna gör att skogsbruket är viktig för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Jämtlands län och bidrar till förädlingsvärden och exportnetto för skogsbaserade industrier. Efterfrågan på nya produkter och tjänster från skogen ökar i och med den gröna omställningen och i länet finns stor potential i förädling av skogsråvara. Det kan exempelvis gälla innovation kring förädling av träfiber eller utveckling av det industriella trähusbyggandet som också skulle innebära stor klimatnytta. Den gröna omställningen innebär också nya affärsmöjligheter, ekosystemtjänster och stor potential i utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller.

Vid handläggning av ärendet har det gjorts en bedömning av hur stort stödet behöver vara. Beslut om stöd får förenas med de ytterligare villkor som krävs för att syftet med stödet ska tillgodoses. Villkor ska då framgå av beslutet. I detta ärende föreslås att stödet beviljas under förutsättning att långsiktigt hyresavtal tecknas enligt ansökan samt att miljötillstånd och andra nödvändiga tillstånd för verksamheten beviljas.

Naboer AB har kallat till årsstämma den 19 juni 2023. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Naboer AB är Bengt Bergqvist, och ombudsersättare är Leif Danielsson.

I den årsredovisning som bilagts kallelsen framgår det att bolagets totala intäkter uppgått till 2 484 598 kronor för verksamhetsåret 2022. Bolagets kostnader uppgår till 2 385 574 kronor, vilket efter finansiella poster och bokslutsdispositioner ger en vinst för verksamhetsåret 2022 om 91 858 kronor. Bolagets vinst föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att fritt eget kapital blir 2 419 853 kronor.

Revisionsberättelsen tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, samt att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamot och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Punkt 10 i dagordningen för årsstämman innehåller Framläggande av ev. förslag till ägardirektiv i Naboer AB och beslut kring detta. VD för bolaget har bekräftat att inget nytt förslag kommer läggas fram, och något beslut kommer därmed inte bli aktuellt.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/513/2022, Regionplan och budget 2023–2025. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2024 uppgår investeringsramen till 150 miljoner kronor (190 miljoner 2023). I den ramen ingår budget för hjälpmedel om 15 miljoner kronor.

Enligt gällande regler ska regionfullmäktige varje år fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. Reglerna säger också att investeringarna ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

Ett förslag till investeringsbudget 2024 för styrelse och nämnder har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom beslutad investeringsram.

Investeringsrådet har beslutat att föreslå att en särskild pott reserveras i syfte att effektivisera och möjliggöra/öka handlingsutrymmet vid eventuella oförutsedda investeringshändelser. Detta kommer dessutom att underlätta för att organisationen ska kunna hantera investeringsärenden löpande under året så att processen för till exempel lokalinvesteringar inte blir för lång. Potten föreslås benämnas ”För oförutsedda investeringshändelser”.

Rådet har också konstaterat att det finns behov för fastighetsinvesteringar om ytterligare 98 600 000 kronor, enligt tabellen nedan, men för att dessa ska kunna genomföras krävs det särskild finansiering utanför ramen, genom lån, tilldelning av extra medel eller både och. Dessa investeringar ingår inte i rådets fördelningsförslag och om extra medel inte tilldelas krävs det ytterligare bortprioriteringar av nödvändiga investeringar för att inte överskrida föreslagen ram om 150 miljoner kronor för 2024.

Efter genomgång och analys av områdenas investeringsbehov samt förankring hos regiondirektören föreslår investeringsrådet följande fördelning för investeringsplan (IP) 2024:

Efter justering för hjälpmedel om 15 000 000 kronor, oförutsedda om 7 000 000 kronor, haveripotten om 4 980 000 kronor och ofinansierade projekt om 98 600 000 kronor, uppgår regionens investeringsbudget för 2024 till 123 020 000.

Förslaget innebär att följande investeringar inom regionala utvecklingsnämnden beviljas:

• Nyinvesteringar totalt 1,3 miljoner kronor
  (område Hållbar tillväxt – möbler samt teknisk utrustning till nya lokaler)

• Reinvesteringar totalt 3,7 miljoner kronor 
  (område Kultur och bildning – fortsatt renovering av kök och matsal Birka folkhögskola samt renovering av toaletter och badrum Bäckedals folkhögskola)

Förslag till fördelning per objekt framgår i bilaga 1 och i bilaga 2 återfinns en sammanställning med rådets förslag till investeringar som ej kan beviljas.

Trööndelagen Saemien Raerie/Samisk Råd Trøndelag: Val av 1 observatör och 1 ersättare för perioden 2023-01-01 – 2026-12-31