Möte 2020-11-17

Tid för justering: Tisdag den 17 november kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Aktuella infrastrukturfrågor

  • Bredband

  • Trafikverkets inriktningsunderlag transportinfrastrukturplanering 

• Folkhögskoleplan 2021-2024 (RUN/35/2020, inför beslut i nämnden i december)

• Peak Region AB

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Sammanhållningspolitikens utveckling

• Lägesrapport: Programskrivning ERUF

• Lägesrapport: 1:1-medel

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Läget i organisationen

• Läget i länet

• Månadsrapport oktober

• Jämtland Härjedalen - A Business Region on the Move (RUN/445/2018)

Nämndens internkontrollplan ska enligt Region Jämtland Härjedalens Riktlinje för intern styrning och kontroll (RS/598/2018), följas upp två gånger per år, i maj och i november. Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 februari, § 6, att skjuta upp beslut om internkontrollplan till sitt sammanträde i juni 2020. Den ursprungliga tanken var då att ha infört arbetet med riskhantering och intern kontroll i Stratsys men på grund av coronapandemin har detta arbete skjutits fram. Nämnden upprättade därför en internkontrollplan enligt tidigare modell. Planen som nu följs upp, innehållande 13 punkter, fastställdes av regionala utvecklingsnämnden den 9 juni 2020, § 75.

Bland de risker som tas upp i planen och följts upp kan nämnas:

Ramarna för statsbidragsberättigade verksamheter har hållits intakta och kompenserats för inflation 2020. Beslutad regionplan visar att sannolikhet för nedskärning av regionanslaget till eliminerats även för 2021.

Påverkan, påtryckningar och jäv när det gäller tillväxtmedlen är en risk som aldrig helt kan elimineras. Ett steg för att minska risken är den nyligen beslutade organisationen av förvaltningsområdet gällande från 2021-01-01, som innebär att handläggning av 1:1-medel och drift av egna projekt läggs i olika enheter med egna chefer.

Arbetsmiljöaspekter vid distansarbete och vid turnéer har fått ökad aktualitet under året. Distansarbete kommer troligen att förekomma i stor omfattning även 2021. Planerna på att inrätta "hubbar" för arbete på eller i närheten av hemorten ute i kommunerna gör också att risken fortsatt måste följas noga. Under 2020 har avtal vid distansarbete skickats ut till ett antal medarbetare och frågor har samlats ihop och besvarats.

Under hösten har utbildningsinsatser genomförts vid tre tillfällen för att minska andelen inköp utanför avtal. Brister i regionens mätinstrument är ett fortsatt problem och en stor anledning till att förvaltningsområdet redovisar långt under målvärdet. Förbättring av mätverktyget diskuteras inom enheten för inköp och upphandling.

Socialdemokraterna inkom vid regionala utvecklingsnämnden sammanträde den 12 maj 2020 med ett initiativärende om att undersöka möjligheter och behov för utbildning av undersköterskor eller motsvarande vid våra folkhögskolor. Bakgrunden var de av regeringen anvisade extra medlen på 1000 halvårsplatser i landet för folkhögskolor 2020 och 1000 platser 2021 – med särskilt fokus just på yrkesutbildningar inom vård och omsorg.

Ett PM ”Möjligheter och behov vårdutbildning” togs fram till regionala utvecklingsnämnden sammanträde i juni som redogjorde för nulägesbilden. En tillfällig arbetsgrupp (med representanter från Region Jämtlands Härjedalens förvaltningsområde regional utveckling, kommunal vuxenutbildning, JGY, Arbetsförmedling och folkhögskola) startade upp i våras i ett försök att förstärka fokus och effektivisera samordningen kring utbildningsplanering i stort. Ett initialt fokus lades på samordning av utbildning inom vårdsektorn mot bakgrund av att frågan för närvarande är aktualiserad hos flera utbildningsaktörer som tillförts extra resurser med anledning av Corona.

Enligt beslut vid nämndsammanträdet i juni skulle ärendet följas upp vid nämndens sammanträde i november. Nedan följer en kort lägesrapport kring vad som konstaterats utifrån möten och ytterligare kontakter med folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen, vilka övervägt nya eventuella uppstarter av vårdutbildning. Ett särskilt fokus ligger på folkhögskolorna.

Såväl Arbetsförmedlingen som folkhögskolorna landar i ett konstaterande att det finns lite som på kort sikt motiverar uppstart av ytterligare vårdutbildning än den som i dagsläget bedrivs inom ramen för gymnasieskola och komvux:
 - den utbildning som finns inom vård har redan nu svårt att fylla utbildningsplatser
 - kommuner uppger inget direkt kompletterande behov
 - behovet av undersköterskeutbildning möts inom ramen för gymnasial vuxenutbildning
 - behovet av vårdbiträdesutbildning bedöms svårmotiverad med tanke på att många är inskrivna som arbetslösa trots att de har kompetens motsvarande vårdbiträde
 - den förstärkta finansieringen för folkhögskolorna är tillfällig, vilket gör det osäkert att investera i uppbyggnad av utbildning när risk finns att det blir nödvändigt att montera ner den
 - folkhögskolornas kapacitet är redan fylld med annan utbildning, i vissa fall finns lokalbrist och man har för närvarande ett mycket högt antal deltagare (vilket lett till att man överproducerat deltagarveckor)

Behoven av rätt utbildad kompetens inom vård är dock i det längre perspektivet betydande. Förutom att säkerställa att den samlade utbildningen som ges på ett ändamålsenligt sätt möter behoven på arbetsmarknaden behövs ett aktivt arbete för att säkra attraktiviteten så att de utbildningsplatser som finns också blir fyllda. Ansvaret för detta vilar såväl på arbetsgivare som utbildningsanordnare. Möjligen skulle Vård och omsorgscollege kunna spela en mer framträdande och samordnade roll på ett mer övergripande plan. På Vård och omsorgscollege hemsida står nämligen följande att läsa: ”I Jämtlands län samarbetar politiker, kommuner, landstinget, fackliga organisationer och utbildningsanordnare på ungdomsgymnasium och vuxenutbildningen. Tillsammans formar vi relevanta utbildningar inom vård och omsorg. Arbetsgivare, fack och utbildare samarbetar för att och utveckla utbildningen och höja kvaliteten.” Folkhögskolorna har dock hittills inte varit närmare involverade i sammanhanget Vård och omsorgscollege.

Birka folkhögskola uttrycker möjligheter att i ett längre perspektiv kunna erbjuda utbildningar inom vård. De ser framförallt möjligheter inom två områden:
 - uppdragsutbildningar som tas fram på initiativ från en eller flera konkreta arbetsgivare utifrån preciserade behov
 - pre-kurser inom vård riktade till personer långt ifrån arbetsmarknaden som har svårt att klara eller komma in på en vårdutbildning

Båda alternativen kräver dock tydliga beställningar, antingen från konkreta arbetsgivare eller från Arbetsförmedlingen.

När det gäller det första alternativet finns sannolikt ett kompletterande behov av flexibelt upplagda uppdragsutbildningar som tas fram på initiativ från en eller flera konkreta arbetsgivare i syfte att stärka kompetens hos befintlig eller vikarierande personal. Hur ett sådant behov mer exakt ser ut samt möjligheterna till långsiktig finansiering behöver i sådana fall utredas närmare. Genom att profilera sig här skulle folkhögskolan kunna fungera som ett komplement till befintlig utbildning och samtidigt svara mot ett – av arbetsgivare – konkret formulerat behov av flexibel påbyggnad av kompetens för befintlig personal. Att tillsammans med ett antal identifierade arbetsgivare söka förstärkning via Europeiska socialfonden för att utveckla ett sådant koncept skulle kunna vara ett tänkbart alternativ för folkhögskolorna att undersöka vidare.

Det senare alternativet behöver närmare förankras och diskuteras med Arbetsförmedlingen och andra snarlika satsningar som finns på området för att avgöra om det kan bli aktuellt eller inte. Arbetsförmedlingen har precis fått ett nytt uppdrag att anvisa arbetssökande till reguljär utbildning samtidigt som möjligheten för den enskilde att uppbära aktivitetsersättning under utbildningstid utvidgats. Detta kan möjligen leda till ett utökat behov av bland annat förberedande kurser för att en del individer i nästa steg ska kunna tillgodogöra sig utbildningar i det reguljära systemet.

På regionfullmäktiges sammanträde den 19-20 oktober 2020, § 104, fastställdes Regionplan och budget 2021-2023. Planen omfattar fyra strategier med prioriterade insatsområden samt drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I budget fördelas också ekonomiska ramar till regionstyrelsen och nämnder. Regionstyrelsen och nämnderna ska utifrån regionplan och budget besluta om egna verksamhetsplaner med budget. Planerna ska visa vad respektive politiskt organ ska arbeta med för att fullmäktiges prioriteringar ska verkställas och tilldelade ekonomiska ramar hållas.

Ett förslag till verksamhetsplan och budget för regionala utvecklingsnämnden 2021 har upprättats. Föreslagen verksamhetsplan innehåller resultatmål och mätetal, en budget för verksamhetsområden inom regionala utvecklingsnämnden utifrån förutsättningarna i Regionplan och budget samt en uppföljningsplan med de områden som regionala utvecklingsnämnden särskilt ska följa upp under året. Flera av resultatmålen inom strategi för länets utveckling handlar om att bygga struktur, systematik och uppföljning för att tydliggöra möjligheterna till politisk styrning. Verksamheterna beskriver sedan i form av aktiviteter hur respektive mål ska uppfyllas.

Regionala utvecklingsnämndens uppföljning sker genom tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom särskilda redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och motsvarande som ryms inom nämndens ansvarsområde. Uppföljningarna ligger till grund för den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för fullmäktiges strategier.

Vid regionfullmäktiges möte i oktober fastställdes reviderade regler för investeringar. I reglerna framgår att regionfullmäktige varje år ska fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan och budget. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. En ny tillämpning i reglerna är att investeringar ska godkännas av nämnd innan dessa fastställs av regionstyrelsen. Förslaget till investeringsbudget för styrelsen och nämnderna har beretts av investeringsrådet. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. Det har resulterat i förslag till fördelning som omfattar en investeringsbudget för regionala utvecklingsnämnden om 7,6 miljoner kronor år 2021. Förslag till fördelning av investeringsbudget för regionala utvecklingsnämnden återfinns under kapitlet Ekonomi och produktion, avsnitt Beslutade och planerade investeringar.

Sedan år 2015 har Region Jämtland Härjedalen tillsammans med Länsstyrelsen Jämtlands län bedrivit Klimatråd Jämtlands län som en plattform för samarbete, idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från bland annat näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer, i syfte att utforma och förankra den övergripande färdriktningen för det regionala klimatarbetet.

Under åren har det blivit alltmer tydligt att flera av de frågeställningar som dryftades även kom att inbegripa mer miljörelaterade frågor och deltagare i aktiviteterna efterlyste en utvidgning av klimatrådet i syfte att även inkludera det regionala miljömålsarbetet. Aktörer berörda av miljömålsarbetet, både från offentliga verksamheter och från näringsliv, har under en längre tid sett att arbetsmodellen i klimatrådet varit framgångsrik och önskat få tillgång till en liknande plattform inom miljöområdet för att få drivkraft i arbetet och möjlighet att etablera nätverk för idé- och erfarenhetsutbyte och för att skapa initiativ till samarbete och utvecklingsarbete där flera av näringslivets representanter också ser styrkan i att genom samarbete skapa affärsutveckling.

För att bygga vidare på det tidigare klimatrådet i länet vill Länsstyrelsen Jämtland Län och Region Jämtland Härjedalen genom ett samverkansprojekt, Miljö- och klimatrådet i Jämtlands län 2021–2023, skapa ett forum för samverkan som tillvaratar länets samlade kompetens. Projektet ska i samverkan med olika aktörer (länets företag, universitet, kommuner, region, myndigheter och relevanta intresseorganisationer) bidra till att miljö-, klimat- och energiarbetet utvecklas i länet.

För att upprätthålla tempo i arbetet behövs resurser för att driva, administrera och samordna olika initiativ och insatser, d.v.s. ett sekretariat, samt för att upprätthålla samarbetet mellan Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen, kring strategiska frågor och insatser som berör Miljö- och Klimatrådets områden. Finansiering av projektet sker gemensamt av Länsstyrelsen och regionen, samt genom en ansökan om medfinansiering av 1:1-medel regionala (beslutas i särskilt ärende, se RUN/453/2020). Genom projektet kan den 50 %-tjänst som regionen under tidigare år avsatt för arbetet med Klimatråd Jämtlands län växlas upp för att skapa mer genomförandekapacitet för Miljö- och klimatrådets arbete.

Åre kommun har inkommit med ansökan om 6 500 000 kronor i medfinansiering till samverkansprojektet ”Gång och cykelväg E14 Vik – Frönäset”. Övrig finansiering består av kontaktfinansiering från Åre kommun och Trafikverket (samverkanspart). Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Den aktuella åtgärden hade tidigare finansiering från ERUF i projektet ”Funktionella Mittstråket”, men ströks efter ändringsbeslut. Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 till 28 februari 2023.

Sträckan E14 Vik – Frönäset utgör idag en flaskhals som skapar problem för både trafikanter och gångare/cyklister. Det finns en hög risk att olyckor uppstår på grund av vägens utformning tillsammans med hög trafikmängd där alla trafikslag ska samsas på samma yta.

Övergripande mål är att förbättra tillgängligheten och öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs den omnämnda sträckan. Insatsen leder även till en utveckling av näringslivet och ökad besöksupplevelse då byarna kopplas samman. Åre kommun räknar även med minskade utsläpp och ökad folkhälsa då besökare och boende får möjlighet att gå eller cykla till och från Åre by.

Projektet är uppdelat i två delar, varav denna ansökan gäller del ett, Bro och stödmurar. Del två finansieras av Trafikverket och Åre kommun.
Del 1: Bro och stödmurar
Del 2: Väganläggning och belysning

Tjänsteutlåtande från Områdeschef Infrastruktur och kommunikation ligger till grund för beslut. Utlåtandet säger bland annat: ”Att skapa förutsättningar för människor att kunna bo och leva på orten är viktigt för attraktiviteten. Tillgången av arbetskraft är viktig likaså möjligheten för besökare att kunna färdas genom dalen på ett säkert sätt. En utbyggnad av en gång och cykelväg Vik - Frönäset är en viktig åtgärd ur ett säkerhetsperspektiv och skulle vara ett gott bidrag till den regionala utvecklingen.”

Projektet knyter väl an till den nationella strategin för regional tillväxt där det går att utläsa att infrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi, ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning.

Det går även att utläsa i den nationella strategin att trafiksäkerhet är en viktig aspekt för att skapa trygga och därigenom attraktiva livsmiljöer men också för att åstadkomma en hållbar regionförstoring och regionintegrering.

Tydliga kopplingar finns även till den regionala utvecklingsstrategin. Där står att fler gång- och cykelbanor i länet ska bidra till ökad trafiksäkerhet och minskat bilåkande på korta avstånd, med positiva effekter för miljön och folkhälsan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
 - Gjorda investeringar (SEK: mål 13 300 000 kr)
 - Gjorda investeringar (antal: målet 2; bro och stödmurar)

Projektet ska slutrapporteras senast 2 månader efter projektavslut.

Olero Lodge AB, 556786-4128 har beviljats regionalpolitiskt stöd för investeringar i turistiskt kommersiellt boende i Björnrike vid två tillfällen:

• 2013-08-26 beviljades preliminärt beslut om regionalt investeringsstöd om 5 975 000 kronor. I slutligt beslut 2015-02-12 fastställdes det beviljade bidraget till 5 871 397 kronor.

• 2014-11-19 beviljades preliminärt beslut om regionalt investeringsstöd om 3 235 000 kronor. I slutligt beslut 2015-05-26 fastställdes det beviljade bidraget till 3 162 144 kronor.

Företaget har nu sålt fastigheten och de tidigare beviljade stöden återkrävs till fullo samt ränta enligt räntelagen med hänvisning till §46-52 i Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar.

Enligt Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar så ska beslut om återkrav hanteras det av den myndighet som ursprungligen beviljat stödet.

När beslut om återkrav är fattat och Tillväxtverket ställt ut faktura så tar Tillväxtverket över som fordringsägare gentemot stödmottagaren och det ansvar som därmed följer enligt 58 § (2015:211).

När återkrävt belopp tillfullo betalats enligt fakturan till Tillväxtverket, återlämnas pantbrev samt avslut av borgensförbindelser sker. Kostnad för säkerhetsförändringen faktureras stödmottagaren av Sarus Consulting.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28). Remissvar ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 30 november 2020.

Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att uppdra åt en särskild utredare att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola i syfte att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.

I utredningen föreslås att staten bör ta ett större ansvar för skolans likvärdighet bland annat genom att Skolverket etableras regionalt. Syftet är att bidra till en ökad likvärdighet och höjd undervisningskvalitet. Den regionala närvaron ska fungera rådgivande och stödjande och ha ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen inom frågor som resultatuppföljning, kompetensutvecklingsinsatser och etablering av nya skolenheter.

Idag är det upp till varje huvudman att forma sina rutiner för placering, mottagande och urval av elever till sina skolenheter. Utredningen lyfter fram att alla vårdnadshavare ska ges möjlighet att välja till alla skolor oavsett huvudman. Alla ansökningar ska hanteras av ett och samma system, vilket gör informationsspridningen mellan skolor och sedan till vårdnadshavare enklare, exempelvis undviks dubbelplaceringar vid skolval. För att förändra elevsammansättningen vid landets skolor och minska skolsegregationen räcker inte bara ett gemensamt skolval nationellt utan även regler för placering, mottagande och urval vid skolor. Det fria skolvalet ska behållas och bygga på vårdnadshavares önskemål om placering. De förslag som utredningen lämnar om placering, mottagande och urval ska träda i kraft 1 juli 2023 och tillämpas vid placering inför höstterminen 2024.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33). Remissvar ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 30 november 2020.

Regeringen beslutade den 8 mars 2018 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Utredaren fick också i uppgift att vid behov föreslå en finansieringsmodell för gymnasieskolan som i högre grad tar hänsyn till skolors varierande förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning. I uppdraget ingick även att se över ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och andra aktörer när det gäller planering och dimensionering. Syftet i denna del av uppdraget är att bl.a. trygga den regionala och nationella kompetensförsörjningen, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra tillgången till ett allsidigt brett utbud av utbildningar av hög kvalitet.

Utredningen synliggör med ny empiri att valet av utbildning har betydelse för både genomströmning och för etablering på arbetsmarknaden. Valet av utbildning påverkar även elevernas inkomstutveckling efter gymnasieskolan. Programvalet har störst betydelse för elever med låga meritvärden från grundskolan. Valet av program påverkas av det utbud som erbjuds, hur utbildningarna marknadsförs och vilken information om utbildningarna som eleverna har tillgång till. Utbudet av utbildning i gymnasieskolan präglas av huvudmännens konkurrens om elever.

Utredningen framhåller att den bristande matchningen mellan behoven på arbetsmarknaden, utbud och elevers val av utbildning påverkar både kompetensförsörjningen och ungdomars möjlighet till en smidig övergång från skola till arbetsliv. Den bristande matchningen medför kostnader för arbetsgivare och för samhället och inte minst för de individer vars väg till arbetsmarknaden blir onödigt krokig.

Utredningen bedömer att beslut om utbud bör vila på en stadigare empirisk grund kring individens och samhällets långsiktiga nytta. Det kräver en större analytisk kapacitet än vad som vanligtvis är möjlig på kommunal nivå. Dagens utbud i gymnasieskolan präglas dessutom starkt av att huvudmän konkurrerar med varandra om elever.

Utredningen lämnar utifrån redogjord problembild förslag på en rad åtgärder inom både gymnasieskolan och komvux. Huvuddragen i de förslag som läggs handlar om att;

• Större hänsyn ska tas till arbetsmarknadens behov vid planering och dimensionering av utbildningsutbudet

• Krav på samverkan ställs vid planering och dimensionering av utbud

• Det statliga inflytandet ska öka

Förslagen föreslås införas i två steg. Det första steget träder i kraft 2022 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas fr.o.m. 2024. I reformens andra steg, som träder i kraft hösten 2026, ökar det statliga inflytandet genom införandet av bl.a. regleringen där Skolverket ska fatta beslut om regionala ramar för utbildningsutbudet. Under pågående implementering ska Skolverket vidareutveckla hur planerings- och dimensioneringsmodellen ska fungera i praktiken. Utredningen föreslår nya utredningar, bl.a. om gymnasieprogrammens innehåll så att de ska svara mer mot elevers efterfrågan och behov på kort och lång sikt.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för upphandling och avtal med trafikföretag avseende allmän kollektivtrafik, det vill säga linjelagd busstrafik, i Åre kommun.

Befintligt trafikavtal för allmän kollektivtrafik buss i Åre sträcker sig till december 2022. Avtalet är tecknat mellan Länstrafiken i Jämtlands län AB och Centrala Buss AB, med avtalsstart december 2014. I avtalet finns en förlängningsoption. För att genomföra kommande upphandlingsprocess på ett korrekt sätt behöver denna förlängningsoption lösas ut med ett år.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för upphandling och avtal med trafikföretag avseende allmän kollektivtrafik, det vill säga linjelagd busstrafik, i Åre respektive Ragunda.

Befintligt avtal för Ragunda löper ut i december 2023. Befintligt avtal för Åre inklusive ett års förlängningsoption (se separat beslut dnr RUN/583/2020), löper även det ut i december 2023. Arbetet med upphandling av kommande trafikavtal behöver nu påbörjas.

I enlighet med regionala utvecklingsnämndens reglemente har nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor i uppdrag att vara referensgrupp i upphandlingsfrågor inom kollektivtrafikområdet. Utöver referensgruppen behöver en mindre styrgrupp utses för att möjliggöra en tätare dialog under upphandlingsprocessen. Det slutliga anbudsunderlaget ska godkännas av nämnden. Utifrån den preliminära tidplan som tagits fram för upphandlingsprocessen gällande Åre respektive Ragunda beräknas tilldelningsbeslut och avtalstecknande kunna ske i september 2022 inför trafikstart i december 2023.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för upphandling och avtal med trafikföretag avseende allmän kollektivtrafik, det vill säga linjelagd busstrafik, i Östersunds stad.

Befintligt avtal för stadstrafiken i Östersund sträcker sig, med utlösta förlängningsoptioner, till juni 2023. Arbetet med upphandling av kommande trafikavtal behöver nu påbörjas.

I enlighet med regionala utvecklingsnämndens reglemente har nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor i uppdrag att vara referensgrupp i upphandlingsfrågor inom kollektivtrafikområdet. Utöver referensgruppen behöver en mindre styrgrupp utses för att möjliggöra en tätare dialog under upphandlingsprocessen. Det slutliga anbudsunderlaget ska godkännas av nämnden. Utifrån den preliminära tidplan som tagits fram för upphandlingsprocessen gällande stadstrafiken i Östersund beräknas tilldelningsbeslut och avtalstecknande kunna ske i mars 2022 inför trafikstart i juni 2023.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för upphandling och avtal med trafikföretag avseende särskild kollektivtrafik, det vill säga sjukresor, färdtjänst, riksfärdtjänst, närtrafik, skolskjuts och anropsstyrd kollektivtrafik.

Vid den senaste upphandlingen tecknade Region Jämtland Härjedalen, då genom bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB, avtal för Ragunda, Bräcke, Åre och Östersund. Däremot avbröts upphandlingen för Härjedalen-Berg samt Krokom-Strömsund. För dessa fyra kommuner behöver en ny upphandlingsprocess påbörjas.

I enlighet med regionala utvecklingsnämndens reglemente har nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor i uppdrag att vara referensgrupp i upphandlingsfrågor inom kollektivtrafikområdet. Utöver referensgruppen behöver en mindre styrgrupp utses för att möjliggöra en tätare dialog under upphandlingsprocessen. Utifrån den preliminära tidplan som tagits fram för upphandlingsprocessen gällande särskild kollektivtrafik i Berg, Härjedalen, Krokom respektive Strömsund beräknas tilldelningsbeslut och avtalstecknande samt trafikstart kunna ske i juni 2021. Med anledning av den komprimerade tidplanen föreslås att det i styrgruppens uppdrag även ingår att godkänna det slutliga anbudsunderlaget.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit kallelse till extra bolagsstämma för Peak Region AB den 8 december 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Region AB är Elisabet Sjöström med ombudsersättare Robert Uitto.

Vid stämman ska en ny bolagsordning behandlas. Syftet med revideringen är att tydliggöra att Peak Region är ett non-profitbolag med tillägget i bolagsordningen under paragraf 3 att ”Bolaget skall inte ha till syfte att bereda vinst till aktieägarna. Vinsten skall återinvesteras i bolaget.” Med anledning av detta kallar bolaget till en extra bolagstämma per capsulam för att få till stånd denna revidering.

Region Jämtland Härjedalens ställningstagande gällande den nya bolagsordningen beslutas i ett eget ärende (RUN/432/2020), och kommer att behandlas av regionfullmäktige den 24–25 november.

Peak Region AB ägs av Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit (55 % av bolagets aktier), Region Jämtland Härjedalen (7,5 %), Samling Näringsliv Ekonomisk förening (30 %) samt Östersund, Krokom och Åre kommuner (2,5 % vardera). Peak Region AB:s affärsidé är att driva innovationskraften i Jämtland Härjedalen för utveckling av ett attraktivt och hållbart näringsliv.

Peak Region AB har tilldelats ett Horizonprojekt som syftar till att utveckla, implementera och utvärdera en digital serviceplattform som kan levererar olika varor/tjänster till invånare i glesbygd via en digital ingångsport.

Peak Region AB ingår inom ramen för projektet i ett Europeisk konsortium med 30 övriga parter från Spanien, Italien, Nederländerna, Irland, Serbien och Kroatien. Inom ramen för projektet är 25 miljoner budgeterat till Jämtland varav strax över 5 miljoner till Peak Region AB där ungefär 25 % går till indirekta kostnader.

Peak Region AB är inom ramen för projektet hanterat som ett non-profit bolag, vilket gör att bolaget får ett bidrag på 100 % från EU kommissionen. Eftersom EU-kommissionen (EUC) inte godkänner de underlag som nationellt har använts som bevis för att bolaget är non-profit (det vill säga intyg från VD, aktieägaravtal, ägardirektiv och årsredovisningar) behöver det tydliggöras i bolagsordningen att allt överskott i verksamheten ska återinvesteras och inte delas ut till ägarna.

Bolagsordningen föreslås därför revideras med tillägget under paragraf 3 att ”Bolaget skall inte ha till syfte att bereda vinst till aktieägarna. Vinsten skall återinvesteras i bolaget”.

Under våren 2019 gjorde regionala utvecklingsnämnden en översyn av sitt engagemang och deltagande i nätverk som i stort handlat om samverkan och påverkan i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut (§ 46, p.7/2019) att ge regiondirektören i uppdrag att se över möjligheter och intresse av att bilda en ny nordisk gränsregional kommitté med Trøndelag fylkeskommune. Därefter beslutade regionfullmäktige i juni 2019, § 76 p.2, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att inleda en diskussion med Mittnordenkommitténs övriga medlemmar med syfte att förbereda för Region Jämtland Härjedalens utträde ur Mittnordenkommittén.

Även Trøndelag fylkeskommune har beslutat att avsluta sitt medlemskap i Mittnordenkommittén. Parternas utträde ut kommittén sker per den 1 januari 2021. Efter parternas beslut om utträde har diskussioner förts kring möjlig väg framåt, och vilka former för samverkans som kan vara aktuell. I det underlag som nu arbetats fram tillsammans med Trøndelag fylkeskommune presenteras tre möjliga alternativ:

A. Trøndelag fylkeskommune och Region Jämtland Härjedalen, tillsammans med minst en tredje part, stiftar en förening och ansöker därefter om status som gränskommitté hos Nordiska Ministerrådet. Föreningen etablerar en egen administration och organisationsstruktur.
B. Som alternativ A, men med Naboer AB som tredje part. Administration av föreningen uppdras till Naboer AB.
C. Parterna väljer en samverkansform som ligger utanför ramarna för Nordiska Ministerrådet. Val av modell och organisationsstruktur är då upp till samverkande parter.

Fylkesutvalget i Trøndelag fylkeskommune behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 november 2020 och beslutade följande:
1. Fylkesrådmannen gis i oppdrag å igangsette en prosess med etablering av en forening innenfor Nordisk Ministerråd sine rammer med Trøndelag fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen og Naboer AB som foreløpige medlemmer.
2. Denne gis arbeidstittelen Fellesrådet for Jämtland og Trøndelag.

Naboer AB kommer att behandla ärendet vid kommande styrelsemöte i slutet av november månad.

Norrlandsresan är ett biljettsamarbete som omfattar den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Justering av taxan görs årligen.

Historiskt har taxehöjningarna baserat sig på KPI, men KPI speglar inte kostnadsutvecklingen i kollektivtrafiken på ett bra sätt. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län ville därför att Norrlandsresans taxa räknas upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet. Den indexkorg som föreslogs baserades på Arbetskraftsindex (AKI), Konsumentprisindex (KPI), Bränsleprisindex (PPI) och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI). Med anledning av detta beslutade regionfullmäktige i november 2018, § 152, att:

1. Norrlandsresans taxa ska justeras vid årsskiftet med första justering 2020-01-01.
2. Justering ska ske årligen utifrån indexkorgen AKI 55 %, KPI 10%, PPI 15%, ITPI 20%, med september 2018 som basmånad.
3. Om indexkorgens utveckling blir negativ ska Norrlandsresans taxa inte justeras nedåt.
4. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ger Länstrafiken i Jämtlands län AB i uppdrag att årligen genomföra justeringen av Norrlandsresans taxa.

Under 2020 har indexutvecklingen enligt beslutad indexkorg varit negativ. Region Norrbotten har föreslagit att ägarregionerna gör ett avsteg från 2018 års beslut och höjer taxan inför 2021 enligt index november 2019 jämfört med november 2018, vilket motsvarar 2,1 % i höjning. Såväl Västerbotten som Västernorrland har beslutat i linje med Norrbottens förslag. Motivet är dels att möta det intäktstapp som Corona orsakar, dels att index under år 2020 varit väldigt instabilt och speciellt.

Föreningsarkivet Jämtland. Fyllnadsval av 1 ersättare för perioden 2020-11-17 - 2022-12-31 istället för Tahar Khalfallah (S) som avsagt sig uppdraget.

Projekt Vägar till hållbar utveckling. Val av 1 politisk representant till projektet Vägar till hållbar utveckling för projektperioden.

Protokoll utskott för kollektivtrafikfrågor: 2020-09-22

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-11-09

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview