Möte 2020-06-09

Tid för justering: Tisdag den 9 juni kl. 16.00 (efter avslutat sammanträde)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Månadsrapport maj

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: Corona

• Lägesrapport: Överföring av Länstrafiken till förvaltning

• Smart specialisering

• Förberedelse för regionala handlingsplaner Socialfonden 2021-2027 - Socioekonomisk analys mellersta Norrland (RUN/486/2019)

• Uppföljning: Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014-2020 flyttas till septembersammanträdet

• Uppföljning: Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration (Integrationsstrategi) 2015-2020 flyttas till septembersammanträdet

• Uppföljning regionala tillväxtmedel (1:1-anslaget) flyttas till oktobersammanträdet

Enligt punkt 4.4 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden.

Ett förslag till sammanträdestider 2021 för regionala utvecklingsnämnden och dess utskott för kollektivtrafikfrågor har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Hänsyn har även tagits till SKL:s och Norra Sjukvårdsregionförbundets sammanträdestider.

Fullmäktige kommer att fastställa sina sammanträdesdatum vid fullmäktiges möte i juni. Regionstyrelsens datum fastställdes den 26 maj, § 86. Regionstyrelsen har även planerat in en gemensam budgetdag för regionstyrelsen och nämnderna den 9 juni.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 fastställdes i december 2019, § 193, och reviderades i mars 2020, §29, då en budgetförändring gjordes efter beslut i regionfullmäktige i februari 2020, §15.

Coronapandemin har under våren 2020 fått betydande konsekvenser på Region Jämtland Härjedalens samtliga verksamheter där omfattande omställningar och anpassningar gjorts. För regionledningen har utmaningarna varit många och flera krisledningar har startats upp. För hälso- och sjukvården har belastningen varit mycket hård under en lång tid. Regional utveckling har att hantera ett krisartat läge med anledning av pandemins påverkan på bland annat länets företag och kollektivtrafik. Sammantaget innebär detta att ett antal aktiviteter tillhörande resultatmål och mätetal i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan har avstannat, att större utvecklingsarbeten inte kunnat påbörjats som planerat och att den ekonomiska prognosen för 2020 är ytterst osäker. Med anledning av rådande Coronapandemi har det funnits anledning att särskilt analysera måluppfyllelsen i tertialrapporten (behandlades av regionala utvecklingsnämnden den 12 maj 2020, § 49), och utifrån detta föreslås följande revideringar mål och mätetal i nämndens verksamhetsplan:

Omlokaliserade verksamheter: Målet flyttas fram till 2021 då det på grund av rådande pandemi inte är aktuellt att hitta arbetsplatser i kommunernas lokaler
 

Säkerställa ett fungerande och effektivt godstransportsystem i hela regionen: Upphandlingsenheten är tyngd av Corona-relaterade upphandlingsfrågor och det är osäkert när vi kan få stöd för att starta en upphandling för utredningsuppdraget. Uppdraget flyttas fram till 2021.
 

Tillgodose en demokratisk tillgång till kultur i hela länet: Mätetalet Mer än 50% av scenkonstföreställningarna är utanför Östersunds kommun ändras till

Alla kommuner ska nås av scenkonstutbudet
Ingen kommun ska ha mer än 50% av det totala utbudet

Skapa förutsättningar för att antalet verksamma inom kulturella kreativa näringar ökar: Mätetalet Bibehålla eller öka antalet verksamma inom kulturella och kreativa näringar ändras till
Bibehålla antalet verksamma inom kulturella och kreativa näringar

Utöver ovanstående revideringar av mål och mätetal behövs en revidering av budgetramar per område inom förvaltningsområde regional utveckling. Detta med anledning av att nämnden övertar Länstrafiken i Jämtlands län AB:s verksamhet från och med den 1 juli 2020, och verksamheten då organiseras inom ett nyinrättat verksamhetsområde, område Kollektivtrafik. Området övertar även ansvaret för Norrtåg AB och AB Transitio samt tjänsten som kollektivtrafikstrateg från område Infrastruktur och kommunikationer.

Regionala utvecklingsnämnden har den 15 januari 2019, § 6 (reviderade den 27 mars 2019, § 47, och den 17 december 2019, §194), antagit delegationsbestämmelser för nämnden. I bestämmelserna anges att beslut i ett antal ärendetyper delegeras till regiondirektör.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning från den 1 juli 2020 och organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Med anledning av detta har en översyn gjorts av gällande delegationsbestämmelser. Huvuduppdraget för Länstrafiken är att upphandla trafikavtal, vilket inte ska delegeras utan beslutas av nämnden. Detta har förtydligats genom ett tillägg i avsnitt 5 Upphandling, där upphandling av trafikavtal exkluderas från begreppet Övrig upphandling. Under avsnitt 9 Infrastruktur och kommunikationer föreslås att två ärendetyper tas bort; yttrande över detaljplaner (som istället omfattas av punkt 1.2 i bestämmelserna) samt stöd till anläggning av kanalisation (då stödmedel inte längre finns tillgängliga). Kvarvarande ärendetyper under aktuellt avsnitt (beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst) organiseras under område Kollektivtrafik.

I övrigt föreslås ytterligare en förändring under avsnitt 11.2 Företagsstöd, där ärendetypen beslut om innovationscheckar tas bort. Detta då innovationscheckar inte omfattas av nyligen fastställda företagsstödserbjudanden.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionala utvecklingsnämnden inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden har tidigare år antagit en plan för sin interna kontroll samt följt upp denna två gånger per år. Under hösten 2019 startade ett större projekt inom Region Jämtland Härjedalen med syfte att få en bättre helhetsbild över regionens verksamheter samt att minska risken att pengar och resurser läggs på fel saker i regionens arbete. Det har identifierats ett behov av att kunna arbeta med riskidentifiering och analys på olika nivåer i regionen samtidigt som ledningen vill få en tydlig överblick över de risker som finns och de åtgärder som är kopplade till respektive risk.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 februari, § 6, att skjuta upp beslut om internkontrollplan till sitt sammanträde i juni 2020. Den ursprungliga tanken var då att ha infört arbetet med riskhantering och intern kontroll i Stratsys men på grund av coronapandemin har detta arbete skjutits fram. Nämnden har därför upprättat en internkontrollplan enligt tidigare modell. Planen består av flera risker som funnits med i förgående års internkontrollplan, samt några nya risker som identifierats av förvaltningsområdet och nämndens presidium.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag.

Senast den 1 juli 2020 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2019. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag.

Senast den 1 juli 2020 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2019. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.

Beslutsunderlag och förslag till pristagare görs endast tillgängligt för nämndens ledamöter och ersättare inför sammanträdet.

Beslutsunderlag och förslag till stipendiater görs endast tillgängligt för nämndens ledamöter och ersättare inför sammanträdet.

Beslutsunderlag och förslag till stipendiat görs endast tillgängligt för nämndens ledamöter och ersättare inför sammanträdet.

Tillväxtverket har utlyst projektstöd (utlysning 2020:2 inom EU-programmet Mellersta Norrland, Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF) med syfte att stötta företag i Jämtland/Härjedalen och Västernorrland som har drabbats negativt av den rådande Covid-19-krisen. Utlysningen riktar sig till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. De ska, inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet, erbjuda stödinsatser för att stötta företag inom sektorer som blivit särskilt drabbade. Bakgrunden är att EU:s medlemsstater, genom EU-kommissionens Corona Response Investment Initiative (CRII), föreslås att nyttja befintliga strukturfondsmedel till stödåtgärder för att lindra konsekvenserna av Coronaviruset. Utlysningstiden sträckte sig mellan den 27 april till den 8 maj 2020, med möjlighet till 50 % finansiering.

Region Jämtland Härjedalen har den 8 maj ansökt om medfinansiering inom ovanstående utlysning för genomförandet av ett ramprojekt med syfte att utforma nya erbjudanden om företagsstöd i syfte att mildra de negativa effekter som coronakrisen har på små och medelstora företag (SME) i Jämtlands län (Insatsområde 3, investeringsprioritering 3a.) Stödet avser att gå till företag som hade sund ekonomi och tillväxtpotential innan krisen och som bedöms kunna återuppta verksamhet med god affärspotential efter krisen. 160 företag beräknas få stöd genom projektet. De ERUF-medel som tillgängliggörs genom detta projekt ligger helt utanför Region Jämtland Härjedalens ordinarie verksamhet och hanteras därför inom ramarna för ett projekt med dess avgränsningar i administration, personal och ekonomisk redovisning. Ramprojektet omsluter totalt 26 550 000 kronor varav 50% finansieras via Tillväxtverkets utlysning (ERUF) och resterande 50 % föreslås finansieras genom anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder med följande fördelning:
 - 1 108 644 kronor i form av projektstöd som avser kostnader för den administrativa driften av projektet. Ansökan för dessa medel upprättades den 12 maj och behandlas i ett eget ärende (RUN/340/2020).
 - 12 166 358 kronor avsätts som företagsstöd och denna del av medfinansieringen beslutas och verkställs löpande under projektperioden i takt med att företagsstödsärenden inom ramprojektet hanteras.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med ansökan om 1 108 644 kronor i medfinansiering till ramprojektet ”Ökad konkurrens- och investeringskraft för små och medelstora företag i Jämtlands län orsakat av covid-19/Coronapandemin”. Övrig finansiering kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) genom Tillväxtverkets särskilda utlysning. Syftet med ramprojektet är att utforma och hantera nya erbjudanden om företagsstöd i syfte att mildra de negativa effekter som coronakrisen har på små och medelstora företag (SME) i Jämtlands län. Stödet avser att gå till företag som hade sund ekonomi och tillväxtpotential innan krisen och som bedöms kunna återuppta verksamhet med god affärspotential efter krisen. Totalt avser Region Jämtland Härjedalen att genom denna insats avsätta 13 275 000 kronor varav 1 108 644 kronor avser projektstöd för den administrativa delen av ERUF-projektets och resterade fördelat på de företagsstödsärenden som löpande beslutas. Dessa företagsstödserbjudanden är sökbara som längst t.o.m. 30 september 2021. Målet är att 160 stycken företag i alla länets alla kommuner och inom flertalet branscher ska nås av företagsstöd genom projektet.

Medfinansiering söks för genomförandet av ramprojektet, d.v.s. projektledning, handläggning, projektekonomisk redovisning, kommunikation, utvärdering och lärande samt resor och logi. De ERUF-medel som tillgängliggörs genom detta ramprogram ligger helt utanför Region Jämtland Härjedalens ordinarie verksamhet och hanteras därför inom ramarna för ett projekt med dess avgränsningar i administration, personal och ekonomisk redovisning.

Då ramprojektet kommer att fördela företagsstöd enligt något andra premisser än de som gäller i vanliga fall så kommer en extern konsult att upphandlas för löpande utvärdering och lärande av projektets insatser, effekter och utfall samt process för genomförande. Uppföljningen avses samordnas med Region Västernorrland som har ett ramprojekt med liknande syfte. För att säkerställa att arbetet följer ambitionerna i Agenda 2030 och att bedömning av inkommande investeringsansökningar görs på ett kvalitetssäkrat sätt kommer projektet att fastställa kriterier och grunder för beslut utifrån bästa praxis på området.

Projektet förväntas bidra till att mildra coronakrisens negativa effekter på företagen och i förlängningen bidra till stärkt konkurrenskraft.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 160 företag)

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projektavslut.

Krokoms kommun har inkommit med ansökan om 6 000 000 kronor i medfinansiering till samverkansprojektet ”Ett hållbart resande till och från Nälden”. Övrig finansiering består av kontantfinansiering från Trafikverket (samverkanspart) och Krokoms kommun.

Den aktuella åtgärden hade tidigare finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i projektet ”Funktionella Mittstråket”, men ströks efter ändringsbeslut. Därefter ansökte Krokoms kommun om medfinansiering för åtgärden i ERUF utlysningsomgång 2019:2 och 2020:1 utan att ha beviljats medfinansiering. Ansökan om Regional medfinansiering från anslag 1:1 baseras på en delvis justerad åtgärdsplan. Projektet sträcker sig från 4 mars 2020 till 31 december 2022.

Projektet ändamål är att möjliggöra en attraktiv arbetspendling och ge möjlighet att ersätta dagens biltrafik med effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Projektet syftar till att skapa stabila, långsiktiga och hållbara persontransporter som säkerställer ökad livskvalitet och tillgänglighet av arbetskraft för både privat och offentlig sektor. Projektet ska förbättra pendlingsmöjligheter till och från Nälden samt förbättra trafiksituationen. I projektet ingår två huvudaktiviteter:
Hållplats Nälden tåg
Hållplats Nälden buss

I huvudaktivitet 1 ska åtgärder göras inom järnvägsområdet, tågperrong, gång och cykelbana samt att pendlarparkering mm ska byggas.
I huvudaktivitet 2 ska vägytan byggas om, gång och cykelväg byggas samt även busshållplats och grönytor.

Tjänsteutlåtande från Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer ligger till grund för beslut. Utlåtandet säger följande: ”Näringslivet på orten har länge efterfrågat och varit drivande i frågan om en station i Nälden. Stationen skulle bidra till attraktiviteten för platsen och därmed också näringslivets utveckling och tillväxt med större möjligheter till mer kompetens och arbetskraft.”

Modern infrastruktur och bra kommunikationer som överbryggar de långa avstånden i vårt län lyfts som en målbild i den Regionala utvecklingsstrategin. Investeringen förväntas bidra till förbättrade kommunikationer som främjar attraktivitet och arbetspendling.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationella indikatorer:
Gjorda investeringar (sek)
Gjorda investeringar (antal: målet är 4 st; plattform/perrong, bilparkering, cykel- och gångväg, cykelparkering med tak)

Projektet ska slutrapporteras senast 3 månader efter projektavslut.

Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om införande av kultur på recept. Motionären lägger fram att kultur på recept i andra regioner har använts som ett behandlingsalternativ tillsammans med andra åtgärder och riktar sig främst till personer med lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest samt generaliserad smärta som ofta har lett till långtidssjukskrivning.

I motionen föreslås följande:
1. Att införa kultur på recept i Region Jämtland Härjedalen
2. Att legitimerade vårdgivare som exempelvis läkare, psykologer och distriktssköterskor ges möjlighet att skriva ut kulturell verksamhet på recept på liknande sätt som fysisk aktivitet skrivs ut på recept.
3. Att Region Jämtland Härjedalen undersöker möjligheten att utveckla en behandlingsform med kulturell verksamhet som behandling.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2020, §4, att motionen skulle fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och samberedas med regionala utvecklingsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 14 maj, § 47, och presenterade då ett förslag till svar på motionen som i korthet säger att de ser positivt på motionens intentioner och har för avsikt att föreslå fullmäktige att motionen bifalls i det avseende att regiondirektören får i uppdrag att utreda hur kultur på recept skulle kunna införas i Region Jämtland Härjedalen.

Då kulturen ligger inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämna förslaget till regionala utvecklingsnämnden för inhämtande av synpunkter innan förslaget lämnas till regionfullmäktige för beslut.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på Valideringsdelegationens slutbetänkande Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande (SOU 2019:69). Remissvar ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 16 juni 2020.

Valideringsdelegationen 2015–2019 har haft regeringens uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på nationell och regional nivå. I uppdraget har bland annat ingått att verka för att en samsyn om valideringens innebörd och funktion etableras inom utbildningsväsendet och arbetslivet. Det har även ingått att identifiera behov av utvecklingsinsatser och lämna förslag som kan stärka valideringsarbetet inom utbildning och arbetsliv. Delegationen fick i augusti 2018 även i uppdrag att föreslå en övergripande definition av validering, som utgår från EU:s rekommendation om validering, och att analysera och ta ställning till hur den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF) kan användas för att stärka samspelet mellan validering och utbildning.

I slutbetänkandet lämnar delegationen förslag till åtgärder för ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering så att fler personer ska kunna få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt. Valideringsdelegationen föreslår sammanfattningsvis följande i sitt slutbetänkande:
- Definitionen av validering ska även fortsättningsvis finnas kvar i skollagen.
- En förordning med generella bestämmelser om validering ska införas.
- Begreppet validering införs även i högskolan och yrkeshögskolan.
- Ansvariga myndigheter bör ta fram eller uppdatera specifika riktlinjer för validering inom sina respektive områden.
- Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet ska ta fram rekommendationer för validering.
- En övergripande nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande bör tas fram.
- Ett valideringsråd ska fortsätta följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete.
- Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret.
- Regioner ska kunna ansöka om medel för att etablera regionala strukturer för validering.
- I kommande programperiod för europeiska socialfonden bör validering lyftas fram för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
- Särskilda medel tillförs för att finansiera högskolekurser om validering.
- Statistik över omfattningen av validering inom komvux och högskolan bör förbättras.
- Kompetensutveckling inriktade på validering inom respektive utbildningssektor.
- Forskning om validering bör utökas.
- Myndigheten för yrkeshögskolans stöd till branscherna bör utvecklas.
- Skyldighet för hemkommunen att erbjuda inledande kartläggning av kunskaper och kompetens inför utbildning eller prövning inom kommunal vuxenutbildning eller inför utbildning inom särskild utbildning för vuxna.
- Skyldighet för hemkommunen att erbjuda elever inom komvux och särvux validering.
- Efter en validering av elever inom komvux och särvux ska rektor utfärda ett intyg som beskriver elevens kunskaper.
- Rektor ska kunna ge betyget E efter validering utan prövning.

Region Jämtland Härjedalen delar bedömningarna och ställer sig i huvudsak positiv till de förslag som ges. Region Jämtland Härjedalen vill med sitt yttrande särskilt kommentera och betona några av de förslag som bedöms ha störst betydelse.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Region Västernorrlands regionala innovationsstrategi för smart specialisering (RIS3). Förslaget har tagits fram i bred dialog och samverkan tillsammans med bland andra kommuner, länsstyrelsen och andra berörda myndigheter samt organisationer, däribland civilsamhällets och näringslivets aktörer. Eventuella synpunkter ska lämnas till Region Västerbotten senast den 30 juni 2020.

Remissen önskar synpunkter på hur väl de valda styrke- och utvecklingsområdena fångar regionens förmåga till kunskapsdriven tillväxt i Västernorrland, om det saknas något perspektiv i beskrivningen av dessa styrke- eller utvecklingsområden för att öka regionens internationella konkurrenskraft och möta utmaningen för ett diversifierat näringsliv samt om strategin en tillräcklig beskrivning av Västernorrlands förändrings- och utvecklingskraft. Region Jämtland Härjedalen konstaterar bland annat att vi delar stora delar av Västernorrlands områden men att området besöksnäring helt saknas. En särskild utmaning är dessutom att få med digitaliseringen som underliggande drivkraft för smart specialisering. Ett perspektiv att överväga kan vara att mer ingående och utvecklat beskriva förutsättningar att, i samverkan med flera aktörer, nå konkurrensutsatta medel för att långsiktigt säkerställa innovations- och genomförandekraft som stärker näringslivets konkurrenskraft på en nationell och internationell nivå. Här finns mycket kvar att utveckla inom båda regioners förslag på RIS3, vilket är en uppgift som sannolikt bäst kan göras i samverkan långsiktigt. Sammantaget ser Region Jämtland Härjedalen det som intressant och givande att fördjupa dialogen och samverkan med Västernorrland när båda regioners smarta specialiseringsstrategier finns beslutade om och arbetet går in i en implementeringsfas inom nästa programperiod.

Östersunds kommun har skickat ut förslag till ny detaljplan för Gustav III:s torg på samråd. Syftet med detaljplanen är att omvandla Gustav den III:s torg till en attraktiv, levande och trygg stadsmiljö i centrala Östersund. Detaljplanen gör det möjligt att bebygga Gustav III:s torg samt del av fastigheten Magistern 5 med bostäder, kontor och centrumfunktioner som exempelvis hotell, restauranger och andra publika lokaler. Synpunkter på planförslaget ska lämnas senast den 15 juni.

Detaljplaneförslaget påverkar starkt förutsättningarna för kollektivtrafiken. Detaljplaneområdet omfattar den befintliga bussterminalen på Gustav den III:s torg samt del av Kyrkgatan där det idag finns busstrafik och hållplatser. I planbeskrivning anges vidare att inriktningen är att skapa plats för på- och avstigning för både läns- och stadsbussar längs Kyrkgatan söder om Thoméegränd och planområdet. Hur den nya kollektivtrafiklösningen kommer att se ut mer detaljerat, och under olika tidsskeden, är ännu inte fastlagt.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på att skapa en attraktiv, levande och trygg stadskärna i centrala Östersund. Vi ser dock flera komplexa frågeställningar som behöver utredas och i den kommande granskningshandlingen behöver lösningen för kollektivtrafiken klargöras för att Region Jämtland Härjedalen ska kunna tillstyrka planförslaget. Vi förutsätter att detaljplanen inte antas innan kollektivtrafiklösningen är accepterad av Regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Övriga synpunkter sammanfattas nedan:
 - Det behövs en fortsatt utredning och planering för kollektivtrafikstråket Östersundslänken, som binder samman Sjukhuset-Centrum-Järnvägsstationen, i sin helhet. Frågan om trafikeringsupplägg är avgörande för utrymmesbehov och fysisk utformning.
 - Lösningen för kollektivtrafiken behöver utgå från ett resenärsperspektiv och utformas för att vara attraktiv, tillgänglig, trygg, trafiksäker, överblickbar och lätt att förstå.
 - Torgbildningen vid Gustav den III:s torg behöver utformas för hög trafiksäkerhet och trygghet för såväl de människor som rör sig på platsen som för bussförare. Även framkomligheten för busstrafiken är viktig.
 - Vi ser behov av en skedesplanering för hur kollektivtrafiken ska fungera under olika tidsskeden; till exempel långsiktigt mot år 2030-2050, när Gustav III:s torg är omvandlad och under byggskedet. Under byggskedet är det av stor vikt att en god lösning för busstrafiken kan upprätthållas för att inte tappa resenärer.
 - Att bygga in tillgängliga kulturella och publika mötesplatser i planarbetet stärker de aspekter som anges i planbeskrivningen. Regionen ser positivt på skrivningar om "Design för alla " där kultur och information ska tillgängliggöras för alla utifrån principerna om likvärdig, flexibel och enkel användning för att svara mot en ökande mänsklig mångfald.  

Förslag till yttrande har tagits fram i samråd med Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Länstrafiken i Jämtlands län AB har kallat till årsstämma den 22 juni 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Länstrafiken i Jämtlands län AB är Jörgen Larsson med ombudsersättare Robert Uitto.

Av bolagets årsredovisning framgår att bolaget för verksamhetsåret 2019 redovisar ett resultat på – 94 299 kronor. I revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Regionfullmäktige behandlade frågan om ansvarsfrihet för styrelsen den 26 maj 2020, § 34, och beslutade följande:
Regionens ombud vid bolagsstämman i Länstrafiken i Jämtlands län AB ska rösta för att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

Med anledning av regionfullmäktiges beslut (§ 132/2019) om att Länstrafikens verksamhet ska överföras till förvaltning från den 1 juli 2020 och att bolaget behålls som avtalspart ska fullmäktige den 16–17 juni behandla ett förslag till ny bolagsordning som passar med det nya uppdraget. Fullmäktige kommer i och med detta även att utse nya ledamöter till styrelsen, då antalet ledamöter ändras i det nya förslaget. Samtidigt föreslås att nuvarande ägardirektiv upphävs från och med den 1 juli, detta då bolagets uppdrag och ansvar då istället regleras i ett överlåtelseavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Region Jämtland Härjedalen har erhållit kallelse till Peak Region AB:s årsstämma den 10 juni 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Region AB är Elisabet Sjöström med ombudsersättare Robert Uitto. Såväl ombud som ombudsersättare har meddelat att de inte har möjlighet att närvara vid stämman. Ett nytt ombud behöver därför utses.

I den årsredovisningen som bifogats kallelsen framgår att bolaget har haft en rörelseintäkt om 14 301 693 kronor. Rörelsekostnaderna inkl. finansiella poster, bokslutsdispositioner och skattar har uppgått till 14 301 468 kronor, vilket ger ett positiv rörelseresultat om 225 kronor. Resultatet överförs in ny räkning inom balansräkningens Fritt eget kapital vilket innebär att summa Fritt eget kapital ökar till 12 608 556 kronor. Total balansomslutning för verksamhetsåret 2019 uppgår till 17 624 784 kronor i jämförelse med förgående års 6 243 220 kronor.

Som bakgrundsinformation till årets förändrade balansräkning i jämförelse med föregående år kan informeras att Stiftelsen Zenit Teknikutbildning i Jämtlands län har klivit in som ny majoritetsägare. I samband med inträdet som ägare har stiftelsen fört över likvida medel som ett villkorat aktieägartillskott om totalt 12 475 368 kronor.

I revisionsberättelsen framgår att revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt disponerar vinsten enligt förslag i förvaltningsberättelsen. Vidare tillstyrks att styrelsen och vd beviljas ansvarsfrihet för det gångna årets verksamhet.

Region Jämtland Härjedalen har erhållit kallelse till Naboer AB:s bolagsstämma den 24 juni 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Naboer AB är Emanuel Sandberg med ombudsersättare Jenny Sellsve.

I den årsredovisning som bifogats kallelsen framgår att företaget har haft en omsättning som uppgått till 1 446 209 kronor för verksamhetsåret 2019. Rörelsens kostnader inkl. finansiella kostnader uppgår till 1 632 662 kronor, vilket ger ett underskott för verksamhetsåret 2019 om 186 453 kronor. Företagets förlust föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att fritt eget kapital minskas med årets förlust till 1 806 930 kronor. En förklaring till förlusten är att bolaget inte har drivit projekt i den omfattning som gjorts tidigare.

I revisionsberättelsen framgår att revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt disponerar vinsten enligt förslag i förvaltningsberättelsen. Vidare tillstyrks att styrelsen och vd beviljas ansvarsfrihet för det gångna årets verksamhet.

Av bifogad dagordning framgår det att stämman under punkt 6. ska besluta om att tillåta utomstående deltagande på stämman med yttranderätt dock utan beslutanderätt. Gällande punkt 10. Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorer föreslås ingen förändring jämfört med tidigare år. Under punkt 14. ska stämman behandla ärendet Framtagande av ägardirektiv. Bolaget har dock meddelat att inget nytt ägardirektiv kommer att presenteras vid årsstämman. Istället kommer det att föreslås att ett fysiskt ägarmöte genomförs så fort omständigheterna så tillåter för att ägarna gemensamt ska skriva fram ett förslag till nytt ägardirektiv.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 17 februari 2020, § 19, fick Länstrafiken i Jämtlands län AB i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag, inklusive kostnader, för elbussar på linje 1 och linje 6. Detta ärende avser en återrapportering av detta beslut, med förslag på fortsatt arbete.

Införande av elbussar
Förslaget från trafikoperatören Vy omfattar fyra elbussar på linje 1 och sex elbussar på linje 6, med tillhörande underhållsavtal. Förslaget ses av trafikoperatören som ett paket omfattande totalt 10 nya elbussar. Underhållsavtalet innebär att fordonsleverantören tar fullt ansvar för livslängd, underhåll och byten av batterier under avtalstiden för underhållsavtalet som är offererat på 10 år. Leveranstiden är 12 månader från beställningsdag. Leverans till sommaren 2021 förutsätter att order läggs innan midsommar 2020.

Elbussarna förutsätts övertas av den trafikoperatör som tilldelas tätortstrafiken i samband med nytt trafikavtal juni 2023. Att anskaffa nya elbussar i slutet av nuvarande trafikavtal bedöms juridisk möjligt sett till upphandlingsaspekter, genom krav som garanterar transparens och likabehandling. Att bussarna ska tas över innebär samtidigt att affären i kommande trafikupphandling påverkas, bland annat eftersom förutsättningen att konkurrera med olika lösningar minskar och ett antal bussar är låsta inom upphandlingen.

Tänkbara alternativ
Om beslut inte fattas om att införskaffa nya elbussar bedöms nuvarande elbussar på linje 6 behöva lämnas tillbaka åren 2021 och 2022, vilket kan ses som ett nollalterantiv. Detta rekommenderas inte då det innebär en minskad attraktivitet på linje 6 och även minskad miljönytta jämfört med idag.

Ytterligare ett tänkbart alternativ är att enbart anskaffa elbussar till linje 6. Alternativet innebär att den laddinfrastruktur som Östersunds kommun planerar att bygga för linje 1, med medfinansiering av Stadsmiljöavtalsmedel, inte utnyttjas optimalt eller riskerar att utebli. Därutöver uppstår uteblivna miljönyttor. Alternativet rekommenderas inte.

Ett tänkbart alternativ är också att redan år 2021 omvandla linje 1 och 9 till en ny linje 1, enligt förslag i kollektivtrafikutredning (RUN/64/2020), och införa ytterligare fler elbussar på den nya linjen. Detta alternativ rekommenderas inte då en sådan linjenätsförändring kräver mer analys och underlag inför beslut, och bedöms också innebära ytterligare ökade kostnader för trafiken.

Ekonomiska konsekvenser
Utifrån Länstrafikens underlag kan det konstateras att införandet av elbussar i nuläget innebär en fördyring av trafiken, jämfört med konventionella bussar. Trafikkostnaden för fyra elbussar på linje 1, och till viss del linje 9, bedöms till 1,7 Mkr per år under innevarande trafikavtal. Om de laddstationer som kommunen ansvarar för har högre laddeffekt (450 kW istället för 300 kW) bedöms trafikeringskostnaden minska med cirka 300 000 kr per år som en följd av kortare laddtider.

Kostnaden för eldrift på linje 6, inklusive tidigare linjenätsförändringar i tätortstrafiken, uppgår till 3,7 Mkr per år under innevarande trafikavtal och finns sedan tidigare reglerat i tilläggsavtal mellan Länstrafiken och Vy. Nettokostnaden för Regionen är i ett tilläggsavtal med Östersunds kommun reglerad till 3,0 Mkr per år, och resterande finansieras via elbusspremie och Östersunds kommun (gäller 2018 till juni 2021).

Efter juni 2023, då nuvarande trafikavtal för tätortstrafiken i Östersund löper ut, är kostnaden relativt svårbedömd som en följd av att trafiken upphandlas på nytt. Med nuvarande kända förutsättningar bedöms merkostnaden för exempelvis linje 1 kunna uppgå till i storleksordningen 0,6-0,9 Mkr per år beroende på laddeffekt.

Till viss del kan införande av elbussar finansieras genom elbusspremie förutsatt att den erhålls. Syftet med premien, som hanteras av Energimyndigheten, är att främja introduktionen av elbussar på marknaden och på så sätt minska kollektivtrafikens klimat- och miljöpåverkan. Premiens storlek uppgår till maximalt 20% av elbussens inköpspris. För att ta höjd för framtida elektrifiering har Regionen under 2019 ansökt om elbusspremie för 35 fordon (10 elbussar 2021 och 25 elbussar 2023). Det finns dock ingen garanti för att elbusspremie erhålls och premien bör snarare betraktas som en bonus. Sannolikheten att få elbusspremie bedöms öka ju tidigare elbussar införs.

Fortsatt arbete
En förhandling bör ske med trafikoperatören Vy avseende slutliga kostnader och villkor för införande av nya elbussar på linje 1 och linje 6. En förhandling bör också ske med Östersunds kommun om finansieringen av införandet av elbussar, där också frågan om lämplig laddeffekt på laddstationerna hanteras.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 12 maj 2020, § 68, inkom ett initiativärende från Robert Uitto (S) gällande undersköterskeutbildning på folkhögskolorna. I initiativet, som också bifölls av nämnden, föreslogs att regionala utvecklingsdirektören får i uppdrag att undersöka möjligheterna och behov för utbildning av undersköterskor eller motsvarande vid våra folkhögskolor i samråd med kommunerna. Till stöd för utbildningen används de av regeringen anvisade extra medlen på 1000 halvårsplatser i landet för folkhögskolor 2020 och 1000 platser 2021. Uppdraget skulle återredovisas vid nämndens sammanträde i juni.

I framtaget PM: Möjligheter och behov av vårdutbildning, daterat 2020-05-26, beskrivs hur möjligheterna till genomförande för folkhögskolorna ser ut. PM:et innehåller även en kort redogörelse kring huruvida behov föreligger samt förslag på fortsatt hantering av frågan vilket sammanfattas nedan.

I syfte att förstärka fokus och effektivisera samordningen kring utbildningsplaneringen har en särskild gruppering nyligen tillsatts med representanter från Region Jämtland Härjedalens förvaltningsområde regional utveckling, kommunal vuxenutbildning, Arbetsförmedling och folkhögskola. Fokus kommer initialt att ligga på samordning av utbildning inom vårdsektorn mot bakgrund av att frågan för närvarande är aktualiserad hos flera utbildningsaktörer.

Om ett kompletterande behov bedöms föreligga som väl lämpar sig för genomförande vid folkhögskolorna, eller om andra behovsområden istället aktualiseras som idag ej tillgodoses, kommer berörd folkhögskola ta fram förslag på relevant utbildningsupplägg under hösten 2020.

Utskott för kollektivtrafikfrågor: Fyllnadsval av ersättare för perioden 2020-07-01 - 2022-12-31 istället för Anton Hammar (S) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-05-04, 2020-06-01

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari 2020, § 14, om en genomförandeplan. Det arbetet har lett fram till förslag på ett överlåtelseavtal som beskriver hur Länstrafiken i Jämtlands län AB överlåtelser sin verksamhet till Region Jämtland Härjedalen.

Förslag till överlåtelseavtal med bilagor redovisas men är ännu inte slutlig eftersom bilagorna ska uppdateras med bokslutsvärden 2020-06-30.

I regionfullmäktiges beslut från november 2019, § 132, framgår av beslutspunkt 3. ”Bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.” Av överlåtelseavtalet framgår vilka avtal som överlåts till Region Jämtland Härjedalen, och vilka som stannar kvar i bolaget. Vidare regleras att bolagets kvarvarande ansvar begränsas till att:
- vara avtalsägare för de avtal som inte kan överlåtas och bevaka och verka för att även dessa avtal kan överlåtas till regionen i någon form
- förvalta de ekonomiska tillgångar som är kvar i bolaget efter överlåtelsen samt
- avveckla bolaget när ägaren beslutar om avveckling.

Överlåtelseavtalet beskriver också att bolaget överlåter hela sin verksamhet till regionen, det vill säga ansvaret för att samordna, planera, upphandla och marknadsföra kollektivtrafiken i Jämtlands län.

På regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2019, § 132, fattades beslut om att verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB ska överföras till förvaltning från den 1 juli 2020. Vidare fattades det i samma ärende även beslut om att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

Nu gällande bolagsordning och ägardirektiv för Länstrafiken i Jämtlands län AB beslutades av regionfullmäktige i april 2018, § 69, och antogs vid bolagets årsstämma i maj samma år. Då bolaget kommer att finnas kvar som avtalspart har ett förslag till ny bolagsordning tagits fram som passar med det nya uppdraget.

Fortsatta instruktioner, motsvarande ett ägardirektiv, för hur Länstrafiken i Jämtlands län AB ska agera efter verksamhetsöverlåtelsen återfinns i det överlåtelseavtal som ska tecknas mellan Region Jämtland Härjedalen och Länstrafiken i Jämtlands län AB (RUN/576/2019). Därför föreslås att nuvarande ägardirektiv upphävs från och med 1 juli 2020.