Möte 2020-05-12

Tid för justering: Tisdag den 12 maj kl. 16.00 (efter sammanträdet)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Information från Jamtli

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Månadsrapport mars

• Revisionsrapport Granskning av regionala utvecklingsnämnden 2019

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: Corona

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 fastställdes i december 2019, § 193. Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en tertialrapport per april 2020. I den följs nämndens strategiska mål och prioriteringar upp, liksom ekonomi och medarbetarmål.

Tertialrapporten visar bland annat följande:
 - Nämndens ekonomi visar ett underskott om 558 tkr. Samtliga verksamhetsområden visar överskott, med undantag för Infrastruktur och kommunikationer vars resultat belastas av stora extra anslag till länstrafiken
 - Nämndens prognos har försämrats och visar nu på ett underskott om 26 000 tkr. Prognosen, som främst är ett resultat av intäktsbortfall inom kollektivtrafiken, är mycket osäker. Hänsyn har inte tagits till kommande statliga tillskott.
 - Sjukfrånvaron har ökat till 3,9%. Korttidssjukskrivningar ökar främst med anledning av Covid-19, med restriktioner att inte komma till arbetet vid minsta sjukdomssymtom. Det högt ställda målet på 3% nås därmed inte.
 - Arbetade timmar (rullande 12 månader) ökar motsvarande 4,9 årsarbetare
jämfört med 2019. Ökningen är främst inom befattningsgruppen handläggare med anledning av pågående projekt.

 - De mål som kan redovisas efter april visar till stor del god måluppfyllnad. Undantag gäller främst utbyggnaden av snabbt bredband, samverkan med Tröndelag, samt avtalstrohet.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2020, § 16, om förändringar i styrmodell och övergripande tidplan för verksamhetsplanering 2021. Förändringarna innebär bland annat att regionstyrelse och nämnder ska lämna inspel till kommande regionplan. Inspel från förvaltningsområde regional utveckling till Regionplan med budget för planperioden 2021–2023 utgörs av en redovisning av det arbete som nu påbörjats inom regionala utvecklingsnämndens förvaltningsområde, och delas in i nedanstående områden:

Ekonomiskt resultat och måluppfyllelse per 2019
Regionala utvecklingsnämnden har under 2019 genererat ett överskott uppgående till 6,4 miljoner kronor. Nämndes verksamheter uppvisar en god måluppfyllnad, där en majoritet av målen är nådda.

Innevarande års verksamhetsplan och prognos 2020
Förvaltningsområdet redovisar ett underskott om 1,8 miljoner kronor efter årets första tre månader. Underskottet består av eftersläpande kundfakturering och organisationsbidrag som betalats ut något snabbare än budgeterat. Det är ännu för tidigt att ge en prognos för Corona-pandemins effekter på ekonomiskt resultat och övrig måluppfyllnad.

Framtidsanalys och förändringar
I kapitlet redovisas ett antal punkter, inom alla verksamhetsområden, som kommer att ställa krav på framtida förändringar

Behov och särskilda satsningar 2021
De behov och särskilda satsningar som nämndens verksamheter redovisar gäller flera områden och uppgår totalt till ett ramtillskott på 9,4 miljoner kronor.

Nyinvesteringar 2021
Nämndens verksamheter har för närvarande inga planerade nyinvesteringar, men den av fastighetsenheten planerade satsningen på Birka har hög prioritet. Även Bäckedal har stora behov av att rusta fastigheten till en standard som lockar elever till studier.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Nämnden har vid tidigare års uppföljningar endast fokuserat på aktiebolag, helägda och delägda, vid dessa uppföljningar. Årets uppföljning har utifrån gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019) breddats till att inkludera även föreningar, stiftelser och förbund.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Region AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Jämtlandsgården AB, Naboer AB, Torsta AB, Länstrafiken i Jämtlands Län AB, Norrtåg AB, AB Transitio, Stiftelsen Jamtli, Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, Coompanion kooperativ utveckling i Jämtlands län ekonomisk förening, Folkets Hus ekonomisk förening samt kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans. Nämndens uppföljning av ovanstående verksamheter har delats upp utifrån verksamhetsform, där stiftelser och förbund följs upp i maj och aktiebolag och ekonomiska föreningar följs upp i oktober.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Regionala utvecklingsnämndens uppföljning är en del i det underlag som regionstyrelsen utgår ifrån i sin uppsiktsplikt.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform: Stiftelser och förbund, daterad 2020-04-15.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj göra en uppföljning av den samverkan som sker med länets kommuner inom ramen för den kommunala överenskommelsen (samverkansavtalet).

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2015 en överenskommelse med länets kommuner om regional samverkan. Samverkansavtalet reviderades inför 2019, och regionfullmäktige fastställde den nu gällande överenskommelsen (Överenskommelse om samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan, 2019–2021) i juni 2018, § 92. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för överenskommelsen. Enligt överenskommelsen ska Region Jämtland Härjedalen samverka och ge stöd till länets kommuner i regional utveckling.

Enligt överenskommelsen ska regionen årligen redovisa hur överenskommelsen fullföljts. Redovisningen ska ske genom en verksamhetsberättelse där kommunerna kan se och bedöma i vilken utsträckning de anser att överenskommelsen uppfylls. I upprättad Uppföljningsrapport samverkan med kommunerna: Samverkansavtalet sammanställs information från verksamhetsberättelsen samt planerade aktiviteter framåt. Uppföljning innehåller också en del som redovisar hur berörda verksamheter påverkas av Convid-19.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan skulle regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i mars följa upp länets bredbandsstrategi Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län - Mot år 2025.

I den regionala bredbandsstrategin, liksom i den nationella, är målet att år 2020 bör 95 % av alla hushåll och företag i Jämtlands län ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2025 bör 98 % av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s. Av de resterande två procenten bör 1,9 % ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025. Dessutom bör alla ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Bredbandsmålet för 2020 bedöms ej nås då marknaden inte bygger i den takt det behövs. Marknaden anser också att det är för dyrt att bygga i stor del av vår glesbygd. Övriga mål, för 2023 samt 2025, bedöms vara mer realistiska att nå. För att nå målen behöver tillgängliga stöd genom till exempel tillväxtanslagen prioritera bredbandsutbyggnad i geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är för hög för ett företag.

Avsevärt mer riktade statliga medel behöver avsättas för att bredbandsmålen ska nås i hela landet och inte minst i Jämtland Härjedalen. För detta behöver påverkansinsatserna från länet och regionen intensifieras. En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport: Bredbandsstrategi - Jämtlands län helt uppkopplat.

I Jämtlands län pågår, precis som i övriga Sverige, ett intensivt och kostsamt arbete att få till stånd en heltäckande bredbandsutbyggnad på landsbygden. Idag har 73 procent av hushållen i länet tillgång till snabbt bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffra för arbetsställen är 66 procent. Utanför tätort och småort, det vill säga på landsbygden, är motsvarande siffa endast 45 procent för hushållen samt 52 procent för arbetsställen. Detta gör att Jämtlands län är ett av de län som ligger sämst till i Sverige och det är svårt att se hur länet ska klara de nationella bredbandsmålen.

Bedömningen är att marknaden inte kommer att kunna bygga mer bredbandsinfrastruktur på landsbygden om det inte tillförs ytterligare offentliga stödmedel för detta. Det nya statliga bredbandsstödet omfattar 650 miljoner kronor för hela landet vilket inte ens räcker till behovet i Jämtlands län. Och hur stor del av dessa medel kommer Jämtlands län att få?

Ett förslag till skrivelse har upprättats för att påverka regeringen i frågan, där Region Jämtland Härjedalen efterfrågar en tydligare nationell plan för finansieringen av kvarvarande utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom Kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Regionen ska årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2018–2022 (RUN/363/2017).

Redovisningen till staten är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser med sista redovisningsdatum 1 juni. Tidigare mall för kortfattad kvalitativ redovisning har strukits. Redovisningen till Kulturrådet består även av separata uppgiftsinsamlingar som Kulturrådet kan besluta om samt i form av årliga dialoger. Förutom för regionernas egen uppföljning och Kulturrådets uppföljning av Kultursamverkansmodellen så används Kulturdatabasen även av Myndigheten för kulturanalys för nationell insamling av officiell statistik inom exempelvis musei- och scenkonstområdet. Kulturanalys och Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från kulturdatabasen.

Den regionala kulturverksamheten har nått alla kommuner med föreställningar och aktiviteter, totalt 4 116 stycken som har nått 404 957 personer vilket är en kraftig ökning från tidigare år. Den totala omsättningen är ca 152 miljoner kronor och verksamheten sysselsätter 142,5 årsarbeten. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2019.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har låtit genomföra en granskning av om regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärende- och dokumenthantering efterlevs. Sammantaget bedömer revisorerna utifrån vad som framkommit i granskningen att de tre granskade nämnderna inte har en helt tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärendehantering och dokumenthantering efterlevs.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden att:
 - Tillse att samlade dokumenthanteringsplaner finns för respektive kärnverksamhet
 - Stärka den interna kontrollen och införa rutiner för systematisk uppföljning och kontroll av följsamhet till uppställda krav avseende de båda processerna
 - Överväga att införa obligatorisk utbildning för nya handläggare och för handläggare som ofta avviker från beredningsprocessens krav

Senast den 30 maj 2020 ska ett svar lämnas om vilka åtgärder som vidtagits eller avser att vidtas med anledning av det som framkommit i rapporten samt uppgift om när eventuella åtgärder avses vara genomförda. Regionstyrelsen har det sammanhållande ansvaret för Region Jämtland Härjedalens dokument- och ärendehanteringsprocess och har hållit ihop arbetet med svaret men varje nämnd har ett ansvar för sin ärendeberedning och dokumenthantering varför ett eget svar lämnas av respektive organ.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sitt sammanträde den 18 december 2018, § 189, beslutat att en revidering av Regionala utvecklingsstrategin ska ske med start från 1 januari 2019.

Med anledning av nämndens beslut så har en remissutgåva av Regionala utvecklingsstrategin tagits fram. Remissutgåvan skickas ut enligt Region Jämtland Härjedalens rapportmall och kommer att ges layout efter att den är beslutad. Efter remissperioden kommer synpunkterna att sammanställas och bearbetas. Den regionala utvecklingsstrategin planeras att fastställas av regionfullmäktige i februari 2021. Då kommer den även att byggas upp digitalt.

Remissversionen är ett resultat av en omfattande process av utvärdering av nuvarande regional utvecklingsstrategi, inhämtning av kunskap samt med inspel genom medskapande aktörer och befolkning genom bland annat:
 - En utlysning som Region Jämtland Härjedalen gjorde vid namn ”Stärkt kapacitet för regionalt utvecklingsarbete”, där 14 olika projekt tagit fram kunskapsunderlag om Jämtlands län ur olika perspektiv. Där har det litteraturstudier, workshops och träffar med flera målgrupper
 - Workshops i alla länets kommuner
 - Regiondagen 2019
 - Slutkonferens Strukturanalys Jämtlands län
 - Workshop med Länsstyrelsen
 - Träffar med aktörer i länet
 - Framtagande av Strukturanalys samt Strukturbilder för Jämtlands län
 - Framtidsspaningar och scenarion via KTH, Sweco och Kairos Future
 - Framtagande av analys för Smart specialisering i Jämtlands län
 - Framtagande av analys av hållbarhetsaspekter
 - Framtagande och utveckling av uppföljningen Läget i länet
 - Omvärldsbevakning
 - Enkät

Framskrivning av remissutkastet har gjorts i ett digitalt team av ca 40 tjänstepersoner från Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), har ansvaret för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026.

Lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) ställer ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. Bland annat ska samråd ske med motsvarande myndigheter i angränsande län, övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Samråd sker löpande under processen med dialoger och workshops. En viktig del i samrådet är också denna remiss av förslag till nytt trafikförsörjningsprogram, som sker parallellt med remiss av förslag till reviderad regional utvecklingsstrategi.

Efter remissperioden kommer synpunkterna att sammanställas och bearbetas, för att utveckla trafikförsörjningsprogrammet ytterligare.

Inriktningen är att processen ska gå i takt med regionala utvecklingsstrategin, vilket innebär att trafikförsörjningsprogrammet planeras att fastställas av regionfullmäktige i februari 2021.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Fullmäktige beslutade även att ett utskott för kollektivtrafikfrågor ska inrättas, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, där utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer regleras. Förslag till reglemente har överlämnats till fullmäktige för fastställande, men då fullmäktiges sammanträde i april ställdes in kommer reglementet att fastställas först i juni. Regionala utvecklingsnämnden behöver dock redan nu välja ledamöter och fastställa sammanträdestider för utskottet. Föreslagna datum är samma datum som planerats för Länstrafikens styrelsesammanträden. Utöver utskottets sammanträdesdatum föreslås att de ledamöter som väljs till utskottet även deltar vid Länstrafikens styrelsesammanträde i juni för överlämning från sittande styrelse.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 31 mars 2020, § 41, de erbjudande om företagsstöd som ska gälla för verksamhetsåret 2020. Den bakomliggande tanken var att regionala utvecklingsnämnden inför varje verksamhetsår beslutar om vilka erbjudanden om företagsstöd som Region Jämtland Härjedalen ska ha öppna under året utifrån vad som är tillväxtpolitiskt regionalt prioriterat, och att erbjudanden därför kan variera från år till år.

När årets erbjudanden arbetades fram inför nämndens sammanträde i mars hade coronapandemins effekter inte hunnit analyserats tillräckligt för att kunna anpassas efter de behov som skulle kunna uppstå inom länets näringsliv. Region Jämtland Härjedalen har nu i samverkan med andra aktörer tagit fram ett förslag till två nya tilläggserbjudanden med specifikt syfte att mildra de negativa effekter som coronakrisen har på små och medelstora företag. Det handlar om:
 - Stöd till utbildning för besöksnäringen
 - Strategiskt stöd i ekonomifrågor med anledning av ”coronakrisen”

Erbjudandet om stöd till utbildning för besöksnäringen har utformats i dialog med Jämtland Härjedalen Turism ek. f. (JHT). Utbildningen ska tillföra företaget affärsstrategisk kompetens som stärker företagets konkurrenskraft och rikta sig till nyckelperson inom företaget. Erbjudandet om strategiskt stöd i ekonomifrågor med anledning av ”coronakrisen” har utformats i dialog med Samling Näringsliv ek. f. Stödet syftar till att tillföra ett företag extern ekonomisk konsultation av strategisk karaktär.

Totalt beräknas maximalt 60 företag söka respektive stöd vilket totalt skulle belasta anslags- och bemyndiganderamen för anslag 1:1 med 3 480 000 kronor. Regionala utvecklingsnämndens ordförande beslutade den 20 april att öppna upp för ansökningar inom ovan beskrivna erbjudanden, men att beslut om stöd och utbetalning av stöd får ske först efter att erbjudandena fastställts av regionala utvecklingsnämnden.

Norrtåg AB har kallat till årsstämma den 14 maj 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Norrtåg AB är Kia Carlsson, och ombudsersättare är Robert Uitto.

Norrtåg AB:s uppdrag är att bedriva persontrafik, genom avtal med trafikföretag eller i egen regi, med tåg inom och i anslutning till region Norrland jämte därmed förenlig verksamhet. Därutöver ska bolaget tillhandahålla fordon och en verkstad.

I den årsredovisning som erhållits med kallelsen framgår det att omsättningen (exklusive driftsbidrag) har uppgått till 169 997 000 kronor och resultat efter finansiella poster till 16 000 kronor.

I bifogad revisionsberättelse framgår att den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

På årsstämman ska arvoden till styrelse och revisorer fastställas. För vice ordförande ligger ett förslag om höjning av årsarvodet med 0,25 prisbasbelopp till 0,75 prisbasbelopp vilket motsvarar 35 475 kronor. Förslaget har dock inte varit uppe för diskussion vid tidigare ägarråd.

Torsta AB har kallat till årsstämma den 29 maj 2020. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Torsta AB är Kerstin Hylén med ombudsersättare Robert Uitto.

I den årsredovisning som erhållits med kallelsen framgår det att omsättningen har uppgått till 46 651 162 kronor och rörelsens kostnader inkl. resultat från finansiella poster och bolagsdispositioner, samt att skatt har uppgått till 46 647 486 kronor, vilket ger ett årsresultat om 3 676 kronor. Vidare framgår av årsredovisningen att åretsresultat föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att bolagets ”fritt eget kapital” ökar till 2 464 424 kronor.

I bifogad revisionsberättelse framgår att den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Enligt bilagd dagordning ska stämman behandla ägardirektivet för bolaget. Då ägarråd inte har kunnat genomföras i god tid inför stämman har det inte funnits möjlighet till gemensamma diskussioner kring eventuella förändringar i ägardirektivet. Med anledning av detta föreslår Region Jämtland Härjedalen att nuvarande ägardirektiv fortsatt ska gälla.

Region Jämtland Härjedalen äger 40 % av bolaget Torsta AB. Aktierna övertogs från Regionförbundet i Jämtlands län i samband med regionbildningen 2015. Övriga ägare är Jämtlands gymnasieförbund med 20 %, Lantbrukarnas Ekonomi AB med 15 % samt SCA Skog AB, Skogsägarna Norrskog Ekonomisk Förening, Sveaskog Förvaltning AB, AB Persson Invest och Träutveckling Jämtland AB med 5 % vardera.

Träutveckling Jämtland AB har vid Torstas årsstämma 2019 aviserat att de haft för avsikt att lämna sitt ägande av bolaget. Träutveckling Jämtland AB har den 14 april via sitt moderbolag IUC Z-Group AB inkommit med en formell begäran om att överlåta sina 200 aktier i Torsta AB till Region Jämtland Härjedalen. Detta i enlighet med det aktieägaravtal som tecknades mellan ägarna 2013.

Utdrag ur aktieägaravtal:
”Parterna är överens om att tillkommande aktieägare ska tillträda detta avtal som part. Nödvändiga uppdateringar av avtalet ska då genomföras. Om aktieägare önska begära utträde från sitt engagemang i Torsta AB ska den aktieägaren framföra sitt önskemål samt sina skäl till övriga aktieägare senast vid tidpunkt för bolagsstämman året innan utträdet är tänkt att ske. Regler för hembud och samtyckesförbehåll finns i gällande bolagsordning.

Dock har delägare rätt att, när helst delägaren påkallar, överlåta aktier till huvudägaren Regionförbundet Jämtlands län till 1 SEK. Regionförbundet Jämtlands län ska vara skyldig att förvärva delägares aktier för detta pris senast en månad efter att Regionförbundet Jämtlands län erhållit delägares begäran. Denna överlåtelse av aktier till regionförbundet ska behandlas på en ordinarie bolagsstämma eller extra bolagsstämma.”

Region Jämtland Härjedalen har fått ett medborgarförslag om att Länstrafikens länskort/periodkort även ska gälla hos kommersiella tågoperatörer i länet. Förslaget är vidare att Region Jämtland Härjedalen ska teckna avtal om detta med tågoperatörerna (Inlandsbanan och SJ). Motiveringen är att förbättra tillgängligheten och möjligheterna till arbetspendling. I medborgarförslaget beskrivs att arbetspendling Östersund-Järpen inte fungerar tillfredställande med det utbud av regionaltågstrafik och buss som finns. Bussförbindelserna anses inte intressanta med hänsyn till avgångs- och restider.

Nedan redogörs övergripande för förutsättningarna.

Befintlig tågtrafik
Norrtågstrafiken utgörs av nio dubbelturer Sundsvall-Östersund M-F och fem dubbelturer Östersund-Duved M-F och två dubbelturer Duved-Storlien, med färre turer lördagar och söndagar. Restiderna med tåg är avsevärt kortare än för buss. Restiden med Norrtåg från Järpen och Bräcke till Östersund är 55 respektive 50 minuter, och med buss är restiden minst 20 minuter mer vilket minskar pendlingsbenägenheten. På sträckan Bräcke-Östersund bedöms trafikutbudet som tillfredställande utifrån behovet av arbets- och studiependling, medan förutsättningarna är sämre i exempelvis relationen Östersund mot Järpen-Duved.

Länstrafikens länskort, periodkort, ungdomskort är giltiga på all regionaltågstrafik som utförs av Norrtåg. Trafikutbudet med Norrtågs tågtrafik är anpassat för arbets-, studiependling till i första hand Sundsvall och Östersund, med anslutningsmöjlighet i Sundsvall till norr- respektive södergående tågtrafik.

SJ trafikerar med två dagturer och ett nattåg dagligen (ett dagtåg vänder i Östersund de övriga turerna vänder i Duved). För att resa med SJ-trafik finns inget rabatterat färdbevis och den blir därmed inget alternativ för arbetspendling.

På Inlandsbanan finns Snötåget, Snälltåget och Inlandstågets säsongtrafik. Eftersom trafiken är säsongsbetonad är den av mindre intresse för arbetspendling än SJ-trafiken, men kan ändå bidra med ytterligare resmöjligheter.

Resenärsperspektivet
För en resenär med kort på Länstrafiken ger ökad biljettgiltighet förbättrade resmöjligheter med tåg som kompletterar den stomme som utgörs av Norrtågstrafiken. I resrelationen Östersund-Järpen, som nämns i medborgarförslaget, skulle det till exempel ge en avgång kl. 6:34-7:35 och en tur tillbaka kl. 20:29-21:33 (enligt tidtabell våren 2020). Tillgängligheten i form av arbets- och studiependling och resor för andra ändamål skulle förbättras.

Förutsättningar för genomförande
Det kan konstateras att en biljettsamverkan enligt medborgarförslaget förbättrar tillgängligheten. Samtidigt är frågan komplex och det finns flera genomförandemässiga utmaningar, bland annat avseende ekonomi.

Regionaltågstrafiken bedrivs genom Norrtåg AB, som ägs av aktörer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan om ett biljettsamarbete ses som en gemensam fråga för de fyra regionerna och ett beslut om biljettsamarbete måste fattas av de fyra regionerna gemensamt. Trafiken är upphandlad som en tjänstekoncession, operatören kör både lönsamma och olönsamma turer i utbudet och biljettintäkterna är en mycket viktig intäkt för operatören. Det finns fördelar men också en del betydande risker och befarade effekter av ett biljettsamarbete. Bland dessa kan nämnas befarat minskade intäkter i den regionala tågtrafiken för operatören som, i konkurrens med bland annat SJ, 2016 vann Norrtågsupphandlingen. Det finns också en risk kring hur stabilt och långsiktigt kostnadsneutralt ett sådant samarbete skulle vara. Norrtåg är inte avisande till en framtida biljettsamverkan men regionerna är överens om att frågan måste beslutas gemensamt och det bedöms inte givet att detta skulle vara ekonomiskt gynnsamt för regionerna.  

Kontakt har också tagits med SJ och Inlandståget AB i ärendet. Båda aktörerna ställer sig positiva till att se vilka möjligheter som finns med en biljettsamverkan. SJ pekar på att liknande samarbeten finns på olika håll i landet och nämner Östergötland, Västmanland, Örebro, Sörmland, Dalarna och Västra Götaland m fl. Inlandståget AB pekar på att de tillåtit resor med Länstrafikens kort på Snötåget som goodwill utan ersättning.

Att teckna avtal om biljettgiltighet enligt förslaget bedöms inte lämpligt i nuläget sett till ovan nämnda orsaker, då det är en fråga som kräver fördjupad analys av konsekvenserna i dialog med berörda parter. Medborgarförslagets intentioner kommer dock att beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla den regionala kollektivtrafiken i länet.

Frågan om biljettgiltigheter har också bäring på den statliga utredningen om ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

Utskott för kollektivtrafikfrågor: Val av 5 ledamöter och 5 ersättare varav 1 ordförande och 1 vice ordförande för perioden 2020-07-01 - 2022-12-31

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-03-30

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview