Möte 2024-05-14

Tid för justering: Onsdag 15 maj (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• RF-SISU
• Folkbildning Mittnorrland
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Förstudie Giron Sámi Teáhter
• Grundläggande granskning av Regionala utvecklingsnämnden 2023 (RUN/240/2024)

• Ramprojekt för cirkulär omställning (RUN/342/2023)
• Samspel (RUN/448/2022)

Regionfullmäktige beslutade den 18 oktober, § 109, om Regionplan och budget för planperioden 2024–2026 (RS/129/2023). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde regionala utvecklingsnämnden en plan med budget för 2024 i november 2023, § 192.
 

Nämndens plan innehåller 15 uppdrag inom fem målområden som nu följs upp i en tertialrapport per den sista april. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt Regional utvecklingsdirektör.

Nettokostnaden för perioden januari-april 2024 uppgår till -54,7 mkr jämfört med -49,1 mkr för samma period föregående år. Nettokostnaden var 1,4 mkr sämre än budget för samma period.

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret bedöms hamna på +2,6 mkr. Det är framför allt personalkostnader inom Hållbar tillväxt som förväntas bli lägre.

Antalet anställda har minskat med fem personer per april 2024 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Omräknat till årsarbetare över en tolv månaders period, så är det en minskning med tre årsarbetare.

Den ackumulerade sjukfrånvaron till och med april 2024 uppgår till 4,2 % för regionala utvecklingsnämnden. Samma period föregående år uppgick sjukfrånvaron till 3,4 %.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionala utvecklingsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i samband med tertialrapport i maj och delårsrapport i september.
 

I den internkontrollplan för 2024, som regionala utvecklingsnämnden fastställde den 12 december 2023 § 221, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2023 då riskerna bedöms finnas kvar även 2024. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats.
 

Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risken ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd). I nämndens plan finns inga risker identifierade med riskpoäng 3 eller 4.
 

Samtliga risker och riskbedömningar har nu setts över och följts upp. Uppföljningen har inte identifierat något behov av justeringar i befintlig plan eller åtgärder.

I Regional plan för bredband 2023-2025 (RUN/269/2022), fastställd av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 185, framgår att uppföljning av bredbandsmålen samt de insatser som genomförts årligen ska följas upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj.

I planen beskrivs vikten av bredband samt bredbandsmålen. Bredbandsmålen är:

• 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025.
• 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2025.
• 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025.
• Tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

 

Vid den senaste kartläggningen, 1 oktober 2023, hade 85 % av länets hushåll och 81 % av länets företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffror för hela landet var 93 % respektive 891 %.

 

Avseende målet med tillgång till mobila tjänster hade i oktober 2023 87 % av områdena där man normalt sett befinner sig i länet tillgång till mobila tjänster som uppfyller kraven i 2023-målet. Rikssnittet låg år 2023 på 95 %.

 

Orsaken till att bredbandsmålen ännu inte uppnåtts och att marknaden inte bygger i den takt som krävs är flera. Det är visserligen ett par år kvar innan målet för fast bredband ska vara uppfyllt men framför allt beror det på att ekonomiska resurser för att bygga bredbandsnät i den takt som behövs saknas. Även andra orsaker finns vilka beskrivs närmare i uppföljningsrapporten.

 

Prognosen för bredbandsmålen är att de inte kommer att nås utifrån nuvarande utbyggnadstakt. 

 

För att nå målen behöver tillgängliga stöd utnyttjas maximalt men nya riktade stödmedel behövs sannolikt också till geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är alltför hög för ett företag eller hushåll.

 

För 2024 har regeringen avsatt 800 miljoner kronor i stöd för bredbandsutbyggnad i landet via PTS-stödet och fram till och med 2027 ytterligare 2,5 miljarder kronor. Dock är det fortfarande väldigt oklart hur stor del av dessa stödmedel som kommer Jämtlands län till godo. 2023 tilldelades projekt i länet 72 Mkr i stöd.

Stödsystemet bygger idag på konkurrens mellan ansökningar och aktörer och vid en sådan konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer stöd ges till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. Och stor del av Jämtlands läns yta är just sådana områden.

Om dessa stödmedel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna på nationell nivå intensifieras.

 

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2024: Regional plan för bredband 2023-2025, daterad 2024-04-25.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Enligt förordningen har regionen ansvaret att årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i gällande Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2018–2023 (RS/1651/2018).

 

Redovisningen till staten enligt Kulturrådets riktlinjer är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser med sista redovisningsdatum 13 maj. Region Jämtland Härjedalen har fått förlängd redovisningstid till 15 maj. Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från Kulturdatabasen.

 

Region Jämtland Härjedalen erhöll totalt 41 168 000 kronor i statsbidrag genom kultursamverkansmodellen för verksamhetsåret 2023. Motsvarande regionbidrag till kultursamverkansmodellens verksamhetsområden var 49 609 000 kronor. Den totala omsättningen inom regional kulturverksamhet var knappt 198 000 000 kronor.

 

Uppföljningen visar att Estrad Norr redovisar totalt 445 scenkonstföreställningar varav 278 till barn och unga som nådde en publik på drygt 36 000 vilket är något fler än föregående år. Totalt antal föreställningar och övriga aktiviteter inom kultursamverkansmodellens verksamheter uppgick under året till 3 589 stycken och nådde totalt 307 281 personer varav 143 711 var besök på Jamtli. Kultursamverkansmodellen sysselsatte 131,9 årsverken.

 

Uppföljningen noterar dessutom en god måluppfyllelse av gällande regional kulturplan där alla kommuner har nåtts av utbudet. Det behövs dock fortsatta satsningar, inte minst på civilsamhällets organisationer samt på barn och unga och ett breddat deltagande, för att fortsatt behålla och utveckla tillgängligheten och ett brett kvalitativt kulturutbud i hela länet. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret 2023 presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2023.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 12 december 2023, § 222, om att i samverkan med Östersunds kommun genomföra en förstudie om en eventuell framtida etablering av Giron Sámi Teáhter i Östersund. Kostnaderna för förstudien fördelades jämnt mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen.
 

Upprinnelsen till diskussionerna mellan Giron Sámi Teáhter, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun är att Giron Sámi Teáhter med sin nuvarande placering i Kiruna börjar blir trångbodda och undersöker möjligheterna till en annan geografisk lokalisering inom Saepmie. Diskussioner om eventuell omlokalisering av teatern pågår med kommunerna Jokkmokk, Kiruna respektive Östersund. Förstudiens uppdrag var bland annat ett intervju- och insamlingsarbete riktat mot den sydsamiska gemenskapen samt att undersöka förutsättningar och lokalbehov för en etablering av teatern i länet. Förstudien har inte haft uppdraget att utreda vad en eventuell etablering av teatern i Östersunds kommun skulle innebära ekonomiskt för kommunen och Region Jämtland Härjedalen.
 

Undersökningen visar bland annat att det finns ett stort behov av att skapa kreativa språkliga arenor för det sydsamiska språket och att en etablering av en samisk teaterinstitution i södra delarna av Saepmie skulle kunna bidra till att stärka och utveckla språket. Samtidigt visar förstudien på teaterns långsiktiga behov av lokaler som sammantaget torde vara ett behov på cirka 700-800 kvadratmeter plus lägenheter för personal och att det i dagsläget finns begränsade möjligheter att svara upp mot detta i Östersund.
 

Teaterns långsiktiga behov förutom anpassade lokaler är att erhålla en ekonomisk grund som möter det som presteras idag och vad som kan göras i framtiden. Om Giron Sámi Teáhter får igenom sina planer att bli en samisk nationalscen uppskattas det ekonomiska behovet till 25 miljoner kronor årligen i anslag, en ökning med 300%, samt att lokalbehoven ökar kraftigt. Oavsett var teatern är lokaliserad i framtiden behöver denna fråga adresseras med den kommande lokaliseringsorten.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2019 medlem i det europeiska påverkansnätverket och tankesmedjan Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR). Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2020, § 9, att regionens deltagande ska bestå av deltagande i CPMR:s generalförsamling, inklusive CPMR Sverige, samt deltagande i Östersjökommissionen/Baltic Sea Commission (BSC), inklusive BSC:s arbetsgrupp för tillgänglighet och transport.
 

Efter att Region Jämtland Härjedalen blev medlem har BSC inrättat ytterligare en arbetsgrupp för de arktiska regionerna; Arctic Task Force. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i maj 2022, § 73, att temporärt utöka sitt deltagande i CPMR till att under 2022 även omfatta Arctic Task Force i syfte att generera kunskap om vilka synergieffekter ett engagemang kan innebära och hur forumet bäst kan nyttjas. Då arbetsgruppen inte genomförde några möten under 2022 förlängdes deltagandet till maj 2024 efter beslut i nämnden i september 2023, § 139.
 

Arctic Task force är fortsatt under formering, och har haft lite eller ingen aktivitet under 2023–2024. Skälet till det är att CPMR:s huvudfokus under 2023–2024 har varit och är att påverka sammanhållningspolitikens utformning under kommande ramperiod. NATO-medlemskapet och händelser i omvärlden gör att fokus på transporter, infrastruktur och tillgänglighet, som var bärande för inrättandet av BSC Arctic Task Force, kommer att vara gällande under de kommande åren.
 

Medverkan från Region Jämtland Härjedalen i Arctic Task Force kommer sannolikt att vara kopplat till insatser av betydelse för de områden som sammanfaller med Europaforums och NSPA:s intresseområde. Deltagandet föranleder inga ytterligare kostnader då deltagande i arbetsgruppen innefattas av medlemsavgiften i Baltic Sea Commission. Däremot är deltagandet vid eventuella fysiska träffar förbundet med kostnader för resor och arbetstid för deltagande tjänstepersoner och förtroendevalda. Då arbetsgruppen kan utgöra en verkningsfull plattform för att utveckla och driva frågor som prioriteras av Europaforum och NSPA föreslås att Region Jämtland Härjedalens deltagande i CPMR utökas till att även omfatta BSC:s arbetsgrupp Arctic Task Force.

I november 2023, § 197, beslutade regionala utvecklingsnämnden att förlänga nuvarande avtal med Torsta AB gällande landsbygdsutveckling gröna näringar och gårdsjordbruk (RUN/281/2021) till och med 2025-12-31. Det beslutades även att ge regiondirektören i uppdrag att genomföra en utvärdering av avtalet och ta fram ett förslag på fortsatt hantering efter 2025, vilket skulle återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under hösten 2024.
 

En arbetsgrupp tillsattes i slutet av 2023, och har sedan dess arbetat med att utreda både historiska, juridiska samt strategiska aspekter av nuvarande avtal. Fyra alternativ till fortsatt hantering efter 2025 har identifierats. I rapporten Utredning – landsbygdsutveckling gröna näringar efter 2025, daterad 2024-04-22, beskrivs hur arbetsgruppen har gått tillväga, samt en redogörelse för såväl historik som resultat av de utredningar som har gjorts. Även de fyra identifierade alternativen efter 2025 beskrivs, inklusive konsekvenser för respektive alternativ.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på betänkande av Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8). Eventuella synpunkter ska lämnas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 16 maj 2024.

 

Regeringen beslutade den 28 april 2022 att tillsätta en utredning som ska föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan. Den 24 augusti 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för utredningen, vilket innebar att utredningstiden förlängdes till den 31 januari 2024.

 

Bakgrunden är att det fram till 2001 fanns en statligt finansierad lagring av livsmedel och insatsvaror för livsmedelsproduktion, främst spannmål, drivmedel och gödning. Därefter har det inte funnits någon nationell planering för livsmedelsberedskapen i Sverige.

 

Utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid syftar till att analysera dagens behov och föreslå mål för att säkerställa tillgången på livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig. Mot denna bakgrund lämnas flera förslag som utredningen bedömer kan genomföras under nästkommande totalförsvarsbeslutsperiod.

 

Under genomgång av utredningen och dess förslag har:

• Diskussioner förts med Länsstyrelsen Jämtlands Län och nätverket Service Z som består av kommunernas tjänstepersoner kopplat till kommersiell service.
• Diskussioner förts med regioner i övriga Norrlandslän; Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
• Utredningen har genomlysts med regionala hänsyn och landsbygdsperspektiv.
• Förslag till synpunkter har förankrats internt med tex beredskapsenheten

 

Sammanfattningsvis anses att uppdraget har ett brett anslag men att förslaget saknar ett helhetsperspektiv och nordlig dimension ur ett regionalt utvecklingsperspektiv gällande samordning, livsmedelsberedskap samt statlig finansiering.

Gränskommittén Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen (föreningen) har kallat till årsmöte (föreningsstämma) den 29 maj 2024. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.
 

Region Jämtland Härjedalens ombud för Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen är Bengt Bergqvist, och ombudsersättare är Björn Hammarberg. Då varken ombud eller ombudsersättare har möjlighet att delta under stämman, kommer ett nytt tillfälligt ombud att utses av regionala utvecklingsnämnden.
 

I den årsredovisning som bilagts kallelsen framgår det att föreningens totala intäkter inkl. bidrag uppgått till 1 051 398 kronor för verksamhetsåret 2023. Föreningens kostnader uppgick till 298 671 kronor, vilket efter finansiella poster ger ett resultat för verksamhetsåret 2023 om 765 323 kronor. Resultatet föreslås balanseras i egen räkning, vilket innebär att det egna kapitalet ökar till 1 483 203 kronor.
 

Revisionsberättelsen tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2023. Revisionsberättelsen nämner inte huruvida föreningsstämman bör fastställa resultaträkningen och balansräkningen, samt vinstdisposition, vilket efter kontroll med revisorerna beror på att organisationsformen är en förening och inte ett aktiebolag. Såväl årsredovisningen som revisionsberättelsen är signerad av en auktoriserad revisor.
 

Arvoden till styrelse och revisorer föreslås vara oförändrade, vilket innebär:

• Ordförande får ett fast arvode om 35 000 SEK/år
• Styrelserepresentanter och ersättare får rörlig ersättning om 3000 SEK/person för fysiska styrelsemöten och 1250 SEK/person för digitala, protokollförda möten.
• Medlemmarnas huvudmän står för eventuell reseersättning, och medlemsrepresentanter som deltar vid årsmöte får sina utgifter täckta av respektive organisation.
• Auktoriserad revisor ersätts på löpande räkning.

Årsmötet ska även välja en ny struktur för styrelse, givet att Fellesrådet nu har flera nya medlemmar. Fellesrådet har fem styrelserepresentanter och fem ersättare. I dagsläget innehar Region Jämtland Härjedalen 2 ordinarie styrelseplatser och 2 ersättare. Styrelsen föreslås framöver organiseras enligt följande:

• 1 representant och 1 ersättare från Tröndelag fylkeskommune
• 2 representanter och 2 ersättare från de norska kommunerna, där Trondheim får en ordinarie plats
• 1 representant och 1 ersättare från Region Jämtland Härjedalen
• 1 representant och 1 ersättare från de svenska kommunerna, där Östersund föreslås få en ordinarie.

Då det inte finns någon valberedning, har varje medlemsorganisation uppmanats att föreslå namn till sina respektive poster inför föreningsstämman. Regionfullmäktige har, utifrån styrelsens tidigare sammansättning, nominerat Jonas Andersson och Catarina Espmark till ledamöter i styrelsen. Utifrån styrelsens nya sammansättning föreslås Jonas Andersson som ordinarie representant, och Catarina Espmark till ersättare. När denna ombudsinstruktion skrivs finns ingen information om vem som föreslås som ordförande eller vice ordförande.
 

Inga motioner eller övriga frågor har inkommit när denna ombudsinstruktion skrivs.

Torsta AB har aviserat att bolagets årsstämma kommer att hållas den 31 maj 2024. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.
 

Region Jämtland Härjedalens ombud för Torsta AB är Robert Uitto med ombudsersättare Leif Danielsson.
 

Enligt bolagsordningen ska kallelse och handlingar till stämman skickas till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor innan stämman. Inför regionala utvecklingsnämndens sammanträde har Region Jämtland Härjedalen inte mottagit någon kallelse eller dagordning för stämman, och har därför inte kunnat ta ställning till de ärenden som kommer att behandlas. Bolaget har dock inkommit med en preliminär årsredovisning.
 

Med anledning av att handlingar inför stämman inte inkommit föreslås att beslut om ombudsinstruktion inför stämman delegeras till nämndens ordförande.

Östersunds kommun inkom den 12 mars 2024 med en ansökan om 4 667 331 kronor i medfinansiering till projektet It´s a match. Projekttiden är 1 september 2024 till 31 augusti 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från ESF-rådet genom Europeiska socialfonden med 2 105 352 kronor samt egen finansiering med 250 000 kronor.
 

En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.
 

Östersund står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar. Målet med projektet är att pröva en ny metod som kan bidra till kompetensförsörjning genom en ökad inflyttning av relevant kompetens.
 

Flera stora företagsetableringen samt företagsexpansioner väntas skapa mellan 7000 och 10 000 nya jobb fram till 2034. För att möta de stora behoven behöver inflyttningen öka. Det här projektet vill testa ett arbetssätt för att nå en ny grupp. Idag finns ca 300 000 människor som lever med villkorade uppehållstillstånd, där en fast anställning skulle göra stor skillnad. Många har därav starka skäl att överväga en flytt.
 

Projektidén är att fokusera på denna målgrupp och att testa en modell där man bygger en digital plattform för en snabb matchning av nationell kompetens mot projektets primära målgrupp, de lokala arbetsgivarna. Syftet med plattformen är att locka personer i den sekundära målgruppen till inflyttning i Östersund.
 

Målgruppen är företag. Sekundär målgrupp är potentiella inflyttare inom grupperna av individer med tidsbegränsat uppehållstillstånd nationellt, samt personer med arbetstillstånd nationellt.
 

På kort sikt ska projektet pröva en ny metod som kan bidra till arbetsgivare får stöd att lösa sin kompetensförsörjning, genom en ökad inflyttning av relevant kompetens. Projektet ska skapa följande effekter:

• Att lokala arbetsgivare blivit intresserad av projektet och av att rekrytera från den sekundära målgruppen.
• Att lokala arbetsgivare i större utsträckning kunnat tillgodose sitt kompetensbehov genom att rekrytera kompetens från den sekundära målgruppen.
• Att projektet inneburit ett stöd till arbetsgivare i att hitta nya arbetssätt för att rekrytera utanför sina befintliga strukturer.
• Att arbetsgivare fått ökad kunskap om vilka krav som gäller för att kunna rekrytera människor med tidsbegränsade uppehållstillstånd, samt arbetstillstånd.
• Att en plattform har tagits fram där personer runt om i Sverige kan registrera en profil som sedan kan matchas mot lokala arbetsgivare.
• Att ett intresse för plattformen har skapats, för Östersund som plats och för kommunens arbetsmarknad.

På lång sikt ska projektet bidra till att uppfylla Regional utvecklingsstrategins vision om ett jämställt, jämlikt, mångkulturellt samhälle, där man är kreativ och vågar testa nya saker. Projektet bidrar också till en positiv befolkningsutveckling och att anamma ny teknik för att bli smartare, som är andra viktiga utpekade områden i strategin. Projektet blir också en viktig pusselbit i att överkomma det kompetensglapp som finns mellan tillgänglig arbetskraft och den kompetens som arbetsgivare söker, som Smart Specialisering pekar ut som ett hinder för produktionsökning för företag.
 

Projektet ska;

• Skapa bättre förutsättningar för att attrahera den kompetens som behövs för de lokala arbetsgivarna.
• En ökad arbetskraftsreserv: från en begränsad lokal reserv till en diversifierad reserv på nationell nivå. Lokala arbetsgivare har kunnat rekrytera kompetens från den sekundära målgruppen.
• Bättre kvalitet på rekryteringar utifrån ökad bredd och tillgänglighet av arbetskraft.
• Arbetsgivares benägenhet att anställa kvinnor och män ur målgruppen har ökat.
• Mer diversifierade arbetsplatser med personalgrupper med en större mångfald.
• Ökad inflyttning till länet från en ny målgrupp.
• Ändrat perspektiv hos arbetsgivarna där man börjat se den sekundära målgruppen som en resurs och undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom målgruppen, i stället för att fokusera på vilka anpassningar som krävs för att anställa en person ur målgruppen.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.
 

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.
 

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.
 

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.
 

Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.
 

Ekonomisk
Projektet bedöms kostnadseffektivt och är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet.
 

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling och det strategiska området Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet. För att möta arbetsmarknadens kompetensbehov behöver arbetsmarknaden bli mer jämställd och bättre på att ta till vara kompetenser hos bland annat utrikes födda. Mot bakgrund av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden behöver även arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet öka.

Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet Digitala lösningar där utveckling av länets styrkeområden och arbetet med att vara en hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv region är prioriterat. Digitala lösningar är ett sätt att hitta lösningar på samhällsutmaningar.

Projektet bedöms strategiskt prioriterat.

Projektet adresserar området kompetensattraktion i planen för regional kompetensförsörjning. Detta område är identifierat som strategiskt viktigt för att säkra en långsiktig, hållbar kompetensförsörjning i länet och projektet förväntas bidra i detta både på kort och lång sikt. Projektet ska stärka den lokala konkurrenskraften och näringslivets möjlighet till utveckling.
 

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.
 

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag – 40 företag
 

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 oktober 2027.

Region Jämtland Härjedalen inkom den 2024-03-14 med en ansökan om 7 567 835 kronor i medfinansiering till projektet Kompetensfokus Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 2024-10-01 till 2027-09-30. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Mittuniversitetet och Handelskammaren Mittsverige med 233 569 kronor vardera i form av bidrag i annat än pengar. Kontant finansiering kommer från Samling Näringsliv med 100 500 kronor, Östersunds kommun med 300 000 kronor samt Europeiska Socialfonden+ med 8 166 657 kronor. Både ansökan och budget har reviderats i handläggningen för att dels förtydliga projektets aktiviteter samt för att korrigera felaktigheter i originalbudgeten.
 

I ansökan framgår att Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. Den demografiska strukturen i länet och för flera kommuner med minskad befolkning innebär utmaningar med återväxt på arbetsmarknaden. Regionen behöver öka antalet invånare för att klara framtida välfärdsutmaningar och många arbetsgivare i regionen vittnar om att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det övergripande syftet med detta projekt är att i bred samverkan fokuserat arbeta för att förbättra och utveckla den länsgemensamma kapaciteten och förmågan att attrahera och integrera internationell och specifikt eftersökt kompetens i länet.
 

Projektets målgrupp är de aktörer som arbetar inom projektet samt aktörer som arbetar med kompetensattraktion idag, tex Handelskammaren Mittsverige, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, Region Jämtland Härjedalen, Kommunförbundet, Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet, Hej främling och länets samtliga åtta kommuner. Sekundär målgrupp och målgruppen för projektets långsiktiga resultat, är länets arbetsgivare.
 

Genom projektet ämnar Region Jämtland Härjedalen utveckla en ”international house funktion” för länets specifika förutsättningar. Man ämnar förbereda länets företag på kommande förändringar och strukturomvandling på arbetsmarknaden. Inom ramen för projektet kommer Regionen även analysera och identifiera målmarknader samt arbeta med påverkan och samverkan på nationell nivå. Befintliga plattformar och funktioner kopplat till kometensattraktion ska utvecklas för internationell arbetsmarknad.
 

Kortsiktigt mål med projektet är att metod och arbetssätt för en digital, decentraliserad internationell inflyttarservice för regionens/länets specifika förutsättningar är utvecklad och testad i bred samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. En ny, strukturerad och utvecklad samverkan med länets arbetsgivare har byggts upp, och är en viktig komponent i arbetssättet.
 

I ansökan beskrivs att långsiktigt mål och förväntan är att projektet har bidragit till effekter som ökad inflyttning till länet och att kompetensförsörjningen hos länets arbetsgivare har underlättats och förbättrats. Vidare beskrivs att detta i sin tur bidrar till att Jämtland Härjedalens fyra prioriterade styrkeområden kan säkra den kompetens som behövs för en hållbar utveckling.


Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.
 

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.
 

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.
 

Beslutsmotivering

Legal
Projektet kommer att rikta vissa insatser till företag inom arbetspaket ”Genomföra förberedande och kunskapshöjande insatser till arbetsgivare” men dessa insatser bedöms som allmänfrämjande så tillämpning av statsstödsregelverket är inte aktuellt. Vidare är projektet avgränsat från ordinarie verksamhet och utgör inte driftstöd. Gällande kompetensattraktionsarbetet har Region Jämtland Härjedalen under 2024 ett tydligt avgränsat uppdrag och en begränsad budget i befintlig verksamhet. Det finns ett samverkansavtal med budget och tydliga roller och ansvar mellan vad kommunerna ska göra och vad regionen ska göra i det befintliga arbetet.
 

Ekonomisk
Kompetensfokus Jämtland Härjedalen är ett stort projekt, både ekonomiskt och innehållsmässigt, men Region Jämtland Härjedalen och de aktuella samverkansparterna bedöms ha likviditet och genomförandekapacitet för att genomföra projektet.
 

Strategisk
I den nationella strategin för hållbar regional utveckling framgår det att bristande kompetensförsörjning i gles- och landsbygder är ett hinder för utvecklingen i näringsliv och offentlig sektor. Detta är något man ämnar arbeta med i detta projekt. Vidare går det att utläsa i strategin att det är viktigt att anpassa insatser inom kompetensförsörjning och kompetensutveckling till de olika regionala förutsättningarna så att insatserna blir mer ändamålsenliga. Vilket Region Jämtland Härjedalen gör genom detta projekt.
 

I den regionala utvecklingsstrategin framgår att år 2050 är befolkningsutvecklingen positiv i länet – vilket harmoniserar med syftet i detta projekt. Vidare går det att läsa att tillsammans är vi år 2050 en mångfald av innevånare som alla utgör bilden av Jämtlands län. Kompetensförsörjning beskrivs tydligt regionens program för smart specialisering - detta som en övergripande och avgörande gemensam utmaning för samtliga fyra styrkeområden.
 

Det finns en tydlig avgränsning mellan detta projekt och till Östersunds kommuns projekt ”Its a match” RUN/196/2024 och blir båda projekten beviljade medfinansiering finns en plan för samarbete.
 

Sundsvalls kommun driver idag ett liknande socialfonds projekt som heter ”Stärkt attraktionskraft och mottagningskapacitet” (SAM) och hur dessa projekt ska samarbeta finns beskrivet i ansökan. Då aktuellt projekts samarbetspartners Mittuniversitetet och Handelskammaren, verkar i Jämtlands och i Västernorrlands län samt att båda två är parter i Sundsvalls kommuns SAM-projekt ser Region Jämtland Härjedalen mycket goda möjligheter till att stärka samverkan mellan länen, effektivisera processer, skapa erfarenhetsutbyten och genom ett nära samarbete hitta gemensamma arbetssätt kring frågorna runt internationell kompetensattraktion och kompetensrekrytering till båda länen.
 

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.
 

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Utveckling av stödstrukturer. Mål 16 deltagande organisationer.
Handelskammaren Mittsverige, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, Region Jämtland Härjedalen, Kommunförbundet, Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet, Hej främling och länets samtliga åtta kommuner.
 

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2027-10-31.

Mittuniversitetet inkom den 15 mars 2024 med en ansökan om 8 794 895 kronor i medfinansiering till projektet Remote Campus. Projekttiden är 1 oktober 2024 till 30 september 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från ESF-rådet genom Europeiska socialfonden med 7 298 095 kronor samt egen finansiering med 125 536 kronor.
 

En reviderad budget finns bilagt ärendet.

Målsättningen med Remote Campus är att minska kompetensbristen i Jämtland Härjedalen och fokusera på distansstudenter, en tidigare förbisedd grupp. Projektet vill lösa två problem: Bristen på samverkan mellan aktörer kring distansutbildning och bristen på jämlika förutsättningar för distansstudenter.

Projektet ska etablera ett fysiskt och studiesocialt sammanhang med infrastruktur anpassad för distansstudenter och en samverkansstruktur för näringslivsrelationer. Centralt är en lokal som nav för aktiviteter och två nyckelroller: en community manager och en teknik- och utbildningscoach. Remote Campus stärker kopplingen mellan näringsliv och distansstudenter och därmed tillgängliggöra dold kompetens, öka intresset för livslångt lärande samt fungera som attraktionskraft för inflyttning, vilket bidrar till den långsiktiga kompetensförsörjningen. Projektet är unikt, men problembilden global och spridningen av projektets resultat är därför intressant både nationellt och internationellt.

Målgruppen är företag.

På kort sikt ska projektet erbjuda näringslivet en strategisk fördel genom att underlätta rekryteringsprocessen, möjliggöra inflytande över utbildningsinnehåll och expandera kunskapsbasen om tillgängliga utbildningsvägar för kompetensutveckling. För distansstudenterna bidrar projektet till förbättrade studieförutsättningar genom att erbjuda en stödjande fysisk miljö, tillgång till nödvändig infrastruktur, möjligheter till nätverkande med arbetsgivare samt relevant och anpassat studiestöd. Projektet adresserar de unika behoven hos distansstudenter och underlättar deras professionella utveckling.

På lång sikt ska projektet skapa en inkluderande och stödjande miljö för lärande och samarbete med näringslivet. Projektet syftar till att minska klyftan mellan utbildning och arbete och främja en kultur av livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling genom att skapa ett ekosystem där innovativa idéer och praktiker kan korsbefruktas och där nya lösningar på komplexa utmaningar kan uppstå. Detta tvärsektoriella tillvägagångssätt förväntas inte bara stärka regionens kapacitet för kompetensutveckling utan också främja ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Projektet ska öka tillgängligheten och mångfalden av utbildningsmöjligheter i regionen.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Att erbjuda studenter förutsättningar att genomföra distansstudier samt att tillhandahålla nödvändig infrastruktur i form av exempelvis bibliotekstjänster, studie- och mötesplatser, digitala lösningar för distansstudier samt studiestöd bedöms utgöra en utbildningsaktörs ordinarie verksamhet med driftsfinansiering. Remote Campus ska vara ”ett anpassat fysiskt och socialt sammanhang för studier” med inriktning mot distansstudenter och i miljön ska såväl Mittuniversitetets egna studenter som studenter från andra utbildningsaktörer, delvis inom ramen för Lärcentrums uppdrag, husera. En stor del av projektets kostnader handlar om att iordningsställa samt driftsfinansiera Mittuniversitetets fysiska miljö på campus. Projektet finansierar även kostnader för universitetets personal som tar hand om den fysiska miljön, ger studiestöd samt teknikstöd och bibliotikaretjänst. Projektet bedöms till alltför stor del innehålla aktiviteter och tillhörande kostnader som är av sådan karaktär att det ligger inom ramen för utbildningsaktörernas ordinarie verksamhet och uppdrag.

Den primära målgruppen för projektet uppges vara företag. Distansstudenter uppges vara sekundär målgrupp. Distansstudenter får i detta sammanhang betraktas som individer. Projekt finansierade av medel från anslag 1:1 kan antingen följas med indikatorn Antal deltagande företag eller Antal deltagande organisationer. Vilket direkt och konkret stöd som riktas till deltagande företag är inte beskrivet på ett tydligt sätt. Bedömningen är därför att det är distansstudenterna (individerna) som är den primära målgruppen som deltar i projektets aktiviteter och tar del av de faciliteter som finansieras inom projektet. Därför bedöms effekt- och uppföljningslogiken i projektet vara för svag. I och med att projektet inte riktar något direkt stöd till enskilda företag behöver statsstödsregelverket inte heller tillämpas.

Ekonomisk
Projektet bedöms inte kostnadseffektivt och är till viss del ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet i form av ny lokalkostnad och kostnader för att driftsätta projektverksamheten. Projektet ska till största del hyra en 400 kvm stor lokal och iordningställa den under projektets första år.

Projektet ska upphandla en extern kompetens i form av koncept- och verksamhetsutvecklare för 4 837 500 kronor. Stor vikt kommer att läggas på tidigare erfarenhet av att bygga liknande miljöer och strukturer. Mittuniversitetet vill i projektet ha en aktör som kan leverera både koncept- och verksamhetsutveckling, lokaldesign samt grafisk design. Ansökan är skriven av en koncept- och verksamhetsutvecklare som även på uppdrag har tagit fram förstudien som ligger till grund för ansökan. Att i ansökan skriva att tidigare erfarenhet är av stor vikt när man ska ta fram ett nytt koncept byggt på erfarenhet av ett tidigare initiativ från koncept- och verksamhetsutvecklaren är problematiskt sett till lagen om offentlig upphandling. Kostnaden för koncept- och verksamhetsutvecklaren är fördelat på 3 870 timmar á 1250 kronor per timme. Konsulten kommer även att anställa personalen som ska arbeta på Remote Campus och ha en central roll i projektets genom förande. Mittuniversitetet beskriver att det är nästan omöjligt att anställa en lämplig kandidat med de expertisfunktioner som krävs för rollen.

Projektet har även budgeterat för resor för 270 000 kronor både nationellt och internationellt som inte kan anses nödvändiga för projektets genomförande.

Strategisk
Projektet syftar till att lösa två huvudsakliga problem, bristen på samverkan mellan aktörer kring distansutbildningar och bristen på jämlika förutsättningar för distansstudenter. Kostnaderna i projektet är till största delen kopplat till den senare frågeställningen och har ingen direkt koppling till näringslivets behov. Ansatsen att göra campusområdet till ett mer attraktivt område är bra och påverkar även länets attraktivitet. Näringslivets medverkan är vagt beskrivet. Projektet bedöms även strategiskt bra utifrån perspektivet att det vill bidra till goda och likvärdiga distansstudiemöjligheter.

En av projektets styrkor är att det är en tidigare outforskad målgrupp (distansstudenter) och det finns därför goda chanser att satsningen tillför något nytt till kompetensförsörjningsområdet. Som ovan beskrivit är det dock inte möjligt att styra regionalt projektstöd mot deltagande individer. Projektet bedöms ha möjlighet att bidra framför allt i de långsiktiga effekterna som öppnar upp för ett större och mer träffsäkert utbud av kompetens och i förlängningen en bättre omställnings- och förnyelseförmåga, vilket i sin tur främjar tillväxten.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås avslag på ansökan.

Bergs kommun inkom 2024-03-15 med en ansökan om 367 438 kronor i medfinansiering till projektet Cykelleder i Berg. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 2024-09-01 till 2025-08-31 Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering på 73 488 kronor samt från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 293 950 kronor. Både ansökan och budget har reviderats i handläggningen för att dels förtydliga projektets aktiviteter samt för att korrigera felaktigheter i originalbudgeten.
 

Förstudien grundas i önskemål från besöksnäringsföretag i Bergs kommun, om att utveckla cykelturismen i området från Åsarna via Persåsen till Gräftåvallen. Då det idag saknas ett destinationsbolag i den här delen av kommunen har Bergs kommun beslutat att gå in som projektägare men målgruppen för förstudien är kommunens små- och medelstora företag inom besöksnäringen.

Beskrivet syfte med förstudien är att genom dialog och samverkan få en bred samsyn kring utvecklingen av cykelleder till nytta för både företag, besökare och kommunmedborgare. Samt att skapa nätverk för nya samarbeten och ta fram en organisation för det fortsatta arbetet med att utveckla lederna. Inriktning på förstudien är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en utveckling av gravelcykling (cykling på grusväg) och enklare mountainbikecykling inom området från Åsarna via Persåsen till Gräftåvallen.

I förstudien ska Bergs kommun arbeta med ett flertal frågeställningar, bland annat se över hur andra har arbetat med utveckling av leder och vilken driftform som kan vara lämplig för att få en långsiktigt hållbar drift av lederna. Undersöka vilka aktörer kan och vill vara med i en sådan satsning och hur samverkan med markägare, samiska intressen, myndigheter och andra organisationer kan/ska se ut. Ett nära samarbete kommer ske med Jämtland Härjedalen Turisms projekt Hållbar arktisk och perifer cykelturism RUN/68/2023, samt med aktörer i länet som arbetat med spår och ledfrågor under en längre tid, exempelvis Destination Vemdalen. Samverkan kommer också ske med andra pågående projekt riktade mot besöksnäringen i länet.

Kortsiktigt mål som beskrivs i ansökan är att förstudien förväntas bidra med kunskap och underlag för förbättrat samarbete och ökad samverkan mellan företag inom främst besöksnäringen. Nätverk ska ha skapats och en plan för hur driften av cykelleder ska fungera på ett hållbart och långsiktigt sätt ska ha tagits fram. Den handlingsplan som ska tas fram kommer att ligga till grund för att kunna gå vidare med ett eller flera genomförandeprojekt för att utveckla cykelturismen i området.

Det långsiktiga mål som beskrivs är att företagen på längre sikt kommer kunna utveckla sina verksamheter och arbetet kommer även underlätta för nya företag och verksamheter att starta upp, kopplade till utvecklingen av cykelturism. Det resulterar i ytterligare besöksanledningar som kan ge en ökad lönsamhet och hållbar tillväxt för företagen i området. Kommunen hoppas även att cyklingen på fjället ska minska då andra attraktiva alternativ kan erbjudas. Något de ser kommer att gynna rennäringen.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet bedöms vara avgränsat från kommunens ordinarie verksamhet och utgör inget driftstöd.

Ekonomisk
Projektet bedöms som konstandseffektivt och inget förskott är sökt. Bergs kommun uppger att de har de ekonomiska resurser som krävs för att kunna genomföra förstudien.

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt i vilken det framgår att för att skapa bättre förutsättningar för ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse i hela landet behöver bl. a. landsbygdernas företagsklimat stärkas. Vidare går det att utläsa i strategin att det är viktigt att ha ett lokalt och regionalt perspektiv på innovations- och näringsfrämjande insatser. Tillexempel är kontakter och nätverkande centralt för att starta nya företag och utveckla företag. Enskilda entreprenörer och innovatörer är ofta starkt kopplade till de miljöer de bor och lever i.

Projektet harmoniserar med den regionala utvecklingsstrategin i vilken det går att utläsa att den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen har år 2050 bidragit till att vi har plastbaserade upplevelser som även skapar lockande och aktiva livsmiljöer med god tillgänglighet till naturen. Projektet styr mot styrkeområdet ”upplevelser” inom programmet för smart specialisering; länets tillväxtmöjligheter är nära sammankopplat med länets naturresurser och nyttjandet måste vara hållbart. Vilket harmoniserar med detta projekt.

Projektet bedöms som strategiskt prioriterat.

Bergs kommun har vägt in det samiska perspektivet ansökan samt i beskrivningen av projektets genomförande. Genom att identifiera målkonflikter kopplat till utökad besöksnäring samt ha en bred dialog med markägare, de samiska intressena, myndigheter och andra berörda parter har Bergs kommun integrerat flera hållbarhetsaspekter i sin ansökan. Långsiktiga effekter kan man se inom både ekonomisk och social hållbarhet med utveckling inom företag och nya arbetstillfällen.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program. Mål: 1

Projektet kommer att generera en förstudierapport, inklusive handlingsplan. Utöver det ska projektet vid läges- och slutrapportering rapportera på Region Jämtland Härjedalens framtagna mallar.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2025-08-31.

Region Jämtland Härjedalen inkom 2024-03-14 med en ansökan om 1 045 728 kronor i medfinansiering till projektet Förstudie cirkulär upphandling. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 2024-07-01 till 2024-04-30. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 697 152 kronor. Både ansökan och budget har reviderats i handläggningen för att dels förtydliga projektets aktiviteter samt för att korrigera felaktigheter i originalbudgeten
 

Region Jämtland Härjedalen beskriver att syftet med denna förstudie är att bidra till övergången till en cirkulär ekonomi. I ansökan framgår att vi idag har ett linjärt resurssystem som förorsakar omfattande miljöpåverkan och uttömning av naturresurser.

För att uppnå en cirkulär ekonomi beskrivs det i ansökan att det är nödvändigt att övervinna utmaningar relaterade till kunskapsbrist och befintliga arbetssätt inom olika sektorer. Genom den här förstudien kommer Region Jämtland Härjedalen fokusera på hur offentlig upphandling kan spela en central roll i omställning till cirkulär ekonomi. I ansökan framgår att detta skulle inte bara påskynda övergången för etablerade företag utan även skapa möjligheter för nya, innovativa företag.

Målgruppen är upphandlande offentliga organisationer enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), exempelvis länets kommuner, Länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen och Kammarkollegiet. Förstudien ska utreda hur ett genomförandeprojekt kan riggas för att stötta offentliga upphandlande organisationer i sitt arbete med att främja en cirkulär ekonomi. Målet är att säkerställa att organisationerna är engagerade och förberedda för ett projekt som kan ha en varaktig och positiv effekt.

Kortsiktigt mål med projektet är att undersöka hur ett genomförandeprojekt kan utformas för att integrera cirkulär ekonomi i samband med upphandlingar. Förhoppningen är att insatserna i förstudien dels kommer att leda till ökad förståelse och förmåga att genomföra ett projekt, dels att målgruppen själva ska få insikter om den egna organisationen och vilket arbete som behövs internt.

Om offentliga organisationer skulle ställa tydliga krav i upphandlingar, som främjar en cirkulär ekonomi, bedömer Region Jämtland Härjedalen att detta skulle ge stora effekter i samhället, som på sikt bidrar till att vi kan minska resursuttaget och användningen av naturresurser, samt stötta näringslivets förmåga att utveckla affärsmodeller, tekniker, processer och produkter.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet bedöms inte innehålla åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Vidare bedöms projektet vara avgränsat från ordinarie verksamhet och inte utgöra driftstöd.

Ekonomisk
Ett förtydligande gällande projektets kostnadseffektivitet har begärts in under handläggningen av ansökan och ett mer utförligt resonemang kopplat till budgeten har inkommit och bedöms som godtagbart.

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att takten i omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi behöver intensifieras. I strategin beskrivs att genom upphandlingar kan offentlig sektor bidra till att stimulera ett innovativt företagande, klimat- och miljödriven näringsutveckling samt innovativa offentliga verksamheter.

Projektet styr även mot den regionala utvecklingsstrategin i vilken det går att utläsa att år 2050 har vi länge arbetat med samhällsomställning, vi delar och tänker cirkulärt genom att ta del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar våra kommande generationers framtid. I programmet för smart specialisering framgår att ett hållbart och affärsmässigt användande av de platsbundna naturtillgångarna i kombination med ett starkt entreprenörskap är vår största utvecklingspotential. Denna förstudies långsiktiga mål kan ge positiv effekt på företag inom alla fyra styrkeområden i länet. Vidare bidrar förstudien även positivt till målen i länets energi- och klimatstrategi i vilken det framgår att offentliga aktörer bidrar till omställning genom bland annat upphandlingar.

Region Jämtland Härjedalen har i förberedelsearbetet fört dialog med några av kommunerna i länet, Upphandlingskontoret mfl och Regionen tolkar dialogerna som att det finns stor potential att göra skillnad med detta arbete. Grundsyftet med förstudien och ett eventuellt kommande genomförandeprojekt är att stärka hållbarhetsarbetet i Jämtlands län. För att säkerställa tillgängligheten av förstudierapporten kommer delar av den översättas till samiska.

 

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program. Mål: 2

Projektet kommer att generera en förstudierapport och en utredning om hur näringslivet påverkas om offentlig upphandling börjar ställa tydligare krav, som styr mot en mer cirkulär ekonomi. Utöver det ska projektet vid läges- och slutrapportering rapportera på Region Jämtland Härjedalens framtagna mallar.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2025-04-30.

Företagarföreningen i Vemdalens socken inkom den 3 mars 2024 med en ansökan om 625 138 kronor i medfinansiering till projektet Vemdalen i samverkan för hållbar utveckling och tillväxt. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 augusti 2024 till 31 juli 2025. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 416 759 kronor.
 

Projektet har sökt förskott med 312 569 kronor.

En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.

Näringslivet i Vemdalen består av många mikroföretagare med få eller inga anställda. Majoriteten arbetar mot besöksnäringen. Trots att det finns stor efterfråga och många möjligheter, har Vemdalens företagare och ideella krafter svårt att nå lönsamhet och växla upp. Företagare och ideella krafter arbetar hårt och småskaligt, men med stor sannolikhet går det att skapa mervärde och öka volymerna genom att samarbeta med andra aktörer för att paketera och utveckla tjänster och upplevelser samt för att nå ut till nya målgrupper. Nya affärsmodeller och samarbeten tros vara en framgångsfaktor för att skapa ett hållbart och långsiktigt företagande i Vemdalen, med ökade kommersiella möjligheter.

Idag finns dock ingen samverkansplattform för affärsutveckling eller gemensamt säljtänk hos företagarföreningens medlemmar och ideella eldsjälar. Det saknas tid och kompetens för att driva affärsutveckling framåt och tillsammans arbeta igenom frågor.

Förstudien syftar till att utreda hur kommersiella möjligheter kan skapas för Vemdalens aktörer och hur affärs- och samverkansmodeller bör utformas för att skapa hållbar och långsiktig tillväxt och lönsamhet. Förstudien ska undersöka hur Vemdalens företagare kan utveckla befintligt tjänsteutbud, exempelvis genom paketering av tjänster, samt hur och till vilken målgrupp tjänster ska marknadsföras och säljas.

Projektets målgrupp är små eller medelstora företag.

Förstudien kommer på kort sikt kartlägga behov av kompetensförstärkning, insatser eller investeringar. Ett långsiktigt mål är att Vemdalens aktörer i större utsträckning ingår i globala värdekedjor, vilket exempelvis kan kräva en ökad grad av digitalisering. Målet är att Vemdalens befintliga aktörer ska växa, vara lönsamma samt att fler aktörer väljer att etablera sin verksamhet i Vemdalen.

Projektet ska på lång sikt öka samverkan mellan företagare och på så vis skapa fler kommersiella möjligheter, så att Vemdalens företagare och ideella krafter får möjlighet att växla upp och jobba mer storskaligt. Detta kan ge fler helårsarbetstillfällen, vilket innebär ökad social och finansiell hållbarhet för Vemdalens aktörer. Ett annat långsiktigt mål är att samarbeta med nationella och internationella aktörer. Genom att aktörer samverkar och ingår i globala värdekedjor kan Vemdalens aktörer nå ut till fler målgrupper och skapa fler säljkanaler, för att ökad tillväxt och lönsamhet.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet bedöms kostnadseffektivt och är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet.

Företagarföreningen i Vemdalens socken söker förskott med 312 569 kronor. Företagarföreningen är en mindre aktör med begränsad likviditet så kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin, området Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet och den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring, där insatser syftar till att bidra till Sveriges turismpolitiska mål, att "Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turismnäring som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i hela landet.

Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet Upplevelser där platsbunden utveckling och visionen om hållbar utveckling inom besöksnäringen ska bidra till plastbaserade upplevelser som även skapar lockande och aktiva livsmiljöer med god tillgänglighet till naturen.

Projektet strategiskt prioriterat.

Förstudien är en del i flera sammanlänkade satsningar som olika aktörer och företag gör inom destinationen, orten och kommunen och därför särskilt prioriterad. Det finns en tydlig effektlogik i ansökan med glasklara kopplingar mellan syfte, mål, målgrupp och insatser. Även tydlig riktning till att skapa ett väl genomarbetat underlag för genomförandeprojekt som är relevant, angeläget och välförankrat.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program – 1 förstudierapport

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2025.

Destination Östersund AB inkom 2024-03-19 med en ansökan om 474 342 kronor i medfinansiering till projektet Förstudie - Nya förutsättningar för besöksnäringen till följd av företagsetableringar i Östersundsregionen. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 2024-09-01 till 2025-04-30. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 316 228 kronor. Både ansökan och budget har reviderats i handläggningen för att dels förtydliga projektets aktiviteter samt för att korrigera felaktigheter i originalbudgeten.
 

I ansökan framgår att Östersund är inne i en expansiv fas med stora företagsetableringar de kommande åren. Östersunds förväntade snabba tillväxt beräknas dock medföra förändrade förutsättningar för den existerande besöksnäringen, både i negativ form genom undanträngningseffekter för boendeanläggningar och evenemang samt positiva möjligheter kring nya målgrupper.

Målgruppen i denna förstudie består av länets små och medelstora företag inom besöksnäringen. Det beskrivs i ansökan att de aktuella företagen saknar tillräcklig kunskap om hur de nya förutsättningarna kommer att se ut för deras verksamheter när de kommande etableringarna påbörjas, vilket skapar oro och osäkerhet. Förstudien avser generera ett resultat som är användbart för företag i samtliga kommuner i länet.

Vidare går att utläsa i ansökan att det saknas tillräcklig kunskap för att kunna agera proaktivt och mycket finns att lära från andra städer som redan genomgått snabb tillväxt till följd av stora företagsetableringar. Det finns även kunskap och information hos de som företräder företagsetableringarna som skulle behöva sammanfattas och förmedlas till besöksnäringsföretagen, exempelvis gällande hur behov och processer kommer se ut i etableringarnas olika faser.

Kortsiktigt mål med förstudien är att skapa ett kunskapsunderlag kring de nya förutsättningarna för besöksnäringen som följer av kommande företagsetableringar i Östersund. Kunskapsunderlaget ska möjliggöra proaktivt agerande för målgruppen som leder till utveckling och effektivisering av tjänster och produkter. Långsiktigt beskrivs förstudien bidra till den regionala tillväxtpolitikens mål och långsiktiga prioriteringarna. Vidare beskrivs i ansökan att förstudien bidrar till utveckling av styrkeområdet ”upplevelser” samt även i viss mån till styrkeområdet ”jord skog och vatten”. Långsiktigt beskrivs förstudien även styra mot visionsdokumentet ”Med samiska perspektiv – regional utveckling i Jämtland Härjedalen”

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet bedöms vara avgränsat från Destination Östersunds ordinarie verksamhet och utgör inget driftstöd.

Ekonomisk
Projektet bedöms som kostnadseffektivt och inget förskott är sökt. Destinationsbolaget anger att de har tillräcklig likviditet att driva projektet. Östersunds kommun är positiva till ansökan men kan inte medfinansiera på grund av stora besparingskrav.

Strategisk
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att nya eller utvecklade affärsmodeller, leverantörs- och kundrelationer samt hållbara varor eller tjänster kan bl. a. skapa möjligheter för företag att verka och utvecklas i hela landet. Projektet styr även mot målen i den regionala utvecklingsstrategin i vilken det framgår att länet år 2050 har landsbygder som utvecklats genom kreativitet och innovativa lösningar som överbryggar de glesa strukturerna. Vidare framgår det att att länet år 2050 har ett diversifierat näringsliv och vi har tagit tillvara möjligheterna med nya slags affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering – vilket ligger i linje med projektets långsiktiga målsättning. Förstudien bidrar även till utvecklingen av styrkeområdet ”upplevelser” samt till viss del styrkeområdet ”jord, skog och vatten”. Globalt sätt kommer människor resa mer och antalet gäster på länets destinationer kommer att öka och många vill inspireras av platsen de besöker och söker autentiska upplevelser. Länets natur tåls att upplevas många gånger, våra tillväxtmöjligheter är nära sammankopplade med länets naturresurser och nyttjandet måste därför vara hållbart.

Projektet bedöms som strategiskt prioriterat och i beredningen av ansökan har destinationsbolaget förtydligat att i genomförandet av förstudien kommer de samarbeta med Gaaltije, Jämtland Härjedalens Turism, kommunernas tillväxtkoordinatorer och pågående initiativ och projekt riktat mot besöksnäringen. Man har i framskrivandet av ansökan även varit i kontakt med Regionen Jämtland Härjedalens strateg för företagsetableringar och via kommunernas näringslivskontor kommer lärdomar och underlag från projektet ”En attraktiv region” (RUN/379/2019) inhämtas vid behov.

Kopplat till hållbarhetsaspekterna kommer destinationsbolaget så långt som möjligt identifiera målkonflikter rörande besöksnäringens behov av markområden och föreslå lösningar på hur de kan minimeras. När det kommer till jämställdhet och mångfald kommer man genomgående i projektets aktiviteter jobba för att båda män och kvinnor får komma till tals och ge input i arbetet samt säkerställa att lösningsförslagen speglar en mångfald av företagare. Informationsspridning kommer i möjligaste mån utformas och spridas med hänsyn till tillgänglighetsaspekter för en mångfald av deltagare.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program. Mål: 1

Projektet kommer att generera en förstudierapport. Utöver det ska projektet vid läges- och slutrapportering rapportera på Region Jämtland Härjedalens framtagna mallar.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2025-04-30.

IUC Z-Group AB inkom den 19 mars 2024 med en ansökan om 6 199 324 kronor i medfinansiering till projektet DIPPS. Projekttiden är 1 juli 2024 till 31 oktober 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 4 132 884 kronor.
 

IUC Z-Group AB har sökt förskott med 400 000 kronor.

DIPPS (Delivery of Improved Products, Processes and Services) syftar till att öka och tidigarelägga investering och omställning i tillverkande industriföretag i Jämtland Härjedalen, utifrån den uppkomna situationen med lågkonjunktur, turbulenta omvärldsfaktorer och klimatomställningen. Projektet verkar för att tillgodose företagens behov av kompetens i planering av investering/omställning inom strategisk affärsutveckling, digitalisering, produktivitetsförbättring och hållbar utveckling.

Målgruppen är tillverkande industriföretag och industrinära tjänsteföretag.

På kort sikt ska projektet få medverkande företag att tidigarelägga det enskilda industriföretagets insatser vilket är avgörande för företagets konkurrenskraft, långsiktiga överlevnad i en turbulent tid, och bidrag till den hållbara omställningen. Det leder erfarenhetsmässigt till bestående effekter i form av ökad kapacitet och framför allt tilltro till den egna förmågan att aktivt påverka den egna situationen. Företagen bygger kapacitet för att utvecklas till partners i utvecklingen av kundstyrd utveckling av nya produkter och tjänster för den inre marknaden. Genom ökad digitalisering och hållbarhetsutveckling kommer en mer jämställd könsfördelning att uppnås och branschen lyckas därmed tillvarata hela befolkningens erfarenheter, kompetenser och kunskaper. Projektet ska inrätta en finansieringsportal samt förse industriföretagen med omvärldsbevakning.

På lång sikt ska projektet bidra till uppdatering av industriföretagens behovsanalyser, upparbetade erfarenheter och resultat av de investeringar som företagen genomfört. Genom ökad digitalisering och hållbarhetsutveckling kommer en mer jämställd könsfördelning att uppnås och branschen lyckas därmed tillvarata hela befolkningens erfarenheter, kompetenser och kunskaper., Företagen som kollektiv verkar för en förbättring av utbildningssektorns försörjning av efterfrågad grundkompetens, liksom tillgången till kompetensutveckling i företagen och tillgång till de finansiella marknaderna genom samverkan och samarbete.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal

Projektet kan innehålla åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Projektets avgränsning mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats är oklar och delar av ansökan utgör driftstöd.
Projektsökande har inte inkommit med de begärda kompletteringar som behövs för att handlägga ärendet.

Ekonomisk
Projektet bedöms inte kostnadseffektivt och är otydligt i sin ekonomiska avgränsning från ordinarie verksamhet. Projektsökande har inte inkommit med svar gällande avgränsningar mot ordinarie verksamhet.

IUC Z-Group AB söker förskott med 400 000 kronor.

Utan förskottsutbetalning ser IUC Z-Group AB stora svårigheter att genomföra projektet utifrån deras likviditetsberäkning, då en alltför stor likviditetssumma skulle tas i anspråk.

Projektsökande har inte inkommit med begärd komplettering av budget som behövs för att handlägga ärendet.

Strategisk

Ansökan är inte strategisk prioriterad.

Projektet är skrivet på en generell nivå där många olika och breda ämnen ska adresseras. Ämnena i sig mappar mot målen i den regionala utvecklingsstrategin men kan anses vara på för grund och allmän nivå för att vara prioriterat. Det finns ingen tydlig effektlogik, det framgår inte tydligt vilken problemställning projektet ämnar lösa och inte heller hur arbetet med hållbarhetsaspekterna ska gå till. Det konstateras i ansökan att ökad jämställdhet är önskvärt och ett behov, samt att fortsatta insatser krävs - men inte hur projektet ämnar arbeta med det. I ansökan står att genom ökad digitalisering och hållbarhetsutveckling kommer en mer jämställd könsfördelning att uppnås och branschen lyckas därmed tillvarata hela befolkningens erfarenheter, kompetenser och kunskaper. Det framgår inte hur det ska gå till och utskickade kompletteringsfrågor har inte besvarats.

Det finns idag företagsstöd för digitaliseringsinsatser, hållbarhetsanalys samt timbanken. Flera av de tilltänkta aktiviteterna går för företagen alltså redan att genomföra inom befintlig stödstruktur.

Ansökan innefattar stora och många kompetensområden, en spetsigare ansökan som går på djupet inom ett område snarare än på basnivå inom fler skulle vara önskvärt.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås avslag på ansökan.

IUC Z-Group AB inkom 2024-03-19 med en ansökan om 627 768 kronor i medfinansiering till projektet Textilkompassen. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 2024-08-01 till 2025-05-31. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 418 512 kronor. IUC Z-Group AB har sökt ett förskott på 300 000 kronor. Budget har reviderats i handläggningen för att korrigera lönebikostnad och sökt belopp.

I ansökan beskriver IUC Z-Group att Jämtlands län har en viktig roll i att bidra till de globala målens uppfyllelse och att bidra till utvecklingen av cirkulära ekonomier. Att länet kan främja och bidra till innovation inom cirkulära materialflöden och affärsmodeller där jungfruliga material ska, så långt som det är möjligt, ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. IUC beskriver att länet har en potential att kunna bidra till denna omställning och ta en position i att bygga upp en kunskapsnod inom de utmaningar och problem som textilindustrin står inför i den gröna omställningen. Detta baserar sig på att länet har ett flertal företag inom textilbranschen, framför allt kopplat mot outdoor-branschen samt akademiska miljöer såsom materialprovningslabbet vid Mittuniversitet som ses som goda komponenter för en sådan utveckling.

Förstudiens syfte är att undersöka och analysera de förutsättningar Jämtlands län har för att ta en position inom textilområdet och bygga upp en kunskapsnod om de utmaningar och problem textilindustrin står inför i den gröna omställningen. Och målet med förstudien är att identifiera modeller och verktyg som kan stödja länets textilföretag i övergången till cirkulära processer och affärsmodeller samt kartlägga cirkuläriteten i materialflöden och återbruk av textil. Vidare ämnar IUC genom förstudien undersöka förutsättningar för att ta fram ett verktyg för ekologisk bedömning. Förstudiens målgrupp omfattar aktörer i Jämtlands län med koppling och intresse till/av textilindustrin samt andra aktörer som är engagerade i hållbarhetsfrågor och miljöskydd.

Kortsiktigt mål med projektet är ett framtagande av ett kunskapsunderlag med fokus på textilåtervinning och dess potential att Jämtlands län tar en ledande roll inom området. På längre sikt beskrivs att nu har Regionen möjlighet att kunna ta en framträdande roll och sätta länet på textilkartan och vara möjliggörare för en hållbarare textilproduktion. Nu finns kraften, kunskapen och förutsättningarna för att utveckla textilindustrin i Jämtlands län med bland annat god tillgång till grön energi och samlad kunskap. Textilkompassen är tänkt att ge vägledning och kunskap till aktörer inom produktutveckling, inköp och upphandling inom textilindustrin.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet bedöms vara avgränsat från ordinarie verksamhet och utgör inget driftstöd till IUC Z-Group. Det är en företagare som är initiativtagare till förstudieprojektet och personen är tillika den tilltänkta projektledaren. Därför har en bedömning av avgränsning samt tillämning av statsstödsregelverket även gjorts utifrån perspektivet hur projektet avgränsas från det företagets verksamhet och hur det eventuellt skulle gynna det företaget. Samma företag har tidigare beviljats företagsstöd från Region Jämtland Härjedalen (RUN/515/2022). Bedömningen är att den verksamhet som bedrivs inom förstudien är avgränsat från företagets verksamhet, vilket också kommer kunna följas genom redovisning av projektstödet och företagsstödet. Förstudien bedöms vidare generera kunskapsunderlag som blir allmänt tillgängligt och öppet för alla intressenter, varför ett särskilt gynnande av enskilt företag inte sker. Projektet innehåller därmed inte några åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Förtydliganden gällande delar av projektets budgeterade kostnader har begärts in under handläggningen av ansökan och det svar som inkommit bedöms som godtagbart.

Förskott är sökt med motiveringen att utbetalning sker via klumpsumma efter godkänd förstudie. Redovisningsalternativet klumpsumma används enbart av Tillväxtverket, Region Jämtland Härjedalens medfinansiering betalas ut löpande under förstudiens gång efter granskning och godkännande av rapporterade kostnader. Trots detta beviljas projektet förskott med motivering att IUC Z-Group är en mindre organisation med begränsad likviditet.

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. Genom företagande och innovation, baserat på cirkulära materialflöden och affärsmodeller, kan utvecklingen av en konkurrenskraftig, resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi stärkas i hela landet. Jungfruliga eller primära material ska så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden.

Projektet harmoniserar även med den regionala utvecklingsstrategin i vilken det går att utläsa att den regionala utvecklingen sker inom de ramar som ekosystem och den biologiska mångfalden sätter och har bidragit till att förverkliga FN:s globala hållbarhetsmål. Vi har länge arbetat med samhällsomställning, vi delar och tänker cirkulärt genom att ta del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar våra kommande generationers framtid. Förstudien i sig styr inte mot ett specifikt styrkeområde inom programmet för smart specialisering men det långsiktiga resultatet av förstudien harmoniserar med styrkeområdet Digitala lösningar då en utveckling av ett verktyg för ekologisk bedömning skulle lösa en miljömässig samhällsutmaning.

Målgruppsbeskrivningen bedöms som svag i ansökan men det finns potential till att förstudien kan bidra till utveckling och nätverk mellan de företag i länet som har verksamhet och ändamål i tillverkning och försäljning av sport- och fritidskonfektion.

Förstudien bedöms som strategiskt prioriterad då projektet bl.a. ämnar bidra till ökad förståelse för samt möjligheter till ekologisk hållbarhet inom textilindustrin. Detta i sig bidrar till långsiktig hållbar utveckling.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program. Mål 1st

Projektet kommer att generera en förstudierapport. Utöver det ska projektet vid läges- och slutrapportering rapportera på Region Jämtland Härjedalens framtagna mallar.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast
2025-05-31.

Coompanion – Kooperativ utveckling inkom den 18 mars 2024 med en ansökan om 1 407 106 kronor i medfinansiering till projektet Lokalfinansiering i Mellersta Norrland (LIM). Projekttiden är 1 augusti 2024 till 31 juli 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Region Västernorrland med 1 402 756 kronor, Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, 2 247 889 kronor, Coompanion Västernorrland, 280 985 kronor samt egen finansiering, 280 985 kronor.

Coompanion – Kooperativ utveckling söker förskott med 200 000 kronor.

Projektets planerade inköp av konsulttjänster ligger inom de första 6 månaderna av projektgenomförandet och belastar projektets likviditet i uppstartsfasen. För mindre aktörer med begränsad likviditet så är det en försvårande omständighet och kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

En reviderad budget finns bilagt ärendet.

Den sociala ekonomins utveckling inklusive civilsamhällets välmående bidrar till att behålla och utveckla service och stärker lokal och regional attraktionskraft. Nyetableringar är i fokus och rekryteringsbehovet är enormt i Mellersta norrland där kompetensförsörjning sedan länge varit akut. De sociala företagens potential att leverera varor och tjänster till både offentlig och privat sektor är underutnyttjad i Mellersta Norrland och kan stärkas. Med en publik och regionalt anpassad öppen resursplattform stärks det regionala ekosystemet för att främja innovation och entreprenörskap. Resurser för stöttning till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar ökar förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas. Kompetens om effektmätning, vision- och målsättning, finansieringsmöjligheter, upphandling, juridik och kommunikation samt förslag till rådgivande aktör för att få hjälp att fylla eventuella resursluckor.

Projektets målgrupp är företagsfrämjande aktörer.

När projektet är slut finns en validerad och utvecklad digital resurs för företagsfrämjare med verktyg för stöttning och lärande till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar för att de ska växa. Med hjälp av AI är kompetens om effektmätning, vision- och målsättning, finansieringsmöjligheter, upphandling, juridik och kommunikation samlad och tillgänglig samt förslag till rådgivande aktör den sökande kan kontakta för att få hjälp att fylla eventuella resursluckor. Med den publika och regionalt anpassade plattformen stärks det regionala ekosystemet för att främja innovation och entreprenörskap.

På lång sikt ökar andelen sociala entreprenörer som drar nytta av finansiering och kan svara på upphandlingar. Andelen sociala entreprenörer som kan kommunicera den samhällseffekt de bidrar till med både mjuka och monetära värden ökar, så att de värden de åstadkommer synliggörs vilket underlättar för kunder att förstå deras erbjudanden. Sociala entreprenörer skapar mer nytta för lokalsamhällena genom att de kan växla upp sina verksamheter mot mer hållbara företag. Service- och välfärdslösningar utvecklas. För rådgivarsystemet skapas en garant för att otillgänglig kunskap tas tillvara och sprids till användarna och kunskap delas.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.
Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet bedöms kostnadseffektivt och är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet.

Coompanion – Kooperativ utveckling söker förskott med 200 000 kronor.
Projektets planerade inköp av konsulttjänster ligger inom de första 6 månaderna av projektgenomförandet och ett förskott skulle underlätta projektets likviditet i uppstartsfasen.

Strategisk
Projektet ligger helt i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling där det framgår att Smart specialisering kan bidra till såväl spets som breddning inom näringslivet samt bidrar till omställning och omvandling. Det är av särskild vikt att ta till vara socialt företagande och sociala företag som en viktig resurs i arbetet med att lösa samhällsutmaningar genom innovation.

Projektet överensstämmer också med den Regionala utvecklingsstrategin där utvecklingen av länets styrkeområden är prioriterat. I program för smart specialisering står att regionalt anpassade innovationssystem, skräddarsydda efter behoven som uttrycks och finns inom respektive styrkeområde, är centralt för utvecklingen av arbetssättet smart specialisering.

Projektet bidrar i bredd till styrkeområdet Digitala Lösningar genom att bland annat utveckla en digital plattform för sociala och kooperativa företag - vilken i sin tur bidrar till att bygga kapacitet för att utveckla färdigheter för smart specialisering.

Projektet är strategiskt prioriterat.

Projektet bidrar till att stärka lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. För att bygga kapacitet för innovation samt stödstrukturer för detta behövs en mångfald av perspektiv – sociala och kooperativa företag är en underrepresenterad grupp inom detta område. Utveckling av verktyg och möjligheter för att mäta ”mjuka” värden inom innovation och i ekonomiska termer är prioriterat för Jämtlands län, med hänvisning till genomförd förstudie - “Stärkta färdigheter för smart specialisering inom socialt och kooperativt företagande i Jämtland Härjedalen” och behov som framkommit där.

Hållbarhetsaspekterna är integrerade i projektet.

Projektets samtliga arbetspaket och aktiviteter syftar till att skapa ett mer inkluderande innovationsstödssystem för ökat socialt företagande och fler sociala innovationer som utvecklas genom stärkta företag.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer – 20 organisationer

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2027.

Ragunda kommun, 212000–2452, inkom den 25 mars 2024 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till backhaulnät. Totalt kostnadsunderlag ansökan uppgick till 29 514 756 kronor, varav godkänt kostnadsunderlag är 29 514 756 kronor. Stöd till aktuella sträckor söks även från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
 

Investeringen avser ortsammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Ragunda kommun för följande sträckor:

• 9: Brännan- Österåsen
• 10B: Över-Böle- Väg 87
• 10C: Korsning väg 733- 731- Vågsäter
• 11: Krångede- Selsviken
• G19: Bispgården- Lien
• 46: Stugun- Selsviken

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 juni 2024 till 31 december 2026.

Genom investeringen kan cirka 52 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan cirka 86 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

 

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

 

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

 

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

 

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

 

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

 

Beslutsmotivering

Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckorna, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

Klyftberget Centrum AB, 559403-0263, har den 18 januari 2024 inkommit med en ansökan om stöd inom erbjudandet Stöd till idrotts- och rekreationsinfrastruktur. Investeringen avser byggnation av en multiarena i Vemdalen. Total kostnad för investeringen beräknas uppgå till 36 683 082 kronor.

Syftet med stödet är att möjliggöra utvecklingen av ny eller uppgradering av befintlig idrottsinfrastruktur eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur. Multifunktionell rekreationsinfrastruktur är anläggningar som ska kunna fylla flera funktioner, för kulturella aktiviteter och rekreation.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021 - 2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Beslutsmotivering
Investeringen i en allaktivitetshall i Vemdalen förväntas vara av avgörande betydelse för destinationens utveckling och bidra till ökade möjligheter till hållbar året-runt-turism. Allaktivitetshallen stärker aktivitetsutbudet i Vemdalen vilket ger ökade möjligheter till rörelse, förbättrad folkhälsa och livskvalitet för boende i Vemdalen med omnejd. Företaget ser stora positiva ekonomiska samt sociala hållbarhetseffekter genom att investeringen skapar arbetstillfällen året runt, ökar inflyttningen och skapar en mötesplats i Vemdalen.

Företaget vill med investeringen bredda aktivitetsutbudet i Vemdalen vilket kompletterar det befintliga utbudet under vintersäsongen samt skapar nya reseanledningar under barmarkssäsongen. Stöd till investeringen motiveras utifrån Region Utvecklingsstrategi för Jämtlands län 2050 där det övergripande målet är att regionen ska vara en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i. Investeringen i en allaktivitetshall förväntas ha positiva effekter på folkhälsan i regionen genom ett breddat aktivitetsutbud inom både kultur och idrott på platsen. Kultur och idrott är en väsentlig del av den lokala kraften som organiserar och samlar människor vilket skapar identitet, sociala mötesplatser och en bättre folkhälsa.

Investeringen knyter även an till Region Jämtland Härjedalens program för Smart Specialisering 2021-2027, styrkeområde Upplevelser. I programmet framhävs strategiska satsningar på året-runt-turism och kulturella och kreativa näringar som ett viktigt verktyg för att driva fram utveckling av regionens upplevelseutbud. Investeringen i en allaktivitetshall knyter samman idrotts- och kulturaktiviteter under samma tak vilket skapar en attraktiv mötesplats som är tillgänglig året runt för både besökare och lokalbefolkning.

Vid handläggningen har det gjorts en bedömning av hur stort stödet behöver vara.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/129/2023, Regionplan och Budget 2024–2026. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2025 uppgår investeringsramen till 228 miljoner kronor (206 miljoner kronor 2024). I den ramen ingår budget för hjälpmedel om 15 miljoner kronor.

Enligt gällande regler ska regionfullmäktige varje år fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar och ansvarar för hela regionens investeringar. Reglerna säger också att investeringarna ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

Ett förslag till investeringsbudget 2025 för styrelse och nämnder har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje verksamhetsområde per objekt. I sammanställningarna har varje verksamhetsområde rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom beslutad investeringsram.

Investeringsrådet har beslutat att föreslå att en särskild pott reserveras i syfte att effektivisera och möjliggöra/öka handlingsutrymmet vid eventuella oförutsedda investeringshändelser. Detta kommer dessutom att underlätta för att organisationen ska kunna hantera investeringsärenden löpande under året så att processen för till exempel lokalinvesteringar inte blir för lång. Fördelning av potten, som föreslås benämnas ”För oförutsedda investeringshändelser”, på objektsnivå föreslås beslutas av regiondirektören efter att rådet löpande och vid behov tar ställning från fall till fall.

Efter genomgång och analys av regionala utvecklingsnämndens verksamheters investeringsbehov samt förankring hos regiondirektören föreslår investeringsrådet att 480 000 kr fördelas enligt nedan:

Sammanställning efter investeringsrådet prioritering 2025
• reinvestering, rörliga scen- och teaterljusarmaturer 480 000 kr
SUMMA TOTAL INVESTERINGSRAM 2025 480 000 kr

Region Jämtland Härjedalen står inför en utmanande situation kopplat till tillgänglighet, kompetensförsörjning och ekonomi. Digitaliseringen inom organisationen är idag decentraliserad, oprioriterad. Dessutom är IT-organisationen kraftigt underfinansierad. Behovet av stödresurser är påtagligt inom hela organisationen och tempot i omställningen behöver växlas upp.

Utifrån läget i vår region och med inspel från utredningen ”Verksamhetsutveckling med digitala verktyg” (RS/489/2022) har utveckling och digitalisering identifierats som ett prioriterat område för organisationen. För att lösa uppdraget och föra verksamheten framåt har regiondirektören en ambition att skapa utvecklingskraft genom att samla resurser kring utveckling och digitalisering (exempelvis forskning, innovation, utveckling, teknik, digitalisering, utbildning, IT, eHälsa, analys, statistik m.m.) organisatoriskt under en och samma chef. Som ett första steg i detta beslutade regiondirektören i november 2023 att inrätta en ny tjänst som utvecklings- och digitaliseringsdirektör direkt underställd regiondirektören, samt att snarast påbörja en rekrytering. I samma beslut angavs att framtida organisation under den nya direktören samt eventuella andra organisatoriska förändringar av förvaltningsområdena skulle utredas vidare för beslut under 2024.

Utvecklingskraften inom organisationen behöver samlas, centraliseras och accelereras, främst kopplat till ny teknik. Den digitala mognaden behöver höjas inom hela organisationen och nyttan av tidigare och kommande investeringar bör säkras. Det är även centralt att stödverksamheterna bidrar till kärnverksamheten vilket är avgörande för att lyckas med nödvändig omställning. Lösningen som presenterats är en central placering av regionens funktioner kring: utveckling, digitalisering, IT och medicinteknik. De största processerna och dess ägare bör vara representerade i regionledningen och är organiserade direkt under regiondirektören.

Rekryteringsprocessen har nu avslutats och utvecklings- och digitaliseringsdirektören tillträder sin nya tjänst den 1 juni 2024. Det är ännu inte klart hur verksamheten under den nya direktören ska organiseras. Detta arbete kommer att fortsätta under ledning av den nya direktören, och slutligt beslutas av regiondirektören under hösten. Det är dock klarlagt att ett antal befintliga verksamheter (Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelningen, IT- och eHälsoavdelningen, enheten Medicinsk teknik (MTA) och teamet Beslutsstöd) kommer att organiseras under den nya direktören, och därför föreslås nu omdisponering av budgetram inför 2025.

För att genomföra ovanstående lösning föreslås nedanstående omfördelningar av budgetramar inför budget år 2025:
 

Omdisponering av budgetram 2025 kopplat till IT-kostnader 6,7 mkr.

Varav:
- Omdisponering av budget för IT-tjänster -5,6 mkr från Regionala utvecklingsnämnden till Regionstyrelsen.
- Omdisponering för dataprogram -0,878 mkr och Office 365 -0,241 mkr från Regionala utvecklingsnämnden till Regionstyrelsen.

Ovanstående innebär ett ökat besparingskrav på Regionala utvecklingsnämnden motsvarande den budget som flyttas för Office 365-licenser på 241 tkr.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.
 

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.
 

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentsregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Protokoll regionens samverkansråd: 2024-03-25, 2024-04-22

 

Samtliga protokoll finns tillgängliga via Översikt | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)