Möte 2023-05-16

Tid för justering: 17 maj (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Förtroendemannautbildning

  • Kultursamverkansmodellen inkl. regional biblioteksverksamhet

  • Samverkan med kommunerna:
    Energikontoret
    Primärkommunal samordning

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

  • Europaforum Norra Sverige: Antagna positionspapper (Positionsdokument – Europaforum)

• Inför regionala utvecklingsnämndens sammanträde 12-13 juni i Sveg - anmälan senast 26 maj

• Läget i organisationen

• Grundläggande granskning av regionala utvecklingsnämnden 2022 (RUN/238/2023)

• Fördelning av investeringsbudget för regionala utvecklingsnämnden 2024 (RUN/17/2023) flyttas till junisammanträdet

• SIMMITT (RUN/423/2020)

• Vägar till hållbar utveckling (RUN/174/2020)

• Mötesplats ung kultur (RUN/179/2021)

Ärendet kompletteras med handlingar inför sammanträdet.

I Regional plan för bredband 2023-2025 (RUN/269/2022), fastställd av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 185, framgår att uppföljning av bredbandsmålen samt de insatser som genomförts årligen ska följas upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj.

I planen beskrivs vikten av bredband samt bredbandsmålen. Bredbandsmålen är:

• 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025.

• 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2025.

• 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025.

• Tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Vid den senaste kartläggningen, 1 oktober 2022, hade 83 % av länets hushåll och 78 % av länets företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffror för hela landet var 91 % respektive 88 %.

Avseende målet med tillgång till mobila tjänster hade i oktober 2022 85 % av områdena där man normalt sett befinner sig i länet tillgång till mobila tjänster som uppfyller kraven i 2023-målet. Rikssnittet låg år 2022 på 94 %.

Orsaken till att bredbandsmålen ännu inte uppnåtts och att marknaden inte bygger i den takt som krävs är flera. Det är visserligen ett par år kvar innan målet för fast bredband ska vara uppfyllt men framför allt beror det på att ekonomiska resurser för att bygga bredbandsnät i den takt som behövs saknas. Även andra orsaker finns vilka beskrivs närmare i uppföljningsrapporten.

Prognosen för bredbandsmålen är att de inte kommer att nås utifrån nuvarande utbyggnadstakt.

För att nå målen behöver tillgängliga stöd utnyttjas maximalt men nya riktade stödmedel behövs sannolikt också till geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är alltför hög för ett företag eller hushåll.

För 2023 har regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor i stöd för bredbandsutbyggnad i landet och fram till och med 2027 ytterligare 3,8 miljarder kronor. Dock är det fortfarande väldigt oklart hur stor del av dessa stödmedel som kommer Jämtlands län till godo trots att länet under 2021 fick en relativt bra utdelning av PTS-stödet (totalt ungefär 111 Mkr). 2022 tilldelades projekt i länet 67 Mkr i stöd.
Stödsystemet bygger idag på konkurrens mellan ansökningar och aktörer och vid en sådan konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer stöd ges till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. Och stor del av Jämtlands läns yta är just sådana områden.

Om dessa stödmedel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna på nationell nivå intensifieras.

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2023: Regional plan för bredband 2023-2025, daterad 2023-04-20.

Enligt kommunallagen 6 kap. 6 § ska regionala utvecklingsnämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionala utvecklingsnämndens internkontrollplan 2023 fastställdes i december 2022, §196, och ska följas upp i maj och i november.

Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med regionens strategier för länets utveckling, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet.

Arbetet med riskerna i internkontrollplanen är påbörjad och pågående. Strukturerad uppföljning av rutinefterlevnad är dock ett arbete som kan förbättras. Implementering av verktyget Stratsys för uppföljning av internkontroll är påbörjad men arbete kvarstår för att få en god funktionalitet i denna process.

Inga noterade väsentliga avvikelser/konsekvenser kopplat till de i internkontrollplanen identifierade riskerna har framkommit under perioden.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Regionen ska årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2018–2023 (RS/1651/2018).

Redovisningen till staten är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser med sista redovisningsdatum 11 maj. Region Jämtland Härjedalen har fått förlängd redovisningstid till 17 maj. Förutom för regionernas egen uppföljning och Kulturrådets uppföljning av samverkansmodellen så används Kulturdatabasen även av Myndigheten för kulturanalys för nationell insamling av officiell statistik inom exempelvis musei- och scenkonstområdet. Kulturanalys och Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från Kulturdatabasen. Utöver kvantitativa och kvalitativa data så består uppföljningen även av separata uppgiftsinsamlingar som Kulturrådet kan besluta om samt i form av årliga dialoger. För verksamhetsåret 2022 ska regionerna dessutom redovisa hur Kulturrådets tillfälliga statsbidrag med anledning av pandemin har använts.

Region Jämtland Härjedalen erhöll totalt 38 169 000 kronor i statsbidrag genom kultursamverkansmodellen för verksamhetsåret 2022. Förutom det ordinarie stadsbidraget på 37 243 000 kronor innefattade det även en tillfällig förstärkning på 926 000 kronor. Motsvarande regionbidrag till kultursamverkansmodellens verksamhetsområden var 46 515 586 kronor.

Även 2022 präglades av Coronapandemin. Ändå noteras en återhämtning av den regionala kulturverksamheten där en del verksamheter ligger i nivå med 2019 års siffror. Stiftelsen Jamtli noterar ett besöksantal på drygt 160 000 personer vilket är en bit kvar till tidigare års besöksantal om ca 200 000 personer. Den regionala kulturverksamheten inom kultursamverkansmodellen har nått alla kommuner med föreställningar och aktiviteter, totalt 3 165 stycken som har nått 144 387 personer. Verksamheter inom kultursamverkansmodellen sysselsätter 141,4 årsverken.

Uppföljningen noterar en god måluppfyllelse av innevarande regional kulturplan men insatser behöver fortsatt genomföras för stärkt samverkan med kommuner, civilsamhälle och kulturskapare för att öka tillgång och tillgänglighet till kultur och skapande för hela länet. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret 2022 presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2022.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets andra rapport.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett såtillvida att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Nämndens verksamheter redovisar efter utgång av mars månad en ackumulerad nettokostnad på -38,8 mkr jämfört med budgeterat -43,3 mkr, dvs +4,5 mkr. Det är fortfarande tidigt på året och verksamheterna är försiktiga i sin ekonomi. Inledningen av året är också en period där aktivitetsnivån är låg. För helåret har vissa statliga bidrag fallit ut högre än förväntat och en översyn pågår kring bemanning både utifrån detta tillskott men även utifrån att gällande överenskommelse med kommunförbundet upphör i slutet av 2023. Nämnden lämnar en helårsprognos på ett nollresultat.

Antal anställda är i paritet med tidigare år (171 st.) men har minskat med 3 årstjänster. Minskningen förklaras av vakanser mellan rekryteringar i både längre och kortare perioder. Sjukfrånvaron ligger för inledande månader väl under gränsvärdet 3 % av arbetad tid.

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 fastställdes i december 2022, § 198. Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2023-2025 beslutat om fyra strategier:

•  Strategi för länets utveckling

•  Strategi för våra medarbetare

• Strategi för ekonomi

• Strategi för vård

Enligt tidplan för uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen har regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden inlämnat en tertialrapport per april 2023. I denna rapport följs verksamhet, mål, ekonomi och medarbetare upp.

Regionala utvecklingsnämnden bedriver verksamhet utifrån tre av regionens fyra strategier. Det finns nio strategiska inriktningar som har 28 verksamhetsmål kopplat till sig. Den samlade bilden för regionala utvecklingsnämndens nio strategiska inriktningar och underliggande 28 verksamhetsmål är att dessa är delvis uppfyllda och att ett arbete har påbörjats. För verksamhetsmålen är 22% gröna (uppfyllda) och 78% gula (påbörjade). Tre verksamhetsmål mäts endast på årsbasis. Det är i huvudsak inom strategi för ekonomi som verksamhetsmålen är uppfyllda.

Ekonomiskt utfall per april visar att ackumulerad avvikelse mot budget uppgår till +8,4 mkr. Prognostiserad avvikelse mot budget för helåret 2023 uppgår +1,7 mkr.

Sjukfrånvaron ligger totalt på 2,9 % (kvinnor 1,9% och män 4,7%), vilket är under målvärdet på max 3% sjuktimmar i procent av ordinarie arbetstid. Jämfört med föregående år har sjukfrånvaron minskat med 0,6 procentenheter.

Stiftelsen Jamtli har det regionala museiuppdraget i länet. Styrande för verksamheten är stiftelseurkund och stadgar från 1973, de nationella kulturpolitiska målen (förordning 2010:2012), Museilagen (2017:563), samt Regional kulturplan 2019–2023 (RS/1651/2018). Dessutom upprättas en flerårig överenskommelse (RS/545/2022) mellan stiftarna Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Jämtlands läns konstförening och Heimbygda. Enligt samarbetsavtal (RUN/459/2017) mellan regionen och kommunen, fördelas kostnaden för driften av Jamtlis verksamhet med 65 procent på regionen och 35 procent på kommunen. Regionen fördelar även årligt statligt bidrag till Jamtli genom Kultursamverkansmodellen. 2022 var det årliga verksamhetsbidraget till Jamtli 43 637 000 kronor (varav staten 10 920 000 kronor, regionen 20 832 600 kronor och kommunen 11 885 200 kronor).

Stiftelsens ändamål är att förvalta stiftelsens samlingar och markområden och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska inom huvudsakligen Jämtlands län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig och närstående kulturell verksamhet. Förutom det regionala museiuppdraget så har stiftelsen även en besöksanläggning i Östersunds kommun och driver Nationalmuseum Jamtli samt har ett antal dotterbolag, exempelvis Fjällmuseet i Funäsdalen och Teknikland i Ope.

I en skrivelse som inkom till Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun i mars 2023 (RUN/208/2023) så uttrycker stiftelsen behov av att grundanslaget justeras med 6 000 000 kronor för att Jamtli ska kunna behållas i sin nuvarande form. Man menar att stiftarna inte lever upp till det åtagande som beskrivs i gällande överenskommelser och att innevarande års uppräkning av anslaget inte täcker kostnads- och löneuppräkningar.

Skrivelsen föranleder behov av en oberoende utredning med uppdrag att ta fram en rapport om läget för Jamtli som komplement till de uppgifter som framförs i skrivelsen. Uppdraget till utredare bör särskilt vara att se över

 - tolkningen av stiftarnas ansvar utifrån stadgar och urkunder,

 - vad som ingår i basuppdraget,

 - kostnader,

 - stiftelsens plan för byggnadsvård och underhåll av befintliga byggnader,

 - finansieringen och utvecklingen av Nationalmuseum Jamtli,

 - organisationsform,

 - uppräkningar över tid,

 - kravet på egenfinansiering,

 - stiftelsens roll och uppdrag gällande samtidskonst, samt

 - de särskilt beslutade medlen över tid och hur dessa har använts.

Uppdraget, som beskrivs närmare i PM Utredning som underlag för politiskt beslut angående Jamtli, daterad 2023-05-04, har samråtts med Östersunds kommun och Stiftelsen Jamtli. Kostnaden för utredningen fördelas mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersund kommun enligt principen 65-35% och får ej överstiga två prisbasbelopp. Rapporten är ämnad som beslutsunderlag för stiftare och bidragsgivare för att kunna se vad som är möjligt inom nuvarande uppdrag, men också unna ta ställning till om uppdraget behöver ses över och om verksamheten behöver prioritera mellan olika delar.

I lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar tydliggörs ansvaret för aktörer med regionalt utvecklingsansvar och statliga myndigheter i det regionala tillväxtarbetet. Enligt lagen ska regionerna utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. I tillhörande förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, § 12, står det att den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska uppdateras löpande och ses över åtminstone en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige.

Region Jämtland Härjedalen har en tvådelad strategi där ”Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) är utformad som en vision med en målbild för länet år 2050. Denna antogs i regionfullmäktige 2021-02-17, § 21, efter en lång och bred process tillsammans med länets aktörer. Syftet med detta dokument är att länet arbetar mot en gemensam målbild där länets olika aktörer och Region Jämtland Härjedalen bidrar till att uppfylla målbilden utifrån sina olika uppdrag och mandat.

Enligt förordningen (2017:583) ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. ”Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050” (RUN/516/2020) utgör den andra delen av den regionala utvecklingsstrategin. Detta dokument med mål och prioriteringar utgör det regionala utvecklingsansvarets bidrag till målbilden 2050. Andra uppdrag inom Region Jämtland Härjedalen som exempelvis hälso- och sjukvård och kollektivtrafik har liksom andra aktörer i länet sina mål och prioriteringar för hur de bidrar till målbilden 2050.

Eftersom ”Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) nyligen är beslutad efter lång och bred process i länet är utgångspunkten för översynen att detta dokument inte behöver revideras. Däremot kan det finnas behov av att göra en revidering av ”Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050” (RUN/516/2020) för att tydliggöra tillväxtarbetets prioriteringar.

Den ändring i Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsarbete, § 5, som trädde i kraft den 1 augusti 2022 innebär att regionerna nu även ansvarar för att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Översynen bör därför även beakta om, och hur, dessa mål och prioriteringar kan integreras i den regionala utvecklingsstrategin. Detta gäller även för mål och prioriteringar inom andra områden kopplat till det regionala utvecklingsansvaret.

Målsättningen är att översynen ska vara klar i december 2023, och att en eventuell revidering ska kunna beslutas av regionfullmäktige i februari 2024. Översyn och revidering ska ske i samverkan med aktörer i länet i de befintliga samverkansforum som bedöms relevanta för uppdraget. Regionala utvecklingsnämndens presidium föreslås utgöra styrgrupp för översynen.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Svegs Företags- och Utvecklingsförening har inkommit med en ansökan om 240 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Inkörsport Härjedalen”. Projekttiden är 15 april 2023 till 30 november 2023. Projektet är en förstudie. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från sökt medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (160 000 kr).

Genom denna förstudie ämnar Svegs Företags- och Utvecklingsförening undersöka användningen av digitala system och tjänster hos målgruppen små och medelstora företag i Härjedalen och Bergs kommuner. Dessutom förväntas förstudien identifiera marknadsmöjligheter på internationell nivå. Detta för att långsiktigt skapa ökad hållbar tillväxt med fler turister i små och medelstora företag i Härjedalen och Bergs kommuner. Förstudien ska även grunda för ett eventuellt genomförandeprojekt.

I förstudien ska följande aktiviteter genomföras:

 - en kartläggning kopplat till förutsättningarna för digitalisering

 - en undersökning kopplat till hållbarhetsaspekter i ett genomförandeprojekt

 - ett förankringsarbete med de större destinationerna inom kommunerna kopplat till digitalisering

 - kartlägga och utreda förutsättningarna för en hemsida/plattform för internationalisering

Kortsiktigt mål med förstudien är att utreda hur målgruppen små och medelstora företag kan lära mer om digitalisering och omhändertagandet av internationella gäster. Detta för att öka antalet gäster inom besöksnäringen. Vidare ska en förankring ske mot de större destinationerna, Svegsbygden och vissa offentliga organisationer – för att grunda för ett genomförandeprojekt.

Långsiktigt ska förstudien skapa digitala förutsättningar för att framgångsrikt nyttja dess möjligheter för att ligga i framkant gentemot besöksnäringen såväl nationellt som internationellt. Genom projektet vill man nå en ökad samverkan och hållbarhet i hela Härjedalen för att skapa tillväxt. Samhällena runt de stora destinationerna kommer att växa genom fler anställda och genom ökad turism.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Det finns behov att öka den digitala mognaden hos företag i hela landet för att främja omställningen och konkurrenskraft. Nya och utvecklade varor, tjänster, affärsmodeller och leverantörs- och kundrelationer kan bland annat skapa möjligheter för företag att verka och utvecklas i hela landet.

Projektet harmoniserar även med ambitionen i den regionala utvecklingsstrategin, att länet har ett diversifierat näringsliv. Företagandet samt våra entreprenöriella skickligheter i kombination med kreativitet och förnyelseförmåga och bra samverkan mellan akademi, civilsamhälle, offentlig och- privat sektor har gjort att vi tagit tillvara möjligheterna med nya slags affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering.

Projektet ligger i linje med styrkeområdet Digitala lösningar i programmet för smart specialisering och kopplar även an till styrkeområdet Upplevelser. Digitalisering är en megatrend som påverkar hela samhället och bilden av att allt som kan också kommer att digitaliseras blir allt tydligare. Näringslivet tar sig an digitalisering på olika sätt. Besöksnäringen och KKN finns närvarande på internet för bland annat produktion, distribution, datainsamling och marknadsföring.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program: mål 1 rapport

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.  

Lev Stort – Projekt AB har inkommit med en ansökan om 342 500 kronor till projektet Cirkulära materialflöden och cirkulära affärsmodeller i byggbranschen ger kostnadseffektiva boendemöjligheter för unga/vuxna. Projekttiden är 1 maj 2023 till 31 januari 2024. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan i form av egen kontant finansiering med 68 500 kronor och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), 274 000 kronor.

Förstudien ska ge svar på om förutsättningarna finns för att utveckla småhusindustrin och "självbyggeriverksamhet" som bidrar till att stötta näringslivets förmåga att styra mot cirkulära kretslopp i Jämtland Härjedalen. Detta utifrån en mer effektiviserat och näringslivsfrämjande modell än vad som tidigare finns etablerat på andra platser i Sverige. Förstudien avser visa på de affärsmodeller som kan uppstå för småhusindustrin genom att ta till sig mer cirkulära materialflöden som kan återanvändas i halvfabrikatproduktion för att korta ned färdigställandetiden inom Självbyggeriverksamheter. Förstudien ska även undersöka förutsättningarna för ett genomförandeprojekt kopplat till en eller flera decentraliserade “Testbäddar för självbyggeri och återbruk” och formera en ägarbild av intressenter för en sådan verksamhet med aktörer från både civilsamhälle, näringsliv och kommun/offentliga aktörer. Projektets målgrupp är små och medelstora företag.

På kort sikt ska förstudien undersöka förutsättningarna för ett genomförandeprojekt kopplat till cirkulära materialflöden i byggverksamhet och direkt återvinning inom självbyggeri. Vilket ska leda till nya cirkulära affärsmodeller, via mindre halvfabrikat, i en pressad husbyggarbransch. På lång sikt vid ett genomförandeprojekt skapas nya cirkulära affärsmodeller där byggbranschens påverkan kan reduceras via återanvänt byggmaterial och leverans av halvfabrikat till självbyggeri.

Beslutsmotivering 
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling och prioriteringen ”En konkurrenskraftig, cirkulär och biobaserad samt miljö- och klimatmässigt hållbar ekonomi”. Insatser inom denna prioritering skapa förutsättningar för omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi, som är nödvändig både för att Sverige ska bidra till att minska miljöproblemen och klimatförändringarna och för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft. Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet jord, skog och vatten. Platsbundna naturtillgångar är och kommer att bli allt viktigare resurser och där nytänkande och hållbarhet är i fokus. Efterfrågan på nya produkter och tjänster från skogen ökar i och med den gröna omställningen och i länet finns stor potential i förädling av skogsråvara. Det kan exempelvis gälla innovation kring förädling av träfiber eller utveckling av det industriella trähusbyggandet som också skulle innebära stor klimatnytta. Den gröna omställningen innebär också nya affärsmöjligheter, ekosystemtjänster och stor potential i utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller.

Uppföljning, utvärdering och rapportering 
Projektet ska redovisa följande nationell indikator: 
Antal framtagna underlag/strategier/planerrapporter: 1 rapport

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har inkommit med en ansökan om 252 266 kronor i medfinansiering till projektet Skogsprogram Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 16 mars 2023 till 16 mars 2024. Projektet är en förstudie. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 43 900 kronor, från Skogsstyrelsen i form av bidrag i annat än pengar med 81 800 kronor samt från Tillväxtverket med 250 489 kronor genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

I ansökan beskriver Länsstyrelsen att skogsfrågorna i Jämtlands län står inför stora utmaningar inom samtliga hållbarhetsaspekter - ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vidare framgår att intressekonflikter mellan olika agendor och intressenter behöver utrymme för dialog och mötesplatser för att manövrera sig i utmaningarna.

Syftet med denna förstudie är att bidra till fortsatt utveckling av det regionala Skogsprogrammet, detta till en mötesplats för alla intressenter där gemensamma aktiviteter kan utvecklas liksom arenor för samverkan.

Genom en workshopserie med sex olika teman kopplat till Skogsprogrammet ämnar Länsstyrelsen klargöra vilka aktiviteter som bör genomföras för att utveckla Jämtlands läns skogar. Förstudien ska ge företag och intressenter bättre förutsättningar till att föra dialog och skapa nya möjligheter med skogen som grund.

Målgruppen i projektet är små och medelstora företag bestående av aktörer som sitter med i den rådgivande grupperingen; programrådet. Dessa aktörer är verksamma i olika delar av länet respektive i hela länet och således kommer samtliga länets kommuner inkluderas i aktiviteterna. Inbjudningar till aktiviteterna kommer även att spridas via dessa aktörer och de har medlemmar och kunder runt om i hela Jämtlands län. Projektet är förankrat jämtemot den samiska näringen genom Samernas riksförbuds deltagande i Skogsprogrammets programråd.

Kortsiktigt mål med projektet är att skapa samverkansformer och kunskaps- spridningsunderlag för att stärka den Jämtländska skogens alla värden. Vid projektet slut ska tio handfasta aktiviteter fastställts för att kunna övergå till ett genomförandeprojekt. Långsiktigt mål med projektet är att lösa problematiken med avsaknad av neutrala samverkansytor som kan skapa mervärden av skogen på samtliga hållbarhetsplan. En ökad tillväxt såväl ekonomiskt, ekologiskt och socialt samt långsiktig samverkan mellan olika intresseområden kopplade till skogen.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att innovation kopplat till de näringsverksamheter som baseras på nyttjande av naturresurser, genetisk och biologisk mångfald samt ekosystemtjänster, bl.a. natur- och kulturmiljöer, ska tas till vara samtidigt som de befintliga värdena bevaras.

Projektet ligger helt i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet Jord, skog och vatten. I visionen framgår att år 2050 är skogen som naturresurs en del av den cirkulära ekonomin och att regionen fortsatt är en stor primärproducent av råvara men har ökat förädlingsvärdet väsentligt. Skogen används även som resurs av andra näringar och förädlas även genom exempelvis rennäringen och genom besöksnäringen. I arbetet med att utveckla styrkeområdet Jord skog och vatten igår att just skapa nätverk mellan olika sektorer för att främja innovationer och öka konkurrenskraften.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
1. Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program: mål 1 rapport

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 7 994 535 kronor till projektet Projekt Mittstråket 2.0. Den totala ekonomiska omslutningen för projektet är 26 648 444 kronor. Projekttiden är 1 juli 2023 till 31 september 2027. Projektet är ett samverkansprojekt där Trafikverket är formell samverkanspart. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Region Västernorrland med 7 994 532 kronor samt från Tillväxtverket med 10 659 377 kronor genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Syftet med satsningen på utveckling av Mittstråket (Mittbanan, sträckan Sundsvall - Storlien) är att skapa ökad kapacitet, höjd trafiksäkerhet och hastighet på Mittbanan. Det handlar bland annat om överflyttning av gods från väg till järnväg, bytespunkter för resenärer och gods samt etableringen av omlastningscentral. De kapacitetshöjande åtgärderna behövs för att möta potentialen när Meråkerbanan elektrificeras på norska sidan och det byggs en logistikpark i Sundsvall.

Den slutliga målgruppen för nyttjande av infrastrukturen är näringsliv (företag), boende och besökare i regionen. Genom framtagande av kunskaps-/planeringsunderlag ska projektet utreda vilka framtida satsningar som behövs längs Mittstråket. Delar av framtaget material kommer att översättas till sydsamiska. Projektet bidrar på lång sikt till utvecklingen av en fossilfri transportkorridor med förbättrade kommunikationer.

Projektet innehåller endast kostnader för personal, resor och logi och externa tjänster för utredningar, följeforskning och vissa konferenser och workshops med aktörer samt kommunikationsinsatser. Det ERUF-projekt som har sökts hos Tillväxtverket innehåller även investeringskostnader och omsluter totalt 285 miljoner kronor. Föreliggande projekt med finansiering av medel från anslag 1:1 utgör alltså en del av ERUF-projektet. Det fördes dialog om detta innan ansökan och upplägget är lämpligt av redovisningstekniska och uppföljningsmässiga skäl.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet bedöms ligga helt i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att det är angeläget med en väl fungerande och hållbar transportförsörjning för människor och näringsliv i hela landet, såväl i städer och tätorter som i gles- och landsbygder. En god och hållbar tillgänglighet i alla delar av landet är avgörande för att skapa goda och attraktiva miljöer som människor kan bo, leva och verka i eller besöka. Projektet och de kunskapsunderlag som tas fram är nödvändiga för att skapa en mer robust och hållbar transportinfrastruktur från kust till fjäll, som på norsk sida går vidare till hav. Projektet bidrar till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och grundar för att länet år 2050 har en modern grön infrastruktur. Projektet förstärker transportinfrastrukturen i länet nära kopplat till de närliggande länen i syd, nord och öst samt både Tröndelags- och Stockholmsregionen. Det regionala utvecklingsmålet är att länet år 2050 har ett sammanhängande transportsystem för förflyttning av varor och personer som ger fortsatta utvecklingsmöjligheter för olika platser och näringar i länet. Underlagen som tas fram i projektet blir utgångspunkt för genomförande av investeringar som möjliggör mer effektiv och fossilfri arbets- och utbildningspendling samt godstrafik. Det är viktigt både ur ett socialt och miljömässigt hållbarhetsperspektiv.

I styrkeområdet Hållbar energi i programmet för smart specialisering nämns att det finns en politisk vilja, ett engagemang och driv för att arbeta med hållbar omställning – vilket stämmer överens med syftet med detta projekt. Vidare lyfts vikten av projekt inom fossilbränslefira transporter.

ERUF-projektet som inkluderar investeringskostnader ligger i specifikt mål 3.1 Utveckla hållbara europeiska transportnät (TEN-T) i det operativa programmet för ERUF Mellersta Norrland. ERUF-projektet mäts därmed med indikatorer som handlar om kilometer ombyggd järnväg samt tidsbesparing i resande.

Den del av Mittstråket-satsningen som regionerna medfinansierar och som inte inkluderar investeringskostnaderna kommer istället mätas enligt den nationella modellen för uppföljning av projektstöd, anslag 1:1. Tonvikten i den del som regionerna medfinansierar handlar om att genomföra ett antal utredningar. Genom dessa utredningar skapas planeringsunderlag för förbättringsinvesteringar av Mittbanan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program: mål 10 st utredningar.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Mittuniversitetet (MIUN) har inkommit med en ansökan om 1 950 000 kronor till projektet DIGIT – Hållbar Digital Transformation. Den totala ekonomiska omslutningen för projektet är 16 273 544 kronor. Projekttiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Projektet är ett samverkansprojekt där BRON Innovation AB och Samling Näringsliv Jämtlands län ekonomisk förening är formella samverkansparter. Övrig medfinansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 4 514 127 kronor, Region Västernorrland med 3 300 000 kronor samt från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 6 509 417 kronor.

I ansökan beskriver MIUN att i en digitaliserad värld är tillgång till, och användning av, data avgörande för att utveckla hållbara produkter och tjänster till en internationell marknad. Vidare framgår i ansökan, och i den behovsanalys som genomförts, att företag i länet har ett stort behov av att öka kunskapen om datadriven utveckling och vill bli datadrivna men att gå från vilja till praktik är inte så lätt, speciellt för de mindre företagen. För att lyckas, menar MIUN, att företagen behöver en struktur för att hantera data, tekniska lösningar, kompetens och en organisation anpassad för detta.

I föreliggande projekt adresserar MIUN utmaningen att öka länets SME företags forsknings- och innovationskapacitet samt utveckla och kommersialisera hållbara produkter tjänster och processer. I ansökan framgår att projektet kommer skapa förutsättningar för internationalisering och stärkt konkurrenskraft genom datadriven innovation och ökat samarbete mellan företag och Mittuniversitetet. Den stärkta konkurrenskraften och internationaliseringen kommer skapa nya arbetstillfällen i regionens SME-företag. Inom ramen för projektet kommer även en studie kopplat till hållbarhet inom datadrivna företag att genomföras, vilken kommer resultera i en publik rapport som sprids till SME-företag i regionerna med syfte att skapa mer hållbara affärer med hjälp av datadriven utveckling.

MIUN kommer att samarbeta med Luleå Tekniska Universitet och innovationsmiljöerna i Norrbotten och Västerbotten då ett liknande projekt söks inom ramen för ERUF i övre Norrland. Detta för att norrlandslänen behöver synas och ge avtryck mot nationella satsningar.

Projektets primära målgrupp är alla typer av SME företag i regionen som med Artificiell Intelligens (AI) och datadriven utveckling kan bli hållbarare och bredda sina marknader samt utveckla nya tjänster. MIUN kommer arbeta aktivt med att bjuda in företag från samtliga kommuner i länet att delta i projektets aktiviteter och samverkansparterna är viktiga för att nå företag även i de mindre kommunerna. Projektets mål är att bidra till att målgruppen får kunskap och verktyg för att använda datadriven utveckling för att stärka konkurrenskraften och utveckla nya hållbara tjänster, produkter och hållbar produktion. Samarbetet mellan Mittuniversitetets forskning och SME-företagen ska också stärkas genom projektet. Långsiktigt ser MIUN att projektet kommer att resultera i att företagen i regionen har gått från kunskap till handling och faktiskt använder möjligheterna som AI och Internet of Things (IoT) och datadriven utveckling medför.

Projektet innehåller endast kostnader för personal och följeforskning. Det ERUF-projekt som har sökts hos Tillväxtverket innehåller även personalkostnader kopplade till forskning, investeringar samt resor och logi och omsluter totalt 84 558 124 miljoner kronor. Föreliggande projekt med finansiering av medel från anslag 1:1 utgör alltså en del av ERUF-projektet. Det fördes dialog om detta innan ansökan skickade in och upplägget är lämpligt av redovisningstekniska och uppföljningsmässiga skäl.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet bedöms harmonisera helt med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. I vilken det framgår att digital teknik är av stor betydelse för svensk innovations- och omställningsförmåga, näringslivets förmåga att konkurrera globalt och för ett utvecklat entreprenörskap i hela landet. Digital teknik och kompetens att tillämpa den digitala tekniken kan bidra till att möta samhällsutmaningar, ta till vara möjligheterna och hitta lösningar för bl.a. minskad miljö- och klimatpåverkan, klimatanpassning, social sammanhållning och demografisk utveckling. Den utveckling som sker inom ramen för detta projekt bedöms som viktigt ur både ett miljömässigt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.

Även i den regionala utvecklingsstrategin och inom styrkeområdet Digitala lösningar i programmet för smart specialisering, lyfts vikten av att länet kontinuerligt anammar ny teknik för att bli ”smartare” i samhället. År 2050 har datadriven innovation frigjort resurser så att länets sysselsättning förändrats och nya arbetstillfällen skapats. Att införa system, modeller och metoder som använder strategisk data som resurs innebär potential till ökad konkurrenskraft och innovationshöjd.

ERUF-projektet, som inkluderar övriga projektkostnader beskrivna ovan, ligger i specifikt mål 1.1 Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik i det operativa programmet för ERUF Mellersta Norrland. ERUF-projektet mäts därmed med indikatorer som handlar om dels företag som får stöd, men även antal företag som utvecklar produkter, som inför produktinnovationer och som samarbetar med forskningsorganisationer. Samt användare av implementerande stödstrukturer. Den del av satsningen som regionerna medfinansierar och som inte inkluderar övriga projektkostnader kommer istället mätas enligt den nationella modellen för uppföljning av projektstöd, anslag 1:1.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator
Antal deltagande företag: mål 40 st

Projektet ska även resultera i en rapport.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Destination Östersund AB har inkommit med en ansökan om 5 856 948 kronor till projektet Bättre besöksnäring – Datadriven och hållbar utveckling. Projekttiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Övrig medfinansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 1 171 390 kronor samt från Tillväxtverket med genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med 4 685 558 kronor.

Genom detta projekt ämnar Destination Östersund stärka hållbar tillväxt och konkurrenskraft hos besöksnäringsföretag i och runt Östersund. Detta genom att utveckla och effektivisera deras tjänster och produkter. Projektets aktiviteter handlar om att stötta företagen med datadriven affärs- och produktutveckling, att implementera ett internationellt ramverk för hållbar destinationsutveckling som möjliggör företagens inkludering i globala värdekedjor samt stärka företagens upplevelse- och evenemangsutveckling. Projektets målgrupp är besöksnäringsföretag i Östersund, Berg, Krokom och Bräckes kommuner.

Projektet är uppbyggt på tre områden och i ansökan beskrivs de enligt följande:

 - Dataanalys i besöksnäringen
Aktiviteterna ska främja och underlätta digitalisering hos små och medelstora företag, bidra till ökad utveckling och användning av digitala verktyg och tjänster och därigenom nyttja digitaliseringens potential.
 

 - Hållbarhet – strategiskt och operativt
Aktiviteterna syftar till att positionera Östersundsregionen som hållbar destination i globala nätverk och synliggöra områdets hållbarhetsarbete relaterat till besöksnäring.
 

 - Upplevelse- och evenemangsutveckling lokalt och globalt
Genom projektets aktiviteter får målgruppen den kunskap och kompetens de behöver för att kunna arbeta mer effektivt med hållbar affärs- och produktutveckling inom upplevelser och evenemang.

Det kortsiktiga mål med projektet som framgår i ansökan är att företagen har stärkt sin förmåga att arbeta med digitala tjänster inom data och statistik för affärs- och produktutveckling och i högre grad har integrerat det som ett arbetssätt i deras verksamheter. Att implementeringen av ett internationellt ramverk för hållbar destinationsutveckling stöttar och driver på företagens hållbarhetsarbete samt synliggör, marknadsför och inkluderar dem i globala värdekedjor. Att företagen har stärkt sin förmåga att arbeta med upplevelse- och evenemangsutveckling med grund i hållbar affärs- och produktutveckling vilket stärker deras entreprenöriella processer och diversifiering samt bidrar till ökad attraktivitet för internationella kunder.

I ansökan beskrivs att projektets långsiktiga mål är att besöksnäringen i Östersundsregionen höjer sin kompetens för hur man både nyttjar och utvecklar sina verksamheter på ett effektivt och hållbart sätt. Vidare framgår att arbete med innovation, förnyelse och teknisk utveckling är en förutsättning till en hållbar utveckling inom besöksnäringen och lösningar för ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar. Samt att besöksnäringen får tillgång till ramverk och digitala verktyg som möjliggör nya marknader, värdekedjor och arbetstillfällen kan bidra till en jämlik resursanvändning och integration i arbetslivet.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar utveckling i vilken det framgår att möjligheterna med datadriven och digitalt driven innovation ska tillvaratas i hela landet. Vidare går att utläsa i strategin att genom att ta till vara digitaliseringens möjligheter och öka nyttjandet av ny teknik kan näringslivet på landsbygderna stärka sin konkurrenskraft, bl.a. genom att utveckla och använda nya varor och tjänster.

Projektet bedöms bidra till den regionala utvecklingsstrategin, i vilken möjligheterna med nya slags affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering poängteras. Vilket också viktigt ur ett ekonomiskt och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Vidare styr projektet mot styrkeområdena Upplevelser och Digitala lösningar i programmet för smart specialisering. I hållbarheten finns potential eftersom människors miljö- och klimatmedvetenhet växer och efterfrågan med det. Programmet lyfter att besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar finns närvarande på internet för bland annat produktion, distribution, datainsamling och marknadsföring.

En svaghet med projektet bedöms vara att de tre aktivitetspaketen inte har en tydlig koppling till varandra och utifrån ett genomföranandeperspektiv hade det möjligen varit bättre att driva dessa tre aktivitetspaket i separata projekt.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator
Antal deltagande företag: mål 50 st

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Stiftelsen Gaaltije har inkommit med en ansökan om 3 807 979 kronor till projektet SamRus 2. Projekttiden är 1 juni 2023 till 30 september 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket med 2 538 653 kronor genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Stiftelsen Gaaltije har ansökt om 340 000 kronor i förskottsutbetalning. Motivet till ansökan om förskott uppges vara att Stiftelsen Gaaltije är en liten organisation med en begränsad ekonomi. För att hantera likviditetssituation ansöker de om ett förskott. Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Region Jämtland Härjedalen avslutade nyligen projektet Vägar till hållbar utveckling (RUN/174/2020) i vilket Gaaltije varit samverkanspart och ansvarat för delprojektet SamRus. Delprojektets uppdrag var att arbeta fram en samisk utvecklingsvision till gagn för samer och samiska organisationer och företag och dess möjlighet att såväl delta i samt påverka regionens utveckling på kort och lång sikt. Som ett resultat av detta presenterade Gaaltije nyligen visionsdokumentet Med samiska perspektiv – regional utveckling i Jämtland Härjedalen. I föreliggande ansökan framgår att visionsarbetet dock befinner sig i ett tidigt skede och behöver fördjupas och fokuseras.

I detta projekt ligger fokus på samisk kapacitetsutveckling och utveckling av färdigheter för smart specialisering i samhälle och företag för att synliggöra, inkludera och prioritera samiska perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet, till gagn för samiska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Projektets primära målgrupp är små och medelstora samiska företag. Genom det nyligen genomförda visionsarbetet och dialogen med det samiska regionala samhället har Gaaltije ytterligare förstärkt sin kunskap kopplat till målgruppens behov, visioner och mål.

Kortsiktigt mål med projektet är att samisk kunskapsnivå om de demokratiska processerna med hänsyn till regional utveckling har förbättrats. Att samiska företags- och organisationers kunskap om sin roll och position i den regionala utvecklingen har stärkts. Att samhällets kunskap om var och hur samiska processer kring regional utveckling sker har förbättrats. Samt att tankesmedjan och mötesplatsen SamTank som centrum och diskussionspart för regional utveckling med samiska perspektiv har förstärkts.

På lång sikt ser Gaaltije att projektet kommer leda till att fler samiska utvecklingsprojekt har startats och bidrar till samhällsutvecklingen samt att samiska företag och organisationer, men även samhället i stort, kan ta en aktivare roll i regionens utveckling. Samt att andra utvecklingsprocesser har fått en tydligare uppfattning om samiska värderingar, perspektiv och behov. Detta leder enligt ansökan till större inkludering och därmed effektivare nyttjande av samhällets resurser samt bidrar till en smartare region, ett smartare Sverige och ett smartare Europa där utvecklingsresurser används effektivt, med ett inkluderande perspektiv och minskad risk för konflikter.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
I den nationella strategin för hållbar regional utveckling lyfts vikten av arbetet med smart specialisering. Smart specialisering kan bidra till såväl spets som breddning av näringslivet. I strategin nämns att samernas möjlighet att medverka i den regionala utvecklingspolitiken ska utvecklas. Genom att fokusera på samisk kapacitetsutveckling och utveckling av färdigheter för smart specialisering i samhälle och företag för att synliggöra, inkludera och prioritera samiska perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet bedöms detta projekt harmonisera med den nationella strategin.

Projektet verkar för att uppnå målen i den regionala utvecklingsstrategin. Genom att skapa förutsättningar för det samiska samhället att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Saepmi är en viktig del av samhällsutvecklingen i regionen. Projektet verkar även för att stärka en aktiv dialog och förankring mellan medborgare och samhällets olika aktörer och skapa förutsättning för att människorna som bor i länet känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och ges möjlighet att påverka i frågor som berör just dem. Detta är viktigt ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.

Projektet styr mot alla fyra styrkeområden i regionens program för smart specialisering. Genom utveckling av kunskap och färdigheter för förståelse av, och påverkan på, smart specialisering samt skapa förutsättningar för att samiska företag ska kunna bidra till och påverka regional utveckling för att i nästa steg förbättra samiska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator
Antal deltagande företag: mål 50 st

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 6 735 158 kronor i medfinansiering till projektet ”Fossilfria besöksmål och destinationer”. Projekttiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (4 490 106 kronor).

Projektets aktiviteter har som syfte att långsiktigt bidra till ökad användning av förnybar energi, hållbara kommunikationer, ett konkurrenskraftigt fossilbränslefritt näringsliv, minskade utsläpp av växthusgaser samt en effektivare resursanvändning. Omkring 65% av länets utsläpp av växthusgaser kommer från transporter och arbetsmaskiner. Att öka takten i omställningen i länets företag bidrar till målsättningen i länets energi- och klimatstrategi om ett fossilfritt län 2030 och bedöms stärka konkurrenskraften i näringslivet, vilket projektet bidrar till.

Mål på kort sikt är att 60 företag deltar i och får till sig ett värde av projektets aktiviteter bland annat genom samverkan och erfarenhetsutbyte men också genom att höja kunskapen om exempelvis fossilfria arbetsmaskiner, energieffektivisering och upphandling. Deltagare får höjd kännedom om behov av tank- & laddinfrastruktur, kunskap om resmönster samt information om olika finansieringsmöjligheter.

Långsiktiga effekter som projektet förväntas bidra till är:
- Hållbar omställning och stärkt konkurrenskraft hos destinationer och besöksmål
- Minskad andel arbetsmaskiner som drivs med fossila drivmedel
- Minskade växthusgasutsläpp
- Fler tank-och laddställen med fossilfria drivmedel och el vid destinationer och besöksmål
- En mer levande landsbygd
- Mer kvinnligt företagande

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. För den regionala utvecklingen är omställningen till en konkurrenskraftig, cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi samt energiomställning viktig. Förändring är nödvändig både för att möta klimatförändringarna och för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft. Näringslivets förmåga till omställning ska tas till vara för att främja en klimat- och miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher i hela landet. Det behöver finnas kunskap hos företag hur omställning kan gå till, vilket projektet bidrar till.

Projektet ligger i linje med länets program för smart specialisering och då framför allt styrkeområdena Hållbar energi och Upplevelser. Detta utifrån att projektets aktiviteter kan bidra till att öka andelen användning av och stimulera produktion av biobaserade bränslen samt att konkurrenskraften stärks med mer hållbara destinationer och besöksmål.

Projektet bedöms bidra till ambitionen i den regionala utvecklingsstrategin. Bland annat genom att verka för grön omställning och därigenom möjlighet till nya affärsmöjligheter.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag: mål 60 företag

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Connect Norr Service AB har inkommit med en ansökan om 4 527 380 kronor i medfinansiering till projektet ”Hållbara Ägarskiften - CooCon Mitt 2.0”. Projekttiden är 1 augusti 2023 till 30 november 2026. Projektet är ett samverkansprojekt där Coompanion Jämtland Härjedalen respektive Västernorrland är formella samverkansparter. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Almi (500 000 kronor) i form av bidrag i annat än pengar. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland 4 527 379 kronor samt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 6 369 896 kronor.

Connect Norr Service AB namn har ansökt om 400 000 kronor i förskottsutbetalning. Motivet till ansökan om förskott uppges att stärka uppstarten och därmed hela projektets genomförande. Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektet föregås av ett projekt med liknande upplägg och i samma projektkonstellation, CooCon Mitt - Innovativa Ägarförändringar (RUN/84/2020).

De mindre företagen utför en stor del av de svenska aktiebolagen i Sverige och sysselsätter stor del av arbetskraften. Många av företagen är ägarledda. Förutom att företagen kan fylla en viktig funktion för service och annat så bidrar företagen till skatteintäkter som möjliggör välfärd och kommunal service. Projektet ska ge stöd till etablerade företag, där ägaren/ägarna inom närtid avser att göra en ägarförändring, och därmed möjliggöra att de positiva effekterna som företagen genererar förblir.

Målgruppen som är i huvudfokus är de minsta företagen upp till 9 anställda. Oftast har ägaren i dessa bolag många olika roller och saknar ofta tid, resurser och kunskap som krävs för att genomföra ett ägarskifte. Företagen verkar ofta i landsbygd och har en viktig roll i samhällsstrukturen. Sekundär målgrupp är företag med 10-50 anställda där organisation och ledning har möjlighet till strategiskt arbete men kan behöva en något mindre omfattande insats för att få ett ägarskifte att bli av.

Mål på kort sikt är bland annat att 550 företag har utvärderats genom uppsökande verksamhet, varav 54 företag genom projektets mer riktade aktiviteter har ökat sin förmåga att genomföra en ägarförändring. 10 företag genomför ägarförändring inom projektperioden till följd av processen.

På längre sikt förväntas små och medelstora företag utveckla och effektivisera sina tjänster och produkter som möjliggör att arbetstillfällen kan bibehållas och fler kan komma tillkomma. Samhällsviktiga tjänster kan bibehållas genom och skattekraften blir kvar lokalt.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

I aktuellt projekt ingår även åtgärder/aktiviteter som riktar stöd direkt till företag som utgör statligt stöd (aktiviteter 2.1 Affärsutvecklingsprocess och 2.2 Spetskompetens) . Region Jämtland Härjedalens befogenhet att bevilja stöd till den typen av åtgärder finns i de förordningar som styr företagsstöden. Enligt 17 § förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag får stöd beviljas till företagsutvecklande insatser som ska genomföras i form av ett projekt som är begränsat i tiden och som omfattar minst tre fristående företag.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. För företagare och blivande företagare kan tillgång till affärsrådgivning, information om regelverk, stöd och annan service ha betydelse för beslut om att starta eller utveckla en verksamhet. Landsbygdernas företagsklimat behöver stärkas för att bidra till ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv.

Gällande länets program för smart specialisering bedöms projektet främst bidra till styrkeområdet Upplevelser då många företag verkar inom den näringen, men projektet bedöms nå företag inom många branscher och därigenom bidra brett inom alla styrkeområden.

I den regionala utvecklingsstrategin framgår likt i den nationella strategin betydelsen av ett diversifierat näringsliv.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag: mål 54 företag, jämnt fördelade mellan länen.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 5 181 684 kronor i medfinansiering till projektet ”Förnybart 2030 - För ökad produktion och användning av förnybara drivmedel i Mellersta Norrland”. Projektettiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Projektet är ett samverkansprojekt där Region Västernorrland och BioFuel Region BFR AB är formella samverkansparter. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från BioFuel Region BFR AB (110 767 kr) i form av kontant finansiering. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland (4 981 559 kronor) samt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (6 849 339 kronor).

För att nå transportsektorns mål om minskade växthusgasutsläpp med 70 % till 2030 krävs hållbara drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. EU-kommissionen föreslår striktare utsläppsmål för nya tunga fordon från och med 2030 och en målsättning med 90 % minskade utsläpp till 2040. Projektet ska ge företag och offentliga organisationer bättre förutsättningar att genom ökad kompetens och samarbete lösa de utmaningar som finns i omställningen till hållbara drivmedel i både Jämtlands och Västernorrlands län.

Målet för projekt är att genom samverkan öka takten i omställningen till hållbara drivmedel och energieffektiva transporter och arbetsfordon i Mellersta Norrland. När projektet är avslutat kommer det att finnas en gemensamt framtagen regional plan med ladd- och tankstationer för hållbara drivmedel som underlättar för aktörer som vill etablera infrastruktur. Det kommer att finnas en kravställning för hur en inkluderande drivmedelsstation ska utformas som börjat användas. Företag och offentliga aktörer arbetar tillsammans vidare med olika projekt för att förverkliga den handlingsplan för vätgasproduktion som nätverket tagit fram under projekttiden. Åkerier vågar investera i fordon på hållbara drivmedel som en följd av att infrastrukturen byggs ut och transportköpare, offentliga och privata, ökar efterfrågan på hållbara transporttjänster. Företag i transportbranschen arbetar aktivt med att implementera jämställdhet och ett inkluderande ledarskap och åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö.

Målsättningen är att 20 organisationer har deltagit i projektets aktiviteter.

På längre sikt är projektets ambition är att bidra till transportbranschens gröna omställning och till utvecklingen av ett fossilfritt transportsystem i Mellersta Norrland. Projektet kan medföra positiva effekter genom att skapa ett mer robust och resilient samhälle när transportsektorn i Mellersta Norrland gör sig mindre beroende av fossila och importerade drivmedel och istället ställer om till en mer diversifierad palett av lokalproducerade hållbara drivmedel som också stärker konkurrenskraften hos företag i båda länen.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Att ställa om till en konkurrenskraftig, cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi är viktig för den regionala utvecklingen. För att Sverige ska bidra till att minska miljöproblemen och klimatförändringarna samt för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft så är omställning till en fossilfri och cirkulär ekonomi nödvändig. Ökad elektrifiering är en viktig del i omställningen till nettonollutsläpp i transportsektorn och näringslivet, inklusive industrin.

Vad gäller länets program för smart specialisering så bedöms projektet främst ligga i linje med styrkeområdet Hållbar energi. Projektet verkar för att bidra till att öka användningen av och stimulera produktion av hållbara drivmedel.

Genom att bland annat verka för grön omställning och därigenom möjlighet till nya affärsmöjligheter, så bedöms projektet bidra till ambitionen i den regionala utvecklingsstrategin.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande organisationer: mål 20 organisationer, jämnt fördelade mellan länen.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. 

Hushållningssällskapet i Jämtlands län har inkommit med en ansökan om 567 860 kronor till projektet Kunskapsgrunnlag för ökad matsäkerhet i Jämtlands och Trøndelags regioner. Projekttiden är 1 september 2023 till 31 december 2024. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan i form av egen kontant finansiering med 60 000 kronor och projektet söker även medfinansiering från Länsstyrelsen genom Interreg Sverige-Norge, 567 860 kronor.

Flera nationella och regionala strategier beskriver vikten av livsmedelsförsörjning, frågan har också aktualiserats som en viktig del i samhällets beredskap. Det är också en central fråga i omställningen till ett bio-cirkulärt samhälle.

Projektets syfte är att analysera och kartlägga viktiga funktioner för matsäkerheten. Målgruppen är företag inom olika funktioner i värdekedjan for matsäkerhet i projektområdet, samt beslutsfattare som behöver beslutsunderlag för värdekedjorna inom självförsörjning livsmedel samt en koppling till befintliga strategier och handlingsplaner som ska realiseras på ett pedagogiskt sätt.

Det kortsiktiga målet är ta fram kunskapsunderlagför värdekedjan matsäkerhet och beskriva den för 3 kommuner i Jämtland respektive Trøndelag. På lång sikt ska resultatet och arbetet med kunskapsunderlaget spridas till målgruppen inom beslutsled och forskning. Det kan användas till vidare utveckling inom området. Det finns en stark koppling till framtagna regionala och nationella strategier och därav kan en effekt på längre sikt vara att realisera delar av dessa strategier. Forskare från Mittuniversitetet och Nord universitet kommer att bjudas in och involveras i de planerade workshoparna, liksom ett näringslivsnätverk som på initiativ av Trøndelags läns landsting ska fungera som ett samarbetskonsortium för arbetet med bioekonomisatsningen i regionen. SINTEF arbetar just nu med en kunskapsbas för Trønders lantbruk som är relevant för denna satsning på livsmedelssäkerhet. Arbete har precis inletts med att kartlägga förekomsten och status för användningen av restråvaror i blå och gröna värdekedjor inklusive avloppsslam och avfallshantering, samt värdeskapande potential i Trøndelag. Arbetet kommer att slutföras hösten 2023. Tillsammans med det arbete som beskrivs i ansökan kommer arbetet förhoppningsvis att ge viktig kunskap för det fortsatta arbetet med trygghet och beredskap relaterat till livsmedelssystemet i det nordiska gröna bältet.
 

Beslutsmotivering

Projektet ligger helt i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling, i vilken det står att insatser inom livsmedelsområdet handlar om att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Projektet överensstämmer också med den Regionala utvecklingsstrategin där utvecklingen av länets styrkeområden är prioriterat. I program för smart specialisering står att länets platsbundna naturtillgångar redan är, och kommer att bli, allt viktigare resurser för högkvalitativ och hållbar produktion av livsmedel, både i form av självförsörjning och export. Två tredjedelar av länets jordbruksareal används till livsmedelsproduktion vilket innebär stora möjligheter att öka produktionen.

Uppföljning, utvärdering och rapportering 

Projektet ska redovisa följande nationell indikator: 

Antal framtagna underlag/strategier/planerrapporter: 1 rapport

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.  

Jämtland Härjedalen Turism JHT Ek förening har inkommit med en ansökan om 4 453 546 kronor till projektet Smart samverkan för utveckling i Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 oktober 2023 till 30 september 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, 2 932 848 kronor.

Projektet möter regionens utmaningar (demografiska, ekonomiska, geografiska) genom matchning och ett utvecklat upplevelselandskap. Aktiviteterna utgår från logiken att kunskap och kompetens har en tydlig och avgörande roll för stärkt konkurrenskraft inom ramen för S3 - upplevelser. Genom projektet kartläggs regionens upplevelser och företagsfrämjande aktörer matchas systematiskt och tydligt med aktörer inom utbildning och företagande. Målgruppen för projektet är primärt företagsfrämjande aktörer.

På kort sikt kommer projektet att skapa nya mötesplatser och ge en bättre bild av regionens upplevelsekarta; var och hur finns kulturella och kreativa uttryck. Att tydligare se inom område S3, upplevelser vad och vilka som innefattas. Ökad samverkan och kartläggning av samarbete och samspel mellan universitetet och det behov som finns ute i regionens destinationer ock kommuner. På längre sikt kommer projektet att stärka en inkluderande regional samverkan. Samverkan rymmer stärkta nätverk, tydligare roller, stärkt FoU och stärkt regional konkurrenskraft. Ett starkare och närmare samarbete mellan universitet och näring, att de båda bättre förstår nyttan av varandra. Primär målgrupp är företagsfrämjande aktörer.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering 
Projektets budget omsluter 7 422 577 kronor och består till stor del av personella resurser och därmed tillhörande schablonkostnader, totalt 5 302 291 kronor. Projektet ska bemannas av redan befintlig personal som ingår i den ordinarie driften i organisationen.

• I projektet ingår köp av tjänst för 1 000 000 kronor. Redan i ansökan är leverantören namngiven vilket inte är förenligt med principen om offentlig upphandling som gäller för projektstöd.

• Tidigare har flera liknande projekt med syfte att utveckla färdigheter och en god styrning för smart specialisering genom att skapa former för ett utvecklat gemensamt regionalt ekosystem beviljats. I jämförelse är både genomförandetid och projektets kostnader betydligt högre. Projektet bedöms därför inte kostnadseffektivt.

• Projektets målgrupp är en väldigt viktig del i det regionala ekosystemet och projektet skulle behöva föregås av en förstudie för i ett senare skede, tillsammans med andra aktörer i ekosystemet, ingå i ett framtida genomförandeprojekt.

Utifrån vad som beskrivits ovan gällande vad som styr anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt innehållet i projektet så föreslås projektet avslag.

Regionala projektstöd finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till.

Mittuniversitetet har inkommit med en ansökan om 1 500 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Cirkulär Biomassa”. Projekttiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Mittuniversitetet (10 156 871 kronor), Bo Rydins Stiftelse (1 626 841 kronor) och följande kommuner i form av kontant finansiering; Sundsvall (481 051 kronor), Nordanstig (48 105 kronor), Härnösand (240 525 kronor), Timrå (120 263 kronor), Ånge (120 263 kronor) och Örnsköldsvik(240 525 kronor). Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland (5 500 000 kronor) samt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (16 689 630 kronor). Vidare framgår att projektet ska finansieras av vid tidpunkt för inlämnad ansökan ännu ej fastställda företag (5 000 000 kronor).

Ansökan om stöd beskriver projektet tar avstamp i industrialiseringen av Norrland inom områdena ren miljö och hållbar lokal mat- och energiproduktion. Projektets ambition är att stärka små och medelstora företag i regionen genom att arbeta med forskning, innovation och skalning av processer till testbäddar via pilotskala och på så sätt förbereda för lokal industriproduktion med hållbara processer och produkter så att klimatpåverkande verksamhet och utsläpp kan minskas eller helt stoppas.

Projektets mål på kort sikt är kunskap om ny teknik samt nätverk inom cirkulär omställning. Generellt nämns att nytta kan tillkomma målgruppen genom: ny kunskap, nya forskningsresultat, innovationsidéer, nya produkter, nya processer, nya samarbeten och tillgång till infrastruktur.

Mål lång sikt kan kopplas till att projektets grundprincip är att utgå ifrån billig, och av industri och samhälle oönskad biomassa och förädla den till modern hållbar energi, mat och foder. Hållbara processer för att producera moderna produkter som kan ersätta eller komplettera de miljömässigt sämre produkterna och de miljömässigt skadliga fossilbaserade energiformer som i dag är dominerande på marknaden.

Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden (SFS 2022:1467 samt SFS 2022:1468). Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektets budget omsluter 41 724 074 kronor och består till stor del av personella resurser och därmed tillhörande schablonkostnader. De personella resurser som avses att arbeta i projektet är primärt redan anställd personal (forskare). Vidare utgör investeringar en betydande del av projektets budget vilket sammantaget med kostnader för personal och schablon utgör över 93% av projektets faktiska kostnader. Av ansökan och kompletterande frågor framgår antal deltagande företag från Jämtland Härjedalen beräknas till 6 eller 7 företag.

Beslutsmotivering
Utifrån vad som beskrivits ovan gällande vad som styr anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt innehållet i projektet så föreslås projektet avslag:

• Projektets aktiviteter utgör till största delen den typ av verksamhet som bedöms utgöra universitetets ordinarie forskningsverksamhet och som utförs av redan anställd ordinarie personal (forskare).

• Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur kan inte beviljas inom aktuell förordning. Region Jämtland Härjedalen kan bevilja investeringsstöd till forskningsinfrastruktur enligt §16 förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investering. Idag finns dock inget sådant erbjudande öppet.

• Kostnadseffektiviteten i projektet bedöms som låg. Total budgetomslutning om 41 724 074 kronor och ska ha 6-7 deltagande företag i Jämtland Härjedalen.

GlobalConnect AB, 556597–6122, inkom den 14 mars 2023 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till fast bredbandsnät. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgick till 7 207 865 kronor, varav godkänt kostnadsunderlag är 7 207 865 kronor. Stöd till aktuell sträcka söks även från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Investeringen avser ortssammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Krokoms kommun för sträckan korsning väg 339/väg 746-Gravbränna. Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 augusti 2023 till 31 juli 2026.

Genom investeringen kan 30 företag med arbetsställen längs sträckan erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan 31 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckan finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket denna sträcka också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Beslutsmotivering
Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckan, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

Open Infra Core AB, 556804–3250, inkom den 15 mars 2023 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till fast bredbandsnät. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgick till 56 068 958 kronor, varav godkänt kostnadsunderlag är 56 068 958 kronor. Stöd till aktuell sträcka söks även från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Investeringen avser ortssammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Strömsunds kommun för 8 sträckor:
 - Sträckan E45- Backe
 - Sträckan Svedje- Sandnäset
 - Sträckan E45- Stornäsudden
 - Sträckan E45- Söder Tåsjöledet
 - Sträckan Väg 342- Harrsjön
 - Sträckan Täxan- Vängel
 - Sträckan Hoting- Backe
 - Sträckan Väg 345- Sporrsjönäs

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 september 2023 till 31 december 2026.

Genom investeringen erbjuds 139 företag som har arbetsställe längs sträckan bredband om minst 1 Gbit/sekund. Därutöver kan 362 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckan finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket denna sträcka också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19§ förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Beslutsmotivering
Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckan, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 40 procent.

Torsta AB har kallat till årsstämma den 25 maj 2023. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Torsta AB är Robert Uitto med ombudsersättare Leif Danielsson.

I den årsredovisning som erhållits med kallelsen framgår det att omsättningen har uppgått till 54 736 891 kronor och rörelsens kostnader inkl. resultat från finansiella poster och bokslutsdispositioner samt skatt har uppgått till 54 530 274 kronor, vilket ger ett årsresultat om 206 617 kronor efter bokslutsdispositioner. Vidare framgår av årsredovisningen att åretsresultat föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att bolagets ”fritt eget kapital” ökar till 2 989 168 kronor.

I bifogad revisionsberättelse framgår det att den auktoriserade revisorn tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, samt tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings-berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Punkt 17 i kallelsen avser en ändring i aktieägaravtalet. Detta ska godkännas av regionfullmäktige, och detsamma gäller punkt 18 i kallelsen vilket avser fastställande av ägardirektiv. Regionfullmäktige kommer behandla detta vid sitt sammanträde 20–21 juni 2023 (RUN/231/2023).

Region Jämtland har rätt att utse en styrelseledamot för Torsta AB, och den nominerade ledamoten är Daniel Wikberg. Vid tidpunkten för denna ombudsinstruktions skrivelse är inte valberedningens arbete för övriga styrelsen klart.

I oktober 2021 fick Region Jämtland Härjedalen och övriga regioner erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala serviceprogram för åren 2022–2030 (RUN/529/2021).

Det regionala serviceprogrammet syftar till god tillgång till kommersiell service i olika typer av landsbygd. Programmet bidrar till att stärka samordningen av de olika ekonomiska stöd och insatser som regioner, länsstyrelser och Tillväxtverket beslutar om.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 22 februari 2022, § 16, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till Regionalt serviceprogram samt utsåg regionala utvecklingsnämndens presidium till styrgrupp för processen. Den 13 december 2022, § 214, godkände nämnden en remissutgåva av Regionalt serviceprogram 2023–2030. Denna skickades därefter på remiss till länets kommuner, berörda myndigheter och andra utpekade intressenter under perioden 2022-12-15 till 2023-03-31.

Under remisstiden har åtta remissvar inkommit. Det förslag till slutversion som nu presenteras har bearbetats utifrån de svar som kommit in. Utöver omarbetningar utifrån inkomna remissvar har det även gjorts en del mindre redaktionella förändringar jämfört med remissutgåvan.

De kommuner som lämnat svar är Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund. Samtliga kommuner som lämnat in remissvar har i sina yttranden meddelat att de är positiva till Regionalt serviceprogram 2023–2030 och ställer sig bakom förslagen till insatser som ska stödja den kommersiella servicen. Remissvar har också kommit från Länsstyrelsen Jämtlands län och Tillväxtverket.

Övergripande synpunkter som kommit in och som bearbetats är:

 - Önskar förbättringar av analysunderlaget för att ge en bättre bild av länets utspridda befolkning, näringsliv och den kommersiell service som erbjuds.

 - För att programmets insatser ska vara bärkraftiga på sikt är det av stor vikt att Region Jämtland Härjedalen prioriterar ordinarie resurser eller söker externa medel för att i kommande handlingsplaner utföra aktiviteter som bidrar till programmets mål och insatser utöver prioritering av ekonomiska medel avseende stöd för kommersiell service.

 - Programmet lyfter det regionala nätverket Service Z betydelse för samordning och operativt arbete med mål och insatser tillsammans med representanter från länets kommuner, Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Här är det viktigt att nätverket fortsätter träffas kontinuerligt under året för att föra fram behov och operativt arbeta med de olika insatserna.

Det regionala serviceprogrammet tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin och Program för smart specialisering samt nationella förordningar för kommersiell service. Remissversionen av det regionala serviceprogrammet har utarbetats i bred samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen Jämtlands län. Omarbetning utifrån inkomna remissvar har gjorts i ett internt team på Region Jämtland Härjedalen samt med hjälp av inspel från nätverket Service Z.

Region Jämtland Härjedalen är ansvarig för att det regionala serviceprogrammet genomförs och ska följa upp insatser och i samverkan med Länsstyrelsen samt kommunerna sätta upp en handlingsplan inför nästföljande år. Programmet och dess handlingsplan kommer årligen att avrapporteras skriftligt till Tillväxtverket under kvartal 1. Därefter sker en avrapportering till regionala utvecklingsnämnden.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på rapporten Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Eventuella synpunkter ska lämnas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 23 maj 2023.

Utredningen analyserar och föreslår en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg tillgodoses i hela landet.

Utredningen innehåller förslag kring det nationella basutbudet av flygplatser och de statliga finansiella stöden till icke statliga flygplatser. Utredningens förslag ska enligt uppdraget ta sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen och vara i linje med klimatmålen, vilket bland annat innebär att förslagen ska bidra till omställningen till fossilfritt flyg.

I utredningen finns förslag om ett breddat utbud av nationella flygplatser, men även förslag till borttagande av flyglinjer med allmän trafikplikt såsom Östersund – Umeå. Utredningen föreslår vidare att flygplatser med allmän trafikplikt ska bli beredskapsflygplatser. Detta innebär att Härjedalen/ Sveg flygplats skulle bli en beredskapsflygplats om utredarens förslag går igenom.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på betänkande av postfinansieringsutredning (SOU 2023:4) Posttjänst för hela slanten. Eventuella synpunkter ska lämnas till Finansdepartementet senast den 3 juni 2023.

Regeringen beslutade den 1 oktober 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Utredaren ska också överväga vilken omfattning som den samhällsomfattande posttjänsten bör ha och vilka konkreta tjänster som bör ingå i den.

Bakgrunden är att brevmängderna har sjunkit mycket under 2000-talet och förväntas fortsätta att sjunka. Portointäkterna förväntas om några år inte vara tillräckliga för att finansiera tjänsten. Syftet med utredningen är att klargöra hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad.

Förordningen om statlig ersättning för tillhandahållande av den samhällsomfattande posttjänsten samt övriga författningsändringar träder i kraft den 1 juli 2024.

Under genomgång av utredningen och dess förslag har:

• Diskussioner förts med Länsstyrelsen Jämtlands Län och Åre kommun.

• Diskussioner först med länsstyrelser och regioner i övriga Norrlandslän; Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

• Utredningen genomlysts med regionala hänsyn och landsbygdsperspektiv samt posthantering ur ett serviceperspektiv.

I yttrandet pekar Regionen Jämtland Härjedalen på att:

• beslutade förändringar behöver utvärderas en tid efter att förändringarna träds i kraft. Detta för att synliggöra konsekvenser för tex näringslivet i glesa strukturer.

• kvalitetskravet med en befodringstid på 95% bör ligga på en regional nivå i stället för på en nationell nivå. Detta så att inte den resterande 5% riskerar att drabba grupper av användare i tex i glest bebyggda områden och då företrädelsevis i norra delarna av Sverige så som Jämtlands län.

• gällande paketmarknaden bör staten stimulera samordnade transporter genom t ex upphandling på lokal/kommunal nivå. Berörda kommuner bör också involveras vid större planerings- och/eller effektiviseringsarbeten. Detta för att sträva mot den långsiktiga målbilden för en samhällsomfattande posttjänst som ger en långsiktigt hållbar utveckling i länet och är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

I juni 2018, § 144, tog regionfullmäktige beslut om en Forsknings-, utvecklings- och innovationspolicy för Region Jämtland Härjedalen. Policyn var en revidering av tidigare version. Enligt reglementet för regionstyrelsen ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella. En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av att det är en ny mandatperiod från 1 januari 2023. Under hösten 2022 initierades därför en ny revidering av policyn och frågan togs upp i regionstyrelsens FoU-råd i november 2022.

Rådet gav då Region Jämtland Härjedalens FoU-direktör i uppdrag att till rådets möte i februari ta fram förslag på en reviderad policy. Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (RS/1060/2018) är en policy ett dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. En policy ska inte ge några fasta regler, bara principer som vägledning för bedömningar från fall till fall. Region Jämtland Härjedalens policyer ligger till grund för Region Jämtland Härjedalens planer, såsom Regionplan med budget och verksamhetsplaner.

Det förslag till reviderad policy som utarbetats har utgått från Region Jämtland Härjedalens uppdrag att arbeta med forskning, utbildning och utveckling inom sina kärnverksamheter. Ett behov har funnits att knyta policyn närmare till verksamhetens uppdrag, utmaningar och förutsättningar. Där det bland annat handlar om att hantera utmaningarna med kompetensförsörjningen.

Eftersom även regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska arbeta med forskning och utveckling inom sina verksamhetsområden beslutade regionstyrelsen den 29 mars, § 36, att policyn skickats till nämnderna för synpunkter innan det slutliga förslaget överlämnas till regionfullmäktige för beslut.

Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015, fastställd av regionfullmäktige 2021-10-20) ska en rapport med inspel till regionplan med budget redovisas för respektive styrelse och nämnd senast på sammanträden i maj.

I rapporten Inspel till Regionplan med budget för planperioden 2024–2026, redovisar förvaltningsområdet:

 - Kort framtidsanalys av vad som är aktuellt och som kan få ekonomisk påverkan

 - Redan tagna beslut som påverkar verksamhetens uppdrag och budget 2024

 - Förbättringsförslag för ökad kvalité, service eller produktion vilket visar de inspel där verksamheten ser behov av att utveckla verksamheten

Elise Ryder Wikén (M) inkom den 9 februari 2023 med en motion som föreslår att regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att undersöka möjligheten att tillsammans med övriga relevanta aktörer bilda ett bolag med syfte att driva frågan om investeringar i Atlantbanan/Atlantstråket.

Samarbetet som nu går under namnet Partnerskap Atlantbanan har funnits sedan 1988 och fungerat som ett forum där medlemmar diskuterat frågor rörande Mittbanan och Norra Stambanan. Fram till år 2020 bestod partnerskapet endast av svenska banor och medlemmar men sedan 2021 är det utökat med Meråkarbanan och berörda norska kommuner samt Trøndelag fylke. Idag består partnerskapet således av 4 regioner/fylken samt 13 kommuner. Med som adjungerande medlemmar är även Trafikverket och Jernbanedirektoratet.

Partnerskapet har idag ingen medlemsfinansiering varför verksamheten främst består av informationsutbyte samt påverkansinsatser av olika slag. Exempelvis har partnerskapet yttrat sig i samband med revidering av Nationella Infrastrukturplanen 2022–2033 och kommer även att yttra sig under revideringen av den Norska infrastrukturplanen för 2024–2035. Partnerskapet närvarade även vid Järnvägsforum Norr i Luleå i april 2023, och har som ambition att närvara vid kommande Jernbaneforum för Mittnorge. Se mer information i partnerskapets Verksamhetsplan 2023, med utblick 2024, daterad 2023-03-24.

Region Jämtland Härjedalen arbetar, utöver påverkansarbetet inom Partnerskap Atlantbanan, på flera sätt för uppfyllelse av målet 4 timmar Östersund – Stockholm och därmed för förbättringar av Mittbanan och Norra Stambanan. Inom projekt Mittstråket kommer åtgärder genomföras som medför ökad kapacitet och hastighet längs delar av sträckan. Regionen för även dialog med Trafikverket avseende större åtgärder såsom bland annat ytterligare driftsplatser/mötesstationer längs Mittbanan och åtgärdande av räls mellan Bräcke och Östersund (nuvarande räls omöjliggör hastighetshöjningar). I närtid kommer dialogen med Trafikverket bland annat handla om behovet av ytterligare utredningar som kan möjliggöra inspel av nödvändiga åtgärder mot kommande Nationella plan.

Bedömningen som gjorts är att en bolagisering av Atlantbanan kommer kräva en årlig finansiering på ca 3 mnkr/år (baserat på budget för Norrbotniabanan AB och Ostkustbanan AB). Då oenighet kring prioriteringar av infrastrukturåtgärder råder bland berörda regioner görs bedömningen att det kan bli svårt att få övriga regioner att bidra med både finansiering och övriga resurser till ett bolag som ska arbeta för utveckling av Atlantbanan. Mot bakgrund av detta föreslås att motionen avslås.

Partnerskap Atlantbanan kommer under 2023 på nytt undersöka möjligheterna för en medlemsfinansiering av partnerskapet. Om detta genomförs finns möjlighet att, inom partnerskapet, på ett mer effektivt sätt arbeta med bland annat påverkansinsatser för utveckling av banan.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) inkom den 8 februari 2023 med en motion som föreslår att Region Jämtland Härjedalen uttalar att man motsätter sig all prospektering, provbrytning eller gruvdrift av uran i länet.

I september 2011 gjordes ett uttalande av dåvarande Regionförbundet där man tydligt motsatte sig prospektering, provbrytning eller gruvdrift av uran i länet (Dnr 2011-347). Och enligt en lagändring i augusti 2018 blev det inte längre möjligt att ge tillstånd till utvinning av uran eller till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran i Sverige. Bestämmelsen finns i 9 kap. 6 i § miljöbalken och äldre tillstånd gäller fortfarande.

Det politiska klimatet har dock ändrats och den nuvarande regering har aviserat att de vill upphäva förbudet mot uranbrytning i Sverige. Dessutom vill regeringen påskynda detta beslut med anledning av de stora fyndigheterna av så kallade sällsynta jordartsmetaller som har gjorts i norra Sverige. De svenska uranfyndigheterna finns i urberget och i alunskiffrar. De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige och dessa förekommer i större mängd bl.a. i fjällkedjans randområden i Jämtlands län.

Uranbrytning generellt anses vara en miljöfarlig verksamhet. Vid utvinningen kommer uranet i kontakt med syre och kan då övergå till en form som snabbt kan spridas över stora områden till grundvatten och ytvatten. När det gäller just utvinning ur alunskiffer, vilket uranbrytning i Jämtlands län skulle innebära, svarade Region Jämtland Härjedalen på remissen Utvinning ur alunskiffer - Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket (SOU 2020:71) enligt följande (RUN/765/2020):

• Region Jämtland Härjedalen anser att de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen är otillräckliga för att skydda miljön i områden med alunskiffer.

• Region Jämtland Härjedalen vill se ett förbud mot brytning av alunskiffer.

• Region Jämtland Härjedalen bedömde att det finns allvarliga miljörisker med brytning i alunskiffer som berör vattenförsörjning – där Storsjön är dricksvattentäkt åt fyra kommuner, jordbruk, rennäring, fiske, biologisk mångfald och besöksnäring, med särskilt negativ påverkan i Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen bedömde även att den negativa påverkan på lokal- och närmiljö och andra värden skulle bli mycket inkräktande, storskalig och bestående.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att motionen bifalls.

Region Jämtland Härjedalen tar inte ställning för eller emot gruvdrift som inte handlar om uranbrytning och utvinning ur alunskiffer, samtidigt som vi vill trycka på vikten av det kommunala vetot när det gäller gruvverksamhet.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) inkom den 12 april 2023 med en motion som föreslår att regionen i samverkan med kommunerna utreder vilka möjligheter som finns och som kan skapas för att utvidga Energikontorets uppgift till att bli ett omställningskontor och en motor i omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle.

Energikontoret Jämtland Härjedalen är ett av Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoret etablerades 1999 och har varit en del av en mångårig samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (tidigare Jämtlands läns landsting) och länets kommuner. Verksamheten var under många år organiserad inom dåvarande Kommunförbundet Jämtlands län, men 2011 flyttades verksamheten över till Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. När Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 flyttades en stor del av regionförbundets verksamhet över till regionen, däribland Energikontoret, och har därefter reglerats i särskilda samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner (LS/1345/2014 för åren 2015–2018 och RUN/34/2018 för åren 2019–2022). För 2023 har ett särskilt samverkansavtal tecknats mellan Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen för regional samverkan avseende Energikontoret (RUN/302/2022). Överenskommelsen beslutades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2022, § 121, och syftet med den tidsbegränsade överenskommelsen är att under en övergångsperiod fortsätta samverkan avseende Energikontoret, samt utreda den fortsatta styrningen, finansieringen och placeringen av Energikontoret.

Den utredning kring Energikontorets framtid som anges i avtalet har påbörjats under våren 2023, och sker i en gemensam arbetsgrupp med representanter från Region Jämtland Härjedalen och ett antal av länets kommuner. Utredningens centrala fråga är just hur uppdraget för Energikontoret ska se ut framåt och vad det ska omfatta. Med hänvisning till redan påbörjat arbete föreslås att motionen anses besvarad.

Regionförbundet Jämtlands län inrättade 2014 ett stipendium som kallades ”Företagsam skola i Jämtlands län” (dnr RS/2014-358). Avsikten var att ett stipendium skulle delas ut årligen motsvarande 30 000 kronor till skolor i Jämtlands län för att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom området skola och arbetsliv med att fördjupa kontakterna mellan skola, företag och samhälle. Stipendiet riktades mot grundskola och gymnasieskola. Inför regionbildningen 2015 fastställdes ett reglemente för stipendiet av dåvarande landstingsfullmäktige i november 2014, § 227 (LS/1138/2014). Stipendiet har därefter aldrig delats ut.

För att stödja och uppmuntra skolelevers företagsamhet och entreprenörskap stödjer Region Jämtland Härjedalen organisationen Ung Företagsamhet (UF) som utbildar elever i grundskola och gymnasieelever i kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. I detta ingår också att vara stipendiepartner tillsammans med Tillväxtverket och Skolverket till stipendier till lovande talanger i länet som delas ut av entreprenörseventet EMAX. För detta finns ett samverkansavtal där Region Jämtland Härjedalen stödjer Ung Företagsamhet i Jämtland med ett årligt servicebidrag på 300 000 kronor, totalt 900 000 kronor, under perioden 2022-07-01 till 2025-06-30 (RUN/56/2022).

Mot bakgrund av att stipendiet ”Företagsam skola i Jämtlands län” inte är aktivt och att Region Jämtland Härjedalen på andra sätt nu stödjer och uppmuntrar liknande verksamhet föreslås att reglementet för stipendiet upphävs.

Torsta AB ägs gemensamt av Region Jämtland Härjedalen (45%), Jämtlands gymnasieförbund (20%), LRF Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag (15%), SCA Skog AB (5%), Sveaskog Förvaltnings AB (5%), AB Person Invest (5%) och Skogsägarna Norra Skog, ekonomisk förening (5%).

I bolagsordningen står skrivet att ägarna årligen ska ta fram ett nytt ägardirektiv, och en ägardialog har pågått under mars och april 2023 där det enats om en mindre ändring i ägardirektivet av administrativ karaktär. Det har även enats om att göra en revidering av aktieägaravtalet gällande resultat och soliditet, för att säkerställa att aktieägaravtalet harmoniserar med en ändring som tidigare gjorts i ägardirektivet.

Den föreslagna förändringen i ägardirektivet är:

 - Uppdatera en fotnot som beskriver den nuvarande skattesatsen till 20,6%, från det tidigare 22% (enligt aktuell lagstiftning)

Den föreslagna förändringen i aktieägaravtalet är:

 - Ta bort nuvarande text: Bolaget ska bedrivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3% av omsättningen.

 - Lägg till ny text: Bolaget ska rullande över treårsperioder gå med vinst och rörelseresultatet före avskrivningar skall vara på en sådan nivå att det möjliggör investeringar och underhållsinsatser. Bolaget ska även ha en soliditet på 5–15% beräknat på justerat eget kapital (EK + 78% av obeskattade reserver).

Den nya texten i aktieägaravtalet harmoniserar med den uppdatering av ägardirektivet som beslutades av regionfullmäktige i oktober 2021 (RS/604/2020).

Miljö- och klimatråd, styrgrupp: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Ida Collin (S) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll regionens samverkansråd: 2023-03-27, 2023-04-24

Samtliga protokoll finns tillgängliga via MeetingPlus (regionjh.se)