Möte 2017-09-05

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

• Projektet SPRIT
• Preliminärt delårsbokslut per augusti

• Sverige-Norge samarbetet
• Budget 2018
• PEAK Region AB
• Projektansökningar
• Läget i organisationen
• Lägesrapport projektet Jämställd regional tillväxt Jämtland Härjedalen 2016-2018

Regionens kulturplan 2015-2018 upphör att gälla 31 december 2018. Regionen ansvarar för att ta fram en ny regional kulturplan som tar vid 1 januari 2019. Den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådet om det statsbidrag som regionen fördelar till regional kulturverksamhet enligt förordningen (2010:2012). Regionfullmäktige äger processen och beslutar om kulturplanen. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott utser representanter för styrning och uppföljning av processen och Kultur Z utgör referensgrupp för löpande samråd med kommunerna. Det operativa arbetet leds av kulturchefen med regelbundna avstämningar vid arbetsplatsträffar och ledningsgrupp.

Kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen. Regeringens prioriteringar berör bland annat kultur i hela landet, ett levande kulturarv, bättre villkor för kulturskaparna samt läsning för barn och unga. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, stärka områden med svag struktur samt ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Dessutom integrera ett HBTQ-, jämställdhets-, mångfalds-, barn och ungdomsperspektiv, främja konstnärlig kvalitet och förnyelse, arbeta med internationalisering och interregional samverkan samt genom konst och kultur främja det regionala tillväxtarbetet. Kulturplanens mål ska spegla Regionplanens och Regionala utvecklingsstrategins övergripande mål.

Regionala utvecklingsnämnden har en omfattande projektverksamhet. För att tydliggöra de projekt som bedrivs inom regionala utvecklingsförvaltningens olika områden redovisas dessa i projekt-/aktivitetsblad där syfte, mål och förväntat resultat finns angivet.

Förvaltningen har ett pågående arbete med att ta fram en databas för samtliga projekt där Region Jämtland Härjedalen är projektägare – ansökta, beviljade, pågående och avslutade. Databasen syftar även till att på ett tydligt sätt beskriva nuläget för alla projekt som drivs inom nämndens ansvarsområden. För närvarande samlas alla projekt-/aktivitetsblad i en pärm. För sammanställning av pågående projekt, se dokumentet Sammanställning – Projekt 2017 (uppdaterad 2017-08-31).

Följande projekt och aktiviteter har påbörjats sedan nämndens senaste sammanträde:

Utöver de projekt som drivs inom regionala utvecklingsförvaltningen medfinansieras också projekt genom bland annat regionalpolitiska medel, så kallade 1:1-medel, och dels finansierar nämnden projekt tillsammans med kommunerna.

För pågående projekt med regionalpolitiska medel finns Tillväxtverkets databas, Projektbanken. Den nås på länk: https://mimosa.tillvaxtverket.se/projektbanken. Här kan man också hitta alla projekt som fått medel av strukturfonderna.

Ramundbergets Alpina AB har sökt företagsstöd för byggnadsinvesteringar. Planerad investering är tillbyggnad och ombyggnad av Gästhuset. Tillbyggnaden sker i vinkel vilket skapar torg mellan Fjällgårdsbanan, Hotellet och Gästhuset. Investeringen kommer innehålla multifunktionella ytor, vilket syftar till att öka kapacitet för grupper och enskilda i restaurang och aktivitetsutrymmen. Skapar en bättre beläggning sätt över året, och attraherar nya målgrupper.

Total kostnad för investeringen är beräknad till 24 950 000 kronor.

Bolaget har ägt fjällanläggningen i 25 år och löpande investerat i restauranger, boenden, snösäkring, stolslinbana och värmeanläggning. De har en långsiktig framtida plan för utveckling.

Regionala utvecklingsnämnden följer upp verksamheten i delägda bolag. Nämnden har begränsat uppföljningen till de bolag där Region Jämtland Härjedalen äger 20 % eller mer. Uppföljningen bygger på de ekonomiska uppgifterna från föregående års bokslut 2016, den halvårsrapportering som skett för verksamhetsåret 2017 och de senaste ekonomiska uppgifterna delårsbokslut eller tertialbokslut januari – augusti 2017.

I årets arbete med uppsiktsplikten kan konstateras att berörda bolag genomför sitt arbete utifrån de uppdrag de har. Företagens ekonomiska situation följer också de intentioner och riktlinjer som har lagts fast av ägarna och styrelserna. Inom respektive företags verksamhetsområden kan också konstateras att företagsledningarna söker utveckla företagens verksamhet genom ett utökat samarbeten via projektverksamhet/företagssamverkan och därmed bidrar till att företagen får en större affärsverksamhet. Den allmänna bilden av våra delägda företag bedöms därför vara positiv och bidrar till företagens tillväxt.

Länstrafiken har ett underskott beroende på dels felaktig kostnadsöverföring från grannlänen samt underskott i Bussgods. Länstrafikens övriga verksamhet följer dock uppdraget.

Följande bolag tas upp i uppföljningen:
Länstrafiken i Jämtlands län AB, Norrtåg AB, Transitio AB, Torsta AB, Almi Företagspartner Mitt AB, Vattenbrukscentrum Norr AB.

Sedan 2012 gäller en ny lagstiftning (SFS 2010:1065) för den allmänna kollektivtrafiken. I varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). Av lagen framgår att den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet, i ett trafikförsörjningsprogram, ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras.

Det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet antogs av regionfullmäktige 2016-04-11—12 § 59. Programmet utarbetades under 2015.

Utvecklingen av den allmänna trafiken ligger, sedan programmet skrevs, väl i linje med målen på flera områden.

För några mål är avvikelsen stor och kommer troligen att över/underskridas.

- Självfinansieringsgraden är sjunkande och inte ökande som antagits i trafikförsörjningsprogrammet. Den sjuknande självfinansieringsgraden innebär antingen att en större andel av kostanden måste finansieras med ägartillskott (skattefinansiering), att verksamheten minskas (trafik läggs ner) eller en kombination av båda. Det kan i sin tur få återverkningar på flera målområden.

- Målen som mäts ur kollektivtrafikbarometern ”resealternativ som passar mina behov” och ”marknadsandel” mäts från 2017 via digitala enkäter i stället för telefonintervjuer. Mycket tyder på att mätvärdena hamnar på en annan nivå. En ny målserie bör tidigast formuleras då 2017 års värden finns framme.

- Minskningen av CO2 utsläppen går fortare än vad som antagits, tack vare övergång till HVO. Vid årsskiftet introduceras elbussar som ytterligare kommer bidra till att CO2-utsläppen minskar.

Målen är satta med uppföljning vartannat år.

Programmet omfattar fem år 2016 – 2020. Allt fler regioner väljer att låta trafikförsörjningsprogrammen omfatta en längre tid, 10-15 år.

Länstrafiken i Jämtlands län AB har begär hos Regionala kollektivtrafik-myndigheten (RKM) att kontrollavgiften ska höjas från 400 kr till 1 500 kr. Skäl för detta är att tilläggsavgiften inte varit oförändrad under överskådlig tid, minst 10 år. Den är därmed för låg i förhållande till biljettpris och handläggningskostnad för biljettkontroller. 1 500 kr är i nivå med kontrollavgift i angränsande län.

Ett länskort 30 dagar, vuxen kostar f n 1 500 kr. Under 2016 genomfördes kontroller på 261 turer, till en kostnad av 265 000 kr. Till det kommer kostnad för handläggning av kontrollerna som spärr av busskort, information till innehavare, uppföljning av betalning, eventuell påminnelse och inkassohantering. Uppgifterna beräknas till minst 30 minuter per ärende.

Transportstyrelsen är den myndighet som fastställer kontrollavgifter i den allmänna kollektivtrafiken. RKM ska begära att tilläggsavgiften fastställs.

Regionfullmäktige, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, beslutade 2016-12-09—10 §22 om taxor och produkter för Länstrafiken i Jämtlands län AB fr o m 2016-07-01. En produkt som då infördes var 20-resorskortet.

20-resors rabattkort är ett komplement till 30-dagars periodkortet. Kortet är giltigt för en bestämd relation. Rabattkortet vänder sig till pendlare som inte åker så frekvent och till sällanresenärer. Rabattkortet gäller för övergång till tätortstrafiken, det är inte giltigt på Norrtåg. 20-resorskortet finns i kategorierna barn, ungdom, vuxen och senior.

20-resorskortet har samma avståndstak som periodkortet 62 km. Priset för en resa med 20-resorskortet är vid 62 km och längre är 47,15 kr.

Länstrafiken föreslår att taket för ett 20-resorsrabattkot sätts lika som för enkelbiljett, 170 km. På avstånd över 170 km blir priset då 83 kr.

Bussgods ingår som en avdelning inom Länstrafiken i Jämtlands län AB. Uppgiften är att på persontrafikens villkor befordra gods inom länet och över landet. Bussgods ska agera på marknadens villkor och inte vara samhällsunderstödd.

Godsmarknaden har ökat de senaste åren, trots det minskar antalet frakter för bussgods. Under januari – juni 2017 var antalet frakter 33 400, 8 % lägre än samma period 2016. Verksamheten har redovisat underskott de senaste åren, årsprognosen för 2017 är – 4,4 mkr.

Olika förslag till åtgärder har utretts. Förslaget att ingå i ett ”Bussgods Norr AB” tillsammans med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten är en konkret åtgärd.

Den utveckling som sker inom bussgods Jämtlands län ger ändå anledning till eftertanke. Att gå in i ett större bussgodsbolag med de stora förluster som verksamheten uppvisat de senaste åren och den vikande utveckling som några av de andra länen uppvisar, innebär en risk. Risken är att det nya bussgodsbolaget kommer att få lönsamhetsproblem, om avveckling blir aktuell så är länet till 25 % ägare genom Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Om bussgods läggs ner kommer den privata marknaden att ta över allt eller stora delar av verksamheten. Var försörjningssvårigheter kan komma att uppstå är svårt att förutse.

Av bolagsordning för Länstrafiken i Jämtlands län AB framgår att ” godshantering kan bedrivas, godsservice ska erbjudas på kommersiella villkor…”

Mid Sweden European Office (MSEO) är Jämtland Härjedalens och Västernorrlands representation i Bryssel och arbetar med att ta tillvara och påverka de möjligheter till regional utveckling i regionerna som följer av Sveriges medlemskap i EU. Representationen bedrivs som ett samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen, Landstinget i Västernorrland och Kommunförbundet Västernorrland. Länsstyrelsen Västernorrland utträdde ur samarbetet den 31 december 2016 med anledning av att det regionala utvecklingsansvaret överfördes till Landstinget Västernorrland.

Representationens politiska ägarråd har enats om ett förslag till nytt samarbetsavtal avseende representation för Region Jämtland Härjedalen och Västernorrland i Bryssel för perioden 2018-2020. Förslaget till samarbetsavtal reglerar representationens övergripande syfte och uppgifter, styrning och inflytande samt parternas finansieringsansvar. Verksamhetens närmare inriktning läggs fast av ägarrådet i årliga verksamhetsdirektiv. Region Jämtland Härjedalen ska verka för att jämställdhet och jämlikhet beaktas i verksamhetsdirektiven.

Förslaget till nytt samarbetsavtal innehåller endast mindre ändringar jämfört med nuvarande samarbetsavtal. Benämningarna har genomgående anpassats till regionbildningarna i Jämtland Härjedalen och Västernorrland. I punkt 2.1 har stycket om representationens historia strukits och i punkt 2.2 har avtalstiden uppdaterats. Under punkt 3.2 har det förtydligats att ägarrådet har till uppgift att politiskt företräda representationen. I punkt 5 har det förtydligats att Landstinget Västernorrland som arbetsgivare för representationen ska rekrytera i samverkan med övriga ägare. I punkt 7.1 har tidsperioden och nivåerna för finansiering uppdaterats. De föreslagna finansieringsnivåerna bygger på uppräkning av den nominella nivån för 2015 med 3 procent per år under tre år till en ny nivå för 2018, samt att det gjorts en mindre avrundning uppåt eller neråt till ett jämnt belopp. För Region Jämtland Härjedalen innebär det nya avtalet att organisationens finansiella bidrag ökar från 900 000 kr till 1 000 000 kr per år.

Den regionala utvecklingsstrategin för Region Jämtland Härjedalen fastställdes i januari 2014. Frågan om behov av revidering av densamma har diskuterats i Regionala Utvecklingsnämnden under våren 2017. I regeringens Villkorsbeslut för 2017 (RUN 724/2016) framgår att ”genomförandet av det regionala tillväxtarbetet ska bedömas utifrån målen i den regionala utvecklingsstrategin”. Det är en ny formulering för år 2017, tidigare har redovisningen bedömts mot den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft.

Föreslagna förändringar:

Efter framtagandet av rapporten Läget i Länet (november 2016) och OECDs Territoriell Review för Jämtland Härjedalen (mars 2017) konstateras att de sju prioriteringarna i Regionala utvecklingsstrategin fortsatt är aktuella. Dock noteras att ett antal av de 35 övergripande målen i en del fall är otydliga och mer av visionskaraktär. Då det finns en målsättning i den styrmodell som gäller för Region Jämtland Härjedalen att arbeta utifrån mätbara kort- och långsiktiga mål bör vissa av den regionala utvecklingsstrategins övergripande mål konkretiseras och dessa kan då tjäna som underlag för de årliga uppföljningarna inom organisationen som fastställs av Regionala utvecklingsnämnden.

Konkretisering av vilka mål som bör tydliggöras och förslag på justerad formulering behandlas på Regionala utvecklingsnämnden 10 oktober och 14 november 2017. Denna konkretisering hanteras som en intern bilaga till Regionala utvecklingsstrategin 2014- 2030 och fastställs av Regional utvecklingsnämnden.

Det har under en längre tid varit en diskussion om hur regionen skall jobba för att säkerställa en långsiktig befolkningsutveckling. Under senare år har det blivit mer tydligt att länet har ett skört demografiskt läge. Länets regionala ledning har därför beslutat om att frågan har högsta prioritet att det är centralt forma långsiktig lösning på problemet.

Med bas i tidigare arbeten, OECD-rapporten och sammanställningen av Läget i länet har ett sammanhållet program utformats. Det består av en helhet med sju olika insatsområden med en samordnande ledningsfunktion. Programmet har återkommande under våren processats i olika regionala sammanhang som; Regionala utvecklingsnämnden, Regionala samverkansrådet, kommunchefsgruppen, Länspartnerskapet, näringslivschefsgruppen, mm samt i enskilda möten med företrädare för primärkommunerna. I samband med Regionala utvecklingsnämnden den 13 juni bestämdes därför att skriva fram ett ärende för beslut inför kommande möte den 5 september.

Kata Nilsson (S) har den 15 maj 2017 avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Kultur Z.

Martine Eng (S) har den 31 maj 2017 avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Intresseföreningen Norrtåg.

Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Robert Uitto (S) beviljas deltagande i SKL-konferens om civilsamhällets roll i bland annat kultursamverkan
• Ombudsinstruktion inför Årsstämma 2017 med Valgamaa – Jämtlands läns ekonomiska förening (RUN/386/2017)
• Elise Ryder Wikén (M) beviljas deltagande i konferensen ”Framtiden – är redan här”, gemensam konferens för presidier, VD och förvaltningschefer inom kollektivtrafiken, i Stockholm den 28-29 augusti 2017

Beslut fattade av arbetsutskottet

• Svar på Finansdepartementets remiss angående Delningsekonomi – på användarnas villkor (SOU 2017:26)

Beslut fattade av kollektivtrafikstrateg

• Beviljande av färdtjänst/riksfärdtjänst 2017-05-01 – 2017-05-31
• Beviljande av färdtjänst/riksfärdtjänst 2017-06-01 – 2017-06-30

Beslut gällande företagsstöd

• Beslut fattade 2017-06-01 – 2017-06-30
• Beslut fattade 2017-07-01 – 2017-07-31

• Rapport från Riksantikvarieämbetet: Regionalfondens finansiering av kulturmiljöprojekt inom besöksnäringen (RUN/362/2017)
• Regeringsbeslut från Näringsdepartementet: Uppdrag om metoder och modeller för utvärderingar och analyser av statliga insatser (RUN/430/2017)
• Skrivelse från Ekonomistyrningsverket: Revision av projekt Mid Nordic Film Export (RUN/432/2017)
• Redovisning från Länskulturen: Kvalitetsförstärkande insatser 2016, Estrad Norr (RUN/456/2017)
• Skrivelse från Böle byskola: Trafiksituation vid Böle byskola väg 592, samt Trafikverkets svar (RUN/461/2017)
• Skrivelse från Transportstyrelsen: Information om tillsyn av artikel 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning (RUN/463/2017)
• Protokoll: Regionens samverkansråd 2017-08-21
• Protokoll: Arbetsutskottet 2017-08-22