Möte 2020-12-15

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: Tisdagen den 15 december kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde), Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Digital Agenda

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Månadsrapport november

• Länsgemensam påverkansagenda

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: 1:1-anslaget

• Lägesrapport: Corona

• SMICE – Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi (RUN/458/2016)

Regionens revisorer har genomfört en granskning av intern kontroll inom Region Jämtland Härjedalen. Granskningen har fokuserat på dels det övergripande arbetet med internkontrollplaner, dels ett antal processer utifrån ett internkontrollperspektiv. För regionala utvecklingsnämnden har granskade processer varit hantering av projektmedel.

Revisorerna pekar i sin rapport på ett antal förbättringsområden gällande den interna kontrollen. Regionala utvecklingsnämnden konstaterar att det fortfarande föreligger utvecklingsområden vad gäller arbetet med intern kontroll. Positivt är att det under året har påbörjats en implementering av ett IT-baserat verktyg som ska förenkla och likrikta internkontrollarbetet inom Region Jämtland Härjedalen. Den globala pandemin har flyttat organisationens huvudsakliga fokus under året vilket förlängt införandetiden, men planen är att gradvis kunna införa internkontrollmodulen under 2021 vilket i slutändan kommer ge effekt på hela organisationen.

Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen har sedan 2010 samverkat för att använda UNESCO Creative Cities Network (UCCN) som verktyg för attraktion till regionen, affärskontakter, utbyten och kompetensöverföring för företag och regionala aktörer inom den kreativa och kulturella sektorn. Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun arrangerade Unescos årsmöte för UCCN 2016. I det gemensamma projektdirektivet som togs fram för konferensen beslutades att efter avslutad konferens gemensamt ta hand om resultaten och arbeta långsiktigt för att skapa regional utveckling. Nuvarande samarbetsavtal (RUN/591/2018) sträcker sig till den sista december 2020. Ett förslag till nytt avtal för åren 2021–2024 har arbetats fram tillsammans med Östersunds kommun.

Syftet med avtalet är att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun ska samverka och bygga internationellt förtroende för att på bästa sätt använda medlemskapet i UCCN som verktyg för att skapa ett mervärde för företag och aktörer inom den kreativa och kulturella sektorn i länet. Syftet med avtalet är också att säkerställa att kontakter, samverkansidéer och resultat från tidigare arbete med internationella nätverk i regionen tas tillvara.

Arbetet ska utveckla Jämtland Härjedalen som en kreativ matregion och en nationellt och internationellt erkänd hubb inom kulturella kreativa näringar (KKN) med kreativa mötesplatser för företag, organisationer och akademi. Arbetet omfattar även att samverka nationellt med myndigheter och organisationer för att uppnå de globala målen i FN:s Agenda 2030 med ett speciellt fokus på SDG 11-hållbara städer och samhällen. Arbetet är även en del i avtalet ”Östersund Declaration” som undertecknades av samtliga Creative Cities Network städer under årskonferensen i Östersund 2016.

Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avsätter vardera arbetstid motsvarande 30% för arbetet, vilket motsvarar ungefär 250 000 kronor per år under avtalstiden.

Regionfullmäktige fastställde i oktober 2019, § 113, energi- och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019). Strategin är gemensam med Länsstyrelsen Jämtlands län.

Enligt regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 ska Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län – Energi- och klimatstrategi 2020–2030, följas upp vid nämndens sammanträde i december. Uppföljningen utgår från förvaltningsområde regional utvecklings arbete med länets energi- och klimatstrategi. I uppföljningsrapporten redogörs kort om arbetet för framtagandet och beslutandet av strategin, samt därefter hur arbetet utifrån strategin har skett under året, både ur ett internt och ett externt perspektiv.

En del i arbetet, liksom ett av målen i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020, har varit att ta fram en intern handlingsplan kopplad till länets energi- och klimatstrategi. Planen handlar om hur nämndens olika verksamhetsområden ska adressera energi- och klimatstrategin i arbete med aktörer utanför organisationen.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en reviderad regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen. Strategin är även antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner samt Torsta AB.

Partnerskapet ansvarar att ta fram, följa upp och revidera en handlingsplan utifrån den beslutade regionala mat- och livsmedelsstrategin. Planen ska innehålla delmål under de tre insatsområden som finns beskrivet i strategin, samt konkreta aktiviteter knutna till dessa. Regionala utvecklingsnämnden fastställer handlingsplanerna efter förslag från partnerskapet. Den första handlingsplanen, för åren 2019–2020, behandlades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2019, § 111.

Partnerskapet har nu följt upp det arbete som skett inom ramen för gällande handlingsplan och sammanställt aktiviteter i den löpande verksamheten hos partnerskapets aktörer. Partnerskapet har även tagit fram ett förslag till ny handlingsplan för 2021–2022 som anger prioriterade områden för kommande år.

Regionala utvecklingsnämnden har den 15 januari 2019, § 6 (reviderade den 27 mars 2019, § 47, den 17 december 2019, §194 och den 9 juni 2020, § 74), antagit delegationsbestämmelser för nämnden. I bestämmelserna anges att beslut i ett antal ärendetyper delegeras till förtroendevald eller regiondirektör.

Regionala utvecklingsdirektören har under hösten 2020 (RS/253/2020) beslutat om en större omorganisation inom förvaltningsområde regional utveckling. Förändringen innebär att nuvarande område Kultur utökas med två enheter i form av de folkhögskolor som i dagens organisation finns inom område Välfärd, klimat och kompetens, och benämns område Kultur och bildning. Kvarvarande frågor inom Välfärd, klimat och kompetens landar i ett nytt område, område Hållbar tillväxt, tillsammans med övriga uppdrag som kommer av tillväxtuppdraget och som idag återfinns inom område Näringsliv och område Infrastruktur och kommunikationer. Område Kollektivtrafik, som inrättades den 1 juli 2020, berörs inte av förändringen.

Med anledning av beslutad omorganisation, som träder i kraft den 1 januari 2021, har delegationsbestämmelserna setts över och ett antal revideringar och tillägg föreslås.

Regionala utvecklingsnämnden har sedan 1 juli 2020 ett utskott; utskott för kollektivtrafikfrågor. Utskottet har bland annat i uppgift att arbeta med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden inom kollektivtrafikområdet. Nämnden ska definiera och fastställa utskottets uppdrag för kommande år. Utifrån uppdraget ska utskottet göra en preliminär planering för kommande års sammanträden.

Uppdraget bygger på tre delar:

• Utskottets uppgifter enligt nämndens reglemente

• Mål i nämndens verksamhetsplan för 2021 som härrör till utskottets ansvarsområden

• Specifika uppdrag till utskottet kommande år utöver vad som definierats enligt punkt 1 och 2

Utskottet ska löpande återrapportera sitt arbete till nämnden, och ska i slutet av året utvärdera sitt arbete och avge en samlad rapport till nämnden. Rapporten ligger sedan till grund för nästkommande års uppdrag.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2019 sett över möjligheter för att bilda en ny nordisk gränsregional kommitté med Trøndelag fylkeskommune, och har i och med detta även beslutat att avsluta sitt medlemskap i Mittnordenkommittén. Även Trøndelag fylkeskommune har beslutat att avsluta sitt medlemskap i Mittnordenkommittén. Parternas utträde sker per den 1 januari 2021.

Efter parternas beslut om utträde har diskussioner förts kring möjlig väg framåt, och vilka former för samverkans som kan vara aktuell. Med anledning av detta beslutade regionfullmäktige den 25 november, § 130, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att bilda en förening inom ramarna för Nordiska Ministerrådet med Trøndelag fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB som preliminära medlemmar, samt att föreningen får arbetsnamnet Fellesrådet for Jämtland/Härjedalen og Trøndelag. Fylkesutvalget i Trøndelag fylkeskommune och Naboer AB har fattat likalydande beslut.

Som ett första steg i den vidare hanteringen behöver en interimsstyrelse utses fram till dess att ordinarie föreningsstämma kan hållas, detta för att kunna bilda föreningen och för att kunna ansöka om gränskommittéstatus. Förslaget är att de tre stiftande medlemmarna utser var sin representant till detta. Naboer AB har utsett sin styrelseordförande som sin representant.

I tillägg håller en administrativ arbetsgrupp på att formeras med representanter från de tre stiftarna. Naboer AB har av de andra två, fått i uppdrag att ta det största administrativa ansvaret under föreningens bildande och etablering. Utifrån detta arbetar Naboer med att forma ett interregprojekt för att kunna intensifiera arbetet med att forma föreningen framåt. Ett första utkast till projektbeskrivning med preliminär minimi-budget har tagits fram, där Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune är medfinansiärer. I en interregansökan ska det vara ett förhållande mellan IR middler 35% och EU middler 65%. Detta tillsammans med att man använder olika EURO kurser gör att budgeten har tyngdpunkt på svensk sida. Det skulle vara önskvärt att projektvolymen blir något större så det arbetas det med. I fylkeskommunen diskuteras just nu att avsätta resurser ytterligare på norsk sida, antingen inom eller utanför projektramen. Även Naboer AB tittar just nu på att kunna förstärka budgeten på medfinansieringssidan. Båda dessa saker måste självfallet behandlas men bedöms som sannolikt. Planen är att en ansökan ska lämnas in till Interregsekretariatet under december månad, projektperioden planeras till 2021-02-01 till 2022-09-30. Naboer AB föreslås bli projektägare.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan början av 1970-talet årligen fattat beslut om fastställande av ett schablonbelopp som rekommendation om ersättning för de studerande/deltagare som väljer en utbildning på folkhögskolor i andra regioner än den egna. Ersättningen går direkt från region till folkhögskolorna och benämns mobilitetsstöd.

Styrelsen för SKR har vid sammanträde den 23 oktober beslutat att rekommendera regionerna att schablonbeloppet för mobilitetsstöd gällande folkhögskolor budgetåret 2021 uppgår till 400 kronor per deltagarvecka.

Modellen för mobilitetsstöd till folkhögskolor har under senare år ifrågasatts och nya sätt att hantera utomlänselever har efterfrågats. SKR har tillsatt en arbetsgrupp med regionpolitiker för att försöka hitta en gemensam mellanregional lösning som fungerar bättre än idag. I avvaktan på att arbetsgruppen presenterar en lösning föreslås rekommendationen för 2021 ligga kvar på samma nivå som för 2020, d.v.s. 400 kronor per deltagarvecka.

Region Jämtland Härjedalen är huvudman för två folkhögskolor, Birka i Ås och Bäckedal i Sveg. Folkhögskolornas styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten. Sedan 1 januari 2019 är regionala utvecklingsnämnden utsedd till styrelse för regionens båda folkhögskolor.

Nuvarande folkhögskoleplan löper ut år 2020 och behöver därför förnyas. Folkhögskoleplanen löper på fyra år och fastställs av skolornas styrelse. Planen sätter ramarna för skolornas styrning och pekar ut en långsiktig inriktning och profil för respektive skola. I folkhögskoleplanen framgår skolornas organisation och ledning, folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet samt utpekade samverkansområden mellan skolorna.

Enligt beslut i landstingsfullmäktige (JLL 332/2001) ska regionen ge stöd till länets organisationsliv. I budgeten för 2021 avsätts 8 520 000 kronor för ändamålet inom verksamhetsområde Kulturs ram. Det är en uppräkning med 1,9% av förra årets anslag. Uppräkningen motiveras av ett ökat antal ansökningar inom övriga organisationer samt effekter av Covid-19. Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (RS/2156/2017) gäller för bidragsfördelningen. 47 ansökningar om organisationsbidrag har inkommit. Anslaget till Studieförbunden fördelas genom bidrag till Folkbildning Mittnorrland samt till SISU i särskild ordning. Anslaget till Idrottsförbund fördelas genom bidrag till J/H Idrottsförbund. Övriga bidrag fördelas utifrån den bidragskonstruktion och de fördelningsnycklar som gäller för respektive organisationsgrupp.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Den stora utmaningen för många organisationer är att både fortsatt engagera sina egna målgrupper och att nå nya målgrupper. Ett breddat deltagande är en angelägen uppgift för att utveckla demokratin. Organisationerna försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Regionen har beslutat att se över bidragsreglerna och presentera ett nytt förslag på riktlinjer för stöd till civilsamhället (RUN/587/2019). Ett förslag på nya riktlinjer förväntas kunna beslutas under 2021 för att gälla inför ansökan om 2022 års regionala bidrag.

RF-SISU Jämtland-Härjedalen, tidigare J/H Idrottsförbund, söker ett årligt organisationsbidrag från regionen. Bidraget hanteras inom ramen för Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (RS/2156/2017). Under den revidering av reglerna som genomförs (RUN/587/2019) så har det uttryckts en politisk vilja att hantera bidraget till idrottsförbundet genom ett särskilt uppdragsavtal. Syftet är att tydliggöra regionens ambitioner och mål med bidraget till idrotten samt dialogen och uppföljningen med RF-SISU Jämtland-Härjedalen.

Det regionala uppdraget för RF-SISU Jämtland-Härjedalen grundar sig på aktuella styrdokument som exempelvis den regionala utvecklingsstrategi och Folkhälsopolicy för Jämtlands län. Uppdraget är att stödja, leda och utveckla en inkluderande idrottsverksamhet i hela länet samt bilda och utbilda föreningar med folkbildningen som grund utifrån det nationella målet för folkbildningen. RF-SISU Jämtland-Härjedalen ska vara en resurs för kommun, region och civilsamhälle och nå samtliga kommuner i länet. Uppdragstagaren ska dessutom kunna bistå regionen med kunskapsunderlag inom sitt område samt kunna företräda regionen i idrottsrelaterade sammanhang samt i samarbeten på regional, nationell och internationell nivå. De särskilda målen är ett breddat deltagande och en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet där tillgänglighet, folkhälsa, jämställdhet och mångfald är viktiga aspekter. Avtalet med RF-SISU Jämtland-Härjedalen reglerar uppdrag, mål, uppföljning samt ersättning. Anslaget söks årligen och fördelas i enlighet med vad som föreskrivs i gällande bidragsregler.

Jämtlands läns landsting (Region Jämtland Härjedalen), Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Regionen och kommunen tecknar i samarbete årliga avtal med Jamtli. Årsavtalet utgår från Uppdragsavtal 2019-2022 (RUN/458/2017) som anger målen för uppdraget till Jamtli. Jamtli är en av de verksamheter med statligt stöd som ingår i kultursamverkansmodellen. I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) beskrivs regionens prioriterade områden, den regionala museiverksamheten med utvecklingsområden. Kulturplanens prioriteringar gäller, så långt det är möjligt, även stiftelsens dotterbolag.

Årsavtalet reglerar uppföljning av aktuella mål och anger ersättning för uppdraget samt tidpunkter för uppföljning och samverkansformer. Återrapportering från Jamtli sker i mitten av februari genom preliminär årsredovisning och måluppföljning (preliminär). Senast den 31 mars ska en reviderad årsredovisning inlämnas. Senast den 3 mars lämnas uppgift i Kulturdatabasen om användning av det statliga bidraget inför kommande återrapportering till staten.

Det samlade bidraget till Jamtli (region, kommun, stat), uppgår 2021 till 42 023 100 kronor. Regionens ersättning till Jamtli för uppdraget 2021 utgår med 20 428 300 kronor. Därtill erhåller Jamtli för avtalsperioden det statsbidrag för regional museiverksamhet som utgår från regionen och regleras i kulturplanen, för innevarande år 2020 med 9 938 500 kronor. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag till regional kulturverksamhet 2021 och nivån på ersättning meddelas slutligt under mars 2021. Kommunens ersättning för 2021 utgår med 11 656 300 kronor.

Förslag till årsavtal har föregåtts av dialog mellan regionen, kommun och Jamtli. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling samt barn, jämställdhets -och jämlikhetsperspektiv.

Föreningen Riksteatern Jämtland Härjedalen har uppdraget att förmedla och subventionera kvalitativ scenkonst till länets barn och unga. I uppdraget ligger att utveckla en länstäckande arrangörsorganisation, främja tillgången av scenkonstföreställningar till barn och unga samt verka för att utveckla scenkonsten i länet. Verksamheten finansieras genom kultursamverkansmodellen och sökbara bidrag från nationella Riksteatern. De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) är styrande för utformningen av verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen tecknar avtal med Riksteatern Jämtland Härjedalen om ett kvalitativt utbud av scenkonst till barn och unga i länet för verksamhetsåret 2021. Avtalet reglerar uppdrag, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. För verksamhetsåret 2021 erhåller Riksteatern Jämtland Härjedalen ett bidrag om totalt 1 106 000 kronor, som inkluderar lönerörelsen 2021. Ersättningen innefattar en uppräkning av regionbidraget med 1,9% från 2020. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag och den slutliga nivån på ersättningen meddelas i maj 2021.

Föreningsarkivet i Jämtlands län är en ideell organisation för föreningar inom regionen och utgör en viktig del av vårt gemensamma kulturarv med kontaktytor mellan kultur, föreningsliv och myndigheter. Verksamheten finansieras genom bidrag inom kultursamverkansmodellen, genom medlems och arkivavgifter samt genom projektmedel. De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) är styrande för verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen tecknar avtal med Föreningsarkivet om ett kulturarvsbaserat utbud för verksamhetsåret 2021. Avtalet reglerar uppdrag, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. För verksamhetsåret 2021 erhåller Föreningsarkivet ett bidrag om totalt 2 098 000 kronor, som inkluderar lönerörelsen 2021. Ersättningen innefattar en uppräkning av regionbidraget med 1,9% från 2020. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag och den slutliga nivån på ersättningen meddelas i maj 2021.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) anges Stiftelsen Gaaltije som en central aktör som bidrar till kulturell, språklig och näringsmässig utveckling av det sydsamiska samhället samt bidrar till genomförandet av regionens kulturpolitiska mål om kultur för alla. Gaaltije är ett sydsamiskt kulturcenter som finns i Tullhuset i Östersund med ambition att vara ett nationellt center för sydsamisk kultur. Inför 2021 finns en överenskommelse mellan Gaaltije, Östersunds kommun och regionen om förstärkt verksamhetsbidrag till stiftelsen utifrån ambitionerna att utveckla verksamhet i hela Tullhuset samt planera för ett samiskt museum i sydsamiskt område. I regionens ansökan till Kulturrådet om statsbidrag till regional kulturverksamhet anges Gaaltije som en särskild prioritering som berör bild- och formområdet, språk och litteraturutveckling samt museiverksamhet.

Årsavtalet med Stiftelsen Gaaltije reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2021 omfattar totalt 300 000 kronor. Återrapportering från Gaaltije avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 3 mars. De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Nordcirkus är ett scenkonstkompani i aktiebolagsform baserad i Åre kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom cirkus, dans, teater, magi och muntligt berättande. Nordcirkus drivs av två personer som anlitar externa artister, pedagoger samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Nordcirkus reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2021 omfattar totalt 150 000 kronor. Återrapportering från Nordcirkus avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 3 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Undantaget är en ideell scenkonstförening med bas i Östersunds kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom teater, musik och musikteater. Undantaget drivs av föreningens medlemmar som anlitar externa artister, skådespelare samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Undantaget reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2021 omfattar totalt 150 000 kronor. Återrapportering från föreningen Undantaget avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 3 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

Jämtland Härjedalen Turism (JHT) har inkommit med förslag till avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och JHT avseende medel för turismutveckling 2021. Av avtalsförslaget framgår en generell beskrivning av JHT:s verksamhetsinriktning enligt § 3, finansieringsbeskrivning § 4, ersättning för avtal med Region Jämtland Härjedalen § 5 samt avtalstid § 6 och tvistlösning § 7.

Den ekonomiska ersättningen föreslås till 2 190 000 kronor exklusive moms för år 2021. Ingen automatisk uppräkning av ersättningen ingår i avtalet.

Avtalstiden är ett år, 2021-01-01 – 2021-12-31. I avtalsförslaget framgår även att avtalsdiskussionerna för nästkommande år 2022 skall vara avslutade före den 30 september 2021. Om inte så är fallet förlängs avtalet med ett år. Uppsägningstid är sex månader för vardera parten.

Almi Företagspartner AB har överlämnat finansieringsförslag för Almi Företagspartner Mitt AB för verksamhetsåret 2021. Bifogat till förslaget finns även gällande ägaranvisningar inklusive bilaga innehållande målstruktur för affärsområde Företagspartner som fastställdes under årsstämman våren 2020, för verksamhetsåret 2021.

I förslag till finansiering för Almi Företagspartner Mitt AB uppgår den totala finansieringen till 25 143 159 kronor år 2021, varav Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 6 160 074 kronor.

Region Jämtland Härjedalens höjning av anslaget uppgår till 262 303 kronor, detta för att komma upp i samma finansieringsnivå som Region Västernorrland.

Den höjning som föreslås för år 2021 är mer än dubbelt så hög mot vad som varit normalt under de senaste åren, och är för att komma upp i samma finansieringsnivå som Region Västernorrland. Den högre föreslagna summan beror på att ingen uppräkning av bidraget till Almi har skett under de senaste åren. Övrig finansiering kommer från Almi AB (moderbolaget) med 12 823 011 kronor och Region Västernorrland med 6 160 074 kronor.

Därutöver har moderbolaget Almi AB reserverat 1 089 847 kronor för särskilda insatser för tillväxt som kan tas i anspråk efter beslut om samverkan i projekt.

Eventuella justeringar av ägaranvisningar och tillhörande målstruktur genomförs vid kommande årsstämma och kommer därför att behandlas i särskilt beslut inför årsstämman våren 2021.

Region Jämtland Härjedalen, och tidigare Regionförbundet Jämtlands län, har sedan 2013 upphandlat landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Avtalet, som förlängts vid två tillfällen, går ut 2021-12-31. 2013 upphandlades landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk (RS/2012–753) som ett gemensamt uppdrag och anbudstagare har sedan dess varit Torsta AB. För att identifiera hur och vad som ska upphandlas idag fick regiondirektören vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 20 oktober, § 150, i uppdrag att genomföra en utvärdering av nuvarande upplägg och att ta fram en behovsanalys.

Utifrån genomförd utvärdering och behovsanalys har ett förslag arbetats fram gällande hur Region Jämtland Härjedalen ska hantera tidigare upphandlat uppdrag landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk framöver. Förslaget har arbetats fram med utgångspunkt från utvärderingen och behovsanalysen i nära dialog med regionala utvecklingsnämndens presidium.

Förslag på upplägg:
1. För att säkerställa ett strategiskt perspektiv på landsbygdsutveckling där Region Jämtland Härjedalen som regionalt utvecklingsansvarig håller samman helheten och stärker kopplingen till upphandlad enhet föreslås Region Jämtland Härjedalen genom tillsättning av en eller flera strategtjänster inom kommande organisation Hållbar Tillväxt ta hem det sakpolitiska och strategiska ansvaret för landsbygdsutveckling, där gröna näringar ingår som ett viktigt område.

2. Region Jämtland Härjedalen upphandlar ett samlat och förfinat uppdrag kopplat till landsbygdsutveckling, med fokus på gröna näringar och undervisningsjordbruk. I detta ingår:
  a. Uppdraget att bedriva vuxen- och uppdragsutbildningar för att möjliggöra kunskapsspridning/utveckling inom gröna näringar. Uppdragsutbildningar ska alltid ske på marknadsmässiga villkor och en viktig målsättning för anbudsgivaren är att agera marknadskompletterande för att möta behoven av kunskapsspridning/utveckling inom gröna näringar som inte kan mötas av annan aktör.
  b. Uppdraget att bedriva gårdsbruk för undervisning och utvecklingsverksamhet. Anbudsgivaren skall tillhandahålla ett utbildningsgårdsbruk för gymnasieskolan i länet. Gårdsbruket ska utöver användning i gymnasieutbildningar tydligare kopplas till och användas i inom vuxen- och uppdragsutbildningar samt i större grad nyttjas som testbädd inom utvecklingsverksamhet.
  c. Uppdraget att bedriva strategisk och behovsstyrd utvecklingsverksamhet i inom gröna näringar, som årligen tydliggörs och följs upp i dialog med uppdragsgivare. I uppdraget ingår att anbudsgivare ska vara en aktiv partner tillsammans med andra aktörer i utvecklingsfrågor och projekt med bredare landsbygdsperspektiv.

Anbudsgivare kommer årligen åläggas ansvaret att redovisa att offentliga medel används till ovanstående uppdrag för att säkerställa ökad tydlighet i att annan verksamhet inte subventionerats eller att snedvriden konkurrens uppstått.

3. För att säkerställa att resurser för att driva på landsbygdsutveckling i länet tillfaller fler aktörer avsätts en årlig summa pengar till en pott där aktörer kan söka stöd till utvecklingsprojekt inom landsbygdsutveckling i bredare perspektiv, gröna näringar, mötesplatsfrämjande aktiviteter med mera.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd (RUN/493/2019, fastställda av regionala utvecklingsnämnden den 31 mars 2020, § 41) ska nämnden senast i december månad fastställa kommande verksamhetsårs erbjudanden om företagsstöd. Vid behov kan beslut om förändringar i erbjudanden eller tillägg av nya erbjudanden tas under verksamhetsåret. När regionala utvecklingsnämnden fastställde de nya riktlinjerna antogs också en struktur för politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget, den del som utgör företagsstöd. Uppdraget att ta fram en politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget finns i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020. Det utvecklingsarbete som pågått under 2020 samt en mer ingående beskrivning av strukturen för politisk styrning av företagsstöden beskrivs mer ingående i PM Struktur för styrning av företagsstöd daterad 2020-11-14.

Det utbud av erbjudanden om företagsstöd som föreslås och presenteras i beslutsunderlag Erbjudanden om företagsstöd Verksamhetsåret 2021 har tagits fram efter utvärdering av 2020 års erbjudanden och analys av näringslivets behov utifrån coronakrisens effekter.

Lundstams Återvinning AB har den 15 juni 2020 inkommit med en ansökan inom ramen för erbjudandet om stöd till energieffektivitetsåtgärder. Företaget kommer att investera ibland annat ny belysning och nya maskiner på anläggningen i Östersund. Investeringen kommer att leda till en energibesparing om 1 000 000 kilowattimmar vilket motsvarar 40% av anläggningens totala energianvändning.

Sammantaget är investeringen ett sätt att öka lönsamheten och därmed göra företaget mer konkurrenskraftiga, helt i linje med Jämtland Härjedalens utvecklingsstrategi (RUS). Investeringen bidrar också till att uppnå målen i länets energi- och klimatstrategi. Total kostnad för investeringen uppgår till 16 000 000 kronor.

Östersunds kommun har inkommit med en ansökan om 12 420 000 kronor i medfinansiering till projektet ”Arrangemangsutveckling i Jämtland”. Övrig medfinansiering kommer i form av kontant finansiering från Östersunds kommun. Projektet sträcker sig från 1 april 2021 till 31 mars 2024.

Jämtland/Härjedalen har en tradition av att arrangera stora vinterarrangemang inom skidsporten, såsom VM i alpint och skidskytte. Inom regionen har även O-ringen förlagts och det framkommer ett behov av en ökad kompetens och samverkan kring arrangemang. Ambitionen med detta projekt är att bredda regionens kompetens och möjligheter att arrangera andra typer av stora året-runt-arrangemang. Denna övergripande och gemensamma bredd av kompetens saknas idag. Den nuvarande strukturen bland befintliga arrangemang tenderar att arbeta var för sig, att varje arrangör har en egen organisation med liten samverkan med övriga arrangörer. Genom projektet vill Östersunds kommun skapa en plattform för samordning av regionens aktörer inom privat, offentlig och ideell verksamhet, för samverkan inför och under genomförandet av olika typer av stora arrangemang på nationell och internationell nivå.

Det pågår ett arbete från arrangören av Svenska Rallyt att flytta tävlingarna längre norrut i landet på grund av snöbrist på nuvarande ort. Jämtland är en av tre potentiella tävlingsplatser för genomförande under perioden 2022–2024. Detta tillfälle vill projektet nyttja som case, både i syfte att länet ska väljas av arrangören som genomförandeplats samt för uppbyggnad av samverkansplattform. För att kunna vidareutveckla regionens kapacitet att hantera ytterligare förfrågningar om arrangörskap för stora evenemang krävs en kraftsamling för att bredda regionens kompetens och möjliggöra genomförande av stora arrangemang.

Sett till tillväxteffekter av själva tävlingsgenomförandet hänvisar stödsökande till en förkalkyl framtagen av E-tour på Mittuniversitet som beräknar de turismekonomiska effekterna till 60 – 120 miljoner kronor per år.

Avseende finansiering så pågår förankring med Krokom, Ragunda och Åre kommun, men vid beslutstidpunkten är den delen inte fastställd. Därmed kan Östersund kommuns del komma att minska beroende på hur övriga kommuner och eventuellt andra finansiärer beslutar i frågan. Projektets totala budgetomslutning och medfinansieringsbeloppet kommer inte förändras. Mer information gällande kringliggande omständigheter finns i PM Projekt "Arrangemangsutveckling i Jämtland", daterat 2020-11-19.

Projektet bedöms bidra till målen i den regionala utvecklingsstrategin att besöksnäringen är en tillväxtmotor och att fler personer besöker länet. Den internationella konkurrenskraften stärks av lyckade genomföranden av stora evenemang, och det är betydelsefullt för det lokala näringslivet och samhället i stort att det sker en fortsatt hållbar utveckling inom detta område. Även i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 lyfts att besöksnäringen bidrar till lokal, regional och internationell konkurrenskraft. För att stärka konkurrenskraften och få fler besökare behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. Detta stämmer väl överens med vad projektet avser göra.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer (mål: 30 organisationer)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

ALMI Företagspartner Mitt AB har inkommit med ansökan om 1 049 106 kronor i medfinansiering till projektet ”Qlara, färdiga, gå”. Övrig medfinansiering kommer från Almi i form av kontant finansiering. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland. Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 – 31 december 2022.

Under en längre tid har andelen kvinnliga företagare i Sverige ökat något, men de senaste åren har utvecklingen brutits. Senaste statistiken från Eurostat visar att endast 27 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Det kan jämföras med EU-snittet som samma år uppgick till drygt 32 procent. Kvinnor äger och driver i mindre utsträckning tillväxtföretag än män. Kvinnor söker även i mindre utsträckning lån, riskkapital och utvecklingsmedel än män.

Genom detta projekt vill Almi bidra till en förändring på detta. Projektet vänder sig till företag som drivs av kvinnor i Västernorrland och Jämtland, där en övervägande andel av företagen är små. Företag som drivs av kvinnor tar i mindre utsträckning del av lån och utvecklingsmedel och undersökningar visar att tillväxt i mindre utsträckning finns på agendan för dessa företag.

Projektet ämnar att få kvinnliga företagare att aktivt börja arbeta med sitt företag för att skapa tillväxt. Detta genom insatser för ökad kunskap, nätverkande med andra i samma situation, inspiration av kvinnliga företagare som lyckats och individuella rådgivningsinsatser. Samt genom deltagande i länsöverskridande seminarier och workshops. På lång sikt förväntar sig projektet att fler kvinnor startar/driver tillväxtföretag i Västernorrland och Jämtland. Jämnare fördelning, mellan kvinnliga och manliga företagare, av lån, riskkapital, verifieringsmedel och checkar samt tillväxtinsatser till företagare i Västernorrland och Jämtland.

Projektet kopplar tydligt till den regionala utvecklingsstrategin där det nämns att speciella insatser behövs för att få fler kvinnor att driva och utveckla företag. Det går också att läsa att nya former av nätverksbyggande mellan företag är prioriterade. Även den nationella strategin lyfter vikten av att kontakter och nätverkande är centralt för att starta nya företag, utveckla företag och för entreprenöriella processer. Den nationella strategin nämner att det är angeläget att ytterligare underlätta tillväxt i befintliga företag och att stärka tillväxtorienterade företags utveckling.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
Antal deltagande företag: 200 stycken jämnt fördelat mellan länen.

Projektet ska slutrapporteras senast 2 månader efter projektavslut.

Länsstyrelsen i Jämtland län har inkommit med en ansökan om 2 148 663 kronor i medfinansiering till projektet ”Miljö- och klimatrådet i Jämtlands län”. Övrig medfinansiering kommer i form av kontant finansiering från Länsstyrelsen i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen område Välfärd klimat och kompetens (RUN/578/2020). Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 till 31 december 2023.

Projektet är ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen är stödsökande och Region Jämtland Härjedalen är samverkanspart.

Under perioden 2015-2019 drevs projektet Klimatråd Jämtlands län som en plattform för samarbete, idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från bl.a. näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisationer, i syfte att utforma och förankra den övergripande färdriktningen för det regionala klimatarbetet. Den satsningen hade bl.a. finansiering av 1:1-medel beslutade av Länsstyrelsen. Under projektperioden blev det alltmer tydligt att flera av de frågeställningar som dryftades även kom att inbegripa mer miljörelaterade frågor och deltagare efterlyste en utvidgning av rådet i syfte att även inkludera det regionala miljömålsarbetet.

Inom ramen för inneliggande ansökan för projektet Miljö- och klimatrådet i Jämtlands län skapas ett forum för samverkan som tillvaratar länets samlade kompetens, såväl inom olika offentliga som privata organisationer. Projektet ska i samverkan med olika aktörer bidra till att miljö-, klimat- och energiarbetet utvecklas i länet. Detta sker genom nya arbetssätt, samverkanslösningar och att företag utvecklas eller bildas inom området. Samverkande parter är länets företag, universitet, kommuner, region, myndigheter och relevanta intresseorganisationer.

Projektets mål på kort sikt är att det bland offentliga och privata aktörer råder en välgrundad och konkret samsyn kring hållbar utveckling och regional näringslivsutveckling. På längre sikt är förväntade effekter att arbetet bidrar till exempelvis nya hållbara innovationer och företagsetableringar och att länets klimat-, energi- och miljömål förverkligas.

Projektets målgrupp är företrädare för näringsliv, universitet, kommuner, myndigheter och intresseorganisationer i Jämtlands län.

Projektet bedöms bidra till målsättning i länets energi- och klimatstrategi om fossilbränslefritt 2030. Projektet ligger även i linje med länets regionala utvecklingsstrategi, där en gemensam plattform med offentliga och privata aktörer som samarbetar för innovation och jobbskapande lyfts som ett insatsområde.

Vidare överensstämmer projektet med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Där framgår vikten av att främja små och medelstora företag som vill utveckla ett mer hållbart företagande och att miljödriven näringslivsutveckling kan bidra till ökat företagande och sysselsättning. Ökad samverkan mellan aktörer i olika nivåer och sektorer är viktig inom frågor som rör klimat-, miljö-, & energiutmaningar. Där lyfts exempelvis aktörer med regionalt utvecklingsansvar, näringslivet och forskningsinstitut som viktiga deltagare, vilka detta projekt kommer att förena.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer (mål: 70 organisationer)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 909 230 kronor i medfinansiering till projektet ”Strategisk planering för landbaserat vattenbruk (RAS) i Jämtlands län”. Projektet söker även medfinansiering från Jordbruksverket nationellt samt från Jordbruksverkets Havs- och fiskeriprogram. Projektet sträcker sig från 1 februari 2021 till 31 mars 2023.

Projektets innehåll utgår från rapporten ”Slutrapport Vattenforum Jämtlands län” som är framtagen inom en förstudie gjord av Region Jämtland Härjedalen (RUN/325/2019). Där lyfts länets rena vatten som strategisk resurs för att skapa företagsamhet, jobb och utveckling. Tidigare framtagna rapporter inom området visar att vattenbruk och matfiskodling de senaste åren omsättningsmässigt har växt med 30% årligen och idag utgör den näst största näringsgrenen inom primärproduktion efter mjölk, mejeri och osttillverkning i Jämtlands län.

Detta projekts huvudsyfte är att just underlätta för nyetableringar inom en helt ny framväxande bransch i Sverige – Landbaserad recirkulerande fiskodlingar (RAS).

Projektet ska ta fram en länsövergripande strategi och planeringsunderlag, som inte bara pekar ut ett antal platser för lokalisering, utan som också ger en helhetsbild av förutsättningarna för att skapa lokala jobb och sysselsättning i samverkan med annan industriell verksamhet och produktion som sammantaget ökar skattekraften i hela regionen.

På kommunal nivå ska projektet generera planeringsunderlag som underlättar och skapar förutsättningar för nyetableringar och industriell samverkan. På regional nivå ska projektet utreda skalfördelar och möjligheter till samordning kopplat till frågor som exempelvis berör avfalls (ex. biogasproduktion), logistik och transportlösningar.

Region Jämtland Härjedalen vill med denna satsning tydligt ändra fokus i vattenbruksfrågan, från öppna kassodlingar med låg eller ingen lokal förädling i länet, till en modern hållbar landbaserad industri där samverkan mellan företag skapar symbioser och lokala förädlingskedjor i flera led som långsiktigt och cirkulärt stärker det kommunala näringslivet och regionens totala skattekraft. Detta harmoniserar väl med den nationella strategin där det nämns att cirkulära affärsmodeller har betydelse för att bidra till en resurseffektivare ekonomi som minimerar uttaget av naturresurser, framförallt ändliga sådana.

Hållbart jord- och vattenbruk är avgörande för att uppnå miljö- och klimatmål och är en förutsättning för en regional livsmedelskedja. Mat- och livsmedelsproduktion i Jämtland Härjedalen innebär såväl ekonomiska möjligheter som globalt ansvarstagande.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program (mål: 9 st)

Slutrapportering ska ske senast en månad efter projektavslut.

På grund av avbruten upphandling är förlängningsoptionen i befintliga avtal för särskild kollektivtrafik i Berg, Härjedalen, Krokom respektive Strömsunds kommuner på väg att löpa ut 18 december 2020.

Styrelsen för Länstrafiken i Jämtlands län AB fattade under våren 2020, § 175, beslut om Förlängning av avtal Särskild kollektivtrafik, från 2020-12-19 t.o.m. vårterminen 2021 för följande trafikavtal:
 

• Taxi Service i Berg AB

• Centrala buss I J/H AB

• Norra Jämtlands Taxi AB

• Taxi Glesbygd i Krokom AB

För att säkerställa trafiken under det nästkommande 6 månaderna.

I praktiken var detta en direktupphandling, eftersom förlängningsoptionen löpt ut. För att få en rimlig upphandlingsprocess inför kommande avtal behöver dock det beslutet kompletteras med ytterligare en direktupphandlad period, annars sker tilldelning och igångsättning av trafik i de nya avtalen samtidigt, vilket inte bedöms realistiskt.

Region Jämtland Härjedalen har bjudits in att lämna synpunkter på Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022—2033 och 2022—2037, rapport 2020:186. Eventuella synpunkter ska lämnas till Infrastrukturdepartementet senast den 29 januari 2021.

Trafikverket fick i juni 2020 i uppdrag av Regeringen att ta fram ett inriktningsunderlag inför den kommande revideringen av nationella transportinfrastrukturplanen. Trafikverket har nu redovisat en rapport, ett inriktningsunderlag inför den fortsatta planeringen. Region Jämtland Härjedalens förslag till remissvar gällande inriktningsunderlaget har tagits fram efter dialog med kommuner, näringsliv och andra län.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på ett utkast av delar av Partnerskapsöverenskommelsen för perioden 2021-2027. Eventuella synpunkter ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 15 januari 2021.

Partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) anger Sveriges strategiska inriktning för fonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska socialfonden plus (ESF+) samt Europeiska havs- och fiskefonden (EHHF). Därutöver beskrivs komplementaritet och synergier, dels mellan dessa fonder, dels till övriga EU-fonder. Mallen till PÖ är väldigt begränsande i antal tecken. Utkastet innehåller övergripande skrivningar för att slå fast en strategisk inriktning för fonderna utan att upprepa och föregripa innehållet i de berörda programmen. Resterande avsnitt i PÖ som följer efter den strategiska inriktningen kommer hanteras längre fram i processen. Här finns tabeller som anger bland annat medelsfördelning.

Remissen inkom till Region Jämtland Härjedalen den 2 december. På grund av den begränsade handläggnings- och svarstiden föreslås att beslut om Region Jämtland Härjedalens yttrande över remissen delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

I april i år fick landets regioner, i egenskap av regionalt utvecklingsansvariga aktörer, erbjudandet att ta fram förslag till operativa program för den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för perioden 2021–2027. Tillsammans med Region Västernorrland antogs erbjudandet att arbeta fram förslag till operativt program och Region Västernorrland har ett samordnande uppdrag för skrivningen. Förslaget ska lämnas över till Näringsdepartementet innan årsskiftet.

Syftet med programmet föreslås vara att: stödja utvecklingskraft, näringslivets utveckling och sysselsättning inom programområdet, i såväl städer som på landsbygd. Bidra till omställningen för en hållbar regional utveckling. En viktig utgångspunkt är regionala och lokala förutsättningar.

Skrivningarna har arbetats fram tillsammans med sakkunniga kollegor i respektive region, tillsammans med länsstyrelserna och representanter för Trafikverket. Arbetet har förankrats löpande med en för programområdet gemensam politisk referensgrupp och för vårt läns räkning även med den regionala utvecklingsnämnden, med regionens samverkansråd och även lyfts med Länspartnerskapet.

Skrivningen av programmet har varit och är en utmaning då villkor förändras mycket hastigt och avgörande delar för programmets färdigställande fortfarande inte är klargjorda. Det gäller bland annat programmets budget, indikatorer och tydlighet kring villkoren för den särskilda tilldelning vi brukar benämna gleshetsmedel. Det är också oklart när i tid vi får den information som behövs för att göra klart programförslaget. På grund av detta behöver beslutet om förslag till operativt program för Mellersta Norrlands Europeiska regionala utvecklingsfond 2021–2027 vara beslut om en inriktning.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Vid sammanträdet den 13 oktober, § 133, gjordes en uppföljning av nämndens engagemang i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Uppföljningen resulterade i följande uppdrag:

Regiondirektören får i uppdrag att utreda regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform och återredovisa detsamma vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i december 2020.

Översynen har utgått från tidigare uppföljningsrapporter och dialog med berörda aktörer, och resulterat i förslag som berör regionens engagemang i följande verksamheter: Vattenbrukscentrum Norr AB, Jämtlandsgården AB samt Folkets hus ekonomisk förening.

Vattenbrukscentrum Norr AB
I Kälarne har sedan 1909 bedrivits försöksverksamhet, forskning, avel och uppfödning av sättfisk för svenskt vattenbruk och sportfiske, med särskilt fokus på den för Jämtlands län karaktäristiska arten röding (Arctic superior). Fiskeriverket var huvudman 1931–2009, då verksamheten efter hot om nedläggning, ombildades till Vattenbrukscentrum Norr AB (svb) bestående av fyra ägare: Bräcke kommun (20%), Jämtlands läns landsting (20%), SLU Holding AB (20%) och Fiskodlare i Norr ekonomisk förening (40%). Efter något år sålde Bräcke kommun sin andel till Aquakulturforskare i Norr ekonomisk förening som är en sammanslutning av enskilda forskare. Region Jämtland Härjedalen övertog landstingets ägarandel vid regionbildningen. Inga ägardirektiv finns idag beslutade för bolaget.

Utifrån att vattenbruket globalt och nationellt genomgår en mycket snabb och radikal omställning mot ökad hållbarhet, från kassodlingar i vatten till landbaserade slutna system (RAS), är det angeläget att Region Jämtland Härjedalen ser över sitt engagemang i Vattenbrukscentrum Norr AB. För att säkerställa att Regionens resurser till bolaget driver på en hållbar omställning av branschen som leder till etableringar, jobb och skattekraft i Jämtlands län krävs fortsatt analys och utredning. Arbetet ska utgå från den regionala utvecklingsstrategin och strategi för smart specialisering och utifrån länets goda tillgång på mark, vatten och förnyelsebar el.

Jämtlandsgården AB
Bolaget utför slakt och styckning av nötboskap, får, lamm och hästar. Region Jämtland Härjedalens aktiepost uppgår till 10 500 kronor av totala aktiekapitalet på 7 713 000 kronor, motsvarande 0,14 %. Utifrån storleken på aktieinnehavet samt den otydliga kopplingen till regionens huvuduppdrag föreslås att innehavet avyttras. Dialog har förts med Torsta AB om intresse finns för att överta regionens aktiepost i bolaget.

Folkets hus ekonomisk förening
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i egna eller förhyrda fastigheter tillhandahålla samlingslokaler, bedriva restaurangverksamhet, anordna dans, konserter och andra kulturella evenemang, uthyrning av lokaler samt annan därmed förenlig verksamhet. Region Jämtland Härjedalens insats i föreningen uppgår till 2 500 kronor, vilket utgör 0,253% av föreningens totala andelskapital om 987 000 kronor. Medlemskapet tecknades av Kommunförbundet i Jämtlands län och övertogs därefter av Regionförbundet Jämtlands län. I samband med regionbildningen 2015 övergick medlemskapet till Region Jämtland Härjedalen. Det finns i dagsläget inga ekonomiska skäl till medlemskapet, därför föreslås att medlemskapet avslutas.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sitt sammanträde den 18 december 2018, § 189, beslutat att en revidering av den regionala utvecklingsstrategin ska ske med start från 1 januari 2019.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i maj 2020, § 57, en remissutgåva av den nya Regionala utvecklingsstrategin. Under remisstiden har cirka 40 remissvar inkommit. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium. Den slutversion som nu presenterats har bearbetats utifrån de svar som kommit in.

Övergripande synpunkter som kommit in och som bearbetats är:

• De ställer sig bakom omställningen till en mer visionär RUS.

• Målbilden är bra och något man ställer sig bakom, dock ett antal tillägg och omformuleringar önskades.

• Saknade beskrivning på framtagande av Vad? Hur? Vem? När?

• Flertalet aktörer vill vara med i framtagandet av färdplan och i genomförandet av RUS.

Förslaget till ny regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län är ett resultat av en omfattande process av utvärdering av nuvarande regional utvecklingsstrategi, inhämtning av kunskap samt med inspel genom medskapande aktörer och befolkning genom bland annat:

• En utlysning som Region Jämtland Härjedalen gjorde vid namn ”Stärkt kapacitet för regionalt utvecklingsarbete”, där 14 olika projekt tagit fram kunskapsunderlag om Jämtlands län ur olika perspektiv. Där har det litteraturstudier, workshops och träffar med flera målgrupper

• Workshops i alla länets kommuner

• Regiondagen 2019

• Slutkonferens Strukturanalys Jämtlands län

• Workshop med Länsstyrelsen

• Träffar med aktörer i länet

• Framtagande av Strukturanalys samt Strukturbilder för Jämtlands län

• Framtidsspaningar och scenarion via KTH, Sweco och Kairos Future

• Framtagande av analys för Smart specialisering i Jämtlands län

• Framtagande av analys av hållbarhetsaspekter

• Framtagande och utveckling av uppföljningen Läget i länet

• Omvärldsbevakning

• Enkät

• Framskrivning av remissutkastet har gjorts i ett digitalt team av ca 40 tjänstepersoner från Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen

• Omarbetning utifrån inkomna remissvar har gjorts i ett internt team på Region Jämtland Härjedalen

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i september 2020, § 120, att ge regiondirektören i uppdrag att till regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 15 december ta fram förslag på mål och prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet.

För att samla länets aktörer bakom en gemensam bild av hur Jämtland Härjedalen ser ut 2050 har den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) formen av en vision. Ambitionen med RUS är att den greppar brett över fler politikområden än den regionala tillväxtpolitiken. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken tas fram i en egen del.

Mål och prioriteringar för att genomföra av regeringens regionala tillväxtpolitik och användandet av det regionala tillväxtanslaget 1:1 i statsbudgetens utgiftsområde 19 föreslås målet vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.

De långsiktiga prioriteringarna för den regionala tillväxtpolitiken föreslås vara:

• Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet

• Hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i tillväxtarbetet

• Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i program för smart specialisering

Framtaget förslag på Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen bildar tillsammans med den Regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i och Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtpolitik och det regionala tillväxtarbetet. Styrdokumentet ska enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige.

Den årliga rapporteringen som Region Jämtland Härjedalen gör till regeringen för att redogöra för det regionala tillväxtarbetet grundar sig på målen och de långsiktiga prioriteringarna.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), har ansvaret för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) ställer ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026.

Samråd har skett löpande under processen, bland annat genom samrådskonferenser och utskick av en remissutgåva av trafikförsörjningsprogrammet till länets kommuner och andra intressenter. Remissen har skett parallellt med remiss av förslag till reviderad regional utvecklingsstrategi. Hur synpunkterna hanteras redovisas i en samrådsredogörelse som ligger som bilaga till trafikförsörjningsprogrammet. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Det bedöms främst vara aktuellt för Bilaga 3 Tillgänglighet hållplatser och linjer, där statusen avseende tillgänglighet och åtgärdsbehov behöver kartläggas. Ytterligare bilaga som kan tillkomma är analys av utbudet av kollektivtrafik i länets olika delar. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till regionala utvecklingsnämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, sker årligen till regionala utvecklingsnämnden. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.

Föreningsarkivet Jämtland. Fyllnadsval av 1 ersättare för perioden 2020-12-15 - 2022-12-31 istället för Tahar Khalfallah (S) som avsagt sig uppdraget.

Partnerskapet Mittstråket 2021-2027, styrgrupp. Val av 1 ledamot och 1 ersättare till styrgruppen för Partnerskapet Mittstråket för perioden 2021-01-01 - 2022-12-31.

Protokoll utskott för kollektivtrafikfrågor: 2020-11-20

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview