Möte 2026-03-31

Tid för justering: 2 april

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• informationer från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk
• Uppföljning av företagsstöd
• Fördjupning kring arbetsmiljö (inkl medarbetarenkäten)
• Övrig information

• ORIGINN (RUN/280/2022)
• Stärkt regional kapacitet inom kommersiell service (RUN280/2023)

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 14 oktober 2025, § 125, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2026. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i mars göra en uppföljning av det regionala serviceprogrammet.

I oktober 2021 fick Region Jämtland Härjedalen och övriga regioner erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala serviceprogram. Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 23 maj 2023, § 89, att fastställa regionalt serviceprogram för åren 2023–2030 (RUN/536/2021). Beslut om årliga handlingsplaner delegerades till regional utvecklingsdirektör.

Region Jämtland Härjedalens regionala serviceprogram 2023–2030 tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018) och program för smart specialisering (RUN/430/2018) samt nationella förordningar för kommersiell service. Programmet har utarbetats i bred samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen Jämtlands län och syftar till god tillgång till kommersiell service i olika typer av landsbygd. Programmet bidrar till att stärka samordningen av de olika ekonomiska stöd och insatser som regionerna, länsstyrelsen och Tillväxtverket beslutar om.

Region Jämtland Härjedalen är ansvarig för att det regionala serviceprogrammet genomförs och följer upp dess insatser. Handlingsplaner har utarbetats för åren 2023, 2024, 2025 och 2026 via det regionala nätverket Service Z (bestående av Region Jämtland Härjedalen som sammankallande aktör tillsammans med länets kommuner och Länsstyrelsen i Jämtlands län). Handlingsplanerna innehåller en beskrivning av planerade insatser för året med uppföljningsbara mål och vem som ansvarar för insatsen.

Uppföljning sker årligen utifrån riktlinjer från Tillväxtverket och denna uppföljning ligger till grund för kommande års handlingsplaner. Arbetet avrapporterades skriftligt till Tillväxtverket under kvartal 1 (RUN/522/2022). Uppföljning av handlingsplanen redovisas i sin helhet i dokumentet Uppföljning av regionalt serviceprogram (RUN/536/2021). Nedan följer några axplock därur rörande prioriterade områden:

Prioriterat område: Medborgare
* Följt upp förändringar i nationella styrmedel som till exempel förordningar, remisser med mera genom yttranden och dialoger tex Livsmedelsberedskap i en ny tid SOU 2024:8, promemorian Ett statligt stöd för driftsäkra och robusta posttjänster (FI2024/02072), Länsstyrelsen Jämtlands län har lämnat ett yttrande på SOU 2024:47 - digital myndighetspost.
* Främjat navfunktionen som butiker har som mötesplats och nätverk bland annat Krokoms kommun kampanj-”Handla lokalt”. Invigning av en SOT-punkt (service och trygghetspunkt) i Strömsunds kommun (Stora Blåsjön) Samverkan sker med kommunen och civilsamhället.

Prioriterat område: Servicegivare
* Sprida kunskap om olika typer av stöd hos befintliga och möjliga servicegivare i länet samt verka för ökade investeringar i energieffektivisering och annan miljömässig hållbarhet. Aktiviteterna har resulterat till under året beslutade stöd:

• Hemsändning 8 st., 1 476 300 kronor
• Servicebidrag 4 st., 619 992 kronor
• Investeringsbidrag 23 st., 7 036 881 kronor
• Särskilt driftstöd 21 st., 4 543 056 kronor
• Antal fysiska företagsbesök 18 st. Företagsbesöken har skett i samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna samt i vissa fall även med Länsstyrelsen Jämtlands län. Förutom detta sker samtal och digitala möten löpande.

Prioriterat område: Offentliga intressenter
* Fortsatt processtöd till länets kommuner för arbetet med att ta fram serviceplaner, samt tillämpning av fastställda serviceplaner.

* Samverkan med de fyra norrlandsregionerna med ett flertal digitala och fysiska träffar under året.

Resurser för genomförda aktiviteter finansieras främst via ordinarie budget hos intressenterna. Arbetet genomförs också med stöd av projektet Resurser till genomförande av regionalt serviceprogram Jämtlands län som medfinansieras av Tillväxtverket och regionalt 1:1 - anslag. Projektet har beviljats förlängning och pågår nu mellan 2023–2027 och syftar till att vidareutveckla nya arbetsformer och samverkan för genomförande av regionalt serviceprogram genom exempelvis dialog och samordning mellan olika aktörer och insatser, arbete med kunskapsunderlag samt hantering av stöd till kommersiell service.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 14 oktober 2025, § 125, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2026. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i april göra en uppföljning av arbetet med smart specialisering.

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av det regionala programmet för smart specialisering är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 (fastställt av regionfullmäktige i november 2020, § 128, RUN/430/2018) slår fast länets prioriterade styrkeområden: Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser och Digitala lösningar. Här adresseras på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning.

Smart specialisering är ett arbetssätt för det regionala utvecklingsarbetet och ett sätt för att utveckla våra fyra, ovan nämnda, styrkeområden. Smart specialisering går ut på att strategiskt arbeta och satsa resurser på att stärka och utveckla dessa styrkeområden för att kunna nå länets övergripande vision och målbild för 2050. Vidare ligger Program för smart specialisering Jämtland Härjedalen 2021-2027 till grund för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. En uppföljning av det arbete som skett inom ramen för program för smart specialisering presenteras i Uppföljningsrapport Smart specialisering (S3) 2025, daterad 2026-03-04.

Under 2025 utförde revisorerna en granskning av Region Jämtland Härjedalens arbete med intern kontroll (REV/19/2025). Syftet var att ta reda på om regionstyrelsen och nämnderna har ändamålsenliga strukturer och effektiva processer och arbetar med intern kontroll på ett tillfredsställande sätt.

Revisorernas samlade bedömning är att regionstyrelsen och nämnderna har en grundläggande struktur med reglemente, riktlinjer och systemstöd som möjliggör intern kontroll men den är inte fullt integrerad i löpande styrning och verksamhet. Processen är etablerad och det politiska riskarbetet sker i internkontrollplaner som följs upp. Det finns dock enligt revisorerna en otydlighet vad gäller vem som ska uppdatera riktlinjen för intern styrning och kontroll. Risk- och väsentlighetsanalys genomförs men omfattningen är begränsad. Innehållet i beslutsunderlagen till styrelse och nämnder varierar. Det finns även svårigheter att bedöma risker samt åtgärders effekt och nämndernas helårsbedömning enligt reglementet har inte genomförts.

Regionens revisorer överlämnade en skrivelse (daterad 2025-12-17) till Regionala utvecklingsnämnden där de rekommenderar nämnden att:

• Integrera intern kontroll i löpande styrning för att undvika separata spår.
• Genomföra en helårsbedömning enligt reglementet och rapportera till regionstyrelsen.
• Öka politikens involvering i riskhantering och internkontrollplan.

Samma rekommendationer har även lämnats till Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på den utredning som har i uppdrag att föreslå anpassningar och författningsbestämmelser som förordningen om gigabitinfrastruktur, GIA, ger anledning till.

Bakgrund

Europaparlamentet och rådet antog den 29 april 2024, förordningen (EU) 2024/1309 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation. Benämns som EU:s förordning av gigabitinfrastruktur, eller GIA. Syftet med GIA är att bidra till en kostnadseffektiv och snabb utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet för elektronisk kommunikation inom unionen. För att uppnå detta innehåller förordningen, i likhet med utbyggnadsdirektivet, bestämmelser om tillträde till befintlig fysisk infrastruktur och information om infrastrukturen, samordning av bygg- och anläggningsprojekt och information om projekten, krav på viss fysisk infrastruktur i byggnader och tillträde till den samt mer effektiva tillståndsprocesser, som tystgodkännande. Gigabitinfrastrukturförordningen trädde i kraft den 11 maj 2024 och ska tillämpas från och med den 12 november 2025, vissa delar från och med 13 feb 2026 samt 12 maj 2026.

Utredningen Snabbare bredband i hela landet-åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur SOU 2025:110:s uppdrag och resultat är att föreslå anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser som GIA ger anledning till. Utredningen har kartlagt vilka regelverk som anses omfattas och föreslagit nödvändiga förändringar, bland annat givit förslag på hur Sverige kan avvika från bestämmelsen om tystgodkännande i GIA samt klargjort förutsättningarna för inrättandet av en nationell informationspunkt.

Ny lag med kompletterande bestämmelser till GIA samt förordning med kompletterande bestämmelser kommer ersätta befintlig lag om utbyggnad av bredbandsnät samt förordningen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.

Undantag för tillträdesskyldigheten i GIA beskrivs, till exempel kommunala vattentorn samt byggnader som anses vara del av den nationella säkerheten hos till exempel Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Andra offentliga byggnader så som sjukhus kan innefattas av tillträdesskyldigheten.

Sverige kommer att avvika från bestämmelsen om tyst godkännande i GIA, förslaget är att införa en skadeståndsbestämmelse som kan tillämpas i samtliga fall då en behörig myndighet har överskridit den tillämpliga tidsfristen.

En nationell central informationspunkt ska införas med minimiinformation om befintlig fysisk infrastruktur samt planerade bygg- och anläggningsprojekt. Informationspunkten ska även innehålla information om tillstånd och möjlighet för operatörer att ansöka om tillstånd och få information om ansökans status. Informationspunkten föreslås inrättas hos PTS.

Sammanfattning av remissvar

I svaret framgår att Region Jämtland Härjedalen delar utredningens bedömning av hur Sverige bör avvika från GIA:s regler om sk tyst godkännande och istället införa en särskild skadestånds-bestämmelse.

Vidare ser Region Jämtland Härjedalen positivt på att Post- och telestyrelsen, PTS, föreslås vara behörig myndighet för tillsyn och tvistelösning inom ramen för regelverket. Även att Region Jämtland Härjedalen ser positivt på förslaget om en nationell digital ingångsportal och att PTS är värd för denna.

Region Jämtland Härjedalen vill även betona vikten av att undantagen i den svenska förordningen hålls till ett minimum och utformas på ett transparent och förutsägbart sätt samt att Regeringen ger PTS och SKR uppdrag att informera och utbilda berörda offentliga aktörer, t ex Regioner och kommuner samt deras bolag, i GIA och vad GIA betyder i praktiken.

I Region Jämtland Härjedalens remissvar framför regionen också att det i glesbygd sällan finns någon infrastruktur att begära tillträde till vilket gör att GIA inte får avsedd effekt överallt. I svaret lyfts också behovet av finansiering för utbyggnad av gigabitinfrastruktur i dessa områden samt ett förslag att kanalisation för fiber bör anläggas vid vägbyggnationer.

Remissen av utredningen har diskuterats med bredbandskoordinatorerna i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Värmland, Sörmland samt med Sveriges Kommuner och Regioner.

En lite mer omfattande sammanfattning av GIA finns i bilagan GIA bakgrundstext.

Folkbildningsrådet genomför just nu en översyn av statsbidragsvillkoren för landets folkhögskolor. Syftet är att stärka folkhögskolans särart och att skapa bättre förutsättningar för kvalitetsstyrning, samtidigt som man önskar värna stabilitet och förutsägbarhet i statsbidragen. Förslaget som nu är ute på remiss bygger på många års dialog med folkhögskolor, myndigheter och civilsamhällesaktörer och innehåller flera förändringar som påverkar såväl organisation, pedagogik som ekonomiska villkor.

I remissunderlaget presenteras bland annat nya kvalitetsområden, skärpta krav på lärartäthet i allmän kurs, tydligare ansvar för styrelse och rektor, samt ett nytt system för fördelning av statsbidrag från och med 2027. Förslaget innehåller även förändringar som rör deltagarrättigheter, undervisningsstruktur och administrativa förväntningar.

Remissyttrandet bekräftar den övergripande ambitionen med de nya statsbidragsvillkoren och synen på folkhögskolans särart, demokratiska uppdrag och kvalitet men konstaterar samtidigt att liktydighet inte är detsamma som likvärdighet, utan att de föreslagna villkoren innebär olika konsekvenser beroende på var i landet de appliceras.

I en gles region med stora avstånd och begränsade arbetsmarknader riskerar flera krav motverka snarare än främja den kvalité och utveckling som villkoren samtidigt vill värna. För att uppnå en verkligt jämlik tillgång till folkbildning behövs flexibilitet, proportionalitet och möjlighet till undantag där yttre omständigheter kräver det.

Remissyttrandet har beretts i dialog med rektorer för Birka och Bäckedals Folkhögskola, Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation (OFI), Presidiet för Regionala utvecklingsnämnden och Region Västernorrland samt öppen frågestund tillsammans med Folkbildningsrådet.

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2023 (RS/555/2023) upphör att gälla den 31 december 2027. Regionen ansvarar för att ta fram en ny regional kulturplan som tar vid 1 januari 2028. Framtagandet av den regionala kulturplanen ska ske i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets civilsamhälle och professionella kulturliv samt urfolket samerna och övriga nationella minoriteter. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som regionen fördelar till regional kulturverksamhet enligt förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regionala utvecklingsnämnden utser styrgrupp för styrning och uppföljning av processen och Kultur Z utgör kommunal referensgrupp för löpande samverkan med kommunerna. Det operativa arbetet leds av områdeschef kultur och bildning tillsammans med kulturstrateg. Processen sker i nära samarbete med övriga berörda verksamheter inom den regionala utvecklingsförvaltningen samt inom Kultur i norr. Dessutom kommer arbetet i berörda delar att samordnas med processen för den regionala biblioteksplanen.

Kulturplanen tar avstamp i innevarande kulturplan, Regionplan, Färdplan 2030 och den regionala utvecklingsstrategin samt har utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Planens inriktning behöver utformas under processen, där uppföljning av innevarande plan, politiska viljeinriktningar, samhällets behov och omvärldsläge påverkar utformningen. Utifrån gällande nuläge så ligger särskilt fokus på jämlik kulturtillgång, demokrati, bildning och beredskap, konstnärlig frihet, kulturarv, breddad finansiering och mötesplatser.

Kulturrådet fastställde 2022 en grund för fördelning av och prioriteringar inom de regionala verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen som gäller från och med 2023. Grunden för fördelning är att statens medfinansiering av regional konst- och kulturverksamhet sammantaget ska bidra till uppfyllelse av de kulturpolitiska målen samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Den ska bidra till att upprätthålla och utveckla en kulturell infrastruktur samt främja stabilitet och förutsägbarhet för kulturverksamheten i regionerna. Enligt kultursamverkansmodellens förordning ska regionernas fördelning dessutom främja en god tillgång för länets invånare till sju kulturområden:

1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet
4. professionell bild- och formverksamhet
5. regional enskild arkivverksamhet
6. filmkulturell verksamhet
7. främjande av hemslöjd.

Den regionala kulturplanen ska, utöver detta, beskriva mål, prioriteringar, ambitioner och utvecklingsområden för perioden, uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering i fråga om de regionala kulturverksamheter som avses få statligt stöd, organisation och ansvarsfördelning inom länet, hur samverkan och samråd har genomförts, samt hur regionen avser att följa upp och utvärdera kulturplanen.

Region Jämtland Härjedalens nuvarande biblioteksplan (RUN/11/2021) gäller till och med den 31 december 2027. Regionen ansvarar för att ta fram en ny regional biblioteksplan som träder i kraft den 1 januari 2028.

Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att varje region ska anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Inom Region Jämtland Härjedalen finns tre biblioteksområden: regional biblioteksutveckling, skolbibliotek vid folkhögskolorna Birka och Bäckedal samt det medicinska biblioteket. Dessa områden har skilda uppdrag, organisatoriska förutsättningar och målgrupper.

Arbetet med den nya biblioteksplanen ska utgå från bibliotekslagen, nuvarande biblioteksplan, Regionplan, Färdplan 2030 och den regionala utvecklingsstrategin. Processen ska genomföras i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets civilsamhälle, med särskilt fokus på de i bibliotekslagen angivna prioriterade målgrupperna.

Det bör samtidigt tydliggöras att folkhögskolornas biblioteksverksamhet och det medicinska bibliotekets uppdrag i huvudsak är internt inriktade, med fokus på respektive skolas elever samt regionens hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa verksamheter har därmed en annan målgruppsstruktur än den regionala biblioteksutvecklingen, som är externt inriktad.

Den nya regionala biblioteksplanen ska utgöra ett samlat styrdokument för Region Jämtland Härjedalens biblioteksområden. Respektive biblioteksområde redovisas i egna avsnitt utifrån sina särskilda uppdrag och förutsättningar.

Regionala utvecklingsnämnden utser styrgrupp med ansvar för styrning och uppföljning av processen. Bibliotekschefsgruppen utgör kommunal referensgrupp för löpande samverkan med kommunerna. Folkhögskolorna och det medicinska biblioteket utser egna referensgrupper. Det operativa arbetet leds av områdeschef Kultur och bildning tillsammans med samordnare för regional biblioteksutveckling. Arbetet sker i nära samarbete med rektorer vid folkhögskolorna samt ansvarig bibliotekarie vid det medicinska biblioteket. I berörda delar samordnas processen med arbetet med den regionala kulturplanen.

Den regionala biblioteksplanen ska redogöra för hur verksamheten uppfyller bibliotekslagen samt ange mål, prioriteringar, ambitioner och utvecklingsområden för planperioden. Planen ska även beskriva organisation och ansvarsfördelning inom länet, hur samverkan och samråd har genomförts samt hur uppföljning och utvärdering ska ske.

Region Jämtland Härjedalen planerar att ansöka om projektmedel från Interreg till en förstudie gällande möjligheten att skapa kulturella och kreativa digitala mötesplatser genom att använda tekniken Low latency.

Low latency är en teknik som skickar okomprimerade signaler via bredband, separerade från internet, mellan egna routrar (Nimbror). Detta medför att kommunikation över långa avstånd sker utan fördröjning. Tekniken kan nyttjas för interaktivt skapande undervisning för konstnärlig produktion, inom kreativa branscher (t.ex. konserter, musikproduktion och interaktiva digitala workshops) samt inom universitetens distansundervisning och forskning.

För kulturen i länet skulle tillgången till tekniken innebära att kulturskolorna på sikt kan bredda sitt utbud, interagera med andra kulturskolor och få tillgång till fler kvalificerade pedagoger. Detta ökar därmed möjligheten till en jämlik tillgång till konst och kultur för barn och unga i vårt län och att de själva kunna vara skapande där de bor. Tekniken skulle även innebära att scenkonstproduktion och scenkonstutbud inom länet ligger i framkant och kan genomföra konstnärliga samproduktioner utifrån teknikens möjligheter med andra konst- och kulturinstitutioner.

Tekniken kan på sikt användas vid olika typer av kriser eftersom tekniken fungerar även om internet ligger nere. Det kan då nyttjas som uppsamlingsnoder/trygghetspunkter där allmänheten får tillgång till information.

Just nu pågår två projekt inom Interreg Aurora som implementerar tekniken: ANSEL (Norra Sverige, Finland och Nordnorge) och ACROSS (Stockholms skärgård samt Åland och Helsingfors skärgård). Dessa projekt förser såväl kulturskolor som annan konstnärlig interaktion (främst inom musik) med permanent teknikutrustning för interaktiv distansundervisning. Projekten utrustar också scener (ämnade för scenkonst) med tekniken och genomför ett antal pilotprojekt inom scenkonstområdet.

Planen är att genomföra ett liknande projekt inom Interreg Sverige Norge under 2027-2029 för att genomföra pilotverksamheter med Low latency tekniken tillsammans med kulturskolor, scenkonstverksamheter, universitet och företagare inom kreativa branscher i Jämtland Härjedalen, Västernorrland och Trøndelag.

Förstudien ska undersöka möjligheten ett genomföra ett sådant projekt.

Medfinansiärer i förstudien är: Region Jämtland Härjedalen 100 tkr, Östersunds kommun 50-100 tkr, Steinkjers kommun 100tkr, Härnösands kommun 50 tkr och Örnsköldsviks kommun 25-50 tkr. Det görs även en ansökan om förstudiemedel från Interreg på 325-400 tkr.

Total kostnad för förstudien är därmed 650-800 tkr och inkluderar bland annat teknisk inventering av fiber och framtagningskostnader av demonstrations-case. Region Jämtland Härjedalen går in med medfinansiering under förutsättning att övriga medfinansiärer också går in med medfinansiering.

Arbetsnamnet för förstudien är LOKI - Low latency, Kultur och Innovation och genomförs inom område Kultur och bildning.

Riskkapitalfonden Mittkapital AB, som Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland var medfinansiärer till, avvecklades under 2021. Det fanns då ett överskott i fonden, och den andel som härrörde från mellersta Norrland uppgick till ca 78 miljoner kronor. Näringsdepartementet och Finansdepartementet fick i ansvar för att skapa en modell för hur de pengar som Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland hade investerat i Mittkapital skulle återföras till regionerna.

Det har tagit många år för departementen att ge besked i detta ärende, trots att Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland har gjort formella skrivelser till såväl finansministern som landsbygdsministern, samt gjort stora påtryckningar inom tjänstesidan.
 

I november 2023 kom besked från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet att hela överskottet avseende Mittkapital skulle betalas ut till Almi i syfte att regionalt stärka små och medelstora företag. Almi använde i sin tur en del av dessa pengar för att medfinansiera en ny investeringsfond (Fond 3) inom Almi Invest Mitt, något som annars hade krävt 11,5 miljoner kronor vardera i medfinansiering från Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Diskrepansen mellan de totalt 23 miljonerna till Fond 3 och de ursprungliga 78 miljonerna var dock påtagligt stor, vilket också påtalades flera gånger av Region Jämtland Härjedalen.

Därefter dröjde det ända till hösten 2025 innan Landsbygds- och infrastrukturdepartementet kunde bekräfta att Region Jämtland Härjedalen kommer få ta del av ytterligare revolverade medel. Pengarna kommer att fördelas till alla regioner under perioden 2026-2029, och under 2026 tilldelas Region Jämtland Härjedalen ca 3,4 miljoner kronor. Det finns indikationer på att den årliga summan kan bli upp till tre gånger så stor under perioden 2027-2029. De exakta summorna fastställs i regleringsbreven inför respektive år.

Dessa medel adderas till det ordinarie anslaget av 1:1-medel, och får användas utifrån samma villkor. Samma princip gäller för alla regioner, med varierande summor. Sammanfattningsvis finns nu tydliga signaler om att Region Jämtland Härjedalen kan återfå en stor andel, och kanske till och med mer pengar, än vad som ursprungligen fanns i överskottet från Mittkapital AB.

Organisationen REVES bildades i Östersund för 30 år sedan på initiativ av Östersunds kommun, med syfte att främja ett socialt sammanhållet Europa och samarbeta med den sociala ekonomin för att stärka demokrati. Organisationens medlemmar är städer eller regioner i Europa, och dessa behöver vara knutna till en organisation som arbetar med social ekonomi och social utveckling.

I Jämtlands län har Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län (Coompanion) varit den partner som varit knuten till Östersunds kommun sedan start, och idag är ett 50-tal städer och regioner i Europa medlemmar. Coompanion är en länsöverskridande organisation, och de lärdomar som kommer från REVES nyttjas för samtliga kommuner.

Den 27-29 maj 2026 ska REVES ha konferens och årsmöte i Östersund, och nu växer ett program fram med representanter från Europeiska institutioner och organisationer, såväl som nationella och regionala företrädare blandat med aktörer från den sociala ekonomins organisationer i Europa. Uppskattningsvis kommer ca 50-60 deltagare från ett tiotal länder att delta.

Coompanion ansvarar för ett studiebesöksprogram med tre valbara teman under eftermiddagen den 27 maj, inklusive en enklare måltid som avrundning. Föreningen har tagit kontakt med Region Jämtland Härjedalen för att undersöka möjligheten att få 25 000 kronor i stöd för arrangemangen den 27 maj.

Peak Innovation AB har kallat till årsstämma den 21 april 2026. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Innovation AB är Jonas Andersson. Ombudsersättare är Leif Danielsson.

Bilagd kallelsen till stämman finns årsbokslut för verksamhetsåret 2025. I årsredovisningen framgår att bolaget har haft rörelseintäkter om 9 215 745 kronor. Rörelsekostnaderna inkl. finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatter har uppgått till 10 424 890 kronor, vilket ger ett negativt resultat om -1 209 145 kronor. Förlusten föreslås överföras i ny räkning, vilket innebär att bolagets fria egna kapital uppgår till 12 577 187 kronor.

 

Det negativa resultat var väntat, och beror på den omställning som bolaget inledde i slutet av hösten 2024. Ett av bolagets tidigare två verksamhetsområden har avvecklats, vilket har medfört ökade kostnader under såväl 2024 som 2025. Bolagets starka balansräkning ger en uthållighet under omställningsperioden.

I bifogad revisionsberättelse framgår att de auktoriserade revisorerna tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Revisorerna tillstyrker även att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Då den verkställande direktören entledigades den 6 oktober 2025, och det därmed inte fanns någon verkställande direktör registrerad i bolaget per det datum då revisionsberättelsen skrevs, finns ingen skrivelse avseende beviljande av ansvarsfrihet för verkställande direktören. Ansvarig revisor bekräftar dock i muntlig dialog att verkställande direktör bör beviljas ansvarsfrihet för den del av året som denne arbetade.

När denna ombudsinstruktion skrivs är det inte känt vilka ledamöter som är nominerade till styrelsen, och inte heller vilka som är nominerade till valberedningen. Det finns inte heller någon information kring förändringar i arvoden till styrelserepresentanter.

Punkt 11 på dagordningen i kallelsen gäller ett beslut om samtyckesförbehåll enligt §9 i aktieägaravtalet. Samtyckesförbehåll innebär att ägarna måste ge sitt samtycke, på en årsstämma, innan det kan ske en försäljning eller överlåtelse av aktier emellan ägare. I den omställningsprocess som pågår inom bolaget är en förändring i ägarkonstellation planerad och muntligt överenskommen, men alla detaljer kring den framtida ägarkonstellationen är ännu inte fullt ut konkretiserade. Därför saknas ett formellt, skriftligt underlag kring framtida ägarkonstellation för ägarna att ta ställning till på årsstämman. När denna ombudsinstruktion skrivs är därför utgångspunkten att punkt 11 på dagordningen kommer utgå.

Regionen är delägare till aktiebolaget Peak Innovation, tillsammans med andra aktörer i länet. Ägargruppen ser ut enligt följande:

De senaste åren inom Peak Innovation har varit händelserika. Under hösten 2024 beslutades att all projektverksamhet inom bolaget skulle läggas ner, vilket innebar att endast en inkubator återstod. I oktober 2025 beslutade ägarna att pausa även inkubatorsverksamheten, då ägarna och styrelsen inte var eniga om bolagets inriktning. En ny styrelse tillsattes, som bland annat fick i uppdrag att utreda en framtida inriktning för en inkubator i Jämtlands län.

Utredningen, som bifogas denna tjänsteskrivelse, presenterades på en ägardialog den 15 januari 2026, tillsammans med en fördjupad beskrivning av entreprenörer i länet som fått hjälp av den inkubator som huserat inom Peak Innovation. Ägargruppen var efter ägardialogen eniga om att det är av stor vikt att Jämtlands län fortsatt har en inkubator. Det blev också påtagligt att en framtida inkubator måste ha en tydligare struktur, syfte och uppföljning, och i synnerhet ett nytt namn – varumärket Peak Innovation är inte längre gångbart.

Peak Innovations ägarkonstellation är stor och juridiskt komplex, vilket försvårat engagemang och en tydlig riktning från ägarna. Det har därför varit önskvärt att den framtida ägarkonstellationen av en inkubator ska bli mindre. Efter flera diskussioner och överväganden har gruppen landat i att Krokoms kommun och Samling Näringsliv inte kommer vara kvar som ägare. Det ska även utredas om Stiftelsen Zenit kan avgå som ägare. Frågan om just Stiftelsen Zenits engagemang är komplex, då stiftelsen har gjort ett stort villkorat tillskott av kapital till Peak Innovation som är av stor nytta för bolaget. Det är i skrivande stund osäkert hur tillgången till kapitalet skulle påverkas om stiftelsen inte längre är ägare.

Frågan om hur ägarandelar ska fördelas framgent inom den mindre, framtida ägargruppen kommer att hanteras i ett separat ärende till regionala utvecklingsnämnden samt regionfullmäktige under våren 2026 – de utestående juridiska frågorna kring Stiftelsen Zenit behöver först klargöras. Oavsett Zenits framtida roll har Region JH, Östersunds kommun och Åre kommun uttalat en tydlig och långsiktig viljeinriktning kring att äga och finansiera en inkubator i länet. Det är därför viktigt att skyndsamt fatta beslut kring finansiering, då den existerande inkubatorsverksamheten ligger i träda med överhängande risk att driftiga entreprenörer försvinner till andra delar av Sverige.

Region JH, Östersunds kommun och Åre kommun har under många år har finansierat den befintliga inkubatorn inom Peak Innovation. Dessa tre har gemensamt beslutat att i nuläget bibehålla samma budget, vilket innebär följande årliga finansiering:

• Region JH: 1 500 000 kronor
• Östersunds kommun: 1 000 000 kronor
• Åre kommun: 500 000 kronor

Förslaget avser åren 2026 och 2027, och en mer utförlig beskrivning av den planerade verksamheten finns i det bifogade dokumentet Verksamhetsbeskrivning och initial planering 2026-2027. Utöver ovan nämnda finansiering utreds även andra möjliga finansieringskällor. Först när inkubatorn är återetablerad med nytt varumärke, nya strukturer och tydligare processer för uppföljning kan det bli aktuellt att diskutera en höjning av budgeten, alternativt en omfördelning av budgeten mellan ägarna. Värt att notera är att finansieringen går till det befintliga organisationsnumret för Peak Innovation, vilket kommer behållas för att spara tid och administration.

Johan Loock (M), Catarina Espmark (M) och Leif Danielsson (M), föreslår i ett initiativärende att skogsprogrammet återupprättas som en arena för dialog och samverkan. 

Daniel Danielsson (C), Annika Lindström (C) och Anna Omberg (C) föreslår i ett initiativärende att regionala utvecklingsnämnden beslutar om att genomföra en gemensam politisk genomgång av OECD´s rekommendationer för länet, innan den används som underlag i dialog med regeringen och EU.  

• Läget i organisationen
• Månadsrapport februari

Representant till styrgrupp för Projekt Regional samordning av Vandringsleder: Val av en politisk representant för perioden fram till och med 2026-12-31,  istället för Anders Magnusson, S, som avsagt sig uppdraget. (RUN/124/2025, § 37)