Möte 2025-10-14

Tid för justering: 15 oktober

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Uppföljning av företagsstöd: Respin AB
• Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-037
• Strategisk dialog samiska frågor
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Initiativärende från Johan Loock (M) om Inkubator för kulturella och kreativa branscher (RUN/322/2025) flyttas och hanteras vid nämndens sammanträde i november. 
• Läget i organisationen
• Månadsrapport september

• Förnybart 2030 (RUN/587/2022)
• Fossilfria destinationer och besöksmål (RUN/513/2022)
• Sammanställning samtliga projekt

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2022, § 212, om Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023-2027 (RUN/113/2022). Målet att skapa ökade förutsättningar för att vara verksam inom dessa branscher och näringar är grunden för planen. Ansvaret för planens genomförande ligger på områdena Hållbar tillväxt och Kultur och bildning. En stor del av aktiviteter och insatser görs inom ramen för befintlig verksamhet, inte minst inom Kultur och bildnings verksamhet. Särskilda insatser sker dessutom till stor del genom interregprojektet Samspel63.

Särskilt fokus har under året legat på intern kompetenshöjning mellan de stöd- och finansieringsfunktioner som finns samt ett särskilt politiskt initiativärende där uppdraget var att föreslå hur en permanent arena, till exempel en inkubator, kan komplettera dagens ekosystem av företagsfrämjande insatser och samverkansstrukturer för kulturella och kreativa branscher (KKB). Rapporten presenterar även statistik där totalt antal företag i länet inom kulturella och kreativa branscher per juli 2025 är 1 341 stycken, en viss minskning sedan planens antogs men en ökning sedan den officiella statistiken 2017 (1 259 stycken). Av dessa finns de allra flesta i Östersunds kommun, 46 %. Av dessa finns knappt 40 % inom litterärt och konstnärligt skapande samt artistisk verksamhet. Högst andel KKB-företag i relation till samtliga företag har Åre kommun med 8,6 %.

Det utrymme som finns inom ordinarie verksamheter för att möta behov och efterfrågan hos såväl branschen som stödsystemet har visat sig inte vara tillräckligt. Större satsningar, som exempelvis Samspel63, har visat att systematiska insatser kan ge stor effekt och visa vägen för vad som kan vara effektiva satsningar framåt. Tillfälliga projektfinansieringar kan vara ett effektivt sätt att lyfta kunskap och samverkan till en ny nivå.

Det finns anledning att göra en djupare analys av de kulturella och kreativa branscherna framöver, inte minst genom att jämföra olika näringsgrenar med varandra för att se var Region Jämtland Härjedalen huvudsakligen skiljer sig från riket. Dessutom kan det behövas en översyn och tydligare definition av de parametrar som ska ligga till grund för den regionala KKB-statistiken för att bli mer träffsäkra i insatser och uppföljning. En fördjupad analys kommer att göras i slutet av planperioden.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 oktober 2024, § 123, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2025. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt ska följas upp under året. I fastställd plan anges att aktuellt läge för nämndens fattade beslut ska redovisas vid sammanträdet i oktober. Den senaste redovisningen och uppföljningen gjordes i oktober 2024, § 121 (RUN/34/2024).

Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

I bilagd redovisning, Uppföljning av fattade beslut, daterad 2025–10–06, finns en sammanställning av de beslut som nämnden har fattat som resulterat i en åtgärd och där regiondirektör, presidium eller ordförande getts särskilda uppdrag. Uppföljningen redovisar beslut som ännu inte är återrapporterade/avslutade.

Enligt kommunallagen 6 kap. 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionala utvecklingsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i juni och i oktober.

I den internkontrollplan för 2025, som regionala utvecklingsnämnden fastställde den 18 december 2024, § 60, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2024 då riskerna bedöms finnas kvar även 2025. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats.

Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risker ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd). I nämndens plan finns inga risker som identifierats med riskpoäng 3 eller 4.

Internkontrollplanen har uppdaterats och riskbedömningarna har setts över och i vissa fall reviderats. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.

Regionfullmäktige beslutade den 18 juni, § 94, om Regionplan och budget för planperioden 2026–2028 (RS/114/2025). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar.

Utifrån fastställd regionplan och budget har ett förslag till plan och budget för regionala utvecklingsnämnden 2026 upprättats. Regionala utvecklingsnämndens plan och budget visar vad nämnden ska arbeta med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Nämndens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget.

I förslaget till regionala utvecklingsnämndens plan för 2026 finns totalt 12 uppdrag. Den totala nettobudgetramen för nämnden uppgår för 2026 till 153,7 mkr. Den regionala utvecklingsnämnden får ingen uppräkning 2026–2029 men har för 2026 fått ett tillskott på 3 mkr för att kompensera för sänkta statliga bidrag. Det innebär att prioriteringar i verksamhet kommer att behöva göras för fortsatt ha en ekonomi i balans. Åtgärderna som kommer att genomföras handlar om att se över arbetssätt vid vakanser och att minska kulturstöd och utvecklingsmedel till aktörer i länet.

Uppföljning av nämndens plan sker genom tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och planer som ryms inom nämndens ansvarsområde. Utöver detta sker även särskilda föredragningar vid nämndens sammanträden exempelvis från pågående projekt, från bolag som regionen är delägare i eller andra externa aktörer som bedriver verksamhet på uppdrag av nämnden.

Regionala utvecklingsnämnden ska utifrån denna plan och budget utarbeta en internkontrollplan med identifierade risker och åtgärder.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2020, § 141, att under perioden 2021– 2027 ingå i ett nytt partnerskap, Mittstråket, tillsammans med kommuner längs stråket samt Region Västernorrland. Samarbetet handlar om att åstadkomma samhandling kring transportinfrastrukturfrågor i stråket. Partnerskapet har en kanslifunktion, placerad hos Region Jämtland Härjedalen, som finansieras av en medlemsavgift från respektive organisation. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsnyckel. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen är under 2025 190 003 kronor. Beslut om finansiering tas årligen inför kommande verksamhetsår.

Partnerskap Mittstråkets medlemsavgifter justeras på årlig basis. Då merparten av medlemsavgifterna går till lönekostnader för partnerskapets samordnare, som är anställd av Region Jämtland Härjedalen, beslutade Partnerskap Mittstråkets styrgrupp hösten 2024 att höjningen ska baseras på Region Jämtland Härjedalens procentuella löneökning.

För Region Jämtland Härjedalen innebär detta att medlemsavgiften för år 2026 justeras till 195 133 kronor, en höjning med 5130 kronor jämfört med år 2025.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades 2020 av Tröndelags Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB. Fellesrådet har status som gränskommitté inom ramen för Nordiska Ministerrådet. Målsättningen med Fellesrådet är att utveckla en bred och handlingskraftig plattform för gränsregional samhandling och utveckling, som på sikt också ska engagera samarbetsparter inom näringsliv, akademi och civilsamhälle.

Under verksamhetsåren 2024 och 2025 har Region Jämtland Härjedalen finansierat Fellesrådet med 375 000 kronor per år. Denna summa är en kombination av medlemsavgift och driftsbidrag. Utöver personalkostnader finansieras även organisering av konferenser och deltagande i nordiska samarbeten och projekt. 

Inför verksamhetsåret 2026 föreslås att finansieringen bibehålls på 375 000 kronor.

Almi AB har överlämnat finansieringsförslag för Almi Mitt AB för verksamhetsåret 2026.

I förslaget till finansiering för Almi Mitt AB uppgår den totala finansieringen för år 2026 till 25 143 159 kronor, varav Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 6 160 074 kronor. Övrig finansiering kommer från Almi AB (moderbolaget) med 12 823 011 kronor och Region Västernorrland med 6 160 074 kronor. Förslaget till finansiering är oförändrat från de senaste verksamhetsåren.

Vid den ägardialog som ägde rum den 3 september 2025 konstaterades att ingen ägare vill se några förändringar i ägaranvisningen till Almi Mitt AB. Ägaranvisningen lämnas därmed oförändrad inför verksamhetsåret 2026.

Kultursamverkansmodellen styrs av förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Region Jämtland Härjedalens framställan om statligt stöd till förordningens sju områden för 2026 utgår från de nationella kulturpolitiska målen och ambitioner i den regionala kulturplanen (RS/555/2023). Regionens övergripande kulturuppdrag är att alla invånare ska ha tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet och erbjudas likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur samt ha möjlighet att påverka, delta och medverka i kulturlivet. Aktuella fokusområden i kulturplanen tar sin utgångspunkt i regionala utmaningar och möjligheter. De regionala kulturverksamheterna ska i huvudsak komplettera kommunernas kulturutbud och bidra till en hållbar kulturell infrastruktur i länet.

2025 var första året staten minskade anslaget till regionerna inom ramen för kultursamverkans-modellen. För Jämtland Härjedalen innebar det en generell minskning på 0,61% vilket i reella tal innebar 253 000 kronor mindre. Räknas dessutom motsvarande statlig uppräkning som föregående år, 2024, in (0,9%) så är minskningen 627 000 kronor. Regionen aviserar 0% uppräkning för 2026 och 2027. Dessutom får området en minskad budget på 1 000 000 kronor på grund av minskade kostnader för interna ekonomitjänster. I nuläget ser Region Jämtland Härjedalen inga möjligheter till förstärkning av modellen inför 2026. Detta innebär att övergripande fokus för 2026 måste vara att, i möjligaste mån, kunna upprätthålla verksamheten utifrån tillgänglighet och kvalitet medan vissa prioriteringar kan vara nödvändiga att göra. En fortsatt stärkt samverkan mellan samverkansmodellens verksamheter samt mellan stat, region och kommun kommer att krävas. Kulturtillgång för barn och unga, civilsamhällets kapacitet och beredskap bör också vara särskilt prioriterade frågor.

Region Jämtland Härjedalens framställan till Kulturrådet för verksamhetsåret 2026 omfattar totalt 49 058 000 kronor varav ett återställande till 2024 års nivå, en uppräkning om 1,6% av 2024 års statsbidrag, en förstärkning av samverkansmodellen enligt ansökan, en förstärkning för satsningar inom ramen för Kultur i norr samt ett äskande i likhet med tidigare år för administration av modellen. Den regionala budgeten till kultur för 2026 (inklusive kommunala anslag inom samverkansmodellen) uppgår, under förutsättning av politiska beslut, till 89 251 000 kronor varav 68 692 000 kronor inom samverkansmodellen, samma nivå som för 2025.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (SOU 2025:67). Remissvaret ska ha kommit Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 17 oktober 2025.

Arlandautredningen som startade 2022 på uppdrag av den dåvarande regeringen har utmynnat i flera delrapporter. Liggande rapport är ett slutbetänkande som tar sitt avstamp i att stärka Arlandas roll för Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Rapporten innehåller förslag till konkreta åtgärder såsom infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder i den nära geografin den i rapporten kallade Arlandaregionen för att stärka Arlanda som transportnav. För att kunna genomföra detta föreslår utredaren ett ekonomiskt kraftfullt Arlandapaket på 45 miljarder kronor samt att större investeringar ska kunna finansieras genom offentlig och privat finansiering så kallad OPP.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på remiss av Klimat- och näringslivsdepartementet promemoria Genomförande av delar av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet (KN2025/01465). Eventuella synpunkter ska ha kommit Klimat- och näringslivsdepartementet tillhanda senast den 4 november 2025.

I promemorian lämnas förslag som huvudsakligen syftar till att genomföra delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv. Det föreslås en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om energikartläggning i stora företag. Företag med en genomsnittlig årlig energianvändning som överstiger 85 terajoule blir som huvudregel skyldiga att ha ett energiledningssystem. Företag som har en genomsnittlig årlig energianvändning som överstiger 10 terajoule ska göra energikartläggningar vart fjärde år.

I promemorian föreslås också att fler anläggningar än tidigare ska göra kostnads-nyttoanalyser vid nybyggnation eller omfattande ombyggnation. Dessutom föreslås en skyldighet för nya och ombyggda datacenter att utnyttja spillvärme eller vidta åtgärder för att säkerställa återvinning av spillvärme, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

Vidare framställer promemorian förslag till nya bestämmelser om avtalsenliga rättigheter för fjärrvärme- och fjärrkylekunder samt krav på viss information till lägenhetsinnehavare som använder fjärrvärme.

Det föreslås också bestämmelser om effektiva fjärrvärme- och fjärrkylesystem. Ett fjärrvärme- eller fjärrkyleföretag vars fjärrvärme- eller fjärrkylesystem inte uppfyller kriterierna för att klassas som effektivt föreslås vara skyldigt att upprätta en plan med åtgärder för att systemet ska bli effektivt.

I förslaget framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av kraven i miljöbalken i första hand ska använda fossilfria energikällor, i stället för som nu förnybara energikällor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Regeringen har tillsatt en utredning av den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken samt dess sammanhållning. Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på delbetänkandet. Synpunkter ska ha kommit Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 7 oktober.

Utredningen föreslår ändring i 9 § lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, så att civilsamhället, urfolk och nationella minoriteter uttryckligen inkluderas i samråden. Region Jämtland Härjedalen ser positivt på förslaget som stärker delaktigheten och bidrar till en mer inkluderande utvecklingsprocess.

Region Jämtland Härjedalen betonar vikten av denna utredning och ansatsen gällande behovet av tydligare nationell styrning, långsiktiga resurser och att glesa regioners särskilda förutsättningar beaktas via platsbaserad och territoriellt sammanhållen utveckling. En sammanslagning av politikområdena för regional utveckling och landsbygd kan skapa ökad tydlighet och effektivitet, men det är avgörande att landsbygdens frågor inte marginaliseras på något sätt.

Synpunkterna ligger i linje med länets Regionala utvecklingsstrategi, där fokus ligger på platsbaserad utveckling, social sammanhållning, samskapande och flernivåstyrning.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68). Utredningen har genomförts i enlighet med regeringens direktiv 2022-06-07 om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda näringslivets försörjningsberedskap. Syftet med utredningen är att kartlägga vilka varor och tjänster i Sverige som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet, eller där allvarliga konsekvenser riskerar att uppstå om varan eller tjänsten inte tillgängliggörs. Dessutom ska förutsättningarna för att införa en byggnads- och reparationsberedskap i Sverige utredas och analyseras, vilket även är det primära fokuset för det aktuella slutbetänkandet.

Remissvaret ska ha kommit till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 31 oktober 2025.

Region Jämtland Härjedalen välkomnar helhetsinriktningen i utredningen, särskilt betoningen på behovet av en förstärkt byggnads- och reparationsberedskap, nya samverkansformer mellan företag och det allmänna samt förslaget om ett utökat uppdrag till forsknings-institut och kompetenscentrum. Samtidigt ser Region Jämtland Härjedalen behov av förtydliganden och kompletteringar, inte minst vad gäller skogens roll, livsmedelsförsörjningen och vikten av regionala kompetenscentrum. Platsbaserad kunskap och regional resiliens är en nyckel för nationell försörjningsberedskap, vilket bör få större genomslag i det tilltänkta nationella systemet.

Region Jämtland Härjedalen är huvudman för Birka folkhögskola i Ås och Bäckedals folkhögskola i Sveg. Sedan 1 januari 2019 är regionala utvecklingsnämnden utsedd till styrelse för de båda folkhögskolorna. Folkhögskoleplanen sätter ramarna för skolornas styrning och pekar ut en långsiktig inriktning och profil för respektive skola. I folkhögskoleplanen framgår skolornas organisation och ledning, folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet samt utpekade samverkansområden mellan skolorna. Planen löper över fyra år och fastställs av skolornas styrelse.

Folkhögskoleplan 2021–2024 beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 190. Regeringen beslutade den 7 juni 2022 kommittédirektiv om Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden (dir. 2022:75, U 2022:01). Ett beslut som innebar att en särskild utredare skulle föreslå eventuella ändringar som krävs avseende statens stöd till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. Den 14 september 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:130) och att uppdraget ska redovisas den 14 juni 2024. Av den anledningen beslutade regionala utvecklingsnämnden i oktober 2023, §172, att förlänga folkhögskoleplanen att gälla också för 2025 för att invänta utredningens effekter.

Den 13 juni 2024 redovisades betänkandet ”Bildning, utbildning och delaktighet– folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) till regeringen. Betänkandet remitterades till 194 instanser varav regionala utvecklingsnämnden i Jämtland Härjedalen fastställde sitt yttrande, §148, den 19 november 2024, i egenskap av styrelse för Bäckedals folkhögskola (RUN/380/2024). Trots att yttranden samlades in under december 2024 så framgår i skrivande stund fortfarande ingen information om dess effekter på folkbildningens förutsättningar under 2026.

Folkhögskoleplanen är emellertid ett internt styrdokument och därmed inte helt avhängigt folkbildningsutredningens resultat och bör som sådant hållas uppdaterat med jämna mellanrum. Kommittédirektivet kan dock komma att leda till förändringar av styrning och fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och därmed ramfaktorerna för regionens folkhögskolor. Förslagsvis fastställs därför folkhögskoleplan för perioden 2026–2029 med en översyn av förändrade villkor under 2026.

Övergripande förändringar från Folkhögskoleplan 2021–2025;

• Struktur anpassad efter Regionens mall för styrdokument.
• Långsiktiga prioriteringar uppdelade i punktform och inte löptext, för tydlighet och enklare uppföljning.
• Omvärldsbevakning och förändrade förutsättningar tillagda.
• Beskrivning av Folkhögskolorna flyttad till inledning.