Möte 2020-02-25

Tid för justering: Onsdag den 26 februari kl. 13.00, Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Genomförda åtgärder i Länstransportplanen 2018 – 2019

• Projekt Funktionella Mittstråket

• Revidering av Regler och villkor för bidrag till externa organisationer

• Utbildning folkhögskolor

• Dialog med fullmäktiges presidium

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Organisationsutveckling

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: Varutransporter i länet

• Revidering av Riktlinjer för företagsstöd (1:1-medel): flyttas till marssammanträdet

Region Jämtland Härjedalen mottog i januari 2019 regeringens beslut Villkor mm för budgetåret 2019 för landstingen samt Gotlands kommun inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer (villkorsbeslutet).

Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen ska ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten som genomförts under året utifrån Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Återrapporteringen ska göras enligt en given mall där alla frågor ska besvaras, dock måste inte insatser inom alla områden i mallen ha genomförts.

Återrapporteringen av den verksamhet som bedrivits under året ska vara uppdelad på prioriteringarna i den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020: Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete. Övriga områden som ska återrapporteras är: Fördelning av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, Samverkan med andra aktörer, Hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet och Arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet.

Återrapporteringen ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 22 februari 2020. Region Jämtland Härjedalen har blivit beviljade förlängd svarstid till den 26 februari

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut.

Regionfullmäktige har i regionplanen för 2019 beslutat om strategiska mål inom ramen för fyra olika strategier; strategi för god vård, strategi för länets utveckling, strategi för våra medarbetare samt strategi ekonomi och verksamhetsresultat. Det är de målen som regionstyrelsen och nämnderna har i uppgift att verkställa. Regionala utvecklingsnämnden verkställer strategiska mål inom de tre sistnämnda områdena.

Graden av måluppfyllnad är hög eller mycket hög med få undantag. Ett gott exempel är målet att nå alla kommuner med produktion av professionell scenkonst. 61 % av föreställningarna genomförs utanför Östersunds kommun och 67 % av utbudet har riktats till barn och unga.

Det högt ställda målet för sjukfrånvaro på 3 % nås för totalen, men kvinnorna ligger strax över. Förvaltningsområdets arbetsmiljöindex når 4,91, vilket är över målvärdet.

Totalt är det fyra mål som inte nås under året. Målet med 40 snabbladdare för fordon kunde inte uppnås under året, men fler är under planering för 2020 och framåt. Bredbandsutbyggnaden styrs till stora delar av externa aktörer och företag. Detta är en möjlig orsak till att 2018 års mål, vilken är senast tillgängliga uppgift, inte riktigt nås. En uppdatering av den Digitala Agendan var planerad under året, men arbetet har försenats och genomförs istället under 2020 i samband med att regionala utvecklingsstrategin revideras. Målet om 95 % avtalstrohet i upphandlingar nås inte, utan stannar på 84%. Ytterligare insatser för att förbättra måluppfyllnaden genomförs under 2020.

För produktionsmålen konstateras att såväl Estrad Norr som Birka och Bäckedals folkhögskolor når eller överträffar målen för antal föreställningar respektive deltagarveckor.

Det ekonomiska resultatet för 2019 uppgår till ett överskott om 6 366 tkr. De största posterna utgörs av intäkter för mobilitetsersättningar, ej nyttjade medfinansieringsmedel i projekt och minskade produktionskostnader inom scenkonsten. Nettokostnadsökningen från 2018 uppgår till 0,4%.

Antalet arbetade timmar ökar motsvarande 5,5 heltidstjänster jämfört med 2018. Det gäller kortare anställningar till största delen finansierade av externa projektmedel. Sjukfrånvaron uppgår totalt till 2,8% av tillgänglig arbetstid.

Enligt kommunallagen 6 kap 6§ ska nämnderna inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Regionala utvecklingsnämnden har tidigare år antagit en plan för sin interna kontroll samt följt upp denna två gånger per år.

Under hösten 2019 startade ett större projekt inom Region Jämtland Härjedalen med syfte att få en bättre helhetsbild över regionens verksamheter samt att minska risken att pengar och resurser läggs på fel saker i regionens arbete. Det har identifierats ett behov av att kunna arbeta med riskidentifiering och analys på olika nivåer i regionen samtidigt som ledningen vill få en tydlig överblick över de risker som finns och de åtgärder som är kopplade till respektive risk. Regionen har även ett behov av att enkelt kunna tydliggöra ansvaret kring internkontroll. Implementeringen av internkontrollen i ett IT-baserat systemstöd är planerad till andra kvartalet 2020. Nämnden kommer här att få en bättre överblick över de risker som finns i verksamheten, såväl på lednings- som enhetsnivå.

Med anledning av ovanstående föreslås att nämnden avvaktar med framtagande av en internkontrollplan för 2020 tills dess det nya arbetssättet är implementerat.

Den 24 april 2017, § 73, antog folkhögskolestyrelsen (regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott) en Folkhögskoleplan för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/257/2017). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas.

Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 (RUN/70/2019) framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2020 vid sitt sammanträde i februari.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes av regionala utvecklingsnämnden i september 2019, § 126. Då Birka har färre deltagarveckor än tidigare så minskas intaget på Skogsutbildning från 30 till 15 deltagare, och kursen Fritidsledarutbildning 50% avslutas på grund av minskad efterfrågan.

Den 24 april 2017, § 73, antog folkhögskolestyrelsen (regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott) en Folkhögskoleplan för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/257/2017). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas.

Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 (RUN/70/2019) framgår att nämnden, tillika folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2020 vid sitt sammanträde i februari.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes av regionala utvecklingsnämnden i september 2019, § 127. Inför höstterminen 2020 sker inga förändringar i kursutbudet.

Under våren 2019 gjorde regionala utvecklingsnämnden en översyn av sitt engagemang och deltagande i nätverk som i stort handlat om samverkan och påverkan i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut (§ 46/2019) att engagera sig i det europeiska påverkansnätverket och tankesmedjan Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR). Nämndens ansökan om medlemskap beviljades av CPMR:s politiska byrå i juni 2019.

Medlemskapet innebär att Region Jämtland Härjedalen deltar i CPMR:s centrala organisation. Kostnaden för medlemskapet uppgår till 11 450 euro för år 2020. CPMR:s generalförsamling samlar en gång per år CPMR:s medlemsregioner för att anta politiska riktlinjer och budget. Regionala utvecklingsnämnden utsåg en ledamot och en ersättare till generalförsamlingen i september 2019, § 151. Generalförsamlingen leds av CPMR:s ordförande. Ordföranden väljs av den politiska byrån på en tvåårig mandatperiod. Ordföranden är idag Vasco Alvares Cordeiro, från Azorernas regionala styre.

Den politiska byrån är CPMR:s huvudsakliga beslutsfattande församling, den träffas två gånger per år. Den politiska byrån implementerar beslut och förslår de politiska riktlinjerna som presenteras för generalförsamlingen för antagande eller inte. Endast politiska företrädare tillåts i byrån, och endast politiska företrädare har rösträtt. Medlemsregionerna nominerar, per land, en ledamot och en ersättare till den politiska byrån. Sveriges nominering av ledamot och ersättare till den politiska byrån sker genom CPMR Sverige. I CPMR Sverige representeras Region Jämtland Härjedalen av den ledamot eller ersättare som utsetts till CPMR:s generalförsamling.

Inom CPMR finns sex geografiska undergrupperingar/kommissioner där medlemsregionerna kan delta. Region Jämtland Härjedalen föreslås delta i Östersjökommissionen/Baltic Sea Commission (BSC) med en ledamot och en ersättare. Kostnaden för medlemskapet i BSC uppgår till 5000 euro för år 2020. BSC stödjer arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen; en strategi som enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete är något som de svenska regionerna ska arbeta för att förverkliga. BSC arbetar för starkare inblandning av regionala aktörer i arbetet med strategin. BSC håller en årlig generalförsamling och antar arbetsplan och budget. Inom BSC arbetar man med tre tematiska områden: tillgänglighet och transport, maritima frågor samt förnyelsebar energi. Utifrån Region Jämtland Härjedalens och regionala utvecklingsnämndens prioriteringar föreslås att regionen deltar i arbetsgruppen för tillgänglighet och transport. Fokusområden för arbetsgruppen är idag: Översynerna av Connecting Europe Facility (CEF) och Trans-European Transport Network (TEN-T), Statsstöd för flygplatser samt anknytningar till tredje land. I arbetsgruppen representeras Region Jämtland Härjedalen av den ledamot eller ersättare som utsetts till BSC.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt förordningen (2010:2012). Antagen kulturplan 2019–2022 är styrande för utformning av verksamheten och ger en bild av regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag. Regionen är mottagare av statsbidraget och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet - och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild-och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Regionens bidrag till sju kulturområden inom kultursamverkansmodellen uppgår 2020 till 42 839 000 kronor (inkl. Östersunds kommuns anslag till Jamtli om 11 432 000 kronor). Kulturrådets beslut 2020 om statsbidrag till regionen inom samverkansmodellen uppgår till totalt 32 239 000 kronor. Av dessa medel är 950 000 kronor en tillfällig förstärkning i syfte att öka utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamheten i regionen. Beslutet innebär en ökning av statsbidraget till regionen med 1,6% uppräkning för pris och löneomräkning. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen.

Föreliggande förslag till beslut om slutlig fördelning av det statliga bidraget utgår från angivna prioriteringar i ansökan. Region Jämtland Härjedalens slutliga fördelning av medlen ska redovisas till Kulturrådet senast den 31 mars. Inom område scenkonst ska särskilt redovisas hur kvalitetsförstärkande medel har fördelats. Senast den 17 maj ska en kvantitativ och kvalitativ redovisning ske av föregående år i enlighet med Kulturrådets riktlinjer.

I särskilt beslut har Estrad Norr för 2020 beviljats statsbidrag för förstärkning av den musikaliska scenkonsten med 1 398 000 kronor.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Undantaget är en ideell scenkonstförening med bas i Östersunds kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom teater, musik och musikteater. Undantaget drivs av föreningens medlemmar som anlitar externa artister, skådespelare samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Undantaget reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2020 omfattar totalt 150 000 kronor. Återrapportering från föreningen Undantaget avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 31 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Nordcirkus är ett scenkonstkompani i aktiebolagsform baserad i Åre kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom cirkus, dans, teater, magi och muntligt berättande. Nordcirkus drivs av två personer som anlitar externa artister, pedagoger samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Nordcirkus reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2020 omfattar totalt 150 000 kronor. Återrapportering från Nordcirkus avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 31 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

Genom kultursamverkansmodellen har regioner/län övertagit ansvaret för fördelningen av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt (SFS 2010:2012). De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för utformningen av verksamheten. Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd. Bidrag till regional museiverksamhet, arkivverksamhet, och teaterverksamhet för barn och unga regleras genom externa avtal. Övriga verksamheter är interna och regleras genom årliga uppdrag som behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning.

Återrapportering sker genom fastställd verksamhetsberättelse samt uppföljning av kvantitativa och kvalitativa resultatmått inför kommande statlig återrapportering. Förslaget har föregåtts av dialog mellan parterna. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Regionala utvecklingsnämnden fick då i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för verksamhetsförändringen.

Arbetet inför verksamhetsförändringen har organiserats som ett internt projekt, och en projektledare har utsetts. En genomförandeplan är upprättad i form av en projektplan som beskriver bland annat projektorganisation, projektmål och tidplaner för olika aktiviteter. Projektet är uppdelat i nio delprojekt (exempelvis Organisation, Medarbetare och Kommunikation). Projektet har en styrgrupp bestående av regiondirektör, regional utvecklingsdirektör och regionstabschef, samt en arbetsgrupp bestående av representanter från Länstrafikbolaget, förvaltningsområde regional utveckling och regionstaben.

Med anledning av regionfullmäktiges beslut i november 2019, § 132, gällande överföring av verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning och inrättande av ett utskott för kollektivtrafikfrågor under regionala utvecklingsnämnden, har regionstyrelsen tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för nämnden. I reglementet regleras utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer; bland annat föreslås att utskottet ska ha en ordförande och en vice ordförande (presidium). Arvode för presidiet regleras inte i reglementet utan i Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 22 januari 2020, § 7, att överlämna förslag till reviderat Reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 samt förslag på tillägg i Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen till regionala utvecklingsnämnden för synpunkter.

I reglementet föreslås att utskottet ska ha som uppgift att inom kollektivtrafikområdet arbeta med:

• Fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden,

• framtidsbevakning och analys av långsiktiga utvecklingsområden,

• inspel till regionala utvecklingsnämndens arbete med planering och uppföljning, i synnerhet nämndens verksamhetsplan, samt

• bevaka att uppdraget som Regional kollektivtrafikmyndighet fullföljs.

I reglementet anges också att utskottet ska vara referensgrupp i upphandlingsfrågor inom kollektivtrafikområdet. Gällande arvode till presidiet har regionstyrelsen föreslagit motsvarande till den procent som gäller för ordförande (20 %) och vice ordförande (10 %) i dagens bolagsstyrelse.

Då utskottet ska överta en del strategiska uppgifter som idag hanteras gemensamt av bolagsstyrelse och bolagsledning har föreslagna formuleringar gällande uppdraget även diskuterats med representanter för bolagets ledning.

Vid regionfullmäktiges sammanträde i februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet. Uppdragets har delats upp i två delar. Den del som berör Länstrafiken i Jämtlands län AB:s framtida organisation återrapporterades till regionfullmäktige i november 2019, § 132.

För den del av utredningsuppdraget som rör utveckling av kollektivtrafiken har en trafikutredning upphandlats. Konsultföretaget Ramboll har genomfört utredningen under 2019 i samarbete med Östersunds kommun som också delfinansierat utredningen. Behovet av en trafikutredning förstärks av Östersunds kommuns projekt ”Stadsomvandling för hållbart resande” då Gustav III-torg, där dagens busstation finns, ska omvandlas. Fokus i trafikutredningen har därför legat på de busslinjer som berör centrala delarna av Östersund. I utredningsuppdraget ingick bland annat:

• övergripande frågor som trafikeringsprinciper, flöden genom staden, gränsdragning stadstrafik-regiontrafik,

• linjenätsutredning, samt

• utrymmesbehov, placering av hållplatslägen, väntytor etc.

Sammanfattningsvis ger utredningen flera förslag på hur kollektivtrafiken kan utvecklas, såväl för regionbussarna som för stadstrafiken. I centrala Östersund föreslås exempelvis ett högkvalitativt kollektivtrafikstråk som binder samman de betydelsefulla målpunkterna Östersund centralstation, centrum och sjukhuset. I stadsbusstrafiken föreslås till stora delar ett nytt linjenät, och i regionbusstrafiken föreslås ett antal nya linjer samtidigt som anpassningar sker i övriga linjenätet. Terminalfunktionerna som idag finns på busstorget föreslås placeras längs med Kyrkgatan.

Trafikutredningen kommer att användas som ett kunskaps-och idéunderlag i det löpande arbetet med att utveckla kollektivtrafiken.

Region Jämtland Härjedalen har en regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan som utgör grunden för regionens krisberedskap. Beredskapsplanen är regional och ska efterlevas av Regionala utvecklingsnämnden och samtliga som arbetar på uppdrag av regionen. Den regionala planen är ett övergripande ramverk för regionen och grundas på författningskrav för hanteringen av särskilda händelser och extraordinära händelser.

Föreliggande Krisberedskapsplan för regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet preciserar hur kollektivtrafikens aktörer ska arbeta med krisberedskap. Planen syftar till att kollektivtrafiken ska ha en god beredskap i händelse av samhällsstörningar, särskilda händelser eller extraordinära händelser. Det handlar om händelser där det krävs förstärkning i form av en regional krisledning. Driftstörningar som kan ses som en del av den vardagliga verksamheten hanteras i den vanliga organisationen.

Ett av Trafikverkets uppdrag är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken. Genom att avtala om trafik som inte kan bedrivas kommersiellt skapas bättre tillgänglighet för berörda kommuner. För busstrafiken som berör Region Jämtland Härjedalen har linjerna 45/46 Mora-Östersund-Gällivare, 40 Östersund-Örnsköldsvik, 56 Sveg-Ljusdal och 164 Östersund-Åsarna-Funäsdalen omfattats av statlig medfinansiering. De båda avtal som reglerar detta löpte ut i december 2019 och ska ersättas av ett nytt avtal; Samverkande Inland (Samverkansavtal mellan Trafikverket och Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län avseende ersättning för busstrafik i norra Sverige i ett system kallat Samverkande inland, under perioden under perioden 2019-12-15 – 2021-12-11).

Trafikverket har genomfört en utredning, Samverkande inland (RUN/238/2019), för att ge underlag för ett nytt gemensamt avtal och svara på frågan om behov och motiv finns för Trafikverket att ersätta busstrafik av nuvarande omfattning även efter december 2019. Utredningen skickades ut på remiss under våren 2019. I remissversionens förslag ökade ersättningsnivån till Jämtland något jämfört med befintliga avtal, dock med ett förbehåll att nivåer och fördelning kan komma att ändras vid ett eventuellt avtal. Region Jämtland Härjedalen underströk i remissvaret att statlig medfinansiering är en förutsättning för att de berörda linjerna ska kunna upprätthållas. I det slutliga avtalsförslaget som nu är aktuellt har ersättningsnivån minskat, vilket kan förklaras med ändringar i beräkningsmodellen.

Jämfört med den statliga medfinansiering som Region Jämtland Härjedalen har erhållit enligt tidigare avtal innebär det nya avtalet en minskad ersättning på 1,34–1,55 miljoner kronor per år, se sammanställning nedan.

Det nya samverkansavtalet omfattar en 2-årsperiod, med option om ytterligare två års förlängning om alla avtalsparter är överens.

Elektrifiering av busstrafiken är en stark trend i Sverige. I fler och fler städer införs eldrivna bussar för att ge nyttor i form av framförallt bättre luft, minskat buller, klimat, energieffektivisering och en mer attraktiv kollektivtrafik.

I Östersund introducerades de första elbussarna under 2018 på linje 1 Torvalla-Brittsbo. Tidigare beslut och avtal som reglerar Region Jämtland Härjedalen arbete kring elbussar på linje 6 sammanfattas nedan:

• I januari 2017 fattade Regionala utvecklingsnämnden beslut om samverkansavtal för Elbussprojektet avseende elbussar på linje 6 och linjenätsöversyn (RUN/483/2016).

• I februari 2018 beslutade Regi0nala utvecklingsnämnden om ett intressentavtal som reglerar marknadsinformation (RUN/66/2018).

• Det ekonomiska kostnadsansvaret mellan Regionen och Östersunds kommun regleras i ett Tilläggsavtal tätortstrafik i Östersunds kommun (undertecknat i juli 2018).

Regionen har ansvar för trafikeringen med elbussar, via Länstrafiken och trafikutövaren. En utmaning är att nuvarande trafikutövare har signalerat att de befintliga elbussarna på linje 6 är av testkaraktär och behöver lämnas tillbaka till fordonstillverkaren under åren 2021-2022, det vill säga innan trafikavtalet för stadstrafiken löper ut i juni 2023.

Vidare har Östersunds kommun fått stadsmiljöavtalsmedel för laddstationer i syfte att starta upp en ny elbusslinje på linje 1 Valla-Odenskog. Regionala utvecklingsnämnden fattade i mars 2019 beslut om deltagare i ledningsgrupp för projektet (RUN 190/2019). De nya laddstationerna bedöms vara möjliga att använda i trafikdrift i början av år 2021.

Mot bakgrund av ovanstående finns det behov av beslut kring framtida trafikering med elbussar på linje 1 och linje 6.

”Nollvisionen” utgör grunden för Trafikverkets trafiksäkerhetsuppdrag. Regeringen har uttalat vikten av att fortsätta arbetet med anpassning av hastigheten till vägarnas standard för att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem. Detta samtidigt som det är angeläget att försöka motverka de negativa effekter som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. När en väg har mitträcke kan hastighetsgränsen normalt vara 100 km/h. På vägar med relativt mycket trafik (2 000 ÅDT eller mer) där mötesseparering saknas ska hastigheten sänkas till 80 km/h. Trafikverket genomför dessa förändringar för att rädda liv och enligt myndigheten ökar restiden marginellt av en hastighetssänkning, samtidigt som risken att omkomma vid en kollision minskar betydligt. Trafikverket säger sig i detta arbete ta hänsyn till faktorer som miljö, tillgänglighet och regional utveckling (t.ex. arbetspendling).

På stora delar av viktiga stråk i det statliga vägnätet i Jämtlands län saknas mötes-separering (det finns endast på 32 km av 597 km Europaväg, dvs. 5,3 procent). Inom en snar framtid kommer hastigheten därför att sänkas till 80 km/h på långa och viktiga vägstråk i och till länet. Det medför en betydande minskning av tillgängligheten. Exempelvis kommer restiden med bil mellan Östersund-Sundsvall att öka med omkring 18 minuter jämfört med i dag. Längre restider gör att människor väljer bort att pendla långa sträckor, vilket krymper våra arbetsmarknader, försvårar kompetensförsörjningen och försämrar möjligheterna till tillväxt och konkurrenskraft. Längre restider kan även medföra ett bortfall av besökare till länet.

Enligt regeringen ska de båda nationella transportpolitiska målen, funktionsmålet och hänsynsmålet, vara jämbördiga. I Jämtlands län blir hänsynsmålet dock överordnat funktionsmålet. På grund av ett förhållandevis lågt antal folkbokförda invånare avsätter regeringen små resurser till transportinfrastrukturen i Jämtlands län, som därför brister i säkerhetsstandard. Till följd av ett högt trafikflöde, delvis beroende på en stark besöksnäring, i kombination med bristfällig säkerhetsstandard sänks inom kort även hastigheterna. På så sätt ”dubbelbestraffas” Jämtlands län. Länet bidrar genom turism, råvaror och grön elproduktion m.m. i hög grad till Sveriges välstånd, men de samhällsekonomiska konsekvenserna av sänkta hastigheter vägs inte in.

Ett förslag till skrivelse har upprättats för att påverka regeringen och Trafikverket i frågan. Med hänvisning till skrivelsen kräver Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner (inom ramen för regionens samverkansråd) att regeringen beslutar om en särskild satsning på förbättrad vägsäkerhetsstandard i Jämtlands län. Detta i syfte att undvika sänkta hastigheter och därmed försämrad tillgänglighet i våra större och viktiga statliga vägstråk.

De fyra nordliga regionerna (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen) har i dialog med Europeiska Investeringsfonden (EIF) diskuterat möjligheten att utforma ett erbjudande som möjliggör etablering av ett garantiinstrument för norra Sverige. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2019, § 163, att ge regiondirektören i uppdrag att utreda förutsättningar att nyttja Mittkapital som avtalspartner vid upprättande av ett garantiinstrument med Europeiska Investeringsfonden (EIF) samt att revolverande medel inom Mittkapital kan användas som placering för garantiinstrumentet.

Efter nämndens beslut har Region Västerbotten fattat ett likalydande beslut. Region Norrbotten har efter en egen undersökning av näringslivets finansieringsbehov kommit fram till att inga ytterligare behov föreligger än de som tillgodoses av befintliga resurser och aktörer. Region Västernorrland har i sin tur meddelat att de avstår från vidare arbete med garantiinstrumentet med hänvisning till att Norrbotten har beslutat att ej slutföra planeringsarbetet och med anledning av ett krav från Europeiska Investeringsfonden (EIF) om att alla fyra nordliga regioner ska delta. Emellertid har ett sådant villkor från EIF aldrig ställts.

Den arbetsgrupp som jobbat vidare med frågan har efter nämndens beslut fört kontinuerliga dialoger med EIF. EIF har bekräftat att de vill slutföra planeringen med Region Jämtland Härjedalen och Region Västerbotten, och har efter dialog med våra banker och sin upparbetade erfarenhet om finansmarknaden föreslaget att instrumentets volym inte bör reduceras efter Region Norrbotten och Region Västernorrlands besked att inte fullfölja planeringsarbetet. EIF vill istället koncentrera hela den tidigare tänkta effekten på investeringar och lokaliseringar till Jämtland Härjedalen och Västerbotten.

Arbetsgruppen har varit i kontakt med VD för Mittkapital för att diskutera förutsättningarna för Mittkapitals deltagande. Mittkapital kan användas som avtalspart under förutsättning att deras uppdrag justeras. I skrivande stund finns inget regelverk framtaget för hur revolverande medel kan nyttjas. Näringsdepartementet håller för närvarande på att ta fram föreskrifter/regler för hur dessa medel skall kunna nyttjas och beräknar att dessa skall vara klara under våren 2020. Fortsatt nyttjande av de revolverande medlen förutsätter att dessa medel nyttjas för liknande insatser som tidigare.

Det revolverade kapitalet i Mittkapital kommer troligen att bli tillgängligt tidig höst 2020. Totalt omfattar det revolverade kapitalet ca 160 miljoner kronor varav statens andel utgör ca 80 miljoner och Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland förfogar över 40 miljoner vardera. Region Västernorrland har fört en diskussion om att de revolverande medlen ska nyttjas för att stärka Almi Invest. Region Jämtland Härjedalen ser en möjlighet att istället använda regionalpolitiska 1:1-medel för en eventuell förstärkning av Almi Invest. En fortsatt arbetsuppgift är därför att arbeta för att de revolverande resurserna från Mittkapital reserveras för ett garantiinstrument. Dialogen kring användandet av kapitalet inleds under våren 2020. Som komplettering till medlen från Mittkapital kan Region Jämtland Härjedalen nyttja medfinansiering från de regionalpolitiska 1:1-medlen. Deltagande regioner samverkar tillsammans med EIF för att utverka ett lånelöfte från Europeiska Investeringsbanken Banken (EIB). Detta lånelöfte utgör en del av den totala avsättning om 500 miljoner kronor som Region Jämtland Härjedalen och Västerbotten gör.

Återstående arbete för att få till stånd ett garantiinstrument består i att utforma avtalsförslag mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västerbotten som reglerar fördelningen av infriade borgensåtaganden. Vidare ska ett samarbetsavtal med EIF tas fram som baseras på de regleringar och begränsningar som diskuterats (vilka företag som kan få ta del av lånegarantin) samt hur en regelbunden återrapportering avseende garantiinstrumentets nyttjande och användning ska ske samt ansvarsfördelning mellan parterna. Undersökning av förutsättningarna för statlig medverkan i garantiinstrumentet bör också ingå i det fortsatta arbetet.

Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR), Östersjökommissionen/Baltic Sea Commission (BSC): Val av 1 ledamot och 1 ersättare för perioden 2019-09-01 – 2022-12-31.

Trööndelagen Saemien Raerie/Samisk Råd Trøndelag. Val av en observatör och en ersättare för perioden 2020-03-01 - 2022-12-31.

Kulturpolitisk samverkansgrupp (Kultur Z). Fyllnadsval av personlig ersättare för Kent Karlsson (M) för perioden fram till och med 2022-12-31 istället

för Maria Flink (KD) som avsagt sig uppdraget.