Möte 2021-12-14

Sammanträdet hålls inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: 15 december kl. 10.00 (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Lägesrapport: Upphandling Allmän kollektivtrafik Åre 2023

• Fördjupning: Företagsstöd

• Regional överenskommelse Trafikverket

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Lägesrapport: Corona

• Aktuella frågor inom respektive verksamhetsområde
  (Kollektivtrafik, Kultur och bildning, Hållbar tillväxt)

• Jämtland Härjedalen - A Business Region on the Move (RUN/445/2018)

• Strategisk planering för landbaserat vattenbruk (RAS) i Jämtlands län (RUN/390/2020)

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets nionde rapport.

Pandemin har haft en stor inverkan på nämndens ekonomi. Under det gångna året har ett flertal åtgärder för omställning genomförts och budget för samtliga verksamhetsområden utom Kollektivtrafik är per november i ekonomisk balans. Regionala utvecklingsnämnden prognosticerar fortsatt ett underskott med -2,5 mkr jämfört med budgeterat för året 2021. Prognosen är förbättrad jämfört med oktobers rapport utifrån att intäkter i kollektivtrafiken har ökat mer än förväntat.

Område Kultur och bildning redovisar även fortsatt överskott per november, vilket till största delen beror på inställd fysisk turnéverksamhet vid Estrad Norr men även andra inställda aktiviteter. Området indikerar därför ett prognosticerat överskott (jämfört med budgeterat) om +3,2 mkr.

Område Kollektivtrafik prognos för helåret 2021 är fortsatt ett underskott om – 5,7 mkr. Prognosen har förbättrats från oktober utifrån att biljettförsäljning har återhämtat sig bättre efter samhällets återöppning än befarat, men är fortsatt på en låg nivå jämfört med ett normalår. Det finns även fortsatta osäkerhetsfaktorer i prognosen där beräkning inte kunnat ske.

Område Hållbar tillväxt redovisar per november ett överskott om 1 mkr, men bedömer det som osäkert och lämnar i sin prognos ett nollresultat.

Förvaltningsområdet når målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (2,9 %). Männens sjukfrånvaro har minskat med 2,7 procentenheter och kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 1 procentenhet i jämförelse med samma period föregående år.

Genom representanter för regionförbundet, landstinget och primärkommunala nämnden, signerade Jämtlands län i januari 2014 avsiktsförklaringen angående digital agenda för Sverige. Den innebar att Jämtlands län delade det IT-politiska målet att "Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter" samt att länet avsåg ta fram en regional digital agenda.

Arbetet genomfördes under 2014-2015 i bred samverkan med aktörer från alla samhällssektorer och i september 2015, 1 107, antog regionala utvecklingsnämnden ”Digitala Jämtland Härjedalen - Regional digital agenda 2015-2025” (RDA), RUN/291/2015. Den skulle tillsammans med övriga strategier, planer och program utgöra en strategisk plattform för initiativ och insatser för att möta utmaningarna och nå målen i ”Jämtland Härjedalen 2030 - Innovativt och attraktivt, Regional utvecklingsstrategi 2014-2030 (RUS).

Fyra regionala prioriteringar inom digitalisering identifierades som strategiskt viktiga för länets utveckling; infrastruktur, digital kompetens, expertis och samverkan, alla med inbördes beroenden och horisontell bäring på samhällsutvecklingen. Den regionala digitala agendan gav exempel på hur digitalisering kopplar till alla områden i RUS, genom såväl pågående aktiviteter som nya möjligheter. Sett till den breda ansatsen och knapphändiga analysunderlag för den regionala nivån är en uppföljning av måluppfyllnad svår att göra, däremot kan man på övergripande nivå indikera hur de olika insatserna/möjligheterna ligger till.

Sedan framtagandet av RDA har förändringar/förnyelser skett, t.ex. finns en ny nationell digitaliseringsstrategi, Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har etablerats, nya visioner, strategier och program är beslutade på såväl europeisk, nationell och regional nivå. Detta bör avspegla sig i länets strategiska styrning där digitalisering är ett viktigt och starkt verktyg för utveckling och innovation. Det finns ett tydligt samband med nya RUS och inte minst med Program för smart specialisering (S3) där Digitala lösningar identifierats som ett av fyra styrkeområden. En handlingsplan för styrkeområdet är under framtagande och det har därmed uppkommit frågor om vilken roll en separat digital agenda ska ha i förhållande till övriga styrande dokument. Det pågår en samlad översyn av styrdokument inom det regionala utvecklingsuppdraget som ska presentera vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i februari 2022 (RUN/408/2021). Behovet av en digital agenda hanteras inom ramen för detta uppdrag.

Regionfullmäktige fastställde i oktober 2019, § 113, energi- och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019). Strategin är gemensam med Länsstyrelsen Jämtlands län.

Enligt regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 ska Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län – Energi- och klimatstrategi 2020–2030, följas upp vid nämndens sammanträde i december. Uppföljningen utgår från regionala utvecklingsnämndens och dess förvaltningsområdes arbete med länets energi- och klimatstrategi.

I uppföljningsrapporten redogörs kort om arbetet för framtagandet och beslutandet av strategin, samt därefter hur arbetet utifrån strategin har skett under året inom nämndens tre verksamhetsområden Hållbar tillväxt, Kollektivtrafik, och Kultur och bildning, både ur ett internt och ett externt perspektiv.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en reviderad regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen. Strategin är även antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner samt Torsta AB.

Partnerskapet ansvarar för att ta fram, följa upp och revidera en handlingsplan utifrån den beslutade regionala mat- och livsmedelsstrategin. Planen ska innehålla delmål under de tre insatsområden som finns beskrivet i strategin, samt konkreta aktiviteter knutna till dessa. Regionala utvecklingsnämnden fastställer handlingsplanerna efter förslag från partnerskapet. Den första handlingsplanen, för åren 2019–2020, behandlades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2019, §111. Den andra handlingsplanen för åren 2021–2022 behandlades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, §185.

Partnerskapet har nu följt upp det arbete som skett inom ramen för gällande handlingsplan och sammanställt aktiviteter i den löpande verksamheten hos partnerskapets aktörer.

Regionala utvecklingsnämnden har sedan 1 juli 2020 ett utskott; utskott för kollektivtrafikfrågor. Utskottet har bland annat i uppgift att arbeta med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden inom kollektivtrafikområdet. I december 2020, § 187, fastställde nämnden utskottets uppdrag för 2021. Uppdraget bygger på tre delar:

• Utskottets uppgifter enligt nämndens reglemente

• Mål i nämndens verksamhetsplan för 2021 som härrör till utskottets ansvarsområden

• Specifika uppdrag till utskottet kommande år utöver vad som definierats enligt punkt 1 och 2

Utifrån nämndens uppdrag formade utskottet en preliminär planering för årets sammanträden utifrån kända ärenden och prioriterade fokusområden.

Utskottet har löpande återrapporterat sitt arbete till nämnden, dels genom att delge nämnden sina protokoll, dels genom att utskottets ordförande lämnat en muntlig rapport vid varje nämndssammanträde. Utskottet ska även i slutet av året utvärdera sitt arbete och avge en samlad rapport till nämnden. Syftet med rapporten är att samlat beskriva hur utskottet har arbetat utifrån de uppdrag som utskottet fått samt hur utskottet i övrigt har fullgjort sitt uppdrag.

Rapporten behandlades av utskottet den 9 december 2021, § 30. Sammantaget visar utskottets uppföljning att utskottet i stort följt sin årsplanering och att arbetet utgått från de uppdrag som erhållits från nämnden. Utskottets fördjupningsarbete har handlat mycket om fördjupande redovisningar och dialoger med sakkunniga inom verksamheten.

Regionala utvecklingsnämnden har sedan 1 juli 2020 ett utskott; utskott för kollektivtrafikfrågor. Utskottet har bland annat i uppgift att arbeta med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden inom kollektivtrafikområdet. Nämnden ska följa upp hur utskottets arbetet bedrivits under innevarande år samt definiera och fastställa utskottets uppdrag för kommande år. Utifrån uppdraget ska utskottet göra en preliminär planering för kommande års sammanträden.

Uppdraget bygger på tre delar:

• Utskottets uppgifter enligt nämndens reglemente

• Mål i nämndens verksamhetsplan för 2021 som härrör till utskottets ansvarsområden

• Specifika uppdrag till utskottet kommande år utöver vad som definierats enligt punkt 1 och 2

Utskottet ska löpande återrapportera sitt arbete till nämnden, och ska i slutet av året utvärdera sitt arbete och avge en samlad rapport till nämnden. Rapporten ligger sedan till grund för nästkommande års uppdrag.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionala utvecklingsnämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden antar inför varje nytt verksamhetsår en plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Intern kontroll och styrning. Modulen har ännu inte en adekvat rapportfunktion som visar en översiktsbild, varmed en sådan har sammanställts i ett separat bild.

Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med regionens strategier för länets utveckling, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet. Dessa risker är samma som funnits med i föregående års internkontrollplan samt en ny risk som har identifierat av förvaltningsområdet.

Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening är stiftare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Regionen och kommunen tecknar var för sig årliga avtal med Jamtli. Förslag till årsavtal har föregåtts av dialog mellan regionen, kommunen och stiftelsen och ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling samt barn, jämställdhets -och jämlikhetsperspektiv.

Årsavtalet utgår från de övergripande uppdrag, mål och inriktningar som är fastställda i Uppdragsavtal 2019–2022 (RUN/458/2017). I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/1651/2018) beskrivs regionens prioriterade områden samt den regionala museiverksamheten med utvecklingsområden. Kulturplanens prioriteringar gäller, så långt det är möjligt, även stiftelsens dotterbolag.

Inför årsavtal 2020 gjordes en större revidering av de nyckeltal som anges men inför 2022 har inga justeringar gjorts. Indikatorerna gällande stiftelsens antal besökare samt andel egenfinansiering ligger kvar på samma nivå som för 2021 utifrån de svårigheter som pandemin har inneburit för verksamheten. Basuppdrag och särskilda ersättningar har räknats upp med 2% inför 2022 och det samlade bidraget till Jamtli (region, kommun, stat), uppgår för 2022 till 42 952 800 kr varav regionens ersättning utgår med 20 832 600 kr. Därtill erhåller Jamtli för avtalsperioden statsbidrag inom ramen för Kultursamverkansmodellen som utgår från regionen, för innevarande år 2021, 10 235 000 kr. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statens bidrag till regional kulturverksamhet för 2022 och nivån på ersättning meddelas slutligt under mars 2022.

Återrapportering från Jamtli sker genom preliminär årsredovisning och måluppföljning i mitten av februari. Senast den 31 mars ska en reviderad årsredovisning inlämnas. Redovisning av det regionala och statliga bidraget redovisas senast 9 mars i Kulturdatabasen i samband med den årliga museienkäten.

Stiftelsen Gaaltije är ett sydsamiskt kulturcentrum baserat i Tullhuset i Östersunds kommun. Verksamheten bidrar till kulturell, språklig och näringsmässig utveckling av det sydsamiska samhället. Den regionala utvecklingsstrategin och den regionala kulturplanen framhåller Gaaltije som en central aktör för den samiska kulturens bidrag till genomförandet av de regionala målen. De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

Det regionala uppdraget till stiftelsen är att utveckla verksamheten i enlighet med sin egen ambition att vara ett nationellt center för sydsamisk kultur samt främja sydsamisk kultur, språk och näring. Ett särskilt utvecklingsområde är att verka för etablering av ett samiskt museum i sydsamiskt område. Årsavtalet med Stiftelsen Gaaltije reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2022 omfattar totalt 308 000 kronor vilket innefattar en uppräkning om 2,6%. Återrapporteringen avser verksamhetsberättelse, ekonomi, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultat och ska ske senast den 9 mars.

Föreningen Riksteatern Jämtland Härjedalen har uppdraget att förmedla och subventionera kvalitativ scenkonst till länets barn och unga. I uppdraget ligger att utveckla en länstäckande arrangörsorganisation, främja tillgången av scenkonstföreställningar till barn och unga samt verka för att utveckla scenkonsten i länet. Verksamheten finansieras genom kultursamverkansmodellen och sökbara bidrag från nationella Riksteatern. De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/1651/2018) är styrande för utformningen av verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen tecknar avtal med Riksteatern Jämtland Härjedalen om ett kvalitativt utbud av scenkonst till barn och unga i länet för verksamhetsåret 2021. Avtalet reglerar uppdrag, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. För verksamhetsåret 2022 erhåller Riksteatern Jämtland Härjedalen ett bidrag om totalt 1 171 000 kronor, som inkluderar lönerörelsen 2022. Ersättningen innefattar en uppräkning av regionbidraget med 2% från 2021. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag och den slutliga nivån på ersättningen meddelas i mars 2022. Årsredovisning med kvantitativt och kvalitativt resultat inlämnas till regionen senast den 9 mars genom Kulturdatabasen.

Föreningsarkivet i Jämtlands län är en ideell organisation för föreningar inom regionen och utgör en viktig del av vårt gemensamma kulturarv med kontaktytor mellan kultur, föreningsliv och myndigheter. Verksamheten finansieras genom bidrag inom kultursamverkansmodellen, genom medlems och arkivavgifter samt genom projektmedel. De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/1651/2018) är styrande för verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen tecknar avtal med Föreningsarkivet om ett kulturarvsbaserat utbud för verksamhetsåret 2021. Avtalet reglerar uppdrag, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. För verksamhetsåret 2022 erhåller Föreningsarkivet ett bidrag om totalt 2 234 000 kronor, som inkluderar lönerörelsen 2022. Ersättningen innefattar en uppräkning av regionbidraget med 2,0% från 2020. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag och den slutliga nivån på ersättningen meddelas i mars 2022. Årsredovisning med kvantitativt och kvalitativt resultat inlämnas till regionen senast den 9 mars genom Kulturdatabasen.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Undantaget är en ideell scenkonstförening med bas i Östersunds kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom teater, musik och musikteater. Undantaget drivs av föreningens medlemmar som anlitar externa artister, skådespelare samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Undantaget reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2022 omfattar totalt 154 000 kronor. Återrapportering från föreningen Undantaget avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 9 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/363/2017) anges att en stark kulturell infrastruktur och arbetsmarknad för kulturskapare är viktig för att dessa ska kunna utveckla sitt konstnärskap i hela landet. Att främja kulturskapares villkor att kunna vara aktiva och skapande ska prioriteras. Nordcirkus är ett scenkonstkompani i aktiebolagsform baserad i Åre kommun som producerar och förmedlar professionell och kvalitativ scenkonst. Organisationen bidrar med kvalitativ scenkonst för en bred målgrupp, främst inom cirkus, dans, teater och muntligt berättande. Nordcirkus drivs av två personer som anlitar externa artister, pedagoger samt övriga tjänster utifrån behov.

Årsavtalet med Nordcirkus reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning för avtalet. Ersättningen för avtalad verksamhet under 2022 omfattar totalt 154 000 kronor. Återrapportering från Nordcirkus avseende verksamhetsberättelse, måluppföljning samt kvantitativa och kvalitativa resultatmått sker senast den 9 mars.

De nationella kulturpolitiska målen samt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 är styrande för verksamhetsbidraget. Verksamheten ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. Det mångkulturella perspektivet liksom jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet ska beaktas.

Folkbildning Mittnorrland är en förening som organiserar samtliga studieförbund (förutom RF-SISU) i Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Föreningen söker årliga anslag från Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland för folkbildningsverksamhet och fördelas sedan till studieförbundens regionala verksamhet enligt gällande regler och villkor. Anslaget hanteras inom ramen för aktuella bidragsregler.

Region Västernorrland har till skillnad från Region Jämtland Härjedalen tidigare haft ett avtal med Folkbildning Mittnorrland. Då båda regioner har ett gemensamt ansvar för studieförbundens regionala verksamhet samt att studieförbundens organisationer är interregionala så bör ansvaret och anslaget regleras i ett gemensamt uppdragsavtal.

Det regionala uppdraget för Folkbildning Mittnorrland grundar sig på aktuella styrdokument. Uppdragsavtalet reglerar mål, syfte och uppföljning och har tagits fram i samråd mellan regionerna samt representanter från Folkbildning Mittnorrland. Uppdraget till Folkbildning Mittnorrland är att, utifrån nationella och regionala mål, samordna och stödja föreningens medlemmar samt fördela regionanslag till studieförbundens regionala verksamhet med syfte att skapa förutsättningar att erbjuda studieförbundsverksamhet i alla kommuner, att Stimulera studieförbunden att möta regionala och lokala behov samt att medverka i det samlade regionala folkbildningsuppdraget tillsammans med folkhögskolor och bibliotek. Återrapporteringen ska, förutom sedvanlig statistik och årsredovisningar, även visa hur uppdragstagaren arbetat mot målen och syftet i detta avtal.

Regionala utvecklingsnämnden ska årligen fatta beslut vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storlek på bidragen. De sökande organisationerna har prövats utifrån de Regler och villkor för verksamhetsbidrag som beslutats av Regionfullmäktige 2021-06-22--23, § 74 (RS/413/2021), för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslagen fördelas till Ungdomsorganisationer, Politiska ungdomsorganisationer, Funktionsrättsorganisationer, Pensionärsorganisationer, Nykterhetsorganisationer samt Övriga främjande- och intresseorganisationer utifrån den bidragskonstruktion och de fördelningsnycklar som gäller för respektive organisationsgrupp. Totalt har 44 ansökningar inkommit om verksamhetsbidrag för 2022. De ansökningar som får avslag motiveras av att de antingen ej uppfyller villkoren eller att de bedöms kunna söka kulturbidrag för den verksamhet som anges. Vissa förändringar har gjorts i bidragsreglerna som bland annat innebär att antalet medlemmar för att erhålla regionalt anslag har minskat för ungdomsorganisationer och funktionsrättsorganisationer. Garantiregeln för ungdomsorganisationer finns kvar under denna fördelningsomgång.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationerna försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Regionala utvecklingsnämnden ska årligen fatta beslut vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storlek på bidragen. De sökande organisationerna har prövats utifrån de Regler och villkor för verksamhetsbidrag som beslutats av Regionfullmäktige 2021-06-22--23, § 74, (RS/413/2021) för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslagen till studieförbunden för regional folkbildningsverksamhet fördelas genom bidrag till Folkbildning Mittnorrland enligt avtal (RUN/531/2021) samt till RF-SISU Jämtland-Härjedalen enligt avtal (RUN/487/2020). Då studieförbunden under 2020 haft en drastisk minskning av sina verksamheter på grund av restriktioner med anledning av pandemin, föreslås att fördelningen för 2022 års verksamhetsbidrag ska grundas på 2019 års verksamhet.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationen svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationen försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Regionala utvecklingsnämnden ska årligen fatta beslut vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storlek på bidragen. Den sökande organisationen har prövats utifrån de Regler och villkor för verksamhetsbidrag som beslutats av Regionfullmäktige 2021-06-22--23, § 74, (RS/413/2021) för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslaget till Idrottsförbund fördelas genom bidrag till RF-SISU Jämtland-Härjedalen enligt Regionalt uppdragsavtal med RF-SISU Jämtland-Härjedalen 2021-2023 (RUN/487/2020). Anslaget inkluderar stöd till parasporten. RF-SISU Jämtland-Härjedalen har 386 lokalföreningar i länet med totalt 99 377 medlemmar.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationen svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet.

Organisationen försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 1 381 547 kronor i medfinansiering till projektet ”Timbanken 2022-2024”. Övrig finansiering kommer från länets alla åtta kommuner i form av kontant finansiering. Projektet sträcker sig från 1 januari 2022 till 31 december 2024.

Konceptet Timbanken har drivits i projektform av Region Jämtland Härjedalen i samarbete med länets kommuner sedan slutet av 2017. Satsningen har varit uppskattad av länets kommuner, deltagande företag samt tjänsteleverantörer och det finns ett fortsatt behov av de insatser som Timbanken erbjuder.

Timbanken 2022-2024 riktar sig främst till företag som tidigare inte tagit del av stöd. Är det företag som tidigare mottagit stöd så är ambitionen att företaget ska få stöd inom ett annat område. Områden som det kommer erbjudas stöd inom framgår nedan. Nytt område är digitalisering, vilket aktualiserats än mer under pandemin. Nytt är också att insatsområde 1 kommer breddas och innefatta attraktionsutveckling samt att insatsområde 2 utökas att även innefatta upphandling. Vidare kommer det arbetas med hur funktionen kan fortleva efter projektet avslutats. Arbetet kommer ske med stor delaktighet från länets alla kommuner.

1. Affärsplan, affärsstrategi och affärsutveckling
2. Ekonomi, avtal och juridik
3. Marknad, sälj, varumärkesarbete och offentlig upphandling,
4. Ledning, organisationsutveckling, HR och anställningar
5. Produkt-/tjänsteutveckling och import/export
6. Digitalisering

Hållbarhetsaspekter kommer tydligt integreras i samtliga områden och kravställas i upphandlingsförfarandet.

Syftet med projektet är att små- och medelstora företag vidareutvecklas och stärker sin konkurrenskraft. Vidare möjliggörs etablerande av affärsrelationer mellan deltagande företag och upphandlade tjänsteleverantörer vilket kan få effekter även på sikt.

Mål på kort sikt är att 500 företag fått ta del av stöd genom projektet och därmed stärkt sina möjligheter för framtiden och ökat möjligheten till ökad omsättning och vinst på ett hållbart sätt. Målsättningen är också att det finns en förankrad plan för hur stödformen som Timbanken erbjuder ska hanteras framåt.

På lång sikt har företag i länet stärkt sin konkurrenskraft och är bättre rustade för att kunna bedriva verksamhet hållbart ekonomisk, ekologiskt och socialt. Projektet förväntas bidra till diversifiering och förnyelse av länets näringsliv och bidra till att fler företag kan anställa personal. Med lärdom av förändrade arbetssätt och annat som många ställts inför under cornonapandemin bidrar projektet till att företag kan vara mer omställningsbar till snabba förändringar i omvärlden.

Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar tillväxt. Jobbskapande är alltmer beroende av tillväxt i små och medelstora företag samt att den ökade internationella konkurrensen innebär att inhemska företag ständigt måste arbeta för att på olika sätt stärka sin konkurrenskraft. Kontakter och nätverkande är också viktigt för att utveckla företag och entreprenöriella processer.

Projektet erbjuder stöd till en bred målgrupp inom samtliga branscher och inom en rad olika områden. Således bidrar projektet övergripande till strategin för Smart specialisering. Primärt bidrar projektet till styrkeområdet digitala lösningar vilket kan göras aktuellt inom samtliga områden där stöd kommer att ges. Digitala lösningar kan skapa förutsättningar till distansarbete och nya affärsmodeller.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 500 företag)

Projektet ska slutrapporteras senast två månader efter projektavslut.

Med anledning av den valutarelaterade extrautlysningen av ERUF-medel inom ERUF-programmet 2014–2020 (Europeiska regionala utvecklingsfonden) har Region Jämtland Härjedalen mottagit ett antal ansökningar om medfinansiering via regionens 1:1-anslag. Totalt har 13 ansökningar inkommit gällande medfinansiering av nya projekt:

• Projekt "Destinationsutveckling och miljömål i samverkan vid Sångbäcksfallet” – Destination Vemdalen AB (RUN/639/2021)

• Projekt ”Grönt Center 2.0. Klusteretablering för de gröna näringarna” – Torsta AB (RUN/640/2021)

• Projekt ”Kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan” – Region Jämtland Härjedalen (RUN/641/2021)

• Projekt ”Normkreativa företag för stärkt konkurrens- och attraktionskraft” – Heimbygda Hembygsförening (RUN/642/2021)

• Projekt ”Start-Up program för socialt entreprenörskap” – Coompanion – Kooperativ Utveckling Jämtlands län ek. förening (RUN/643/2021)

• Projekt ”Vätgas för ett fossilfritt & hållbart Härjedalen” – Härjedalens kommun (RUN/644/2021)

• Projekt ”AI Klimat” – Mittuniversitetet (RUN/645/2021)

• Projekt ”Digitala stängsel – för klimatsmart livsmedelsproduktion och ökad biologisk mångfald?” – Hushållningssällskapet i Jämtlands län (RUN/646/2021)

• Projekt ”Destination X” – MidSweden365 AB (RUN/647/2021)

• Projekt ”Genomförandeprojekt Cirkulär Markanvändning WP Fjälldestinationer” – Lev Stort – Projekt AB (RUN/648/2021)

• Projekt ”Parasport som tillväxtmotor i besöksnäringen” – Destination Östersund AB (RUN/649/2021)

• Projekt ”BioZ Innovation Lab – ekosystem för smart förvaltning av skog, jord och fjäll” – Nordhallen Observations AB (RUN/650/2021)

• Projekt ”Affärsutveckling Åre kulturarena” – Åre Turistförening (RUN/651/2021)

Sista ansökningsdag för medfinansiering var den 30 november. Med anledning av aktuell tidplan för Strukturfonspartnerskapets beslutssammanträde kan Region Jämtland Härjedalens beslut om medfinansiering till ovanstående projekt inte vänta till regionala utvecklingsnämndens sammanträde i februari. Därför föreslås att beslut om medfinansiering delegeras till nämndens ordförande.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd (RUN/493/2019, fastställda av regionala utvecklingsnämnden den 31 mars 2020, § 41) bygger modellen för politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget (anslag 1:1), den del som utgör företagsstöd, på att nämnden senast i december månad beslutar om kommande verksamhetsårs erbjudanden om företagsstöd. Vid behov kan beslut om förändringar i erbjudanden eller tillägg av nya erbjudanden tas under verksamhetsåret.

Det utbud av erbjudanden om företagsstöd som föreslås gälla under 2022 presenteras i beslutsunderlag Erbjudanden om företagsstöd Verksamhetsåret 2022. I syfte att möjliggöra att vid behov snabbt kunna hantera ändringar och tillägg i erbjudandena föreslås att nämnden delegerar den typen av beslut till ordförande. Pandemins effekter på näringslivet medför att sådan anpassningsbarhet och snabbhet är nödvändig.

I Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd definieras även grundläggande förutsättningar för stöd samt hur bedömning görs utifrån hållbarhetsdimensionerna och etiska aspekter. Riktlinjerna utgör alltid en utgångspunkt i stödgivningen. Därtill finns av nämnden fastställda villkor för företagsstöd som följer med beslut om stöd, fastställda samtidigt som riktlinjerna.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på promemorian Säkerhet vid hantering av utvinningsavfall. Remissvaren ska ha inkommit till Miljödepartementet senast den 17 december 2021.

I promemorian föreslås nya bestämmelser för hur säkerheter för utvinningsindustrin ska ställas. Till utvinningsindustrin hör gruvverksamhet, täktverksamhet och kalkbränning. De ändringar som föreslås gäller dels nya verksamheter som ansöker om tillstånd enligt miljöbalken, dels befintliga verksamheter som ansöker om ändring av tillstånd enligt miljöbalken. Förslagen syftar till att minimera risken för att staten ska behöva bekosta nödvändiga åtgärder för att stänga, återställa och följa upp nedlagda utvinningsverksamheter och bygger på principen om att förorenaren ska betala. Förslagen innebär ett förbättrat genomförande av utvinningsavfallsdirektivet. Författningsändringarna och den nya förordningen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Region Jämtland Härjedalen som organisation berörs inte av de föreslagna ändringarna, däremot påverkas exempelvis länsstyrelser. Remissen har därför vidarebefordrats till Länsstyrelsen Jämtlands län för att ge dem möjlighet att inkomma med synpunkter.

Region Dalarna har tagit fram ett förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2022–2033 för Dalarnas län. Denna har nu har skickats ut på remiss till bland annat angränsande regioner. Tillsammans med remissen går också den lagstadgade miljökonsekvensbedömningen ut på samråd. Eventuella synpunkter på remissen ska vara Region Dalarna tillhanda senast den 1 februari 2022.

Länsplanen innehåller målformuleringar, nuläge och planeringsförutsättningar samt beskrivning av brister och behov i transportsystemet i Dalarna. Länsplanen innehåller också förslag på åtgärdsplaner där för Dalarnas tillgängliga medel fördelas för att åtgärda brister och behov.

I planen redovisas viktiga stråk där bland annat E45 och Inlandsbanan ingår, stråk som är viktiga även för Jämtland Härjedalen. Skillnaden mellan nationella stamvägar, övriga riksvägar och länsvägnätet är att investeringar i det nationella stamvägnätet planeras och finansieras via medel i den nationella planen för transportsystemet, medan investeringar i övriga riksvägar och länsvägar planeras och finansieras med medel ur länsplanen för regional transportinfrastruktur. Medel från Länsplanen får dock användas för att medfinansiera åtgärder i den nationella planen. I länsplanen för 2022–2033 föreslås ingen medfinansiering till något projekt längs väg E45 eller Inlandsbanan.

Den 8 maj 2019 genomfördes Näringslivsparlamentet i Härnösand, ett samarbete mellan Handelskammaren Mittsverige och Region Västernorrland. Region Jämtland Härjedalen fick därefter förfrågan från Handelskammaren Mittsverige att gemensamt arrangera Näringslivsparlamentet i Jämtland Härjedalen under våren 2020. Detta evenemang fick dock ställas in på grund av coronapandemin. Näringslivsparlamentet genomfördes i stället digitalt den 28 april 2021.

Handelskammaren Mittsverige beskriver evenemanget på följande sätt: ”Näringslivsparlamentet återskapar ett fullmäktigemöte där företagare får sätta sig på politikernas plats och göra sina röster hörda i ett antal frågor. Det hela grundar sig i ett behov av att skapa en mötesplats mellan politik och näringsliv. En plats där företagare och politiska beslutsfattare kan mötas under en dag för att öka den ömsesidiga förståelsen.”

Näringslivsparlamentet i april 2021 blev ett uppskatta evenemang där över 50 företagare deltog och ställde frågor till regionala politiker inom fyra viktiga utvecklingsområden: hållbarhet, kompetensutveckling, infrastruktur och digitalisering.

Utifrån detta har Handelskammaren föreslagit att ett Näringslivsparlament anordnas även 2022. Om evenemanget ska genomföras finns föreslaget datum (den 12 maj 2022) i lokal hörsalen på Östersunds sjukhus. Region Jämtland Härjedalens del i samarbetet innebär liksom förra gången ett ansvar för att tillhandahålla lokaler, omröstningssystem, livesändning och personella resurser. De personella resurserna uppskattas, med erfarenhet från Näringslivsparlament 2021 till ca 10–25 % av fem personer under cirka tre månader. Upphandlat teknikstöd för evenemanget 2021 var 20 000 kronor och samma kostnad bedöms vara aktuell för 2022.

I februari 2021, § 23, fastställde regionfullmäktige Trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2021-2026. Trafikförsörjningsprogrammet visar mål och inriktning för hur kollektivtrafiken länet ska utvecklas på sikt. I beslutet framgår att revidering av trafikförsörjningsprogrammets bilagor samt beslut om ytterligare bilagor delegeras till regionala utvecklingsnämnden.

Ett förslag till linje- och utbudsanalys har tagits fram som ny bilaga 1 till fastställt trafikförsörjningsprogram. Syftet med föreliggande linje- och utbudsanalys är att tydliggöra utbudsnivåer och planeringsprinciper för länets kollektivtrafik, med fokus på regiontrafiken.

De utbudsnivåer som redovisas ska ses som en inriktning för utbudet. Det faktiska utbudet för specifika linjer behöver utredas närmare och hanteras i den ordinarie trafikplaneringsprocessen genom beslut om årliga trafikplaner.

I februari 2021, § 23, fastställde regionfullmäktige Trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2021-2026 (RUN/287/2019). Trafikförsörjningsprogrammet visar mål och inriktning för hur kollektivtrafiken i länet ska utvecklas på sikt. Programmet innehåller ett antal strategier och prioriterade åtgärder som ska leda i riktning mot målen.

Föreliggande handlingsplan visar planerade insatser, och när i tid de avses att genomföras, för att omhänderta ambitionerna i trafikförsörjningsprogrammet.

De övergripande målen och inriktningen för kollektivtrafikens utveckling återfinns i gällande trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026 (RUN/278/2019). Programmet är övergripande till sin karaktär och de konkreta förändringarna av trafikutbudet kommer att hanteras genom bland annat årliga trafikplaner.

Beslut om trafikplaner fattas av regionala utvecklingsnämnden. I de fall det handlar om trafikförändringar av betydande karaktär eller då det finns behov av ökad finansiering behövs beslut även i regionfullmäktige.

Detta ärende avser trafikplan för trafikåret 2023, T23, som har trafikstart i december 2022. Trafikplanen redovisar förslag på förändringar inom tåg- och busstrafiken i länet. För vissa objekt som lyfts krävs ytterligare utredning för att fastlägga lösning och kostnader.

Trafikförändringarna under 2023 bedöms ge positivt bidrag till målen i trafikförsörjningsprogrammet genom förbättrade resmöjligheter och ökad tillgänglighet, framför allt för arbets- och studieresor.

Jämfört med den preliminära budgetram som nämnden tilldelats för 2023 i Regionplan och budget 2022–2024 (RS/261/2021) bedöms budgetramen behöva utökas med 5 miljoner kronor för de trafikförändringar som föreslås i trafikplan för T23.

Protokoll regionens samverkansråd: 2021-11-15

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview