Möte 2019-10-22

Tid för justering: 23 oktober kl. 10.00, Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Fortsatt arbete kring hållbarhetsperspektiven

• Lägesrapport: Revidering av den regionala utvecklingsstrategin

• Smart specialisering

• Stadsomvandling för hållbart resande Östersund

• Torsta AB

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Lägesrapport: Sammanslagning av Europakontoren Mid Sweden European Office (MSEO) och North Sweden European Office (NSEO)

• Lägesrapport: Sammanhållningspolitiken

• Interreg-geografin i framtiden

• Revidering av samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län: flyttas till novembersammanträdet

Enligt regionala utvecklingsnämndens uppföljningsplan för 2019 ska aktuellt läge för nämndens fattade beslut redovisas två gånger per år; i mars och i oktober.


I bilagd redovisning, Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens fattade beslut, finns en sammanställning av de beslut som leder till åtgärd och där regiondirektör, presidium eller ordförande getts särskilda uppdrag. Ansökningar om företagsstöd, svar på remisser, informationsärenden och dylikt redovisas inte.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 januari, § 5, en uppföljningsplan för 2019. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i företag.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande företag: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Region AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Naboer AB, Torsta AB, Länstrafiken i Jämtlands län AB, Norrtåg AB och Transitio AB.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Enligt kommunallagens 6 kapitel § 9 ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Regionala utvecklingsnämnden tar fram underlag till regionstyrelsens uppsiktsplikt för ovanstående bolag. Innan regionstyrelsen ska utöva sin uppsiktsplikt så informerar regionala utvecklingsnämnden om hur verksamheten inom dessa bolag har bedrivits.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i företag, daterad 2019-09-30.

Revisorerna har i sin granskning av regionala utvecklingsnämnden verksamhetsåret 2018 (REV/32/2018), liksom vid tidigare granskningar, rekommenderat att nämnden utvecklar kommunikationen med de bolag, föreningar och stiftelser som finns inom nämndens ansvarsområde. Nämnden beslutade därför i maj, § 74/2019, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram och fastställa rutiner för nämndens kommunikation med de bolag, föreningar och stiftelser som enligt reglementet finns inom nämndens ansvarsområde. I samband med att det arbetet påbörjades initierades även en översyn av styrdokumentet Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar (RS/476/2015, fastställt av regionfullmäktige 2016-10-19 § 144). Ett reviderat förslag av reglerna kommer att presenteras för regionstyrelsen i november. Parallellt med revideringen arbetas det vidare med att ta fram rutiner eller tillämpningsanvisningar som ett komplement till reglerna. Dessa kommer att fastställas efter att det nya regelverket beslutats i fullmäktige. Former och tidsintervall för uppföljning och återrapportering kommer också att ses över i samband med revideringen, och beaktas i nämndens verksamhets- och uppföljningsplanering inför 2020.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 15 januari, § 5, en uppföljningsplan för 2019. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av de regionala tillväxtmedlen (1:1-medel). Område Näringsliv hanterar handläggningen av anslaget som för budgetåret 2019 är 113 905 000 kronor.

Följande mål i verksamhetsplanen för förvaltningsområde regional utveckling kopplar till hanteringen av anslaget:

• Främja nationella minoriteters- och särskilt sydsamisk kultur

• Implementera Rutin för att bereda ett ärende med jämställdhets-, jämlikhets och barnrättsperspektiv i det dagliga arbetet

• Proaktivt arbeta för att regionala aktörer och företag får information och stöd i frågor om de finansieringsmöjligheter som finns, samt arbeta för samverkan med andra finansiärer och aktörer

• Utifrån befintliga behov arbeta för att det finns goda finansieringsmöjligheter för offentlig, privat och ideell sektor

• Verka för effektivare energianvändning i byggande, boende och transportsektorn samt energieffektiva företag

Denna gång omfattar rapporten verksamheten under perioden maj-september 2019.

Område Näringslivs insatser under året redovisas i separat rapport, Uppföljningsrapport regionala tillväxtmedel (1:1-anslaget).

Anslaget disponeras av Tillväxtverket, men handläggs och beslutas av Region Jämtland Härjedalen i enlighet med ett antal nationella förordningar. Internt styrs nyttjandet av anslag 1:1 även av Riktlinjer för företagsstöd (RS/913/2016) och Allmänna villkor för stöd till projekt (RUN/640/2017). Område Näringsliv har i samband med uppföljningen sett behov av att se över gällande riktlinjer för företagsstöd. Detta då såväl politiska prioriteringar som den nationella styrningen av anslag 1:1 har förändrats sedan riktlinjerna fastställdes 2016, samt att de bör uppdateras utifrån ett fokus på hållbara företagsstöd.

Östersunds kommun har ansökt om 2 290 374 kronor i medfinansiering till Interregprojektet ”Green Flyway”. Övrig kontant medfinansiering kommer från Interreg Sverige Norge, Jämtkraft, Frösö Park AB, Swedavia och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Medfinansiering i arbetad tid kommer från Trafikverket, Luftfartsverket, SAS, Heart Aerospace, Swedavia AB, Samling Näringsliv, Härjedalens kommun, Region Jämtland Härjedalen (område Infrastruktur och kommunikationer) och Örnsköldsvik Airport. Projektet sträcker sig från 20 november 2019 till och med 30 september 2022.

Mellan februari till juni 2019 genomfördes en förstudie ”Testarena for autonome luftfartøyer, elektriske fly og UTM (Unmanned aerial systems Traffic Management) i Midt-Skandinavia. Forprosjekt 2019” som undersökte förutsättningarna till att etablera ett testområde för drönare och elflyg i luftrummet mellan Östersund och Röros. Förstudien visar att områdets luftrum har många fördelar som lämpar sig för denna typ av testverksamhet. Förutsättningarna beskrivs också som goda vad gäller regionens resurser av logistiklösningar som kan erbjudas och attrahera aktörer som vill förlägga sin testverksamhet till Åre Östersund flygplats.

Projektledarna i förprojektet menar också att både leverantörsindustri, tjänsteleverantörer, och existerande verksamhet kan komma att dra nytta av etableringen och i förlängningen leda till att forsknings- och utvecklingsinsatser och nya verksamheter kan utvecklas. Projektet vill skapa testarenor kopplat till en interregional testkorridor över gränsen på Åre-Östersunds och Röros flygplatser för tester av elflyg, drönare och även test av luftfartskontroll och laddningsinfrastruktur.

Projektet kommer att ha ett nära samarbete med de företag som ska bedriva testverksamhet inom projektet. Aktiviteterna handlar om att identifiera behov, kravställning, test- och kvalitetssäkring för utformning av en fungerande testmiljö för elflyg och autonoma farkoster. Erfarenhetsutbyte kommer att ske med Örnsköldsvik Airport som har ett liknande projekt. Genom seminarier, workshops och årliga konferenser ska projektet sprida information om verksamheten och de resultat som uppnås i projektet. Projektet kommer fortsatt undersöka möjligheterna att komma igång med att driva elflyg på kortare flygrutter i regionen. Projektet förväntas bidra till ökad kunskap, utveckling av ny teknik och infrastruktur, forskning och erfarenhetsutbyte över gränsen och ett utvecklat näringsliv. Inriktningen av att vara ett innovations- och "testbäddsprojekt" för ny teknik svarar väl upp mot den regionala utvecklingsstrategins prioriterade mål för smart tillväxt. I projektets kärna ligger en strävan efter en omställning för mer hållbart resande ur ett klimatperspektiv och ett fossilbränslefritt län.

Uppföljning och utvärdering
Projektet ska redovisa följande indikatorer 1) Antal deltagande organisationer

Målsättningen är att 50 olika aktörer ska delta i projektets verksamhet varav 25 av dessa är regionala aktörer. Deltagande organisationers namn ska redovisas. Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projekttidens avslut.

Handelskammaren Mittsverige Service AB har ansökt om 3 019 999 kronor i medfinansiering till projektet ”Framtidsvalet”. Övrig medfinansiering kommer från Bergs kommun, Åre kommun, Östersunds kommun, Härjedalens kommun, Strömsunds kommun och Ragunda kommun. Projektet har även finansiering genom privat bidrag i annat än pengar (arbetstid) från företag i länet. Planerad projektstart är efter medfinansieringsbeslut under hösten 2019 med avslut tre år senare sommaren/hösten 2022.

Inom projektet ska Handelskammaren introducera konceptet Arbetsmarknadskunskap (www.arbetsmarknadskunskap.se) som handlar om att ge elever i högstadiet och gymnasiet kunskap om olika yrken och hur arbetsmarknaden fungerar. Verksamhet genomförs i skolor vars hemkommuner medfinansierar projektet. Konceptet är ursprungligen utvecklat av den ekonomiska föreningen Jobba i Västerås som startade i Västmanland 2011 och har sedan dess spridit sig till åtta regioner och ett 60-tal kommuner i landet. Det är en licensavgift förknippad med nyttjandet. I konceptet ingår inspirationsföreläsningar där projektets kommunikatörer möter elever i skolan, samt så kallade ”branschbussar” där elever från högstadiet och gymnasiet besöker företag. I projektet läggs fokus på att matcha flickor med arbetsgivare i mansdominerade branscher och pojkar med arbetsgivare i kvinnodominerade branscher i syfte att främja ökad jämställdhet. Det ingår även aktiviteter riktade till skolan och skolans personal, såsom lärarträffar som uppdaterar skolpersonal i frågor om arbetsmarknadsläget.

Upplägget bygger på tät samverkan med berörda skolor och även dialog med kommunernas näringslivs-/tillväxtenheter. Under beredningen av ärendet har såväl regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområde Välfärd, klimat och kompetens som skolorna genom den primärkommunala samverkansarenan BUZ kommit till tals och uttryckt stöd för projektets inriktning. Företagen finns både som deltagare i och finansiärer av projektet. Företagen deltar i projektet genom aktiviteter där de tillförs kunskap om hur de kan utveckla sitt varumärke som arbetsgivare och bli bättre på att attrahera kompetens, det vill säga ”employer brandning”. Dessa kunskaper praktiseras sedan genom företagens finansieringsinsats när de lägger arbetstid i samband med planering, genomförande och uppföljning av ”branschbussarna” när elever besöker deras arbetsplatser.

Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft säger att en förutsättning för en fungerade kompetensförsörjning skapas om utbildnings- och arbetsmarknadssystemets olika delar samverkar med varandra och med det omgivande samhället, inte minst med näringslivet. Detta projekt bedöms stärka kopplingen mellan utbildning och näringsliv, med ett fokus på näringslivets behov av ökad förmåga i ”employer branding”. Det regionala kompetensförsörjningsarbetet utvecklas i samverkan och insatserna främjar näringslivsanpassade utbildningar. Genom aktiviteterna skapas en naturlig samverkansyta mellan skola och arbetsliv, som efter projekttiden i utvecklingsfasen har potential att hitta annan finansiering till fortsatt drift.

Uppföljning och utvärdering
Projektet ska redovisa följande indikatorer: 1) Antal deltagande företag

Målsättningen är 55 företag ska delta i projektet. Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projekttidens avslut.

Åre kommun har ansökt om 2 000 000 kronor i medfinansiering till projektet ”LIFE Alpine Waters – Hållbar turism i Åredalen”. Projektet omsluter totalt 57 296 615 kronor och ska pågå från oktober 2020 till och med augusti 2026. Övrig finansiering kommer från Åre kommun, Skistar AB, Länsstyrelsen i Jämtlands län (genom anslag 1:11 från Havs- och vattenmyndigheten), Havs- och vattenmyndigheten samt LIFE-programmet (EU:s finansiella instrument som stödjer miljöförbättrande, miljövårdande och klimatfrämjande projekt inom unionen). Länsstyrelsen i Jämtlands län och Skistar AB utgör också samverkansparter i projektet.

Projektet finansierar investeringar i en infrastrukturanläggning av sedimentfällor i vattendrag på och i anslutning till Åreskutan, framtagning av en ny dagvattenstrategi för Åre kommun och insatser för effektivare kommunal ärendehandläggning avseende frågor om dagvatten.

Ansökningar om finansiering ur LIFE-programmet sker i två steg. Först lämnar aktörer in en kortfattad beskrivning av projektidén (concept notes). Dessa genomgår en bedömning och utvalda får sedan gå vidare till steg två och lämna in en hel ansökan. I oktober 2018 beviljade Region Jämtland Härjedalen medfinansiering till ett projekt med samma inriktning och aktivitetsinnehåll (RUN/394/2018). Den utlysningsomgången gick Åre kommuns ansökan inte vidare till steg två i LIFE-processen och beslutet kunde således inte verkställas. Huruvida projektet går vidare till steg två denna gång meddelas i slutet av oktober. I händelse av positivt besked kan Åre kommun skriva den slutgiltiga projektbeskrivningen. Beslut om LIFE-finansiering tas i maj 2020.

Utvecklingen av besöksnäringen i Åre/Åredalen med den stora exploatering av markområden genom såväl turistiskt boende som alpina anläggningar förklaras vara orsaken till åtgärdsbehovet. Sammantaget har exploateringen fått en negativ inverkan på vattenmiljön som måste hanteras för att destinationen ska behålla kvalitet och kunna växa i den riktningen och i den takt som utvecklingsstrategin pekar. De investeringar och övriga insatser som projektet omfattar är därigenom nödvändiga. Ur ett tillväxtperspektiv bidrar projektet till att stärka Åres varumärke med utgångspunkt i hållbarhet, samt till att turismnäringen kan växa året runt i riktning mot tillväxtmålen. Projektet stärker även bevarande av Natura 2000- området och uppnående av ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. Det finns således en tydlig koppling mellan den miljö- och naturstärkande inriktningen på projektet och de tillväxtpolitiska målsättningar som finns gällande växande och stärkt turismnäring. Detta motiverar att Region Jämtland Härjedalen, i händelse av att projektet går vidare till steg två i LIFE-processen, också beslutar om medfinansiering till projektet. Med hänvisning till att den turistiska exploateringen av området direkt ligger till grund för dagens dagvattenproblematik är bedömningen att anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder, då kan användas som medfinansiering.

De fyra nordliga regionerna (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen) har i dialog med Europeiska Investeringsfonden (EIF) diskuterat möjligheten att utforma ett erbjudande som möjliggör etablering av ett garantiinstrument för norra Sverige. Att inrätta ett garantiinstrument, enligt EIFs analys och rekommendation, innebär att medverkande regioner skapar en mekanism med kapacitet att påverka aktörerna på kapitalmarknaden. Avsikten är att påverka kapitalmarknaden genom garantiinstrumentet så att företagens tillgång till krediter förbättras. Instrumentet förväntas öka företagens möjligheter att erhålla lånefinansiering påtagligt med stöd av ett garantibelopp som regionerna använder för att bära risk som bankerna inte är beredda att bära i glest befolkade regioner. För att uppnå syftet gör regionerna en placering på € 50 per regionkommunmedlem i sina respektive regioner. De placerade pengarna är regionernas tillgång under instrumentets livstid. Kontot administreras av EIF, under garantiinstrumentets livstid på 18 år, enligt villkoren i det avtal mellan EIF och de fyra regionerna, som reglerar instrumentet. Efter instrumentets livstid återgår återstående medel till regionerna. Region Jämtland Härjedalens placering föreslås tas från revolverande medel inom Mittkapital samt från 1:1-anslaget (regionala tillväxtmedel).

Motiv för att inrätta ett garantiinstrument för Norra Sverige
Norra Sverige påverkas av flera mekanismer som hämmar regionens företag, begränsar investeringar och hämmar framför allt de mindre företagens konkurrenskraft. I jämförelse med andra befolkningstätare regioner som ligger närmare stora marknader påver-kas de nordliga regionerna av lägre värderingar av företagssektorns alla tillgångar såsom, fastigheter, kompetens, IP, kassaflöde, produktportfölj, orderböcker m.m. De lägre värderingarna som banker och andra finansiärer sätter på företag i gles- och landsbygdsregioner leder till sämre tillgång till krediter, och högre räntor beroende på företagens lokalisering. Ett garantiinstrument syftar till att utjämna konkurrensvillkoren för företag i Norra Sverige samt öka/förbättra företagets lånemöjligheter. Genom att inrätta garanti stöttar regionerna företagen i regionerna och inte bankerna. Garantiinstrument är en välbeprövad metod för regional utveckling inom Europeiska Unionen.

Norra Sverige karaktäriseras av små arbetsmarknader där det är svårare att finansiera företagens investeringar. Eftersatta eller uteblivna investeringar gör att företagens för-utsättningar för att upprätthålla sin konkurrenskraft, och på sikt att existera är hotad. Logiken bakom detta, och effekter av fenomenet är uppmärksammat av OECD (2017) i den Territorial Review som utfördes på uppdrag av Northern Sparsley Populated Areas (NSPA) medlemmar. I tillägg till detta har Tillväxtanalys i 2019:7, Företagens finansiella förutsättningar dragit slutsatsen att garantiinstrument kan ge företag i lands- och glesbygd förbättrade förutsättningar.

Förberedelser fram till nu
Med stöd av OECDs analyser och rekommendationer har de fyra regionerna i samverkan med EIF genomfört en First Market Test i de fyra nordliga regionerna. First Market Test innebär att EIF besöker ledningarna för de banker som överväger att använda garantiinstrumentet i sin kreditgivning. Sammanfattningen av den är att bankerna bekräftar att det föreligger ett behov av riskavlastning för regionernas företag och att flera banker med stark närvaro i norra Sverige bekräftar behovet av förstärkta säker-heter för företagen samt bekräftar att de är intresserade av att vara intermediär. Följande aktiviteter har genomförts:

• EIF har besökt alla regioner för dialoger med förtroendevalda och tjänstepersoner.

• De regionala utvecklingsdirektörerna i de fyra regionerna har lett processen och har inrättat en arbetsgrupp med representanter för de fyra regionerna som arbetat fram föreliggande underlag.

• Arbetsgruppen har utformat förslag till regler och begränsningar för användandet av garantiinstrumentet i nära samarbete med EIF. Förslaget beskriver vilka målgrupperna är och hur garantiinstrumentet skall kunna fungera för företag, banker och samverkande regioner.

• Arbetsgruppen föreslår grunderna i ett samarbetsavtal mellan regionerna som begränsar och fördela riskerna mellan regionerna.

Det är avgörande att regionerna etablerar ett samarbete för att garantiinstrumentet skall kunna skapas. Ingen av regionerna är tillräckligt stor för att kunna uppnå detta på egen hand. Samarbetet regleras i ett samarbetsavtal som reglerar fördelning av kostnader.

Region Jämtland Härjedalen är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) enligt lagen om regional kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Myndigheten är den strategiska beslutsnivån för den regionala kollektivtrafiken, och har det politiska och ekonomiska ansvaret för verksamheten och dess utveckling. Det innebär att besluta om trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt och ta emot anmälan om kommersiell trafik.

Från och med december 2020 ska ett nytt trafikavtal finnas för allmän kollektivtrafik på linje 40 Östersund-Hammarstrand-Sollefteå-Örnsköldsvik. Trafiken kommer att upphandlas av kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland efter en överenskommelse som främst grundar sig på att bussgods har avvecklats i Jämtlands län.

Trafiksamråd har genomförts med Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, och samsyn råder att linjen fyller in viktig interregional uppgift. Kollektivtrafik är en faktor som påverkar människors val av arbete, boende, utbildning och fritid. Det är därmed av betydelse för den regionala utvecklingen och angeläget att den präglas av långsiktighet och stabilitet. Utifrån behov, mål och ambitioner i trafikförsörjningsprogrammet bör linje 40 Östersund-Hammarstrand-Sollefteå-Örnsköldsvik omfattas av allmän trafikplikt. Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland har därför i september 2019, § 135, beslutat om allmän trafikplikt för linje 40.

2018 uppgick trafikkostnaden till 10,1 mkr, den statliga medfinansieringen 3,3 mkr och biljettintäkterna 2,5 mkr. Nettokostnaden 4,2 mkr fördelas på Västernorrland 1,6 mkr och Region Jämtland Härjedalen 2,6 mkr. Kostnad och intäkter för trafiken fördelas mellan länen baserat på utbudskilometer. Trafikutbudet omfattar tre dubbelturer Örnsköldsvik-Östersund måndag-fredag, en dubbeltur Sollefteå-Östersund måndag-fredag, en dubbeltur lördag och en dubbeltur söndag.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet, med utgångpunkt att verksamheten på sikt flyttas in i förvaltningen. Uppdraget skulle återredovisas till regionfullmäktige senast i oktober 2019.

Uppdragets har delats upp så att utredning av kollektivtrafikens utveckling i länet och tätorten görs separat och redovisas vid annat tillfälle. Konsultföretaget Claesson & partners har genomfört utredningen kring Länstrafiken i Jämtlands län AB:s framtida organisation. Utredningen redovisades för regionstyrelsen den 27 augusti 2019. Regionstyrelsen har därefter analyserat de förslag som presenteras i utredningen, och landat i att föreslå regionfullmäktige följande:
1. Verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning från 1 juli 2020, och organiseras under regionala utvecklingsnämnden.
2. Ett utskott för kollektivtrafikfrågor inrättas under regionala utvecklingsnämnden, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.
3. Bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.
4. Regionstyrelsen får i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, samt övriga aktuella styrdokument som berörs av organisationsförändringen.

Då regionstyrelsens förslag till framtida organisation för kollektivtrafiken påverkar regionala utvecklingsnämndens uppdrag, organisation och verksamhetsområden beslutade regionstyrelsen den 25 september 2019, § 146, att inhämta nämndens synpunkter på förslaget innan det överlämnas till regionfullmäktige för beslut.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till Regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län 2020–2030.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska vara vägledande för allt utvecklingsarbete i Gävleborgs län och den har tagits fram i bred samverkan mellan många olika aktörer i länet. Regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län 2020-2030 innehåller fyra målområden: Hållbara samhällen, Samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, Breddat näringsliv och hållbar arbetsmarknad, Ökad kunskap och innovation. Insatserna inom dessa områden ska bidra till hållbar utveckling och uppfyllelse av de globala målen i Agenda 2030. Strukturförändringar krävs och centralt i arbetet kommer att vara de fyra nycklar till förändring: ägarskap, ledarskap, samhandling och utforskande som tagits fram.

Region Jämtland Härjedalen ser särskilt positivt på att Norra Stambanan finns med i Regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län 2020–2030.

Svar på remissen ska vara Region Gävleborg tillhanda senast den 20 november 2019.

Regionsamverkan KULTUR I NORR bidrar till att stärka kulturen för både regional och nationell utveckling. De fyra nordligaste regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen har ett mångårigt samarbete med utgångspunkt i gemensamma utmaningar som att överbrygga avstånd, utveckla starka, nationellt intressanta scener och verksamheter samt förmera ett kvalitativt utbud av kultur till medborgarna på jämlika villkor.

Med utgångspunkt i etablerade interregionala kulturella strukturer som exempelvis turnénätverket NMD, fleråriga och samfinansierade projekt och löpande samverkan mellan kulturadministrationerna, tar nu regionerna ett gemensamt steg för fortsatt utveckling. Samarbetet syftar till att ytterligare stärka det professionella kulturlivets roll och position som tillväxtfaktor i norra Sverige. Med en gemensam kulturpolitisk positionering vill vi ge kulturen i norr en starkare nationell röst. Det är viktigt att den kulturella infrastrukturen fortsätter att utvecklas i takt med samtiden för att möjliggöra kulturupplevelser och kulturdeltagande i hela landet.

De fyra regionernas avstånd till landets storstadsområden skapar särskilda behov och utmaningar vid anställningar, rekryteringar och möjlighet till kompetensutveckling. Regionerna i norra Sverige har identifierat tre prioriterade områden där specifika insatser förväntas ge sociala och samhällsekonomiska effekter; Urfolket samer, Kulturella och kreativa näringar samt Arrangörsfrämjande åtgärder.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Antagen regional kulturplan 2019–2022 är styrande för utformning av verksamheten under perioden. Kulturplanen beskriver den kulturpolitik och de prioriterade insatser som ska bedrivas för den aktuella perioden. Planen tar sin utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, i de regionala utmaningarna och de statliga prioriteringarna samt i kulturens breda samhällsuppdrag där kommunernas kulturutbud utgör basen och de regionala kulturverksamheterna kompletterar och bidrar till att öka tillgänglighet till kultur genom en hållbar kulturell regional infrastruktur.  Löpande samråd sker med kommunerna, civilsamhället och kulturskaparna där kommunerna följer utfall och effekter av kulturplanens mål. Regionen är mottagare av statsbidraget och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till sju statsbidragsberättigade områden som uppbär statligt stöd enligt förordningen.

Verksamhetsåret 2020 läggs fortsatt tyngdpunkt vid den verksamhet som utvecklar den regionala kulturella infrastrukturen, ökar tillgänglighet, använder nya arbetssätt och samverkar och skapar förutsättningar för kvalitet och förnyelse. I ansökan beaktas de nationella kulturpolitiska målen, horisontella perspektiv samt de statliga prioriteringarna. Att utveckla samverkan mellan de fyra nordligaste länen är prioriterat liksom att främja nationella minoriteter och särskilt den sydsamiska kulturen. Ett normkritiskt förhållningssätt ska beaktas.

Region Jämtland Härjedalens ansökan om statliga medel 2020 uppgår till 32 982 tkr och omfattar en uppräkning motsvarande den regionala uppräkningen om 2,32 % samt en förstärkning för administrativ hantering med 500 tkr. Den regionala finansieringen omfattar efter uppräkning 53 813 tkr (inklusive Östersunds kommuns anslag till Jamtli om 11 177,5 tkr). Aktuell ansökan bedöms ha positiv påverkan på jämställdhet, barn och unga samt miljö och mänskliga rättigheter.

Härke konstnärsstipendium till yrkesverksamma konstnärer utanför Jämtlands län har delats ut sedan 1996. Östersunds kommun och dåvarande Jämtlands läns landsting delade på stipendiesumman medan Härke bidrog med konstnärsbostad. Antalet ansökningar har ökat genom åren och ligger nu på cirka hundra stycken årligen.

Samarbetet mellan Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och Härke Konstcentrum kring Härke konstnärsstipendium formaliserades 2017, och en överenskommelse kring stipendiet för perioden 1 januari 2018 till 31 december 2019 tecknades. Gällande överenskommelse behöver nu revideras. Tjänstepersoner från Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde Kultur och Kultur- och fritidsförvaltningen i Östersunds kommun samt representanter för föreningen Härke konstcentrum har kommit överens om ett förslag till förlängning av överenskommelsen, nu i form av ett avtal för perioden 2020–2022. Inga förändringar när det gäller de ekonomiska förehavandena har diskuterats, men några detaljer av administrativ karaktär har överenskommits. Avtalet innebär att regionen och kommunen vardera bidrar med 25 000 kronor årligen till stipendiet. Stipendiet delas ut av Föreningen Härke Konstcentrum

Regionfullmäktige beslutade i juni 2018, § 95, att teckna ett tillfälligt avtal för år 2019 mellan Östersunds Kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Jamtli inför den gemensamma processen att ta fram ett samarbetsavtal som löper långsiktigt och parallellt med Uppdragsavtal stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och den regionala kulturplanen för åren 2020 – 2022. Samarbetsavtalet reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Det nya avtalet innehåller några smärre justeringar av tidigare samarbetsavtal.

Peak Region AB genomgick en omstrukturering av ägarbilden under 2018, där Miun Holding AB förvärvade 55 % av bolagets aktiekapital. Region Jämtland Härjedalen sålda då halva sitt aktiekapital, och äger nu 7,5 % av bolaget. Övriga ägare är Samling Näringsliv Ekonomisk förening med 30 % samt Östersund, Krokom och Åre kommuner med 2,5 % vardera.

Miun Holding AB har nu valt att överlåta sina aktier i Peak Region AB till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit. I Peak Region AB:s bolagsordning finns inskrivet en skyldighet för säljaren att till övriga ägare vid en aktieöverlåtelse hembjuda dessa till förköp. Region Jämtland Härjedalen har inte någon önskan att förvärva Miun Holding AB:s aktier i bolaget, och samtycker till att aktieöverlåtelsen till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit får ske.

Med anledning av ägarförändringen har ett nytt aktieägaravtal för Peak Region AB tagits fram. Avtalet är utöver ägarförändringen oförändrat mot tidigare avtal.

Protokoll regionens samverkansråd: 2019-10-07

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview