Möte 2024-06-11

Tid för justering: onsdag 12 juni (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Översyn av Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län – Energi− och klimatstrategi 2020−2030

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Energikontoret
• Månadsrapport maj

• Erasmus+ KA1 ackrediterade projekt i vuxnas lärande (RUN/310/2023)
• Erasmus+ KA1 ackrediterade projekt i sektor yrkesutbildning (RUN/309/2023)

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 16 maj 2023, § 71, att påbörja en utredning gällande Stiftelsen Jamtli utifrån ekonomi och verksamhet. Bakgrunden till utredningen var en inkommen skrivelse från Stiftelsen Jamtli om behov av extra grundanslag för att Jamtli ska kunna behållas i sin nuvarande form. En extern utredare upphandlades för uppdraget som bland annat innefattade att särskilt se över tolkningen av stiftarnas ansvar utifrån stadgar och urkunder samt vad som ingår i basuppdraget till Stiftelsen Jamtli. Kostnaden för uppdraget fördelades lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun enligt principen 65%/35%. Utredningen delredovisades vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 24 oktober 2023, § 169, och utredaren har även medverkat vid Jamtlisamrådet vid ett par tillfällen för att presentera utredningen.

Utredningen har primärt fokuserat på att tyda styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget. Dessutom har utredningen synliggjort stiftarnas ansvar kring uppdragsformuleringar samt hur resurstilldelning relaterar till ett förväntat resultat. Utredningen har reflekterat och fördjupat förståelsen för Jamtlis uppdrag samt undersökt hur uppdragsinsatserna över tid har korresponderat med det ursprungliga stiftelseuppdraget. Utredningen slutredovisas i rapporten 8 perspektiv Stiftelsen Jamtli, daterad april 2024.

Utifrån detta föreslås en vidare hantering som bland annat innefattar att påbörja en dialog mellan stiftarna i första hand och sedan med stiftelsen för att definiera och klargöra vad basuppdraget innefattar för att kunna fastställa huvudstiftarnas finansieringsansvar, att tydliggöra roller och ansvar mellan stiftarna och Stiftelsen Jamtli, att se över vilka av de särskilda bidragen som kan innefattas i basuppdraget, vilka tilläggs- eller utvecklingsuppdrag som kan komma att behövas samt att revidera gällande överenskommelser för att tydligare svara mot stiftelsens grunduppdrag. Även gällande samverkansavtal med Östersunds kommun bör revideras då samtliga stiftare bör ingå i detta avtal samt för att tydliggöra finansieringsansvaret och stiftarnas roll och ansvar. Förslaget är diskuterat i samråd med utsedda politiska representanter från Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun den 13 maj 2024. Förslag och tidplan finns sammanställt i PM Förslag till tidplan för fortsatt hantering av utredningens reflektioner, daterat 2024-05-14.

En tydlig slutsats vad gäller Jamtlis fastighetsbestånd är att de kulturhistoriska husen är att betrakta som en del av samlingen som stiftelsen enligt ändamålsparagrafen har att förvalta. Det kan därför finnas skäl att diskutera en flerårig handlings- och finansieringsplan för att säkerställa att samlingarna inklusive kulturhistoriska hus har de resursmässiga förutsättningarna som krävs. I de fall de ekonomiska förutsättningarna inte kan säkerställas behöver stiftelsen göra nödvändiga prioriteringar samt att huvudstiftarna kan komma att behöva prioritera i uppdraget för att underlätta museiledningens säkerställande och konkretisering.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni -2024 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2023.  Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet. Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.
 

Birka folkhögskola har under verksamhetsåret 2023 producerat folkbildning i form av långa och korta kurser, kulturprogram och gemensamt lärande via nationella och internationella samarbeten. Det ekonomiska utfallet landade på ett plusresultat. Under året har personal och deltagare arbetat med teman demokrati och internationalisering. Kursutbudet har fortsatt utvecklats under året och spelutvecklingsutbildningen har blivit en 2s-årig utbildning. Under sommaren 2023 genomförde Birkafestivalen och den uppskattade sommarkursveckan. Deltagarnas inflytande och åsikter är en viktig del av skolans utvecklingsarbete. Utifrån identifierat behov av förbättrad fysisk och psykisk hälsa införde Birka fysiska aktiviteter på schema för alla deltagare. Som ett led i kostnadsbesparing och miljömedvetenhet har skolan påbörjat investeringar i ny teknik som erbjuder en digital lärmiljö där läraren är på distans och kan undervisa utan ljudfördröjning. Skolans internat är fullbelagt och det fyller en viktig funktion i det socialpedagogiska arbetet. Framåt behöver Birka fortsatt arbeta med att visa på folkbildningens värde för ett välmående och demokratiskt samhälle.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Senast den 15 juni -2024 ska statsbidragsmottagare rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2023.  Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet. Regionala utvecklingsnämnden är folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, och ska i sin roll som styrelse godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet.
 

Verksamhetsåret 2023 var ett händelserikt år på Bäckedals folkhögskola. Verksamheten har uppfyllt ställda krav och nått upp till tilldelat antal deltagarveckor. Skolans internat har haft mycket god beläggning och de nya utbildningar i Byggnadsvård och Allmän kurs med inriktning jakt & fiske som startades upp under 2022 har kunnat genomföras enligt plan. Under året har satsningar gjorts inom kommunikation och marknadsföring. Bland annat har en ny hemsida lanserats och ett nytt profilmaterial har framarbetats för att bättre marknadsföra kursverksamheten. En stor tälthall för timring har uppförts på skolans område vilket tillskapat nya möjligheter för verksamheten att utveckla kurser och undervisning i timring. Under hösten 2023 drabbades flera kommunala skollokaler i Sveg av översvämningar. Situationen skapade en flyttkedja och för att vara behjälpliga i den svåra lokalbrist som uppstod välkomnade Bäckedal delar av Komvux och Lärcentrum att tillfälligt hyra in sig i folkhögskolans lokaler. De kommunala verksamheterna flyttade in under september 2023 och stannade fram till mars 2024.
 

Genom Bäckedals hantverksverksamhet verkar skolan som traditionsbärare och bidrar till att ytterligare förlänga den mångtusenåriga kedja där handens kunskap förs vidare från mästare till lärling eller från lärare till deltagare. Att föra kunskaper och färdigheter vidare om traditionella hantverk och historiska tekniker är en viktig del av folkhögskolans kulturuppdrag och en central del i bevarandet av vårt gemensamma immateriella kulturarv.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Enligt punkt 4.1 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnder för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för 2025 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Sammanträdestiderna behöver ta hänsyn till Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2025. Dessa fastställdes dock relativt sent, vilket har gjort att fullmäktige kommer att fastställa sina sammanträdesdagar för 2025 först vid sitt sammanträde 18-19 juni.

Regionstyrelsen fastställde sina tider vid sitt sammanträde den 28-29 maj. Utöver nämndens sammanträden har regionstyrelsen även planerat två gemensamma planerings- och budgetdagar för styrelsen och nämnderna. Dessa kommer att genomföras den 8 april respektive 26 november.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). Remissvaret ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 10 juni 2024, Region Jämtland Härjedalen har dock beviljats förlängd svarstid till den 12 juni.
 

Delbetänkandet har utarbetats av Renmarkskommittén enligt särskilda utredningsdirektiv i en brett sammansatt utredningsgrupp. Arbetsgruppen har med stöd av juridisk kompetens, representanter från ett brett fält av sakområden, samt representanter från berörda näringar, inklusive representanter från ett brett spektrum av samiska näringar utarbetat ett delbetänkande som omfattar mer än 700 sidor underlag för framtiden.
 

Region Jämtland Härjedalens remissvar har arbetats fram av verksamhetsområde Hållbar tillväxt med stöd av regionstaben. Förslag till remissvar har även presenterats för regionens samiska samråd vid två tillfällen. Samrådet har därefter inkommit med synpunkter på hanteringen av ärendet samt på framtaget förslag till remissvar.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över betänkandet En ny organisation för förvaltning av EU-medel (SOU 2024:22). Utredningen har genomförts i enlighet med regeringens direktiv 2021-11-03 om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hanteringen av EU-medel i Sverige. Syftet med utredningen är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av sådana medel.

Remissvaret ska ha kommit till Finansdepartementet senast den 11 juli 2024.

Region Jämtland Härjedalens yttrande baseras på utredningens förslag och som har bäring på det regionala utvecklingsansvaret. Yttrandets fokuserar på lokal och regionals nivå delaktighet och mandat vid utformning och genomförandet av fonderna under sammanhållningspolitiken.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över promemorian Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt (Fi2024/01003). Remissvaret ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 2 augusti 2024.

I promemorian föreslås en sänkt beloppsgräns för så kallad expertskatt, för personer som är expert, forskare eller annan nyckelperson. De personer som avses ska ha en särskild kompetens som det finns betydande svårigheter att rekrytera inom Sverige, enligt promemorian ska förslaget skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft. I promemorian anges att Sveriges nivå på expertskatt idag ligger högre än ett antal nordiska grannländer. Det nya förslaget skulle innebära att Sverige hamnar i liknande nivå som i andra jämförbara länder.

Förslaget innebär en utvidgning av befintliga regler. I korthet föreslås beloppsgränsen för när så kallad expertskatt kan beviljas sänkas från två prisbasbelopp i månaden (114 601 SEK) till ett och ett halvt prisbasbelopp i månaden (88 500 SEK). Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången för arbete i Sverige som påbörjas efter den 31 december 2024.

Region Jämtland Härjedalen har valt att lämna svar på remissen gällande Statens kulturråds och Konstnärsnämndens redovisning av uppdrag att lämna förslag om organisationsförändring (Ku2024/00280). Remissvaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast den 20 juni 2024.

Statens kulturråd och Konstnärsnämnden har av regeringen fått i uppdrag att lämna förslag på hur Konstnärsnämndens uppgifter kan överföras till och inordnas i Statens kulturråd (Ku2023/01161). Utgångspunkten är att de uppgifter som myndigheterna har för närvarande ska vara oförändrade, och att genomförandet ska ske så att uppgifterna utförs med bibehållen effektivitet och kvalitet. Vidare ska organisationsförändringen genomföras på ett kostnadseffektivt sätt och utgångspunkten ska vara att organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026. Statens kulturråd och Konstnärsnämnden redovisade uppdraget till regeringen den 26 februari 2024. Det är denna redovisning som nu är föremål för remittering.

Region Jämtland Härjedalen ser flera risker med detta, bland annat att den redan idag något svaga konstnärspolitiken äts upp av kulturpolitikens breda ansatser, och vill att arbetet med en eventuell sammanslagning bör avvakta den pågående utredning om mindre myndigheters uppgifter och organisering, som ska vara klar den 15 december 2024 (dir 2023:132). Region Jämtland Härjedalen har i beredning av remissvaret fört dialog inom Kultur i Norr vilket givit till följd att Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten och Region Norrbotten översänder likalydande remissvar.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2020, § 200, om ett årsavtal med Jämtland Härjedalens turism (JHT) avseende medel för turismutveckling. Avtalet var i grunden ett-årigt och gällde för verksamhetsåret 2021, men förlängdes initialt med ett år. Anledningen till detta var att nämnden under 2021 beslutade att påbörja en upphandling för plats- och besöksnäringsutveckling (§ 23/2023, RUN/545/2021), med målsättningen att ha ett nytt upphandlat avtal på plats från 2023. Upphandling avbröts dock under våren 2023 för att möjliggöra för en mer grundläggande analys av behov och inriktning avseende plats- och besöksnäringsutveckling, och avtalet med JHT har därefter förlängts ytterligare i väntan på upphandlingsprocessen. Nuvarande avtal gäller till och med 2024-12-31, och förlängs automatiskt med ytterligare ett år om inte uppsägning sker innan den 30 september.
 

Under vintern och våren 2024 nämnden genomfört en upphandling av besöksnäringstjänster via frivillig förhandsinsyn med Jämtland Härjedalen Turism som utsedd leverantör, med avsikt att det upphandlade uppdraget ska ersätta nuvarande avtal. Upphandlingen görs primärt av juridiska skäl, då nuvarande avtalsform inte är tillåten, men ger också möjlighet att tydligare specificera de tjänster som omfattas samt hur avtalet ska följas upp. Inriktningen för upphandlingen (avtalslängd, budget och uppdragsbeskrivning) godkändes av nämnden i februari 2024, § 13.
 

Jämtland Härjedalen Turism har visat sig vara den enda intresserade leverantören för denna upphandling, och Region Jämtland Härjedalen ämnar därför att teckna avtal med Jämtland Härjedalen Turism under juni 2024. Det nya avtalet (RUN/528/2023) kommer att träda i kraft 2025-01-01. Med anledning av att detta sägs befintligt avtal med JHT upp från årsskiftet.

Region Jämtland Härjedalen har under flera år finansierat en så kallad inkubatorsverksamhet i länet, som utförs av Peak Innovation AB. Inkubatorn har samfinansierats av regionen och Åre, Östersund och Krokoms kommun.
 

Det nuvarande avtalet (RUN/303/2021) började gälla 2021-01-01, och löper till och med 2024-12-31.
 

Region Jämtland Härjedalen äger Peak Innovation AB tillsammans med Samling Näringsliv, Stiftelsen Zenit samt Åre, Östersund och Krokoms kommun. Sedan hösten 2023 har ägardialoger förts för att ta fram ett nytt ägardirektiv, sätta en ny strategi och inriktning för bolaget samt hitta en mer långsiktig finansieringslösning för bolagets olika verksamhetsområden. Det har funnits en önskan från bolagets styrelse och ledning att öka den offentliga finansieringen för att också kunna skapa en så kallad science park. Mer information om vad en inkubator och science park innebär, samt styrelsens önskemål, finns i den bifogade rapporten Summering – Historisk finansiering Peak Innovation och alternativ för 2025, daterad 2024-02-22.
 

Under ägardialogerna har det blivit tydligt att ägarna har delvis olika intentioner och målsättningar med sitt ägande i Peak Innovation AB, och när detta ärende skrivs har ägarna inte kunnat enas om ett nytt ägardirektiv. Det finns inte heller en tydlig plan för långsiktig finansiering.
 

Parallellt med att ägardialogerna fortsätter, har de offentliga ägarna gemensamt enats om att det finns ett stort värde av att fortsätta finansiera inkubatorn under år 2025. Utifrån Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge, samt det faktum att ett uppdaterat ägardirektiv fortfarande inte är på plats, föreslås att finansieringen från Region Jämtland Härjedalen bibehålls på 1,5 miljoner kronor under 2025. När detta ärende skrivs har inga beslut hunnits fattas hos de övriga finansiärerna av inkubatorn, men förhandsinformation tyder på att de övriga finansiärerna också planerar att gå in med samma summor som under år 2024. Undantaget är Krokoms kommun, som överväger att förändra sina tjänsteköp från Peak Innovation AB till att inte enbart gälla inkubatorstjänster.
 

Då det nuvarande avtalet är utdaterat, föreslås att ett nytt, gemensamt avtal för 2025 tas fram tillsammans med åtminstone Östersunds kommun och Åre kommun. Beroende på karaktären och omfattningen av Krokoms kommuns tjänsteköp, kan det vara mer lämpligt att de skriver ett eget avtal med Peak Innovation AB. Ett utkast till gemensamt avtal (Avtal om inkubatorverksamhet i Jämtland Härjedalen år 2025) är framtaget, där Krokoms kommun inte ingår givet nuvarande osäkerhet kring deras tjänsteköp. Om Krokoms kommuns tjänsteköp blir primärt fokuserade på inkubatorstjänster, kommer även Krokom att adderas till det gemensamma avtalet. Det bör noteras att avtalet är ett utkast, och input på formuleringar inväntas fortfarande från kommunerna när detta ärende skrivs.

Från 2022-01-01 köper Region Jämtland Härjedalen tjänster av Torsta AB för 7,8 miljoner kronor exkl. moms per år avseende landsbygdsutveckling gröna näringar. Det upphandlade avtalet (RUN/281/2021) gäller 2022-01-01 – 2024-12-31 med max sex (6) års förlängning vid ett eller flera tillfällen. Avtalet avser tre delar; Landsbygdsutveckling gröna näringar, Gårdsjordbruk samt Utbildning- och utvecklingsmiljö. I november 2023, § 197, beslutade regionala utvecklingsnämnden att förlänga avtalet till och med 2025-12-31. Vid samma tillfälle beslutades även att ge regiondirektören i uppdrag att genomföra en utvärdering av avtalet och ta fram ett förslag på fortsatt hantering efter 2025.

En arbetsgrupp tillsattes för uppdraget i slutet av 2023, och nämndens presidium har utgjort styrgrupp. Uppdraget återredovisas i rapporten Utredning – landsbygdsutveckling gröna näringar efter 2025 som godkändes av regionala utvecklingsnämnden den 14 maj 2024, § 50. Vid sammanträdet beslutades även att ställningstagande gällande inriktning för fortsatt hantering av avtalet Landsbygdsutveckling gröna näringar och gårdsjordbruk fattas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i juni.

Utredningen, som beaktat historiska, juridiska samt strategiska aspekter av nuvarande avtal, presenterar fyra alternativ till hantering efter 2025. De fyra alternativen sammanfattas nedan. Utförligare beskrivning inklusive bedömda konsekvenser för respektive alternativ återfinns i rapporten.
 

• Förlängning av befintligt avtal
  Det befintliga avtalet kan som längst gälla till 2030-12-31. Avtalet har förlängts en gång (till 2025-12-31) och kan förlängas ytterligare vid ett eller flera tillfällen. För att avtalet ska förlängas efter innevarande avtalsperiod ska detta beslutas och meddelas leverantören skriftligen senast 2024-12-31.
   
• Ny upphandling med mindre justeringar i uppdraget
  Utifrån de otydligheter och svårigheter som identifierats i nuvarande avtal, samt en snävare ekonomisk ram, finns möjligheten att göra en ny upphandling för landsbygdsutveckling gröna näringar, gårdsjordbruk samt utbildnings- och utvecklingsmiljö. Detta möjliggör att vissa mindre justeringar kan göras jämfört med dagens uppdrag, och att den totala omfattningen justeras.
   
• Ny upphandling innehållande endast delar av uppdraget
  Utifrån resonemanget om historik och Region Jämtland Härjedalens uppdrag är ett alternativ att endast upphandla landsbygdsutveckling gröna näringar, inklusive de mindre justeringar som beskrivs i ovanstående alternativ. Köp av tjänst avseende gårdsjordbruk och utbildning- och utvecklingsmiljö inkluderas ej.
   
• Uppdraget bedrivs av Region Jämtland Härjedalen
  Detta alternativ innebär att Region Jämtland Härjedalen inte längre köper tjänst av en extern aktör, utan att uppdraget landsbygdsutveckling gröna näringar, gårdsjordbruk och utbildning- och utvecklingsmiljö bedrivs helt i egen regi.

Ett ingångsvärde i utredningen har varit den ekonomiska situationen i Region Jämtland Härjedalen där regionen går med ekonomiskt underskott. Helårsprognosen efter april beräknas uppgå till -600 miljoner kronor vilket är en avvikelse jämfört med budgeterat resultat för 2024 om -300 miljoner kronor. Av de fyra alternativ som presenteras för hantering av uppdraget landsbygdsutveckling gröna näringar efter 2025 innebär alternativ två och tre en besparing. Alternativ fyra behöver utredas vidare för att kunna göra en rättvis ekonomisk uppskattning, men förutsatt att uppdraget skulle bedrivas i samma omfattning som idag är det rimligt att anta att kostnaden under en uppbyggnadsperiod skulle bli högre än vad det upphandlade avtalet uppgår till.

Landsbygdsutveckling gröna näringar är den näring som i nuläget har störst budget inom Region Jämtland Härjedalens totala budget för det regionala utvecklingsuppdraget. Jämförelsevis är årsbudgeten för Almis verksamhet 6,16 miljoner kronor, för besöksnäringsutveckling 2,25 miljoner kronor och för innovation och inkubation 1,5 miljoner kronor. Ställningstagandet för hur uppdraget landsbygdsutveckling gröna näringar ska drivas efter 2025 behöver beakta hur budgeten för det regionala utvecklingsuppdraget ska fördelas mellan de olika näringarna.

En aspekt som är viktig att synliggöra är att Region Jämtland Härjedalen är delägare i Torsta AB. Denna utredning har inte utvärderat Torsta AB som bolag, och inte heller regionens ägande i Torsta AB. Utredningen har enbart fokuserat på vilka tjänster som Region Jämtland Härjedalen kan och bör köpa inom landsbygdsutveckling gröna näringar efter år 2025. Region Jämtland Härjedalens delägandeskap i Torsta AB bör därmed ses som skiljd från frågan om köp av tjänster efter 2025.

Det befintliga avtalet som längst kan förlängas till 2030-12-31. Efter detta måste en ny upphandling göras om Region Jämtland Härjedalen ska fortsätta köpa tjänster inom landsbygdsutveckling gröna näringar.

Om en ny upphandling ska göras, oavsett när i tiden, så behöver tidsaspekten för en upphandlingsprocess beaktas. En upphandling tar minst ett år att genomföra, inklusive tid för eventuella överprövningar. Beslut om att initiera en ny upphandling bör därför fattas minst ett, gärna två, år innan en ny avtalsperiod.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen (RUN/294/2017). Strategin är framtagen i samverkan med, och även beslutad av, Länsstyrelsen Jämtlands län. På regional nivå ska strategin bidra till att nå de nationella målen i En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Under 2023 startades en process för revidering av den nationella strategin Livsmedelsstrategi 2.0. Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län har som ett led i detta, beslutat att även revidera den regionala Mat- och Livsmedelsstrategin. Regioner eller Länsstyrelser i Sverige har inte en obligatorisk skyldighet att skriva fram regionala livsmedelsstrategier. Däremot har flera regioner valt att utarbeta strategier för att fokusera på deras specifika utmaningar och möjligheter.

Arbetet förutsätter en målmedveten samordning och samverkan mellan olika aktörer i länet. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete föreslås att Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen inrättar ett gemensamt livsmedelsråd. Syftet med livsmedelsrådet är bland annat att utveckla samarbetsformerna mellan Länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen och berörda aktörer inom livsmedelsområdet. Syftet är också att skapa förutsättningar för en hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning.

Förslag till former för rådet finns beskrivet i dokumentet Livsmedelsråd i Jämtlands län - syfte, organisation och arbetssätt. Förslaget presenterades på styrgruppsmötet den 15 april 2024. Styrgruppen består av regionala utvecklingsnämndens presidium samt Landshövdingen. Förslaget har även föredragits för det regionala matpartnerskapet, där representanter från Länsstyrelsen Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner, Torsta AB, Norrmejerier, Hushållningssällskapet Jämtlands län, Matfiskodlarna och Arbetsförmedlingen ingår.

Behovet av att starta ett livsmedelsråd i länet har diskuterats under ett par års tid, bland annat i det regionala matpartnerskapet. Önskemål om att införa ett livsmedelsråd, liknande det befintliga Miljö och klimatrådet har framförts till Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen vid ett antal tillfällen.

För Region Jämtland Härjedalen innebär förslaget att en tjänsteperson avsätter tid i ett så kallat sekretariat. Förslag till inrättande av Livsmedelsråd innebär ingen kontant medfinansiering i dagsläget.