Möte 2022-11-22

Tid för justering: 23 november (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Kulturarvsstrategi

• Tema: HR (Arbetsmiljö)

• Trafikplan T24 (RUN/36/2022)

• Information från kurser/konferenser/nätverk

  • Europaforum Norra Sverige: Antagna positionspapper

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Läget i organisationen

• North Sweden European Office: Fit for 55

• Lägesrapport: Överenskommelsen med länets kommuner

• Lägesrapport: 1:1-anslaget

• Lägesrapport: Översyn av Länspartnerskapet (RUN/136/2022)

• Uppföljning av internkontrollplan 2022 (RUN/42/2021) flyttas till decembersammanträdet

• Trafikplan 2024 (RUN/36/2022) flyttas till decembersammanträdet

• A Business Region on the Move (RUN/445/2018)

• Strategisk planering för landbaserat vattenbruk (RAS) (RUN/390/2020)

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen. Strategin är även antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Eldrimner samt Torsta AB. Partnerskapet har sedan förstärkts av Norrmejerier, Hushållningssällskapet Jämtlands län och Matfiskodlarna. Även Arbetsförmedlingen har varit med under en period.

Partnerskapet ansvarar för att ta fram, följa upp och revidera tvååriga handlingsplaner utifrån den beslutade regionala mat- och livsmedelsstrategin. Planen ska innehålla delmål och konkreta aktiviteter under de tre insatsområden som finns beskrivna i strategin: Bärkraftigt företagande, Medveten konsumtion och Kunskap och innovation. Regionala utvecklingsnämnden fastställer handlingsplanerna efter förslag från partnerskapet. Den första handlingsplanen, för åren 2019–2020, behandlades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2019, §111. Den andra handlingsplanen för åren 2021–2022 behandlades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, §185. Partnerskapet har följt upp det arbete som skett inom ramen för gällande handlingsplan och sammanställt aktiviteter i verksamheten hos partnerskapets aktörer, samt tagit fram förslag på ny handlingsplan för åren 2023-2024.

Året har främst präglats av Rysslands invasion av Ukraina men även av pandemin. Priserna på insatsvaror har varit och är på rekordnivåer och konsumenterna har under perioden såväl uppmärksammat vikten av lokalproducerad mat som att börja se sig om efter billigare alternativ. Pandemin har framför allt påverkat senare delen av livsmedelskedjan, även förädlingsledet men främst i form av omställning till andra förpackningar och försäljningskanaler. Invasionen av Ukraina påverkade inledningsvis främst primärproduktionen men som nu har övergått till att vara något som i högsta grad påverkar alla.

Livsmedelsproduktionen är som en del av de gröna näringarna en av länets basnäringar. Genom öppna landskap, infrastruktur och mat bidrar produktionen till andra näringars utveckling i Jämtland Härjedalen. Länet är en av få platser i världen som har goda naturgivna förutsättningar och stora möjligheter att producera mer mat, genom till exempel god tillgång på mark och vatten. De globala förutsättningarna förändras med kriser och klimatförändringar vilket för länets del innebär möjligheter men också utmaningar, även om de förväntas bli mindre än i många andra delar av världen. Det är viktigt att behålla produktion och kritisk massa i form av företag i livsmedelskedjan. Om företagen blir för få kommer inte infrastrukturen upprätthållas och det blir inte heller möjligt att starta en ny verksamhet. En tydlig viljeyttring behöver märkas under kommande två år, den period som handlingsplanen sträcker sig över, och resurser kommer krävas för att möta behoven nu och möjligheterna på sikt.

Följande pekas ut som särskilt viktigt under kommande två år:

• Tydligt ledarskap för ökad konkurrenskraft och produktion utifrån regionens förutsättningar

• Skarpare omvärldsanalys och utvecklade strategiska samarbeten (inom norra Sverige och med till exempel Finland)

• Ökad samverkan med kommunerna

• Arbetskraftsförsörjning i hela livsmedelskedjan

• Minskade kostnader för avfall och ökad försörjningsförmåga vad gäller insatsvaror

• Stärka beslutsunderlagen och affärsmannaskapet i primärproduktionen

• Presentera det vi har och vara stolta över det, med unga som särskilt prioriterad målgrupp

Under 2020 genomförde regionala utvecklingsnämnden en översyn av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Översynen resulterade bland annat i att nämnden i december 2020, § 213, beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att under 2021 utreda förutsättningarna för ett fortsatt delägande i Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN), med fokus på möjligheterna att utifrån en hållbar omställning skapa företagsamhet, jobb och skattekraft i hela länet. Utredningstiden har därefter förlängts, bland annat för att kunna tillvarata kunskap från projektet Strategisk planering för landbaserat vattenbruk (RAS) (RUN/390/2020).

Region Jämtland Härjedalen äger idag 20 % av bolaget. Övriga ägare är Fiskodlare i Norr (40%), SLU Holding AB (20%) samt Akvakulturforskare i Norr ek. fören. (20%). Vattenbrukscentrum är en viktig aktör för odling av matfisk både för regionen och nationellt. Utan forskning, utveckling och avel i Kälarne måste fiskodlare till stor del importera rom och fisk, alternativt upprätta egen produktion av rom och avel, vilket kan försämra kvalitet och tillgång. Ett fortsatt balanserat ägarskap inom VBCN, som säkerställer en likvärdig tillgång till avelsmaterial och rom för speciellt röding, är helt avgörande för att stärka framtidens Svenska vattenbruk. Detta bör konkretiseras i ägardirektiv för bolaget. Mer information finns sammanställt i PM Region Jämtland Härjedalens ägande av Vattenbrukscentrum Norr AB, daterat 2022-10-27.

Region Jämtland Härjedalen bör, utifrån detta faktum, behålla sitt ägarskap i VBCN för att:

• Säkerställa att balansen i ägarskapet (offentlighet och allmänna) möjliggör för en fortsatt teknikneutral utveckling av Svenskt vattenbruk som inte snedvrider konkurrens med tillgång till rom och avelsmaterial för röding för alla tekniker.

• Säkerställa framtidens behov av mat med regionens strävan mot mer självförsörjning i länet utifrån en ökad tillväxt av hållbar matfiskodling.

• Framtidssatsningar som planeras kan fortlöpa då det skapar tillväxt med nya anläggningar där arbetskraft och tillgång till rom behöver främjas.

• En regional prägel ger styrka för VBCN i samverkan och kommunikation med andra i branschen.

• Upprätthålla och påverka hållbar tillväxt inom styrkeområdet vatten/vattenbruk.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets åttonde rapport.

Verksamheten inom nämndens områden har under inledningen av 2022 haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen öppnar upp igen och folkhögskolorna har högt deltagande. Inom kollektivtrafiken märks viss återgång inom resandet men även påverkan av en kostnadsdrivande samhällsutveckling. Hos verksamhetsområde Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner och projektverksamhet, att informera kring tillgängliga stödmöjligheter samt de arbeten som faller inom ramen för den kommunala överenskommelsen.

Nämndens nettokostnad för perioden januari-oktober uppgår till -324,9 mkr vilket är +0,4 mkr jämfört med budget och -45,8 mkr jämfört med föregående år. Område Kollektivtrafik har en nettokostnad på -12,6 mkr mot budgeterat. Kollektivtrafiken har även under 2022 lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster, men når i oktober så gott som budgeterade omfattningen om 80% av ett normalår (2019). Samtidigt har kostnadsmassan stegrats snabbt utifrån omvärldsfaktorer. Kollektivtrafikens prognos för helårsutfall -18,9 mkr speglar denna utveckling. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är/varit vakanta, dels en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året. Övriga verksamheter beräknar att årets nettokostnad kommer understiga budgeterad ram vilket medför att prognosticerat underskott för nämnden totalt beräknas till -9,4 mkr. Det finns även osäkerhet kring utveckling av vissa pågående juridiska processer, vilka inte är beaktade i prognosen.

Nämndens förvaltningsområde når inte målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar under perioden januari-oktober. Det gäller både män och kvinnor och innebär 1 procentenhets ökning jämfört med motsvarande period 2021. Den största ökningen är korttidssjukfrånvaron dag 1-14 vilket förmodas vara en effekt av Coronapandemins utbredning januari-februari, samt även enstaka längre sjukskrivningar där handlingsplaner finns och följs för att komma tillbaka i arbete.

Jämtland Härjedalen Turism Ek För (JHT) har inkommit med en ansökan om 3 010 551 kronor i medfinansiering till projektet ”Välkommen åter”. Övrig finansiering kommer i form av egen kontant finansiering och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2023 till 30 april 2026.

Den internationella turismen är på väg mot en stark återhämtning efter pandemin och det problem JHT har identifierat är att små och medelstora besöksnäringsföretag i Jämtland Härjedalen i nuläget inte har inte tillräcklig kapacitet för att vidareutveckla och/eller bibehålla sin konkurrenskraft och tillväxt på en internationell marknad. Företagen riskerar därmed att hamna efter i den internationella konkurrensen.

Projektets övergripande mål är att genom strategiskt och effektivt arbete med exportmognad, stödstrukturer och marknadsföring stärka länets små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft på en internationell marknad. Detta utifrån ett post-pandemi-perspektiv samt med hållbarhetsaspekterna i fokus.

Genom samråd med länets destinationer samt med turismstrateger, kommunernas näringslivskontor och med enskilda företag har målgruppens behov identifierats vilket har resulterat i följande delmål för projektet:
1) Ett framtaget analysunderlag med nulägesanalys kring olika destinationers/ kommuners målmarknader och målgrupper samt en efterfrågeanalys för kunskap om internationella resenärer efterfrågan relaterat till vårt län.
2) Stärkt exportmognad för deltagande SMF och nya geografiska/tematiska klustersamarbeten.
3) Anpassat marknadsföringsmaterial för internationell marknad har tagits fram och spridits. Förstärkta stödstrukturer för företagens kapacitet att delta på internationell marknad och ta plats i globala värdekedjor.

Kortsiktigt ska projektet leda till en utökad kunskap om regionens destinationer/ kommuners internationella målmarknader och målgrupper samt om internationella resenärers efterfrågan relaterat till vårt län.

Långsiktigt mål med projektet är genom strategiskt och effektivt arbete med exportmognad, stödstrukturer och marknadsföring stärka tillväxt och konkurrenskraft i länets små och medelstora företag på en internationell marknad. Företagen breddar sina marknader genom utökad export och nya målgrupper samt ökar effektiviteten i sitt exportarbete.

JHT har precis avslutat Interreg-projektet ”Welcome!” (RUN/16/2018) och till skillnad från det projektet vill JHT nu arbeta mer fokuserat på Jämtland Härjedalen samt utgå från de olika lokala förutsättningarna som finns i länet - i detta projekt ingår även de mindre destinationerna. Viktiga lärdomar tas dock med in i detta projekt kopplat till bl. a kommunikation och bearbetning av internationella marknader.

I den Nationella strategin för hållbar regional utveckling lyfts vikten att företag i Sverige arbetar för innovativa hållbara lösningar som möter den globala efterfrågan - vilket harmoniserar med detta projekt. Att företag i hela landet växer och internationaliseras är avgörande för den svenska välfärden och en hållbar regional utveckling.

Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin samt styrkeområdet ”upplevelser” i programmet för smart specialisering. Länets utveckling ska ske inom de ramar som ekosystem och den biologiska mångfalden sätter. Tillväxtmöjligheterna är nära sammankopplade ned länets naturresurser och nyttjandet måste vara hållbart.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag, mål: 40st

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har inkommit med en ansökan om 145 717 kronor i medfinansiering till förstudien ”Mångbruk i Västernorrland/Jämtland/Härjedalen”. Övrig finansiering kommer från Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län kommer att vara involverad i projektet, men i annan form. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 februari 2023 till 30 september 2023.

Det övergripande syftet är att bidra till såväl den nationella strategin och de regionala skogsprogrammen för Jämtland och Västernorrland som alla pekar ut mångbruk som ett prioriterat område, bland annat med mål att till 2030 öka förädlingsgrad och förädlingsvärde samt att fler produkter och tjänster, med koppling till mångbruk av skog utvecklas.

För att uppnå detta är förstudiens syfte att tillsammans med målgruppen identifiera utmaningar och prioriterade aktiviteter för att stärka mångbruksföretagandet, exempelvis inom samverkan, diversifiering och kompetensutbyte. Syftet är också att förbättra den regionala kompetensen om mångbruksföretagare genom korskoppling av befintlig statistik och data.

Mål på kort sikt är att målgruppen efter förstudien förväntas ha fått kännedom om projektidén och blivit motiverad till att delta i ett genomförandeprojekt. Målgruppen ska ha uttryckt behov och utmaningar som behöver hanteras för att stärka företagens konkurrenskraft men också ge möjlighet till att bredda och utveckla sin verksamhet för att bli mer hållbara och långsiktiga. Förstudien vill särskilja behov som kan komma att lösas genom ett samverkansprojekt samt behov som kan behöva hanteras i ett längre perspektiv. Ett förslag på genomförandeprojekt, inspirerat av exempelvis Skogens kraft, ska vara förankrat hos målgruppen. Förstudien ska resultera i en framtagen rapport inklusive eventuella bilagor.

På längre sikt är målsättningen ett genomförandeprojekt vars syfte kommer vara att stärka och utveckla mångbruksföretag i det aktuella geografiska området. Det ska utgå från det insamlade materialet från förstudien och utifrån lärdomar och erfarenheter från andra projekt, exempelvis Skogens Kraft. Ambitionen är det ska skapas en plattform, driven av näringslivet, för mångbruksföretag där möjlighet ges för att utveckla affärsmöjligheter genom utbyte av erfarenheter, kompetens och samverkan mellan företag.

Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Det är viktigt för den regionala utvecklingen att ställa om till en konkurrenskraftig, cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi. Det är av betydelse att näringslivets innovationskraft och förmåga till omställning tas till vara för att främja en klimat- och miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher i hela landet. Nya eller utvecklade affärsmodeller, leverantörs- och kundrelationer samt hållbara varor och tjänster kan exempelvis skapa möjligheter för företag att verka och utvecklas i hela landet.

Projektet överensstämmer också med länets program för smart specialisering inom styrkeområdet jord, skog & vatten. Länets platsbundna naturtillgångar är och kommer bli allt viktigare hållbar produktion av hög kvalitet både vad gäller självförsörjning och export. Skogen spelar en viktig roll för hållbar utveckling och utveckling av mat- och livsmedelsproduktion i länet innebär såväl ekonomiska möjligheter som globalt ansvarstagande. Det finns stor potential i den gröna omställningen och förädling av skogsråvara som kan tillmötesgå efterfrågan på nya produkter och tjänster.

Vidare bidrar projektet till visionen i den regionala utvecklingsstrategin. Att länet har ett diversifierat näringsliv, bra samverkan mellan olika aktörer och att möjligheter med nya affärsmodeller med anledning av den gröna omställningen tas tillvara.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program, mål: 1 rapport inklusive eventuella bilagor.

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Lofsdalsfjällens turistnäring ekonomisk förening har inkommit med en ansökan om 2 700 647 kronor i medfinansiering till projektet ”Hållbar tillväxt genom smart specialisering”. Övrig medfinansiering kommer i form av kontant finansiering från sökande och Härjedalens kommun, samt bidrag i anat än pengar från ett antal företag i Lofsdalen. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2023 till 30 april 2026.

Destinationen Lofsdalen upplever idag stora utmaningar genom sitt geografiska läge och låga befolkningsgrad. Många små- och mikroföretag gör att destinationen har ett begränsat utbud av varor och tjänster. Det saknas ett hållbart strategiskt affärsutvecklingsarbete vilket leder till låg innovationskraft och därav en hög konkurrens istället för samarbeten mellan företagen på den lokala marknaden. Företagen har även en låg grad av digital exportmognad och därför en väldigt liten andel internationella besökare. Destinationen är liten och saknar idag ett strategiskt hållbarhetsarbete och därigenom hållbara verktyg och insatser för att bredda marknader och öka graden internationalisering.

I det pågående projektet ”Vision Lofsdalen -Lofsdalsmodellen” (RUN/111/2019 samt RUN/116/2019) har stora investeringar i reseanledningar genomförts på destinationen samt insatser för att främja företagsklimatet och få företag att etablera sig i Lofsdalen. Detta nya projekt ska skapa samverkan mellan företagen vilket leder till ökad innovationskraft, stärkt exportmognad och nya produkter och tjänster. Genom att paketera och kommunicera de nya reseanledningarna skapas en året runt destination och ökat antal internationella besökare som resulterar i en hållbar destination utan säsongsvariationer.

Det kortsiktiga målet med projektet är att fyrdubbla antalet internationella gäster i Lofsdalen året runt samt skapa sex nya helårsanställningar. Målet kommer att uppnås genom att utveckla och genomföra verktyg för att skapa en hållbar turism där målgruppen lyfter fram sina lokala produkter och kultur. Det ökade antalet besökare kommer att öka tillväxten och konkurrenskraften hos företagen och resultera i fler arbetstillfällen. De långsiktiga effekterna leder till en ökad innovationsgrad hos företagen med skapandet av flera hållbara produkter och tjänster. En förhoppning är att företagen bildar informella kluster och konkurrensen ersätts med samverkan.

I den nationella strategin för hållbar regional utveckling framgår att företag i vissa län och i vissa landsbygder har särskilda nackdelar att överbrygga till följd av bl. a. gleshet och begränsad tillgänglighet till marknader. Detta ställer krav på att insatser som främjar innovation anpassas till varierande förutsättningar. Inom ramen för detta projekt ämnar sökande att igenom en varumärkesstrategi lyfta Lofsdalens styrkor och implementera ett hållbarhetsarbete i en väldigt liten destination.

Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet "upplevelser" i programmet för smart specialisering i vilket det framgår att upplevelser som möter människors förväntan finns överallt samt att nyttjandet av länets naturresurser måste utvecklas och ske på ett hållbart sätt.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal företag som får stöd, mål: 14 st.

Projektet ska även resultera i sex nya helårsanställningar samt en fyrdubbling av antalet internationella besökare.

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Mittuniversitetet har inkommit med en ansökan om 1 447 030 kronor i medfinansiering till projektet ”Business Models Empowering Rural Social Entrepreneurship- voicing the rural norm”. Projektet är ett samverkansprojekt där Coompanion Västernorrland är formell samverkanspart. Coompanion Jämtland kommer aktivt delta i projektet, men i annan form. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt från Interreg Northern Periphery and Arctic Programme (NPA). Projektet sträcker sig från 1 april 2023 till 31 mars 2026.

Utlysningen hos NPA stänger för ansökan i början av december och beslut väntas under mars 2023. För att Mittuniversitetet ska kunna söka därifrån behöver den regionala medfinansieringen från Jämtland Härjedalen samt Västernorrland vara beslutad.

Syftet med projektet är att skapa en ökad gränsöverskridande förståelse för värdedrivna företag och generera lärprocesser för regionalt värdeskapande och förnyelse genom samhällsentreprenörskap. Det bedöms finnas ett behov av enkla, lättanpassade verktyg för att göra de sociala företagens sociala värdeskapande uthålligt och robust. Samtidigt finns det behov av att öka kunskapen i samhället om dessa företags roll i det lokala värdeskapandet och hur de bidrar till den lokala utvecklingen. Projektet ska genom ett transnationellt lärande som involverar fem partnerländer; utveckla och transferera bättre anpassade affärsmodeller, stödja regionala stödstrukturer och förutsättningar för socialt företagande på landsbygden, öka kunskapen och lärandet om företagen i regionerna, skapa nätverk för att bättre koppla samman sociala entreprenörer med stödstrukturen. Målsättning att resultatet och effekten av projektet är en förbättring av hållbar tillväxt och konkurrenskraft för små och medelstora sociala företag och skapande av arbetstillfällen i sociala företag.

På kort sikt förväntas projektet ha uppnått följande:
- Målgrupperna har fått ökad kännedom om samhällsentreprenörers betydelse för människors förutsättningar att leva, verka och bidra i lokalsamhället.
- Ett internationellt utbildarnätverk med syfte att utföra lärprogram riktade till företagen är bildat.
- Toolkit/handledning är framtaget som stöd till organisationer som stödjer/coachar start och utveckling av sociala organisationer och företag.
- Genom projektet förväntas 3-5 internationella nätverk för fortsatt utveckling och lärande vara bildade.
- Forskningsaktiviteter ska leda till att öka kunskapen om förutsättningarna för socialt entreprenörskap i olika typer av rurala kontexter.

På lång sikt förväntas kompetensförsörjning för samhällsentreprenörer och företagsfrämjare stärkas i mellersta Norrland vilket innebär bättre möjligheter för personer som vill utveckla hållbart företagande och samhällsservice för att främja en utveckling där det går att bo och verka i hela mellersta Norrland.

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för regional utveckling. Att socialt företagande och sociala företag tas till vara som en viktig resurs i arbetet med att lösa samhällsutmaningar genom innovation är av särskild vikt. Ett diversifierat näringsliv med en mångfald av företag och företagare bidrar till en förnyelse av näringslivet och möjlighet till omställning. För att skapa bättre förutsättningar för ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse i hela landet behöver exempelvis landsbygdernas företagsklimat stärkas.

Projektet ligger i linje med styrkeområdet Digitala lösningar i länets strategi för smart specialisering. För att hitta lösningar på samhällsutmaningar behöver utveckling av produkter, tjänster och verksamheter ske. Projektet vill med hjälp av digitala verktyg utveckla Peer-to-Peer learning mellan samhällsentreprenörer och rådgivare.

Projektet bedöms bidra till ambitionen i den regionala utvecklingsstrategin gällande att länet har ett diversifierat arbetsliv. Företagandet samt entreprenöriella skickligheter i kombination med kreativitet och förnyelseförmåga och bra samverkan mellan akademi, civilsamhälle, offentlig och- privat sektor har gjort att länet tagit tillvara möjligheterna med nya typer av affärsmodeller med anledning av grön omställning och digitalisering.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer, mål: 12 st

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Peak Innovation AB har inkommit med en ansökan om 338 534 kronor i medfinansiering till förstudieprojektet ”Innovation Leverage through Systematic Approach – ILSA”. Norsk part i projektet är Nasjonalparken Næringshage AS. Övrig finansiering söks från Interreg Sverige-Norgeprogrammet. Projektet sträcker sig från 1 december 2022 till 30 juni 2024. Peak Innovation AB söker förskottsutbetalning med 169 267 kronor.

Syftet med projektet är att lägga grunden för ett innovationssystem med systematiskt och kvalitetssäkrat innovationsledningsarbete i Jämtland/Härjedalen och Tröndelags fylkeskommune (undantaget Trondheims kommun). Med innovationssystem avser regeringen de kombinationer av aktörer och funktioner i samhället som skapar förutsättningar för att nya lösningar utvecklas och implementeras. Innovationssystem utgår ifrån att innovation och förnyelse är ett resultat av ett samspel mellan olika aktörer och funktioner (Regeringens skrivelse 2020/21:133, Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030). Peak Innovation AB är en innovationsfrämjande aktör i Jämtland/Härjedalen som i projektet samarbetar med en motsvarande aktör i Tröndelag.

Företagens investering i forskning och utveckling (FoU) samt patent är exempel på mätetal för innovation i näringslivet. Tröndelag och Jämtland/Härjedalen präglas utifrån dessa aspekter av låg innovationsgrad. Projektet ska bidra till att höja innovationsgraden. Aktörer i det innovationsstödjande systemet har redan idag ett gränsöverskridande samarbete, men det kan vidareutvecklas och stärkas avseende gemensam innovationsledningsförmåga. Initiativ och arbetssätt som syftar till att öka företagens innovationskapacitet kan bli bättre anpassade till företagens förutsättningar och den näringslivsstruktur som finns och samverkan kan fördjupas.

Projektets primära målgrupp är innovationssystemets främjandeaktörer och det syftar till att ta fram ny kunskap och planeringsunderlag som lägger grunden för ett mer systematiskt och kvalitetssäkrat innovationsledningsarbete. Sekundär målgrupp blir således företag inom Tröndelag och Jämtland/Härjedalen som kan ta del av det innovationsstödjande systemets erbjudanden.

Inledningsvis genomförs en kartläggning och analys av innovationssystemets nuvarande struktur och arbetssätt, samt hur företagens behov ser ut. Projektet omvärldsbevakar och tittar på hur andra innovationssystem fungerar. Inom projektet testas och utvärderas därefter olika innovationsledningsmodeller mot företag. Utifrån detta arbete tas slutligen en gemensam plan för strategisk och systematisk innovationsledning fram.Sammanfattningsvis samlar projektet kraft, utforskar goda exempel, säkerställer samverkan och bygger ett gediget underlag för etablering av systematisk innovationsledning i Tröndelag och Jämtland/Härjedalen.

I den nationella strategin beskrivs att olika aktörer med varierande perspektiv behöver samverka för att utveckla innovationer och samarbetet kan pågå i del av nation men kan även vara gränsöverskridande som detta projekt. Samverkan väntas leda till utvecklad kompetens, förbättrad effektivitet, kreativitet och stärkt innovationsförmåga. Projektet bidrar till att stärka det regionala innovationssystemet.

Det regionala programmet för smart specialisering lyfter att innovationsstrategiska kluster kan utvecklas över gränsen, vilket ligger i linje med projektet inriktning. Genom gränsöverskridande samarbete mellan innovationsstödjande aktörer kan företagen få stöd för att nå nya marknads- och FoU-möjligheter. Projektet skapar förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet genom att den innovationsstödjande verksamheten är bred och öppen för företag i alla kommuner. Det finns ingen tydlig inriktning mot ett specifikt styrkeområde utan det kan betraktas som ett grundläggande initiativ som spiller över på samtliga områden.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program (mål 1 rapport, handlingsplan framtagen inom arbetspaket 6)

Interreg-projektets indikatorer blir följande: Två (2) företag som får ekonomiskt stöd och två (2) företag som får icke ekonomiskt stöd. Fem (5) företag som samarbetar med forskningsorganisationer samt framtagande av en (1) strategi/handlingsplan. Projektet bidrar även till ett (1) gränsöverskridande innovationsnätverk där sex (6) organisationer samarbetar över gränserna.

Projektet ska slutrapportera senast två månader efter projektavslut.

I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Som en följd av detta beslutades att göra en översyn av styrdokument kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar gällande befintliga styrdokument. Bland annat beslutade regionfullmäktige i april 2022, § 50, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram och fastställa en regional plan för bredband som ska ersätta nu gällande bredbandsstrategi Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län – Mot år 2025 (RUN/321/2017) från år 2023.

Den regionala utvecklingsstrategin anger länets vision för 2050. Tillhörande Mål och prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021-2050 (RUN/516/2020) tydliggör prioriteringarna för hur det regionala utvecklingsarbetet ska bidra till att uppfylla visionen. Inom ramen för de långsiktiga prioriteringarna Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet samt Utveckling av styrkeområdena som pekas ut inom program för smart specialisering är tillgången till länstäckande bredbandsinfrastruktur en förutsättning för utveckling. Det förslag till Regional plan för bredband som nu tagits fram för åren 2023–2025 beskriver mål och fokusområden gällande bredband.

I den regionala planen för bredband beskrivs vikten av bredband samt bredbandsmålen. Bredbandsmålen är:

• 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s år 2025.

• 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2025.

• 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025.

• Tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Region Jämtland Härjedalen ska fortsätta verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i länet för såväl offentliga som privata aktörer.

Region Jämtland Härjedalens arbete för att nå målen ovan delas in i följande fokusområden:

• Bredbandsmålen – fasta nät

• Bredbandsmålen – mobilnäten

• Information och nätverkande

• Påverkansarbete

• Uppföljning

Huvudparten av detta arbete kommer att genomföras inom ramen för den regionala bredbandskoordinatorns uppdrag.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i juni 2022, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en översyn och revidering av gällande Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/2155/2017). Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till styrgrupp för uppdraget. Syftet med revideringen var att öppna upp och tillgängliggöra möjligheten att söka bidrag samt tydliggöra de olika bidragsformerna och hur ansökan går till.

Den regionala kulturplanen är styrdokument för regionens arbete med kultur och kulturutveckling. I Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi finns följande målbild för år 2050 formulerad: Konst och kultur är idag en självklar del av den regionala utvecklingen och i all utbildning, därför ligger länet i framkant när det gäller kulturella uttryck och initiativ.

De regionala kulturstöden är ett betydande verktyg för att uppfylla de prioriterade områdena i den regional kulturplanen och den regionala utvecklingsstrategin.

I det förslag som läggs fram för nya regler och villkor för regionala kulturstöd finns följande förändringar:

1. För att tydliggöra att verksamheterna är angelägna och ska främjas, har bidragen ombenämnts till ”stöd”. I texten definieras om det juridiskt handlar om bidrag respektive stipendier.

2. För att göra stöden mer översiktliga inleds dokumentet med att de övergripande regler och villkor som gäller för samtliga stöd definieras.

3. För att förenkla för de sökande kategoriseras stöden efter vem som söker, inte efter aktivitet eller konstyttring; ”Kulturstöd till Professionella kulturskapare”, ”Kulturstöd till Föreningar och Organisationer” och ”Kulturstöd till Unga”.

4. För att förtydliga stödens syfte har de fått nya namn, exempelvis har ”Startstöd” döpts om till ”Stöd till nya idéer” och ”Brännbart” till ”Kulturstöd till Unga”.

5. Ett stöd har tillkommit:
   ”Mobilitetsstöd för yrkesverksamma kulturskapare inom bild och form”.

Under verksamhetsåret 2022 avsattes 1 250 000 kronor inom område Kultur och bildning för kulturbidragen. Beslut om stöd är idag delegerat till områdeschefen, och bereds med stöd av sakkunniga inom verksamheterna Estrad Norr och Kulturutveckling. De kulturstöd som föreslås i Region Jämtland Härjedalens regler och villkor för regionala kulturstöd ryms inom samma ram som tidigare stöd, förutom Filmstöd respektive Mobilitetsstöd för yrkesverksamma inom bild- och formkonstområdet, där medel avsätts inom ram för Filmpool respektive Bildkonsten.

Regionala utvecklingsnämndens presidium har fungerat som styrgrupp under revideringsarbetet. Samråd har skett med medarbetare inom de interna verksamheterna Estrad Norr och Kulturutveckling samt med föreningar, studieförbund och yrkesverksamma kulturskapare.

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafik: 2022-11-03

Protokoll regionens samverkansråd: 2022-10-03

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview