Möte 2025-05-13

Tid för justering: 14 maj

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Information från regionens samverkansråd 
• Information från kurser/konferenser/nätverk 

• Läget i organisationen 
• Månadsrapport mars 
• Grundläggande granskning av Regionala utvecklingsnämnden 2024 (RS/390/2025)

• RAM Cirkulär ekonomi 
• RAM Internationell konkurrenskraft 
• Stärkt regional kapacitet inom kommersiell service 
• Samspel63 

Ärendet kommer kompletteras med underlag

I Regional plan för bredband 2023-2025 (RUN/269/2022), fastställd av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 185, framgår att uppföljning av bredbandsmålen samt de insatser som genomförts årligen ska följas upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj.

I planen beskrivs vikten av bredband samt bredbandsmålen. Bredbandsmålen är:

• 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025.
• 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2025. 
• 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025.
• Tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.
   

Vid den senaste kartläggningen, 1 oktober 2024, hade 91 % av länets hushåll och 88 % av länets företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffror för hela landet var 98 % respektive 96 %.

Avseende målet med tillgång till mobila tjänster hade i oktober 2024 89 % av områdena där man normalt sett befinner sig i länet tillgång till mobila tjänster som uppfyller kraven i 2023-målet. Rikssnittet låg år 2024 på 96 %.

Orsaken till att bredbandsmålen ännu inte uppnåtts och att marknaden inte bygger i den takt som krävs är flera. Det är visserligen ett par år kvar innan målet för fast bredband ska vara uppfyllt men framför allt beror det på att ekonomiska resurser för att bygga bredbandsnät i den takt som behövs saknas. Även andra orsaker finns vilka beskrivs närmare i uppföljningsrapporten.

Prognosen för bredbandsmålen är att de inte kommer att nås utifrån nuvarande utbyggnadstakt. 

För att nå målen behöver tillgängliga stöd utnyttjas maximalt men nya riktade stödmedel behövs sannolikt också till geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är alltför hög för ett företag eller hushåll.

För 2025 har regeringen avsatt 800 miljoner kronor i stöd för bredbandsutbyggnad i landet via PTS-stödet och fram till och med 2027 ytterligare 1,6 miljarder kronor. Dock är det fortfarande väldigt oklart hur stor del av dessa stödmedel som kommer Jämtlands län till godo. 2024 tilldelades projekt i länet 65 Mkr i stöd.

Stödsystemet bygger idag på konkurrens mellan ansökningar och aktörer och vid en sådan konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer stöd ges till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. Och stor del av Jämtlands läns yta är just sådana områden. Om dessa stödmedel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna på nationell nivå intensifieras.

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2025: Regional plan för bredband 2023-2025, daterad 2025-04-17.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). Enligt förordningen har regionen ansvaret att årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens utpekade kulturområden. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 (RS/555/2023).

Redovisningen till staten enligt Kulturrådets riktlinjer är en löpande årlig uppföljning i form av data som redovisas i den nationella Kulturdatabasen. Tillsammans med verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser utgör detta regionens redovisning till myndigheten. Redovisning till staten ska finnas tillgängliga i Kulturdatabasen den 8 maj 2025. Region Jämtland Härjedalen har fått förlängd redovisningstid till 14 maj. Kulturrådet hämtar redovisningar och data direkt från Kulturdatabasen.

Region Jämtland Härjedalen erhöll totalt 41 538 000 kronor i statsbidrag genom kultursamverkansmodellen för verksamhetsåret 2024. Motsvarande regionbidrag till kultursamverkansmodellens verksamhetsområden var 51 768 000 kronor. Den totala omsättningen inom kultursamverkansmodellen var knappt 172 000 000 kronor. Kultursamverkansmodellens verksamheter i länet är enheterna Estrad Norr och Kulturutveckling inom Region Jämtland Härjedalen, Stiftelsen Jamtli, Föreningsarkivet i Jämtlands län, Riksteatern J/H och kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD). Dessa verksamheter sysselsatte 140,1 årsarbetskrafter, i nivå med föregående år.

Totalt antal föreställningar och övriga aktiviteter inom kultursamverkansmodellens verksamheter uppgick under året till 3 950 stycken och nådde totalt 314 468 personer varav 153 911 var besök på Jamtli. Av dessa var 39 % barn och unga. Detta är en ökning i så väl aktiviteter som nådda personer från föregående år även om antalet barn och unga minskar något. Estrad Norr redovisar totalt 403 scenkonstföreställningar varav 222 stycken till barn och unga. Dessa nådde en publik på drygt 30 000 vilket är något färre än föregående år. Kulturutvecklings verksamheter uppgick till 530 stycken varav 216 för barn och unga. Dessa verksamheter nådde drygt 18 000 deltagare i främjandeaktiviteter.

Uppföljningen noterar en förhållandevis god måluppfyllelse där alla kommuner har nåtts av utbudet. Även om det totala utbudet har ökat noteras en generell minskning i flera kommuner samt en minskning i utbud för barn och unga, inte minst inom Estrad Norr. Orsaken till minskningen är framför allt att Estrad Norr varierar sin produktion för barn och unga över tid. De senaste åren har dessutom föreställningen om Lapp-Nils tagit en stor andel av produktionen samt att verksamheten har haft en större del offentliga produktioner. Dessutom har man gjort särskilda insatser på barn med komplexa funktionsvariationer vilket är en viktig men resurskrävande målgrupp. Estrad Norr har också medvetet minskat sin verksamhet på grund av arbetsmiljöaspekter relaterat till både lokalförutsättningar samt personal. När det gäller kommunernas köp av utbud så varierar det mycket, där vissa kommuner har minskat avsevärt medan andra kommuner har ökat sina köp. Riksteatern har ökat sin publik med barn och unga från föregående år med nästan 20 % (drygt 850 barn).

En fortsatt dialog med kommunerna samt bibehållen eller ökade prioriteringar på civilsamhällets organisationer, barn och unga och ett breddat deltagande är nödvändigt för att fortsatt behålla och utveckla tillgängligheten och ett brett kvalitativt kulturutbud i hela länet. En samlad redovisning av den regionala kulturverksamheten för verksamhetsåret 2024 presenteras i rapporten Uppföljning av regional kulturverksamhet 2024.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag vad det skulle innebära att kommuner och regioner ges ett ökat inflytande vad gäller flyglinjer med allmän trafikplikt utifrån två sätt;
1) dels genom möjlighet att utöka kraven i den allmänna trafikplikten för de statliga linjerna,
2) dels genom möjlighet att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke statliga, linjer.

Några av de grundläggande förutsättningarna i uppdraget är att kommuner och regioner ska ta fullt kostnadsansvar för det kompletterande utbudet och att hanteringen ska vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning. Trafikverkets förslag innebär att kommuner och regioners ökade inflytande avseende den allmänna trafikplikten hanteras i två separata processer.

Om en kommun eller region har behov av att utöka kraven i trafikplikten för det statliga utbudet av flyglinjer utöver statens grundutbud, exempelvis i form av fler stolar eller turer, hanteras detta inom ramen för Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Kommunen eller regionen kan i samband med Trafikverkets remissförfarande avseende utredningen ansöka om utökade krav. Utökningen måste vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning och får inte medföra negativ påverkan på det statliga utbudet av flyglinjer. Om Trafikverket bedömer att det är möjligt att utöka kraven i den allmänna trafikplikten på det sätt som kommunen eller regionen föreslår beräknar verket vilken kostnad ändringen medför. Därefter tar kommunen eller regionen ställning till om den har förutsättningar att ta kostnaden och ingå avtal om medfinansiering med Trafikverket.

Om en kommun eller region har behov av att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke-statliga, flyglinjer så föreslås att detta inte knyts till Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Detta föreslås istället att hanteras löpande när kommunen eller regionen bedömer att behov uppstår. Trafikverket föreslår att beslut om allmän trafikplikt fattas av Trafikverket även för dessa linjer. Trafikverket prövar om förslaget är lämpligt och om det är förenligt med EU:s lufttrafikförordning. På dessa linjer föreslås en möjlighet att överklaga Trafikverkets avslag till regeringen. Kommuner och regioner ges befogenheter att själva upphandla och ingå avtal om trafik, vilket är väl i linje med grundförutsättningen för uppdraget att kommuner och regioner ska ta fullt kostnadsansvar. Förslaget medför ökade administrativa kostnader för Trafikverket.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att tillsammans med en rad andra aktörer lämna synpunkter på remissversionen. Eventuella synpunkter ska vara Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 30 maj 2025.

Ett förberedande projekt kring strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet har genomförts för att ta reda på förutsättningar, behov och efterfrågan inom Region Jämtland Härjedalen och länet. Målet har varit att ta fram förslag på Region Jämtland Härjedalens viljeinriktning för arbete med regional strategisk planering framöver. Förslag på viljeinriktning har nu tagits fram för beslut.

Projektet, som har gått under namnet Strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet - förberedande steg, har genomförts under perioden januari-maj 2025. Finansieringen för projektet kommer från Tillväxtverket med medfinansiering från statliga medel för regionala utvecklingsåtgärder (anslag 1:1). Projektet grundar sig i ett regeringsuppdrag som ett antal myndigheter har fått med målet att öka regionernas förutsättningar att kunna utgå från ett helhetsperspektiv och ta tillvara synergier i det regionala utvecklingsarbetet utifrån ett territoriellt perspektiv. Det förberedande projektet är ett steg inom regeringsuppdraget inför möjligheten för regionerna att söka pilotprojekt för utveckling av kunskap, metoder och arbetssätt samt framtagande av analys- och kunskapsunderlag framöver. 

Det förberedande projektet har haft förbestämda ramar från Tillväxtverket kring vad som ska göras. Projektet har gått ut på att kartlägga, förankra och sprida kunskap kring vad regional strategisk planering är samt identifiera förutsättningar och behov som finns inom Region Jämtland Härjedalen och länet idag med syfte att stärka kapaciteten för att arbeta med god samhällsplanering i Jämtlands län. Inom projektet har dialoger och möten genomförts internt inom Region Jämtland Härjedalen samt tillsammans med länets alla kommuner, länsstyrelsen och kommunförbundet. 

Det förberedande projektets mål har varit att ta fram Region Jämtland Härjedalens viljeinriktning för arbete med strategisk planering framöver. En viljeinriktning handlar inte om att fastställa en färdig modell eller arbetssätt, utan mer om att identifiera vilka steg som är önskade härnäst. Förslagen på viljeinriktning grundar sig i de dialoger och möten som genomförts inom projektet, internt inom regionen som organisation och externt med aktörer i länet. Utöver en informationspunkt vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 18 februari 2025 har även en avstämning skett med nämndens presidium den 18 mars kring projektets framfart och tidiga förslag till viljeinriktning. Förslagen på viljeinriktning är formulerade i fyra punkter. Projektets bakgrund, genomförande och resultat har sammanställts i en projektrapport som utgör ett underlag och ett stöd till eventuellt fortsatt arbete framöver. 

Projektet har synliggjort att det finns en efterfrågan på att Region Jämtland Härjedalen tar en roll inom den strategiska planeringen i länet, vilket regionen idag inte har gjort. En sådan roll kan komplettera andra aktörers roller och skapa mervärden för utvecklingen i länet utan att regionen tar någon annan aktörs ansvar. Vidare efterfrågas att Region Jämtland Härjedalen utvecklar det "rumsliga perspektivet" kopplat till det regionala utvecklingsarbetet, det vill säga, att regionen arbetar med tydligare geografiska perspektiv. En vidare beskrivning av begreppen rumsligt perspektiv samt strategisk planering finns i projektrapportens kapitel 2. 

En ytterligare slutsats som kan dras är att det önskas att Region Jämtland Härjedalen ser till att det finns resurser med samhällsplaneringskompetens utifrån flera syften. Dels för att samla och utveckla det strategiska planeringsarbetet på regional nivå tillsammans med kommunerna och relevanta aktörer i länet, dels för att samla och utveckla det interna arbetet med strategisk planering inom Region Jämtland Härjedalen som organisation. Ett fortsatt arbete och utveckling kan och bör göras tillsammans med kommunerna och andra relevanta aktörer. 

Region Jämtland Härjedalens viljeinriktning för det fortsatta arbetet med strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet föreslås vara:

• Region Jämtland Härjedalen vill inleda ett arbete med strategisk planering i syfte att stärka det regionala utvecklingsarbetet genom att komplettera andra aktörers arbeten och skapa mervärden för länets utveckling.
• Region Jämtland Härjedalen vill utveckla det rumsliga perspektivet i Region Jämtland Härjedalens arbete med regional utveckling. 
• Region Jämtland Härjedalen vill utveckla arbetssätt och modeller kring regional strategisk planering, internt inom den regionala organisationen och externt tillsammans med kommuner och andra relevanta aktörer.
• Region Jämtland Härjedalen avser söka lämpliga projekt för att föra arbetet framåt. 

Ung Företagsamhet (UF) är en politisk obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achieventment. Sedan 1980 har man utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF företagande. Sedan 2010 arbetar organisationen även på grundskolan. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. 

UF:s verksamhet har starka kopplingar till Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS, Jämtlands län 2050), smart specialisering (Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027) smt mål och långsiktiga prioriteringar. UF har en bred förankring lokalt och bedriver i dag verksamhet i samtliga av länets åtta kommuner. 

Förslaget samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Ung Företagsamhet Jämtland ska stärka UF:s möjligheter att fortsatt bedriva en framåtsyftande verksamhet i länet. Medlen ska bidra till en än bättre regional teckning i länet och utveckla verksamheten i de delar av länet där den behöver stärkas ytterligare. 

Under de tre senaste åren har UF tack vare det verksamhetsstöd på 300 000 kr per år de haft från Region Jämtland Härjedalen framgångsrikt arbetat med att etablera kontakt med skolor och lärare i länets alla kommuner. De har haft stor framgång i att engagera lärare att arbeta med det arbetsmaterial inom Entreprenörskap som UF tillhandahåller. 

Idag arbetar 30 % av länets lärare med Entreprenörskap med stöd av UF´s material och deras insatser för att träna och motivera länets lärare. Målsättningen med att söka ett utökat stöd är att kunna fortsätta detta arbete i hela länet och öka andelen lärare som arbetar med Entreprenörskap i sina klasser till nära 50 %. 

Genom samverkansavtalet åtar sig Region Jämtland Härjedalen att stödja Ung Företagsamhet i Jämtland med ett årligt servicebidrag på 300 000 kr, under periden 2025-07-01 till 2028-06-30. 

IUC Jämtland Härjedalen AB inkom den 17 februari 2025 med en ansökan om 796 540 kronor i medfinansiering till projektet Förstudie-Inventering för en hållbar och lönsam industriell utveckling i Jämtlands län. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 september 2025 till 31 augusti 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska Regionala utvecklingsfonden med 531 026 kronor.

Förskott är sökt med 398 270 kronor.

Reviderad ansökan finns bilagd i ärendet.

Förstudien syftar till att kartlägga behov och framtida önskat läge hos industriella och industrinära små och medelstora företag i Jämtlands län. Industrin står inför stora förändringar i spåren av den gröna nyndustrialiseringen, CSRD (Corporate Sustainable Reporting Directive), NATO och EU:s industripolitik inom arbetet att skapa ett robust och autonomiskt EU. Syftet är att förstå hur länets SME påverkas i en global kontext och vilka resurser de behöver för att stärka sin framtida konkurrenskraft och hållbarhet. Genom företagsanalyser och fördjupade intervjuer med företagare och beslutsfattare vill förstudien ta fram en detaljerad och övergripande bild av det nuläget och hur länets Industri SME kan stärkas. Analysen kan komma att omfatta områden som resursoptimering, konkurrenskraft, hållbar utveckling, teknologiska framsteg och nya kravdirektiv. Liknande förstudier genomförs i Norrbotten och Västerbotten vilket medför att de kan skapas en sammanhållen bild av industriföretagen i Norra Sverige.

På kort sikt ska denna förstudie därför leda till:

-Att det finns en uppdaterad och samlad bild över de specifika behov som länets industri och industrinära företag har idag för att bli relevanta och konkurrenskraftiga i de globala värdekedjorna utifrån de omvärldsfaktorer som idag påverkar branschen.

-Att den samlade bilden baserad på datainhämtning och analys har gett målgruppen en ökad kunskap och förmåga att möta de framtida kraven och förväntningarna som uppstår i värdekedjorna utifrån makrohändelser såsom de skärpta hållbarhetskraven och CSRD:s påverkan även för mindre företag.

-Att det finns en framtagen nulägesanalys där nuvarande styrkor och svagheter hos de industri- och industrinära företagen synliggöras och där den insamlade datan och analysen av detta kan stödja målgruppen i arbetet med att identifiera åtgärder för att överbrygga dessa.

-Att det framtagna kunskapsunderlaget kan ligga till grund för ett eller flera kommande genomförandeprojekt som möter det behov som målgruppen och även indirekta målgrupper adresserar via denna förstudie.

På lång sikt förväntas länets industri- och industrinära företag bli bättre förberedda för att hantera och anpassa sin verksamhet utifrån förändrade krav från omvärlden.

Legala förutsättningar för stöd
Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Förskott kan beviljas utifrån att IUC Jämtland Härjedalen är en mindre organisation med begränsade ekonomiska resurser. Hos Region Jämtland Härjedalen sker löpande utbetalningar under projektperioden medan Tillväxtverket tillämpar klumpsumma med utbetalning av hela beloppet efter att förstudien godkänts, vilket medför ytterligare påfrestning på likviditeten.

Strategisk
Projektet bidrar till att genomföra den nationella strategin för hållbar regional utveckling i Jämtland Härjedalen genom att den fokuserar på de SME som finns i Jämtland Härjedalen och de behov och utmaningar de står inför i den snabba omställning som sker.

Projektet ligger i linje med Regionala utvecklingsstrategin och det övergripande målet:
”Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet.” Projektet stöder långsiktig prioritering 3.3 Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet då projektet identifierar nya behov som industriföretagen måste förhålla sig till för att kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga och bidra till utvecklingen av industrin och näringslivet i Jämtland Härjedalen.

Sammanfattande bedömning av ansökan
Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program – 1 förstudierapport

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2026.

Torsta AB inkom den 12 februari 2025 med en ansökan om 5 863 907 kronor i medfinansiering till projektet SPRINT. Projekttiden är 1 september 2025 till 31 december 2025. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Regionala europeiska utvecklingsfonden med 3 909 274 kronor.

En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.

Många små- och medelstora företag i Jämtlands län saknar kunskap om strategier för smart specialisering (S3) och hur dessa kan främja innovation. Begränsade kopplingar till innovationssystemet, låg digital mognad och otydliga roller i värdekedjorna kan hämma företagens utveckling och integrering i värdekedjor och marknader. SPRINT stärker företagens förståelse för smart specialisering genom information, mobilisering och insatser som främjar samverkan, innovation och digitalisering inom styrkeområdet Jord, skog och vatten.

Projektet SPRINT mobiliserar och informerar företag i Jämtlands län om smart specialisering för att öka deras deltagande inom styrkeområdet Jord, skog och vatten. Projektet fokuserar på kunskapsöverföring för att underlätta företagens deltagande inom styrkeområdet. Genom direkta insatser får de bättre förutsättningar att integreras i värdekedjor och utveckla sin innovationskapacitet. SPRINT identifierar företagens behov och tillväxthinder, kartlägger värdekedjor och skapar möjligheter för ny utveckling.

Genom att möta och kartlägga 200 företags behov och befintliga flaskhalsar för tillväxt, utveckling och innovation stödjer projektet den smarta specialiseringen och bygger kapacitet för grön omställning, industriell omvandling, entreprenörskap och skapar nya möjligheter för regionala och internationella samarbeten. Projektet stärker företagens kunskaper och färdigheter och ökar engagemanget i S3-processen och främjar samarbeten mellan företag, forskningsinstitutioner och andra aktörer.

På kort sikt syftar projektet SPRINT till att öka medvetenheten och kunskapen om smart specialisering bland små- och medelstora företag i Jämtlands län, särskilt inom styrkeområdet Jord, skog och vatten. Minst 200 företag ska genom informationsinsatser och direkta företagsbesök få en bättre förståelse för deras plats i värdekedjor, tillgång till forskningssamarbeten, och möjligheter att bidra till grön omställning och industriell utveckling.

Projektet kommer att utveckla och testa evidensbaserade metoder för att stärka företagens förmåga att identifiera flaskhalsar och utvecklingsmöjligheter i sina verksamheter. Detta sker genom uppsökande företagsbesök och resulterar bland annat i digitala utbildningsmoduler för att uppnå effekter på medellång sikt.

På lång sikt ska projektet bidra till att förbättra innovationssystemet i Jämtlands län och stärka regionens hållbara konkurrenskraft. Genom att ha byggt upp kapacitet och starkare samarbetsstrukturer mellan företag, forskningsinstitutioner och offentliga aktörer kommer fler företag att kunna utveckla, skala upp och kommersialisera innovationer inom sina respektive branscher. Regionens företag blir mer motståndskraftiga och anpassningsbara till framtida förändringar, exempelvis teknologiska skiften, marknadsförändringar eller klimatrelaterade utmaningar. Detta leder till ökad sysselsättning, starkare företag och ett mer hållbart och diversifierat näringsliv i Jämtlands län.

Företagens ökade deltagande i internationella samarbeten och exportmarknader förväntas också bidra till ökad ekonomisk tillväxt och en mer robust regional ekonomi. Genom att ta bort flaskhalsar och bygga strukturer för långsiktig innovation kommer Jämtlands län att etablera sig som en ledande region inom hållbar utveckling, grön omställning och smart specialisering.

Målgruppen är små och medelstora företag.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategiskt prioriterad, projektet ligger i linje med både nationella och regionala mål, stärker ett prioriterat styrkeområde, främjar grön omställning och innovation samt bidrar till en långsiktig hållbar utveckling och ökad regional konkurrenskraft.

Projektet SPRINT bedöms bidra till Sveriges genomförande av den nationella strategin för hållbar regional utveckling 2021–2030. Genom att stärka företagens koppling till smart specialisering inom styrkeområdet Jord, skog och vatten bidrar projektet till att främja innovation, hållbar omställning och nya samarbeten mellan företag, akademi och offentlig sektor. Särskilt tydligt är kopplingen till strategins områden innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet, eftersom projektet syftar till att stärka företagens innovationskapacitet, förbättra deras konkurrenskraft och främja samverkan mellan olika aktörer. Projektet adresserar även kompetensutveckling genom kunskapsöverföring och arbetar med digitala utbildningsmoduler för företagen.

Projektet ligger i linje med Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS) 2050 och program för smart specialisering särskilt inom styrkeområdet Jord, skog och vatten. Genom att stärka företagens innovationskapacitet, skapa förutsättningar för grön omställning och förbättra samarbetet mellan företag, akademi och offentliga aktörer, bidrar projektet till att utveckla regionens konkurrenskraft och hållbara tillväxt. Projektet stärker bredden inom styrkeområdet genom att brett stärka företagskompetens och kapacitet.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag, 200 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2029.

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET I JÄMTLANDS LÄN inkom den 15 februari 2025 med en ansökan om 2 662 224 kronor i medfinansiering till projektet Resiliens på Tvers. Projekttiden är 1 juli 2025 till 30 juni 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Interreg Sverige Norge med 5 166 984 kronor samt egen kontantfinansiering med 120 000 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektet Resiliens på Tvers stärker den gränsöverskridande livsmedelsberedskapen genom att utveckla cirkulära affärsmodeller och främjar samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag. Genom att identifiera resursflöden, adressera gränsbarriärer och höja kunskapen om cirkulär ekonomi skapas förutsättningar för en mer hållbar och resilient livsmedelsförsörjning i regionen. Med bred förankring i forskning, näringsliv och offentlig sektor ska projektet bidra till stärkt matsäkerhet och klimatanpassning.

Projektets övergripande mål är att genom gränsöverskridande samarbete mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag utveckla och implementera cirkulära affärsmodeller för en mer robust och hållbar matförsörjning. Projektet ska identifiera hinder och möjligheter, skapa nya samverkansmodeller och bidra till en mer resilient regional matproduktion.

På kort sikt ska projektet utveckla kunskap om hur regioner kan använda cirkulär ekonomi och på så vis få ökad robusthet och beredskap i matvärdekedjan, samt stärkt samarbete mellan aktörer i Jämtland Härjedalen och Trøndelag. Utveckla en detaljerad kartläggning av insatsvaror och restflöden i livsmedelsvärdekedjan och identifiera möjligheter för företags-/resurskopplingar och industriella symbiosnätverk mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag. Identifiera existerande gränshinder som står i vägen för cirkulär ekonomi och livsmedelssäkerhet mellan Norge och Sverige och ta fram konkreta förslag till lösningar på lösningar samt utveckla strategier för hur en cirkulär livsmedelsvärdekedja kan bidra till kommunal beredskap, inklusive försörjningsbalanser över regionerna.

De förväntade långsiktiga resultaten är en starkare livsmedelsberedskap genom lokal och regional försörjning samt en ökad cirkulär ekonomi i livsmedelssektorn. Minskad klimatpåverkan genom effektivare resursutnyttjande samt ökad robusthet både i fråga att möta klimatförändringar och andra typer av hot i och med geopolitiska förändringar och en bättre samverkan mellan Norge och Sverige för matsäkerhet. På lång sikt bidrar projektets många mötesplatser där projektets framtagna modeller, beslutsunderlag och beräkningar diskuteras att attityder, regelverk och riktlinjer kan ändras mot en mer resilient matvärdekedja. Målgruppen är små och medelstora företag.

Hushållningssällskapet kommer i projektets genomförande samverka med Härjedalens kommuns planerade projektet ”Cirkulär livsmedelsförsörjning” RUN/142/2025, där projektägarna kommer att vara delaktiga i varandras referensgrupper."

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet bedöms vara strategiskt prioriterat.
Projektet "Resiliens på Tvers" bedöms att bidra till genomförandet av den nationella strategin för hållbar regional utveckling 2021–2030. Projektet adresserar flera av de samhällsutmaningar som strategin lyfter fram, särskilt inom områden som livsmedelsberedskap, klimatomställning och gränsöverskridande samverkan. Den har en tydlig koppling till två av strategins fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet samt likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet. Genom att utveckla cirkulära affärsmodeller för en mer hållbar och robust matförsörjning främjar projektet innovation inom livsmedelssektorn. Det stärker också entreprenörskap och skapar nya samarbetsformer som kan gynna företag i hela matvärdekedjan. Projektet riktar sig till offentlig sektor men involverar även näringsliv, forskning och politiska aktörer, vilket breddar effekten och stärker kapaciteten för innovation och förnyelse i regionen. Genom att förbättra livsmedelsberedskapen bidrar projektet till en ökad robusthet i samhällsfunktionerna, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för boende, arbete och välfärd, särskilt i mer utsatta landsbygdsregioner.

Projektet ligger i linje med Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi och knyter an till styrkeområdet Jord, skog och vatten. Det stärker även kopplingen till regionens ambitioner inom hållbar energi och den regionala mat- och livsmedelsstrategin. Genom sitt fokus på att utveckla cirkulära flöden och skapa nya affärsmöjligheter inom livsmedelssektorn bidrar projektet till att både bredda och fördjupa regionens styrkeområden. Det skapar också förutsättningar för innovation och kunskapsöverföring som kan bidra till spetsutveckling inom livsmedelsberedskap.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag, 40 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 augusti 2028.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening inkom den 14 februari 2025 med en ansökan om 1 961 306 kronor i medfinansiering till projektet SPARK, Social Innovation och lokala partnerskap resilient kooperation. Projekttiden är 1 september 2025 till 31 december 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 1 307 537 kronor.

Projektet har sökt förskott med 200 000 kronor.

En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.

Projektet syftar till att stärka 100 företag inom den sociala ekonomin genom digitala lösningar för effektmätning och finansiering. Genom informations- och inspirationsmöten i åtta kommuner ökar företagens kunskap om hur digital teknik kan bidra till hållbar utveckling, stärkt konkurrenskraft och socialt värdeskapande. Projektet stödjer smart specialisering och strukturomvandling genom att sprida insikter från projekt ELIM. Det möter behov av kapitaltillgång, affärsutveckling och social innovation. Genom samarbeten med kommuner, företagsnätverk och rådgivare skapas mötesplatser för företag i glesbygd. Projektet bidrar till FN:s mål för hållbar industri, innovation och jämställdhet samt stärker företagens roll i den gröna och digitala omställningen.

På kort sikt ska företag inom den sociala ekonomin få bättre förutsättningar att mäta och kommunicera sina effekter samt att navigera i finansierings- och upphandlingsprocesser.

På lång sikt ska sociala entreprenörer öka sin förmåga att attrahera finansiering och delta i upphandlingar, vilket leder till att fler sociala innovationer utvecklas och kommersialiseras. Genom att tillgängliggöra verktyg för effektmätning av socialt och samhällsekonomiskt värdeskapande hos företag, stärks förmågan för hållbar företagsutveckling. Målgruppen är sociala företag samt små och medelstora företag.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening söker förskott med 200 000 kronor. Coompanion är en mindre aktör med begränsad likviditet så kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

Strategisk
Projektet SPARK (Social Innovation och Lokala Partnerskap – Resilient Kooperation) föreslås prioriteras för medfinansiering.

Projektet kan kopplas till visionen i RUS samt till styrkeområdet Digitala Lösningar, där det bidrar till bredd och möjliggör potential för en spets. Det går i linje med Program för Smart specialisering och de potentialer och utvecklingsmöjligheter som nämns där gällande att införa system, modeller och metoder som använder strategiska data som resurs – för att dessa system/modeller/metoder ska kunna nyttogöras och användas behövs gemensam förståelse och kompetens för dessa.

Projektet har en tydlig koppling till den nationella strategins områden, särskilt när det gäller inkluderande utveckling och social hållbarhet. Det kan bidra till attraktiva livsmiljöer, stärkt kompetensförsörjning och en mer diversifierad arbetsmarknad.

Projektet SPARK har potential att bidra till en långsiktig hållbar regional utveckling genom att stärka social innovation och samverkan mellan lokala aktörer. Det tillför något nytt genom att fokusera på resilienta och inkluderande kooperativa lösningar. Det kan stärka civilsamhället, socialt företagande och inkludering, vilket på lång sikt kan öka både ekonomisk och social hållbarhet i regionen. Projektet har tydliga synergier med, och kopplingar till, befintliga satsningar inom social innovation. Detta gör att projektet kan bygga vidare på existerande nätverk och förstärka befintliga strukturer.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag, 100 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2029.

Östersunds Kommun inkom den 17 februari 2025 med en ansökan om 871 636 kronor i medfinansiering till projektet Cirkulär Outdoor Hub. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 20 juni 2025 till 19 april 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska Regionala utvecklingsfonden, med 581 091 kronor.

Reviderad ansökan bifogas ärendet.

Syftet med förstudien är att utforska ett koncept för en cirkulär Outdoorhub i Jämtland Härjedalen, vilket ska främja samarbete mellan små- och medelstora företag inom outdoorbranschen med syftet att skapa flera cirkulära affärsmodeller. Detta kommer att göras genom undersökning av vilka outdoorföretag som finns i länet, vilka behov företagen har och vilka cirkulära affärsmodeller som kan passa. Målgruppen kommer involveras i dialogmöten, workshops och fokusgrupper för att diskutera behov och idéer kring cirkulär ekonomi. Utifrån resultaten från dialoger och workshops kommer ett koncept för en fysisk eller digital plattform för outdoorhub tas fram.

Målen på kort sikt är att ta reda på följande:
-Vilka aktörer som finns i Jämtland Härjedalen inom outdoorbranschen?
-Vilka behov och utmaningar har de lokala bolagen kopplat till cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller?
-Vilka materialflödena (in och ut) har de bolagen?
-Vilka cirkulära affärsmodeller och samarbetsformer som passar den här målgruppen.

Målen på lång sikt är att cirkulära affärsmodeller etableras i stor skala inom outdoorföretagen i Jämtland/Härjedalen, vilket ska leda till att minska resursförbrukning och avfall. Företagen ska kunna öka sin konkurrenskraft genom anpassning till en mer hållbar marknad. Jämtland/Härjedalen kan bli en förebild inom cirkulär ekonomi i outdoorbranschen.

Målgrupp för projektet är små och medelstora företag.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet är inte prioriterat för medfinansiering.

Hållbarhet och ökad resurseffektivitet är prioriterade områden att arbeta med inom exempelvis textilbranschen, vilket också framgår i den nationella strategin för hållbar regional utveckling och den Regionala utvecklingsstrategin. Inför projektansökan hade det varit nödvändigt med en bättre omvärldsanalys, vilket skulle ha förhindrat att förstudien syftar till att utreda redan kända områden och kunnat bidra till den utveckling som sker i länet.

Strategisk dialog har förts med Mikael Bäckström, professor och chef för Mittuniversitetet avdelning för Sporttech och Outdoor samt Maja Blomqvist, enheten för kulturutveckling vid Region Jämtland Härjedalen och tidigare projektledare för SMICE, Samskapande Mittnordisk Innovations-arena för Cirkulär Ekonomi, (RUN 458/2016). Bedömningen av detta projekt har varit i stort sett samstämmig, oberoende av varandra. Projektet bedöms ha behövt ett grundligare förarbete av vad som redan har gjorts inom Outdoor. Om projektet byggt vidare på de resultat som redan tagits fram i andra projekt och den verksamhet som MIUN bedriver skulle projektet legat mer i framkant av den utveckling som sker inom outdoor i länet. Projektet brister även i nödvändig förankring hos aktörer och företag, vilket är av stor vikt för att uppfattas som relevanta, lyhörda och skapa engagemang och deltagande vid projektets aktiviteter.

Noder och samverkansytor finns redan i länet där exempelvis Mittuniversitetet är en viktig part, många av företagen är och verkar på nationella och internationella marknader och ingår redan i både lokala, nationella och internationella nätverk.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen avslag på ansökan.

Destination Östersund AB inkom den 16 februari 2025 med en ansökan om 278 537 kronor i medfinansiering till projektet Platsutveckling i Östersundsnära tätorter. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 augusti 2025 till 31 mars 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Bergs-, Krokoms-, Ragunda- och Bräcke kommun med 25 000 kronor vardera i form av bidrag i annat än pengar. Fastighetsägarna Mittnord och Kommunförbundet Jämtlands län finansierar med 5000 kronor vardera, även dem bidrag i annat än pengar. Kontant finansiering kommer från Destination Östersund AB med 40 000 kronor och Tillväxtverket genom Europeiska regionalfonden med 185 689 kronor. 

En reviderad ansökan inklusive budget finns bilagt i ärendet. 

Destination Östersund AB beskriver i ansökan att som en effekt av de etableringar som planeras i Östersund kommande år förväntas fler lockas av att bosätta sig i tätorter i kommunerna runt om Östersund. I kranskommunernas tätorter runt om Östersund finns behov av att stärka företagssamverkan kring platsutveckling och attraktionskraft. Nuläget i de olika kommunerna ser olika ut, men gemensamt är att alla arbetar med ökad attraktion och inflyttning som drivs på av etableringarna i Östersund men att alla har behov av att förstärka företagssamverkan kring platsutvecklingsarbetet. Tänkt urval av tätorter att jobba med i förstudien är Hackås, Oviken, Krokom, Pilgrimstad, Bräcke och Stugun. 

I ansökan uttrycks att det finns behov av att få en mer samlad överblick av respektive tätorts nuläge och målbilder i ett platsutvecklingsperspektiv. Här behövs även olika aktörer och grupper med engagemang för platsen kartläggas. Det behövs likaså arbetas med förslag kring hur välfungerande samverksansmodeller skulle kunna se ut för respektive plats där kommun, fastighetsägare, näringsliv och föreningar drar maximal nytta av varandras resurser och handlingskraft. 

Förstudiens primära målgrupp är företagsfrämjande aktörer som samlar de företag som är engagerade i platsutveckling i respektive tätort. Detta innefattar kommunernas näringslivsavdelningar, lokala företagarföreningar och organisationer. Urvalet av tätorter är förslaget av respektive kommun och grundar sig dels i vad som kan bedömas som ett pendlingsavstånd (ca 45 min) till Östersund, samt orter där det redan är påbörjat ett arbete med tillväxt och attraktivitet, samt där kommunerna vet att det redan finns intresse bland invånarna och företagen själva att arbeta med dessa frågor. 

Förstudiens övergripande mål är att generera ett kunskapsunderlag för hur tätorterna kan arbeta med platsutveckling i syfte att stärka de lokala företagens konkurrenskraft. Följande delmål formar kunskapsunderlaget:

1. En framtagen kartläggning av nuläge, ambitioner och mål samt en sammanställning av vilka intressenter som kan engageras för respektive plats. 
2. En framtagen handlingsplan med åtgärdsförslag samt förslag för passande samverkansmodeller för respektive plats som underlättar en effektiv platsutveckling. 
3. Dokumenterande insikter från kommunöverskridande erfarenhetsmöten om möjliga samverkansinsatser framåt inom platsutveckling. 

Förstudien ska på sikt bidra till hållbar och inkluderande samverkan i de lokala företagsnätverken samt mellan kommunerna och företagsgrupper i respektive tätort. Företagen ska bli mer benägna att använda sina resurser mot gemensamma strategier och mål och använda samverkansarenor för platsutveckling. Förstudien ska leda till lokal attraktivitet och därigenom befolkningstillväxt och ökade flöden av människor. Detta ger företagen tillgång till nya kunder och marknader, utveckling och effektivisering av deras tjänster och produkter och därigenom stärkt konkurrenskraft. Resultatet från förstudien kan tas vidare i lokala projektsatsningar och/eller i regionala, kommungränsöverskridande samverkans former kring platsutveckling beroende på utfall. 

Legala förutsättningar för stöd
Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär. 

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Beslutsmotivering

Legal 
Projektet är avgränsat från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. 

Ekonomisk 
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. 

Strategisk
Projektet föreslås prioriteras för regional medfinansiering. 

Projektet tar ett samlande och samtidigt väl avgränsat grepp kring besöksnäringens påverkan på och av platsutvecklingen. Perspektivet tar fasta på östersundsnära tätorter på ett sätt som tar vara på en närmare samverkan och ett bättre både nyttiggörande av och möjliggörande till såväl pågående som planerande som ännu inte kända etableringar i det berörda området. Att nyttja potentialen på ett strukturerat sätt är något som identifierats och länge diskuterats av berörda kommuners näringslivskontor. Detta projekt bidrar med viktiga beståndsdelar för att stärka den regionala utvecklingen genom att stärka och bredda arbetsmarknadsregionen med Östersund i centrum. Det förstudien vill ta reda på och bygga samverkan kring bedöms bidra till den nationella strategin för hållbar regional utveckling, särskilt med koppling till målen Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet, Innovation och förnyelse samt Entreprenörskap och företagande i hela landet. 

Eftersom samtliga berörda kommuner saknar organisering i besöksdestinationer som annars hade kunnat hjälpa till i arbetet kopplat till platsutveckling och attraktivitet i de berörda tätorterna, så är projektet särskilt angeläget. Projektet gör inga anspråk på att belysa och ta fram kunskapsunderlag för den totala platsutvecklingen, varför det kan vara rimligt att fler samverkande satsningar görs parallellt eller som kompletterande. 

Projektet bedöms bidra med ett nytt och hos de kommunala näringslivskontoren länge diskuterat och efterfrågat, perspektiv och kunskapsunderlag på ett sätt som väl överensstämmer med målsättningen i den regionala utvecklingsstrategin. Projektet är i denna förstudieform inte att se som innovativt i någon större bemärkelse men kopplat till det regionala programmet för smart specialisering kan satsningen ses som något som i detta läge bidrar med en bas inom styrkeområdet "Upplevelser" och i viss mån även till styrkeområdet "Jord, skog och vatten". 

Sammanfattande bedömning av ansökan
Utifrån ovan sammanväga bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan. 

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
-Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program. Mål: 1

En övergripande rapport samt en bilaga vardera för sex (6) tätorterna som deltar i studien. 

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 mars 2026. 

Destination Vemdalen AB inkom den 17 februari 2025 med en ansökan om 1 879 000 kronor i medfinansiering till projektet Vinnare i längden. Projekttiden är 1 augusti 2025 till 30 september 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 1 391 210 kronor, Bergs kommun, 85 000 kronor samt Härjedalens kommun, 85 000 kronor.

En reviderad budget finns bilagt ärendet.

Projektet ska ge företag i destination Vemdalen bättre förutsättningar att växa genom att fortsatt förvalta en längdprodukt som idag hotas av nedläggning och att bygga stödstrukturer för näringslivets utveckling. Projektet ska ta fram underlag för administration och organisation av längdspåren som kan ligga till grund för ett bildande av ett spårbolag eller en ekonomisk förening vid projektets avslutande. Med längdspåret som grund ska projektet visa hur kommersiella möjligheter kan skapas och hur användande av digitala hjälpmedel, tillsammans med nya affärs- och samverkansmodeller, kan utformas för utveckling av det lokala näringslivet.

På kort sikt ska projektet ta fram underlag för administration och organisation av längdspåren som kan ligga till grund för ett bildande av ett spårbolag eller en ekonomisk förening.

Projektet ska på lång sikt utveckla en stödstruktur för besöksnäringens utveckling i destinationen genom att ta fram en längdspårsprodukt som attraherar en bred kategori av användare. Ta fram underlag för att kunna bilda ett spårbolag, alternativt en ek. förening efter projektavslut. Ökad mognad och användning av digitala stöd för att hantera längdprodukten och övrig verksamhet, samt för att skapa en öppen och tillgänglig digital struktur.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Att i projektet ta fram underlag och förutsättningar för att bilda ett bolag som ska verka på en konkurrensutsatt marknad är att betrakta som stöd till företag och kan inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken.

Ekonomisk
En genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. Projektet ska under två år bygga en administration och organisation runt längdspåren i destinationen samt utifrån redan befintlig längdprodukt bilda ett bolag. Ett behov som redan utretts i en tidigare finansierad förstudie (Förstudie spår och leder i destination Vemdalen, RUN/144/2024). Projektet uppger att dom ska hjälpa företagen genom att bygga stödstrukturer för näringslivets utveckling. Projektet har genom kompletteringsfrågor fått möjlighet att förklara hur dom ska gå till väga. Inget nytt har inkommit som styrker en nödvändig kostnad i projektets aktivitetsplan. Projektet bedöms inte kostnadseffektivt.

Strategisk
Projektet Vinnare i längden prioriteras inte för regional medfinansiering.

Projektet bedöms inte ha förutsättningar att bidra till genomförandet av den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet. Satsningen som företeelse skulle däremot kunna betraktas som avgörande för platsen och för destinationen men för att uppnå effekt och för att inte snedvrida regional konkurrens är detta projekt varken en möjlig eller effektiv väg.

Projektet kan inte anses bidra med något som idag saknas för att uppnå den regionala utvecklingsstrategin på sin övergripande nivå eller vad gäller styrkeområdet “Upplevelser” eller “Digitala lösningar”. Det finns ur strategiskt perspektiv inget innovativt och lärande att hämta ur projektet på regional nivå. Däremot, på en grundläggande nivå, är längdprodukten i Destination Vemdalen en del i länets volym, snarare än bredd inom utbudet av upplevelser. Om produkten kraftigt reduceras, påverkas volymen och enligt projektansökan är lokala företag starkt beroende av längdprodukten, men någon sådan analys av olika konsekvenser och alternativ för att skapa en robust utveckling utan produkten/kraftigt minskad produkt har inte varit föremål för sökandens undersökning. Vad gäller projektets delaktivitet kopplat till digitala lösningar skulle projektet i teorin kunna bidra till basen som bygger “digitala lösningar” men utifrån att det inte framgår i projektlogiken så är det inget som på något tillförlitligt sätt kan förväntas praktiskt. Effekten skulle också bli mycket lokal.

Den sammantagna bilden av projektet är att det avser stötta en produkt som redan finns och är etablerad på destinationen – även om nuvarande ägare inte ämnar fortsätta verksamheten. Produkten konkurrerar också på en regional marknad. Därtill är projektet att se som företagsstöttande snarare än allmänfrämjande.

Den strategiska bedömningen är att projektet – dvs som regionalt finansierat projekt - därmed inte bidrar till en långsiktig hållbar regional utveckling.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslås avslag på ansökan.

Härjedalens kommun inkom 17 februari 2025 med en ansökan om 1 939 292 kronor i medfinansiering till projektet Cirkulär livsmedelsförsörjning Härjedalen. Projekttiden är 2025-10-01 till 2027-09-30. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Regionalfonden med 1 292 862 kronor.

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att livsmedelssektorn i Härjedalen står inför utmaningar med matsvinn, ineffektiv resursanvändning och komplexa regelverk. Kommunen beskriver att matsvinn orsakar ekonomiska förluster, minskar självförsörjningsgraden och ökar miljöbelastningen. Det saknas samverkansstrukturer för att optimera resursflöden och företagen upplever svårigheter med att tolka och efterleva miljö- och avfallslagstiftning. Härjedalens kommun har en försörjningsbalans på endast drygt 4 %, vilket innebär att kommunen vid full självförsörjning endast skulle klara sig i 16 dagar per år. I denna beräkning är 25 % av producerade livsmedel förlorade i matsvinn, vilket ytterligare försvagar den lokala livsmedelsförsörjningen.

Med detta projekt ämnar Härjedalens kommun uppnå ett minskat matsvinn, ökad resurseffektivitet och stärka den lokala livsmedelsförsörjningen för en mer hållbar och cirkulär livsmedelssektor i Härjedalen.

Målgruppen för projektet är just livsmedelssektorn i Härjedalen och företagens behov av projektet har framkommit genom arbetet med den nu avslutade förstudien Förstudie industriell symbios i Härjedalen för cirkulär ekonomi RUN/581/2022, kommunens serviceplan, livsmedelsstrategi och återkommande företagsdialoger.

Projektet adresserar nämnda utmaningar genom tre insatsområden:
1. Utredning av restflöden och behovsanalys av lokala livsmedel för att identifiera matsvinn och outnyttjade resurser för symbios och affärsmöjligheter.
2. Kompetenshöjande insatser i form av seminarier och workshops för att stärka företagens kunskap om resurseffektivitet, lagkrav och cirkulära affärsmodeller.
3. Nätverksbyggande mellan företag, myndigheter m.fl. för att främja innovation.

Härjedalens kommun kommer i projektets genomförande samverka med ett flertal planerade och pågående projekt i sitt genomförande, bland annat Region Jämtland Härjedalens ”Ramprojekt Cirkulär omställning” RUN/446/2023 för att säkerställa att målgruppen får information om de möjliga företagsstöd som finns att söka. Samverkan kommer även att ske med Hushållningssällskapets planerade projekt ”Resiliens på tvers” RUN/134/2025 där projektägarna kommer att vara delaktiga i varandras referensgrupper.

Kortsiktigt mål med projektet är att ge målgruppen konkreta verktyg och kunskap för att minska matsvinn, förbättra resurseffektiviteten och anpassa sig till nya regelverk. På kort sikt förväntas projektet leda till att företag inom branschen får ökad förståelse för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi genom seminarier, workshops och nätverksträffar. De deltagande företagen kommer delta i kompetenshöjande insatser med fokus på miljö- och avfallslagstiftning, cirkulära affärsmodeller och strategier för att minska matsvinn.

Genom utredning av resursflöden och behovsanalys av lokalproducerade livsmedel får företagen insikter i vilka resurser som idag inte utnyttjas och hur de kan omfördelas eller omvandlas till nya produkter. En analys av dessa restflöden ger företag en konkret grund för att se potential och utveckla cirkulära affärsmodeller. Samtidigt främjas samarbeten mellan företag, myndigheter, branschorganisationer och forskningsaktörer genom nätverksträffar och arbetsgrupper.

På lång sikt förväntas projektet leda till en mer resurseffektiv och cirkulär livsmedelssektor i Härjedalen, där företag aktivt använder den kunskap och de verktyg de fått genom projektets aktiviteter för att minska sitt matsvinn, optimera sina resursflöden och utveckla affärsmodeller baserade på cirkulära principer. Genom att stärka näringslivets kapacitet att hantera restflöden och tolka lagkrav kommer företagen att ha integrerat mer hållbara processer i sin dagliga verksamhet, vilket resulterar i minskat avfall, lägre driftskostnader och ökad lönsamhet.

Legala förutsättningar för stöd
Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet bedöms som strategiskt prioriterat.

Projektet adresserar centrala utmaningar för livsmedelssektorn i Härjedalen, såsom högt matsvinn, låg självförsörjningsgrad och bristande samverkansstrukturer. Genom att utveckla cirkulära affärsmodeller, stärka samverkan mellan aktörer och förbättra resurseffektiviteten främjar projektet en mer hållbar och motståndskraftig livsmedelssektor i regionen.

Projektet styr tydligt mot det nationella strategiområdet innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet. Genom satsningar på cirkulära affärsmodeller och industriell symbios skapas nya affärsmöjligheter och innovativa lösningar för företag inom livsmedelssektorn. Kompetenshöjande insatser och stöd för företag att navigera i nya miljö- och avfallslagstiftningar bidrar till att stärka företagens anpassningsförmåga. Projektet har även en koppling till kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet, då det erbjuder utbildningar och stöd för att möta branschens nya krav.

I förhållande till RUS bidrar projektet till styrkeområdet jord, skog och vatten för smart specialisering. Genom att effektivisera lokala resursflöden, minska beroendet av importerade livsmedel och främja innovationer inom livsmedelsförsörjningen stärker projektet både den lokala ekonomin och regionens självförsörjningsgrad.

Sammantaget bedöms projektet vara strategiskt prioriterat för medfinansiering då det på ett konkret och innovativt sätt stärker Härjedalens omställning till en mer hållbar och resurseffektiv livsmedelssektor.

Projektet adresserar miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter genom insatser som syftar till att minska resursuttaget, främja cirkulära affärsmodeller och stärka jämställdhet och inkludering inom livsmedelssektorn i Härjedalen.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag: mål 30 st

Projektet kommer även att ta fram en rapport bestående av två analyser.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 november 2027.

Region Jämtland Härjedalen inkom den 17 februari 2025 med en ansökan om 4 570 863 kronor i medfinansiering till projektet Hållbara inköpsprocesser. Projekttiden är 1 augusti 2025 till 30 november 2028. Projektet är ett samverkansprojekt och kommer drivas tillsammans med Mittuniversitetet och Östersunds kommun. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 3 047 241 kronor.

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att en övergång till cirkulär ekonomi är avgörande för att nå Sveriges klimatmål och de globala målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, och offentlig upphandling kan vara en motor i att driva på den utvecklingen.

Region Jämtland Härjedalen beskriver i ansökan att projektet adresserar flera utmaningar i hur hållbarhetsaspekter kan inkluderas i inköpsprocesser. Genom att främja cirkulär ekonomi och hållbar upphandling minskas resursuttaget och användningen av naturresurser. Vidare framgår i ansökan att upphandlande organisationer och beslutsfattare saknar kunskap om cirkulär upphandling och hur den kan implementeras effektivt. Region Jämtland Härjedalen anser att det finns ett behov av ökad dialog och samverkan mellan offentliga organisationer och näringslivet för att främja cirkulära affärsmodeller och teknologier.

Projektet grundar sig på förstudien "Cirkulär upphandling" RUN/210/2024 i vilken Region Jämtland Härjedalen har undersökt intresset för cirkulär upphandling hos offentliga organisationer och företag i länet.

Projektet ska öka kunskapen om cirkulär upphandling genom utbildningar, workshops och informationskampanjer. Det ska främja erfarenhetsutbyte och samverkan mellan offentliga organisationer och näringslivet, samt genomföra dialoger för att identifiera behov och möjligheter. Genom coachning och handledning ska projektet stödja implementeringen av hållbara inköpsprocesser. Kartläggning och analys av nuvarande upphandlingsprocesser ska identifiera områden där cirkulära metoder kan införas. Test av arbetsmodeller och verktyg ska stödja cirkulär upphandling och främja hållbarhet och innovation.

Målgruppen för projektet är offentligt upphandlade organisationer; länets åtta kommuner, Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen och Mittuniversitetet.

Kortsiktigt mål med projektet är att målgruppen får en ökad förståelse för hållbarhet och cirkulär upphandling. Att utförda kartläggningar och analyser av nuvarande upphandlings- och inköpsprocesser kommer att identifiera områden där cirkulära metoder kan införas och ge störst effekt. Att genom coachning och handledning i användningen av modeller och effektiva arbetsmetoder kommer målgruppen kunna implementera cirkulära upphandlingsstrategier mer effektivt. Genom marknadsdialoger mellan offentliga organisationer och näringslivet skapas kunskap och förståelse för varandras behov, utmaningar och möjligheter. Målgruppen kommer att ha fått möjlighet att testa metoder och arbetssätt som kan leda till att de tillämpar miljömässigt hållbar upphandling framöver.

Långsiktigt mål med projektet är att genom att offentliga organisationer tillämpar cirkulära inköpsmetoder i större utsträckning kommer resursanvändningen att bli mer hållbar. Implementeringen av cirkulära upphandlingsstrategier kommer att leda till minskade avfallsmängder och lägre koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att uppnå klimatmålen och minska den totala miljöpåverkan. På lång sikt kan cirkulär upphandling leda till kostnadsbesparingar för offentliga organisationer genom effektivare resursanvändning och minskade avfallshanteringskostnader. Genom att ställa krav på cirkuläret i upphandlingar kommer företag att uppmuntras att utveckla nya affärsmodeller, tekniker och produkter som stödjer en cirkulär ekonomi.

Legala förutsättningar för stöd
Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional utveckling, i vilken det framgår att den offentliga sektorn spelar en viktig roll för att möta samhällsutmaningarna, ta till vara möjligheterna och hitta lösningar. Detta påverkar sektorn genom sin egen verksamhet och att vara centrala kunder för innovativa lösningar från näringslivet genom upphandling samt att sätta spelregler för andra genom policy och lagstiftning. Vidare går det att läsa i den nationella strategin att den offentliga sektorn är en viktig aktör för samverkan för systeminnovation för att möta samhällsutmaningarna i samspel mellan många olika aktörer och att insatser riktade mot offentlig upphandling kan bidra till att stärka näringslivets klimatomställning och konkurrenskraft.

I den regionala utvecklingsstrategin lyfts vikten av samhällsomställning, att vi delar och tänker cirkulärt vilket detta projekt styr mot. Projektet stödjer omställningen till en cirkulär ekonomi genom att främja hållbar resursanvändning, konsumtion och produktion. Genom att öka kunskapen om cirkulär upphandling bland offentliga organisationer, politiker och näringslivet, bidrar projektet till att fler hållbara beslut fattas vid upphandlingar och inköp.

Projektet harmoniserar med styrkeområdet Hållbar energi i programmet för smart specialisering. Genom att implementera cirkulära upphandlingsmodeller, bidrar projektet till att minska resursuttaget och användningen av naturresurser.

I beredningen av ärendet har dialog förts med projektets målgrupp. Frågor gällande projektets förankring, möjlighet till deltagande och efterfrågan av projektets insatser har skickats ut till kommunerna inklusive upphandlingskontoret på Östersunds kommun, Länsstyrelsen samt Region Jämtland Härjedalen (inköp och upphandling). Samtliga har återkopplat och 90% är positiva till projektet och gör bedömningen att de har möjlighet att delta i projektets aktiviteter.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer: mål 11 stycken

De åtta kommunerna i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen och Mittuniversitetet.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 januari 2029.

Ärendet kommer kompletteras med underlag

Härjeåns Nät AB, 556189–3198, inkom den 20 februari 2025 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till backhaulnät. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgick till 2 149 391 kronor. Godkänt kostnadsunderlag är 2 149 391 kronor. Övrig finansiering kommer enligt finansieringsplanen från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 859 756 kronor samt en egen insats på 214 939 kronor.

Investeringen avser ortsammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Härjedalens kommun för följande sträcka.

• Linsell- Ransjö

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 december 2025 till 31 december 2026.

Genom investeringen kan cirka 4 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan cirka 12 hushåll och omkring 40 fritidshus erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckan, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

Skanova AB, 556446–3734, inkom den 21 februari 2025 men en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till backhaulnät. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgick till 19 500 000 kronor. Godkänt kostnadsunderlag är 19 500 000 kronor. Övrig finansiering kommer enligt finansieringsplanen från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 7 800 000 kronor samt en egen insats på 1 950 000 kronor.

Investeringen avser ortsammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Strömsunds kommun för följande sträcka:

• Hoting- Backe
   

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 augusti 2025 till 1 augusti 2028.

Genom investeringen kan cirka 68 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan cirka 206 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckan, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

Ärendet kommer kompletteras med underlag

Den nuvarande Energi-och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2018–2019. Den presenterar mål och insatsområden för det regionala energi- och klimatarbetet och säkerställer att Jämtlands län bidrar till de globala klimatmålen och för sin del i Parisavtalet.

Med bakgrund i de nya energipolitiska målen fick Länsstyrelserna inför år 2024 i uppdrag av regeringen att se över de regionala energi- och klimatstrategierna. Under 2024–2025 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen via samarbetet i Energi- och klimatrådet. Revideringsprocessen har bland annat bestått av omvärldsbevakning, dialogmöten, workshop i samband med Klimatseminariet 2024, workshops inom Energi- och klimatrådet även samisk konsultation har genomförts med Sametinget och SSR. Förslaget till ny strategi har skickats på remiss till cirka 70 aktörer som getts möjlighet att inkomma med synpunkter på underlagt.

Vissa förändringar har gjorts i den reviderade strategin. De tidigare fem fokusområdena har blivit fyra, vilka är; Fossilfria och effektiva transporter och arbetsmaskiner, Energiplanering och energieffektivisering, Skog och mark som kolsänka och resurs samt Hållbar konsumtion och resurshushållning. Det tidigare fokusområdet Förnybar energi har blivit Energiplanering och energieffektivering, med mer fokus på energiplanering och energieffektivisering och mindre fokus på produktion av energi. I förslaget till reviderad strategi läggs mer fokus på en rättvis klimatomställning, dels med ett eget kapitel dels under varje fokusområde. Strategin har även uppdaterats med senaste statistik, samt aktuella mål på global-, europeisk- och nationell nivå. Genomförandedelen har förstärkts med en beskrivning av Energi- och klimatrådets roll.

Nuvarande målen om Fossilbränslefritt år 2030 och Minst 10 procent minskade utsläpp av växthusgaser varje år under perioden 2020–2030 kvarstår oförändrade.

Energi- och klimatstrategin är vägledande för länets energi- och klimatarbete, och bidrar till uppfyllandet av den Regionala utvecklingsstrategin. Energi- och klimatstrategin kan bland annat fungera som ett stödjande och vägledande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, såsom vid fördelning av regionala utvecklingsmedel samt andra medel, framtagande av regional transportplan samt andra strategiska regionala dokument såsom skogsprogram och livsmedelsstrategi.