Möte 2021-11-23

Sammanträdet hålls inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: 24 november kl. 12.00 (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Godsutredning (Östersunds kommun)

• UNESCO Membership Monitoring Report

• Lägesrapport: Garantiinstrument

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Aktuella frågor inom respektive verksamhetsområde
  (Kollektivtrafik, Kultur och bildning, Hållbar tillväxt)

• Uppföljning: Digital agenda (RUN/41/2021) - ärendet flyttas till decembersammanträdet

• Uppföljning: Mat- och livsmedelsstrategi Jämtlands län (RUN/40/2021) - ärendet flyttas till decembersammanträdet

• Förstudie Mobilisering för cirkulär utveckling (RUN/131/2021)

• Vägar till hållbar utveckling (RUN/174/2020)

Den 15 juni 2021, § 126, beslutade regionala utvecklingsnämnden, efter ett initiativärende från Robert Uitto (s), att utreda vilka konsekvenser en flytt av Riksarkivet från Östersund skulle innebära för den övriga regionala kulturarvssektorn samt att bjuda in representanter för Riksarkivet och Kulturdepartementet för en diskussion om vikten av myndighetens fortsatta närvaro i länet. Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) fick uppdraget att leverera en rapport med analys av eventuella konsekvenser för den regionala kulturarvssektorn vid en eventuell flytt av Riksarkivets verksamhet. Uppdraget har genomförts genom intervjuer med berörda kulturarvsverksamheter och dokumentstudier.

På en övergripande nivå går det att konstatera att utredningen bekräftar den oro som uttrycks i initiativärendet. Riksarkivet genomgår redan idag en organisatorisk förändring med principbeslut att avveckla arkivdepåer, vilket kan komma att påverka arkivbestånden i Östersund på sikt. Neddragningar har gjorts på grund av effektivitetsskäl och verksamheten inriktas i högre grad mot digitalisering. Dessutom har Riksarkivets regionala uppdrag försvagats till förmån för ett nationellt fokus. Det konstateras dock att det i närtid inte finns några planer att lägga ner verksamheten i Östersund vilket också bekräftats av riksarkivarie Karin Åström Iko i ett dialogmöte med nämndens presidium den 12 oktober 2021.

Utredningen visar däremot att den förskjutning i Riksarkivets uppdrag får avgörande konsekvenser för de ideella verksamheter som idag är nära länkade till Riksarkivet i Östersund, inte minst Jämtlands lokalhistoriker och släktforskare, Jämtlands läns Fornskriftssällskap och Föreningsarkivet i Jämtlands län, men även för den kulturarvsintresserade allmänheten. Inte minst handlar detta om en tillgänglighetsproblematik och en förtroendefråga. Om Riksarkivet flyttar sitt arkivbestånd från Östersund, i kombination med den kompetens- och resursförlust som redan idag är ett faktum på Riksarkivet i Östersund, så leder det till en försämrad tillgång till arkiven vilket i sin tur riskerar att hämma den lokalhistoriska forskningen samt det utåtriktade arbete som idag genomförs i nära samarbete med andra föreningar. Andra konsekvenser är att det försvårar det strategiska arbetet med att få besöksnäringen att använda kulturarvet som resurs. Man noterar även en minskad kapacitet i det pedagogiska arbetet riktat mot barn och unga och riskerar en minskad programverksamhet och vägledning samt långsammare digitaliseringstakt av arkivkällor.

Länet som kulturarvspedagogiskt kluster riskerar att försvagas och det ställs ökade krav på Föreningsarkivet som regional enskild arkivinstitution. Ansvarsfrågan kring enskilda arkiv är däremot inte helt utredd, varken på nationell eller regional nivå. Riksarkivet har möjlighet att ta emot enskilda arkiv, exempelvis person- och gårdsarkiv, även om det inte är ett krav. Relationsbyggandet och förtroendeskapandet när det gäller att ta emot nya arkiv utmanas dock då många arkiv riskerar att inte lämnas in på grund av att de kommer alltför långt ifrån platsen. Bevarandet av skriftligt kulturarv i länet riskerar därför att försvagas genom att enskilda arkiv har svårt att omhändertas i länet. För att motverka dessa konsekvenser skulle de ideella verksamheter som idag är beroende av Riksarkivet behöva hitta finansiering via andra kanaler och behovet av offentligt stöd skulle öka.

Sammanfattningsvis riskerar samtliga mål i den regionala kulturplanen att påverkas genom minskad tillgång till arkivmaterial. Kulturens roll för livslångt lärande försvagas genom minskat utåtriktat arbete, det strategiska samarbetet mellan arkivinstitutionerna och skolan försvåras genom minskad kapacitet för skolbesök och i utvecklandet av digitala lärresurser på regional nivå. Arbetet med att stötta kulturella och kreativa näringar (KKN) i att använda kulturarv som resurs i sin verksamhet och att främja besöksnäring genom kulturarv begränsas.

De frågor som utredningen skickar med är hur den nationella politiska nivån ser på Riksarkivets regionala uppdrag och hur det i framtiden ska regleras samt vilka ambitioner som finns gällande Riksarkivets verksamhet i förhållande till kulturpolitiska och regionalpolitiska mål. Från ett regionalt perspektiv är dessa frågor av stor betydelse då det kan ha påverkan på regionala kulturpolitiska prioriteringar framåt.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2021 den 18 maj 2021, § 75. Denna plan, i 15 punkter, ska enligt Region Jämtland Härjedalens Riktlinje för intern styrning och kontroll (RS/598/2018) följas upp två gånger per år, i maj och i november. Då årets plan fastställdes först i maj är detta årets första uppföljning.

Bland de risker som tas upp i planen kan nämnas följande:

• Ramarna för statsbidragsberättigade verksamheter har hållits intakta och kompenserats för inflation 2020. Beslutad regionplan visar att sannolikhet för nedskärning av regionanslaget har eliminerats även för 2022.
   

• Påverkan, påtryckningar och jäv när det gäller tillväxtmedlen är en risk som aldrig helt kan elimineras. Ett steg för att minska risken är den nyligen genomförda omorganisationen av förvaltningsområdet som gäller från 2021-01-01, som innebär att handläggning av 1:1-medel och drift av egna projekt organiserats i olika enheter med egna chefer. Ny organisation finns på plats och en rutin finns för attest genom områdeschef avseende de fåtal projekt som bedrivs inom Finansiering och stöd.
   

• Arbetsmiljöaspekter vid distansarbete och vid turnéer har fått ökad aktualitet under året. Distansarbete kommer troligen att förekomma i stor omfattning även 2022. Pågående arbete med att inrätta "hubbar" för arbete på eller i närheten av hemorten ute i kommunerna gör också att risken fortsatt måste följas noga. Uppföljning har skett genom enkät avseende distansarbete under våren 2021. Digital skyddsrond ska genomföras under november-december där efterföljande handlingsplan ska tas fram på enhets- och områdesnivå (hur anpassade är digitala systemen utifrån användaren och vilket stöd dessa utgör samt tekniska kvalitén på verktyg). Den digitala arbetsmiljön inkluderar även fysiskt, socialt, organisatoriskt och kognitiva aspekter.
   

• Under hösten 2020 har utbildningsinsatser genomförts vid tre tillfällen för att minska andelen inköp utanför avtal. Brister i organisationens interna mätinstrument är ett fortsatt problem och en stor anledning till att förvaltningsområdet redovisar långt under målvärdet. Förbättring av mätverktyget diskuteras inom enheten för inköp och upphandling, och man ser även över alternativa modeller för uppföljning. Nya anställda går en digital utbildning kring upphandling och avtal.
   

• GDPR är fortsatt en utmaning och arbete för att identifiera och bemöta risker pågår ständigt. Vad gäller hantering av känsliga uppgifter vid projektadministration har identifierats behov att säkerställa korrekt hantering. En rutin för denna hantering vad gäller lagring och process av dessa uppgifter är därför under översyn. Uppföljning framledes ska ske via APT.
   

• Gällande fakturahantering vid projekt är det av högsta vikt att de processas enligt finansiärens villkor. Införandet av Stratsys projektmodul är under slutförandet och kommer att medföra att risken för att projekt brister i uppföljning i hög grad elimineras. Under oktober har dessvärre noterats ett sådant fall när projekt inte har redovisats löpande och därmed löpt risk för ej godkända kostnader.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets åttonde rapport.

Pandemin har fortsatt en stor inverkan på nämndens ekonomi. Under det gångna året har ett flertal åtgärder för omställning genomförts och budget för samtliga verksamhetsområden utom Kollektivtrafik är per oktober i ekonomisk balans.

Område Kultur och bildning redovisar även fortsatt överskott per oktober, vilket till största delen beror på inställd fysisk turnéverksamhet vid Estrad Norr samt att höstsäsongen bjuder på mer aktiviteter varmed överskott ackumuleras fram till dess.

Prognos för helåret 2021 är dock fortsatt ett underskott inom Kollektivtrafik uppgående till 9,8 mkr. Prognosen följer av att resandet, trots viss återgång, fortsätter på en låg nivå vilket medför förlorade intäkter som för perioden juli-december inte vägs upp av riktat statligt stöd samt förväntade kompensationer mot trafikoperatörer. Prognosen har osäkra faktorer i hur kommersiella intäkter kan återhämtas när pandemirestriktioner hävs, hur trafikoperatörer ska kompenseras för intäktsbortfall samt underliggande påverkan i indexreglerade avtal.

Förvaltningsområdet når målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (2,9 %). Männens sjukfrånvaro har minskat med 2,9 procentenheter och kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 0,9 procentenheter i jämförelse med samma period föregående år.

På regionfullmäktiges sammanträde den 19-20 oktober 2021, § 126, fastställdes Regionplan och budget 2022-2024. Planen omfattar fyra strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för de kommande tre åren. Strategier finns för områdena länets utveckling, vård, våra medarbetare samt en god ekonomi. För varje strategi finns en text om prioriteringar för planperioden samt ett antal indikatorer. Planen innehåller även budgetramar för regionstyrelse och nämnder. Regionstyrelsen och nämnderna ska utifrån regionplan och budget besluta om egna verksamhetsplaner med budget. Planerna ska visa vad respektive politiskt organ ska arbeta med för att fullmäktiges strategier ska verkställas och tilldelade ekonomiska ramar hållas. Ett förslag till verksamhetsplan och budget för regionala utvecklingsnämnden 2022 har upprättats.

I förslag till regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 finns totalt 28 mål, en budgetram för förtroendevalda och verksamhetsområden inom förvaltningsområde regional utveckling utifrån förutsättningarna i Regionplan och budget 2022-2024. Verksamhetsplanen innehåller även beslutade investeringar samt en uppföljningsplan med de områden som regionala utvecklingsnämnden särskilt ska följa upp under året.

Målområden och mätbara mål visar vad regionala utvecklingsnämnden ska åstadkomma under året för att fullmäktiges inriktning i de fyra strategierna ska verkställas och tilldelad ekonomisk ram hållas. Målen ger också underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla fastställd budget.

Inom strategi för länets utveckling pågår ett långsiktigt strategiskt arbete med mål med inriktning utvecklingskraft, infrastruktur, kommunikationer, kultur, folkhögskolor och miljö. För att redan påbörjat utvecklingsarbete ska fortsätta under 2022 finns flera mål kvar från tidigare år eller har omformulerats så att nya steg kan tas.

Regionala utvecklingsnämndens uppföljning sker genom månadsrapporter, tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och planer som ryms inom nämndens ansvarsområde. Uppföljningarna ligger till grund för den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för fullmäktiges strategier.

Regionens revisorer har tillsammans med Östersunds kommuns revisorer genomfört en gemensam granskning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Regionen har även granskat tillgängligheten till BUP. Regionala utvecklingsnämnden har inte varit revisionsobjekt i granskningen men omfattas utifrån sin roll som samordningsfunktion för flera av de olika samverkansgrupperna.

Revisorerna pekar i sin rapport på ett antal förbättringsområden gällande samverkan. Region Jämtland Härjedalen har en överenskommelse om samverkan med länets kommuner som bland annat innefattar samordningsuppdrag av ett antal primärkommunala frågor som faller inom ramen för revisorernas granskning. Verksamheten är organiserad inom regionala utvecklingsnämndens förvaltningsområde. Regionala utvecklingsnämnden konstaterar att nämnden inte har något direkt ansvar för den verksamhet som granskningen omfattar, men däremot för de medarbetare som jobbar på uppdragen som ingår i den kommunala överenskommelsen. Regionala utvecklingsnämnden följer i enlighet med sin uppföljningsplan årligen upp samverkansavtalet med kommunerna. Till denna skrivs en uppföljningsrapport för det genomförda arbetet under det gångna året.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i juni 2021, § 122, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en plan för det fortsatta arbetet med regional kompetensförsörjning tillsammans med relevanta aktörer i länet.

Kompetensförsörjning innefattar många olika strategiområden, aktörer och nivåer. Frågan upplevs vara högaktuell ”överallt” då insatser sker utifrån olika perspektiv, av olika aktörer och på olika nivåer. Det har upplevts svårt att få en strategisk och samlad överblick över pågående satsningar och initiativ. Under året har en ny regional utvecklingsstrategi för länet beslutats och en ny nationell strategi för hållbar utveckling i hela landet finns nu framtagen, där kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet är ett av fyra utpekade strategiområden.

Sedan tidigare finns en ledningsgrupp för regional kompetensförsörjning i Jämtland Härjedalen, i vilken centrala aktörer med ansvar för kompetensförsörjning utifrån olika perspektiv ingår. Gruppen består av representanter från Region Jämtland Härjedalen, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, Jämtlands gymnasieförbund, Folkhögskolorna samt kommunala företrädare som representerar samtliga kommuner från nätverk för vuxenutbildningschefer och tillväxt/näringslivschefer. Handelskammaren är från hösten 2021 även de representerade i gruppen.

Utifrån nämndens beslut har ett förslag till plan för regional kompetensförsörjning utarbetats. Planen har i första hand tagits fram i nära dialog med ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning, då själva genomförandet i nästa steg i hög grad bygger på aktiv medverkan från flera av de medverkande aktörerna. Innehållet i planen har successivt växt fram och diskuterats här. Synergier har också sökts internt inom förvaltningsområde regional utveckling i syfte att bättre samla pågående initiativ som på ett eller annat sätt bidrar till att stärka kompetensförsörjningen i länet. Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober, § 159, presenterades och diskuterades ledningsgruppens förslag till fokusområden och insatser.

Följande utgör viktiga utgångspunkter och styrande ramar för innehållet i planen:
 - Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030, där kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet utgör ett av fyra utpekade strategiska områden som ligger till grund för den regionala utvecklingspolitiken under perioden.
 - Regional utvecklingsstrategi Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i.
 - Långsiktiga mål och prioriteringar för tillväxtpolitiken.
 - Specifika förutsättningar, utmaningar och behov för Jämtlands län som framkommit i olika underlag.

Det faktum att kompetensförsörjning ej löses av en enskild aktör eller nivå ligger som en viktig ansats vid utformningen av planen. Fokus ligger därmed på frågor som inte löses av enskilda aktörer utan på frågor som just kräver samverkan och gemensamma insatser på den regionala nivån för att leda framåt.

Det primära syftet med planen är att:
 - Främja helhetssyn, underlätta synergier och ökad tydlighet bland aktörer/perspektiv – konkretisera vad vi i länet framförallt behöver göra tillsammans.
 - Bryta ner komplex samhällsutmaning till lagom konkreta områden, insatser och aktiviteter samtidigt som strategisk överblick bibehålls.
 - Nyttja tillgängliga resurser smart, genom att undvika dubbelarbete och nyttja aktuella medel och kompetens hos länets aktörer på ett strategiskt sätt.

Efter att planen godkänts är tanken att ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning i nästa steg utarbetar en mer detaljerad prioritetsordning av vilka insatser och konkreta aktiviteter som behöver genomföras när i ett kortare tidsperspektiv. Utifrån det tillsätts vid behov organisationsöverskridande arbetsgrupper, nya projektsatsningar etcetera Arbetet följs upp löpande av ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning. Inom vissa insatsområden pågår redan flertalet aktiviteter. Planen utgör därmed ett viktigt verktyg för aktörerna som ingår i ledningsgruppen för regional kompetensförsörjning. Genomfört arbete rapporteras årligen till regionala utvecklingsnämnden i samband med återrapporteringen av villkorsbeslut. Eventuella utmaningar som behöver adresseras via politiska kanaler lyfts löpande vid behov samt samlat vid årlig återrapportering.

Region Jämtland Härjedalens åtagande handlar i första hand om att samordna framtagande och uppföljning av plan samt samordna och möjliggöra delar av genomförandet av planen, exempelvis genom att mobilisera för relevanta utvecklingsprojekt inom området. Själva genomförandet av planen förutsätter aktiv medverkan från många aktörer i länet – då ingen enskild aktör eller nivå på egen hand kan skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning.

Region Jämtland Härjedalen deltar sedan 2020 i projektet Nationell och internationell politisk påverkan (NIPP, RUN/558/2019), och har genom projektet ett gemensamt Stockholmskontor tillsammans med Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Västernorrland. Projektet ägs av Region Västerbotten, och till projektet och kontoret finns en arbetsgrupp på tjänstenivå med representanter från samtliga regioner. Avsikten med Stockholmskontoret är att gemensamt bevaka och påverka nationell politik, och i nämndens verksamhetsplan för 2021 är det angivet att bemanningen av Stockholmskontoret ska ses över utifrån målet Förbättra länets förutsättningar genom påverkansarbete.

Projektet syftar till att öka norra Sveriges synlighet i den nationella debatten och stärka regionernas roll mot den nationella och internationella nivån. Projektet har tillkommit mot bakgrunden av att de samhällsintressen som finns i norra Sverige behöver ges mer utrymme hos beslutsfattare på nationell nivå. Projektet vill verka för ökad informationsspridning om tillgångar och behov i norra Sverige och öka deltagandet i nationella debattforum. Projektet vill stärka norra Sveriges legitimitet genom att samordna en gemensam röst för norra Sverige i nationella debattforum med en gemensam påverkansagenda.

Prioriterade frågor i Norrlandsagendan
Med det gemensamma Stockholmskontoret som grund bedrivs ett opinionsbildande arbete för de fyra mest nordliga länen i Sverige. I den Norrlandsgemensamma påverkansagendan ingår sex gemensamma frågor:
 - Regionala tillväxtmedel (1:1 medel)
 - Strandskyddet
 - Bredbandsutbyggnad
 - Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet
 - Energiförsörjning
 - Regionala flygplatser

Ovanstående frågor är kopplade till den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet, men det bör nämnas att de prioriterade frågorna har olika stor relevans för respektive region. Exempelvis är regionala flygplatser och strandskyddet frågor som det inte arbetas aktivt med i nuläget i det gemensamma påverkansarbetet då det finns olika incitament att arbeta med frågan utifrån länens förutsättningar.

Arbetssätt för Norrlandsgemensam påverkansagenda
Den Norrlandsgemensamma påverkansagendan utgår från gemensamma intressefrågor som regionerna i norra Sverige agerar samfällt i, utifrån regionalt beslutade inriktningar. Tjänsteorganisationen ansvarar för att driva de föreslagna frågorna utifrån regionala behov i linje med Stockholmskontorets projektbeskrivning. Åtgärder stäms löpande av med politisk nivå. Verksamheten som bedrivs på Stockholmskontoret och i den Norrlandsgemensamma påverkansagendan har under 2021 genomgått en översyn och en formalisering av arbetssättet har skett.

Region Västerbotten avslutade formellt Projekt NIPP den 31 oktober 2021 och startade det nya projektet, North Sweden Stockholm Office, den 1 november 2021. North Sweden Stockholm Office avser med den nya projektverksamheten bättre samverka med det Norrlandsgemensamma Brysselkontoret North Sweden European Office i överskridande internationella och nationella frågor. Utvecklingen i ett flertal frågor, exempelvis infrastruktur, miljö, energi och klimat sker på en aggregerad nivå och det finns ett behov av att koppla de båda kontoren närmare varandra. Därtill ska Stockholmskontoret fungera som arbets- och mötesplats för organisationerna och för aktörer i de fyra länen.

Med en Norrlandsgemensam påverkansagenda och under fyrlänsflagg ska det strategiskt långsiktiga arbetet med att möjliggöra förutsättningar i norra Sverige bättre koordineras och möjliggöras mellan regionerna. De prioriterade frågorna i påverkansagendan förankras politiskt i respektive region och bereds parallellt i respektive regions tjänsteorganisation samt i den gemensamma arbetsgruppen för en koordinerad leverans i gemensamma frågor.

Region Jämtland Härjedalen har avtal med Peak Innovation AB gällande uppdraget inkubatorverksamhet. Nuvarande avtal gäller för perioden 2021-01-01 till 2022-12-31 (RUN/303/2021).

Det har initierats en mer utförlig uppföljning som belyser utkomsten av hur väl upplägget kopplat till inkubatorverksamhet fungerat som helhet för inblandade aktörer. Uppföljningen ska analysera huruvida upplägget varit värdeskapande för Region Jämtland Härjedalen som avtalande aktör, och för berörda kunder och intressenter så som länets kommuner, andra delägare och övriga intressenter. Denna utvärdering kommer tillsammans med framtida regionala behov av inkubatorverksamhet utgöra grund för framtagande och formande av upphandlingsunderlag.

Resurser till att genomföra upphandlingarna har efterfrågats hos regionens upphandlingsenhet, och i dialog har preliminärt besked getts från upphandlingsenheten att resurser finns på plats som möjliggör upphandling enligt den tidplan som presenteras i bilaga Tidplan upphandling inkubatorverksamhet.

För att regionala utvecklingsnämndens ska vara delaktig i processen och skapa bästa möjliga förutsättningar för ändamåls- och behovsinriktad upphandling föreslås att presidiet utses till politisk styrgrupp för upphandlingen.

Region Jämtland Härjedalenhar avtal med Jämtland Härjedalen Turism (JHT) gällande uppdraget turismutveckling. Nuvarande avtal gällde inledningsvis för perioden 2021-01-01 till 2021-12-31, men har förlängts till 2022-12-31 (RUN/652/2020).

Eftersom avtalet med JHT löper ut vid årsskiftet 2022/2023 har det initierats en mer utförlig uppföljning som belyser utkomsten av hur väl upplägget kopplat till turismutveckling fungerat som helhet för inblandade aktörer. Har upplägget varit värdeskapande för Region Jämtland Härjedalen som avtalande aktör, och för berörda kunder och intressenter så som destinationsbolagen, länets kommuner och andra medlemmar i JHT. Samtidigt är det i den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i och Program för Smart Specialisering, som båda antogs under 2021, tydligt att besöksnäring- och platsutveckling har en viktig roll att spela för regional hållbar utveckling framåt. Framtida regionala behov att arbeta med dessa frågor kommer därför tillsammans med utvärderingen utgöra grund för framtagande och formande av upphandlingsunderlag.

Resurser till att genomföra upphandlingarna har efterfrågats hos regionens upphandlingsenhet, och i dialog har preliminärt besked getts från upphandlingsenheten att resurser finns på plats som möjliggör upphandling enligt den tidplan som presenteras i bilaga Tidplan upphandling plats- och besöksnäringsutveckling.

För att regionala utvecklingsnämnden ska vara delaktig i processen och skapa bästa möjliga förutsättningar för ändamåls- och behovsinriktad upphandling föreslås att presidiet utses till politisk styrgrupp för upphandlingen.

Folkhögskolorna som utbildningsform finansieras av staten och delvis av regionerna. För att möjliggöra att medborgare ska kunna läsa på en folkhögskola utanför det egna länet finns en finansieringsmodell mellan regionerna som benämns mobilitetsstöd.

Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med en politisk arbetsgrupp bestående av representanter från sex av landets regioner utarbetat ett förslag till överenskommelse gällande mobilitetsstödet. Överenskommelsen beskriver villkoren för det mobilitetsstöd som regionerna ska betala för utomlänsstudier på folkhögskola, och avser både rörelsedrivna folkhögskolor och regionägda folkhögskolor. Överenskommelsen reglerar storleken på mobilitetsstödet och vad som är berättigat till stöd. Överenskommelsen innehåller även en beskrivning av en ny administrativ hantering av stödet som Folkbildningsrådet kommer att administrera, vilket beräknas underlätta regionernas arbete. Förslag till överenskommelse har även remitterats till samtliga regioner. Regionala utvecklingsnämnden besvarade remissen i juni 2021, § 117 (RUN/371/2021), och ställde sig då bakom förslag till överenskommelse.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sitt sammanträde den 15 oktober 2021 beslutat att rekommendera alla regioner att godkänna och underteckna överenskommelse om mobilitetsstöd till folkhögskolor. Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 2022, och systemet för ersättning gäller från och med den 1 augusti nästa år.

Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelags ”fellesstemme”, Stjördal (Tröndelag) 12 januari 2022
Tröndelagsmötet, Stjördal (Tröndelag) 13–14 januari 2022

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafikfrågor: 2021-10-28

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview