Möte 2021-04-29

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: 29 april kl. 12.00 (efter avslutat sammanträde)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som är Vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt, har tagit fram förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och en delförvaltningsplan med åtgärder mot vattenbrist och torka, inför vattenarbetet i Bottenhavets vattendistrikt under perioden 2021–2027. Dessa förslag samråds nu under sex månader, från och med den 1 november 2020 till och med den 30 april 2021.

Förvaltningsplanen beskriver i stora drag hur vattnen i distrikten mår, hur de övervakas och förvaltas. Den blickar också framåt och pekar ut riktningen för förvaltning av vatten. Planen gäller för sex år framåt innan det är dags att ta fram en helt ny. Förvaltningsplanen för 2021–2027 är indelad i tio kapitel plus ett antal bilagor. Tillsammans med miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet är förvaltningsplanen vattenmyndigheternas viktigaste verktyg för att kunna genomföra vattendirektivet i Sverige.

Vattendirektivet (2000/60/EG) infördes för att långsiktigt säkra en hållbar vattenförvaltning inom EU. I Sverige har vattenmyndigheterna ett utpekat ansvar för att tillgodose att vattendistriktens sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten förvaltas på ett hållbart sätt.

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram innehåller administrativa åtgärder riktade till centrala myndigheter, länsstyrelser, berörda regioner (Region Jämtland Härjedalen omfattas inte) och kommuner. Åtgärderna handlar exempelvis om att ta fram eller revidera föreskrifter eller vägledningar, att bevaka miljökvalitetsnormerna för vatten i tillsyn och prövning, eller att prioritera en viss typ av tillsyn eller rådgivning i myndighetens verksamhet.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Skogsutredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, SOU 2020:73. Eventuella synpunkter ska vara Miljödepartementet tillhanda senast den 30 april 2021.

Skogsutredningen skulle undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Sammanfattningsvis delar Region Jämtland Härjedalen utredningens målsättning att främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt samt ambitionen att värna och stärka den privata äganderätten till skogen. Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att formellt skydd av skog i huvudsak ska vara frivilligt, att ersättningen tills skogsägarna ska vara obligatorisk och ser det som positivt att nyckelbiotopsinventeringen upphör. Det är positivt att utredningen föreslår finansiella lösningar för frivilligt skydd av skog i syfte att bevara biologisk mångfald och höga naturvärden. Vidare ser vi det också som positivt att det enligt utredningens förslag inrättas ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen samt skapas möjligheter för rådgivning för naturvårdande skötsel samt att ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen. Men vi men anser också att utredningen skapar fler frågor än klargöranden samt att utredningens konsekvensbeskrivningar av flertalet av förslagen saknar viktiga aspekter. Därför anser Region Jämtland Härjedalen sammanfattningsvis att många av utredningens förslag medför stora konsekvenser för skogsbruket i Jämtland Härjedalen och dessa behöver utredas noggrannare.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till ändringar i presstödsförordningen (1990:524) och förslag och bedömningar kring ett nytt särskilt stöd för viss tidningsdistribution som presenteras i Myndigheten för press, radio och tv:s rapport Distributionsstöd av nyhetstidningar i hela landet. Remissvar ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast 7 maj 2021.

Givet vikten av tillgång till press, radio och tv i hela landet ställer sig Region Jämtland Härjedalen positiv till förslaget om stöd för distribution av dagstidningar i syfte att säkerställa en daglig utdelning. Region Jämtland Härjedalen vill att Myndigheten för press, radio och tv bevakar och säkerställer tillgången till dagstidningar för hela landet med anledning av den statliga Postfinansieringsutredningen som ska lämnas 2023. Region Jämtland Härjedalen har inga åsikter på innehåll eller utformning av stödet.

Regeringen har avsatt totalt 2,85 miljarder i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2020–2025, varav 1,6 miljarder kommer utlysas år 2021. Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.

PTS föreslår tre utlysningsområden; Norrland, Svealand och Götaland. Fördelningen mellan de tre landområdena kommer att ske proportionerligt efter stödbehov, vilket uppskattas till att en tredjedel av tillgängligt stödbelopp hamnar i Norrland.

Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:

• Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes under perioden 1 – 23 februari 2021.

• Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som ska vara inlämnat till PTS senast den 7 maj 2021.

Kriterier att tillämpa vid regional prioritering
PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet.

Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av åtta av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionen ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen.

Prioritering av byggnader
Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen (d.v.s. byggnader som inte är fritidshus) som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen.

Region Jämtland Härjedalen bör ta ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader och denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun. Varje kommun får gärna rådgöra detta arbete med bredbandsaktörer inom respektive kommun.

Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 7 maj.

I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) har inkommit med en ansökan om 950 000 kronor i medfinansiering till projektet ”RESPONSE - Cirkulär Transformation genom Design, Digitalisering, Material och Produktutveckling”. Projektet är ett samverkansprojekt där Södertälje Science Park AB och Region Jämtland Härjedalen genom Designcentrum är formell samverkanspart. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 18 augusti 2021 till 30 oktober 2023.

Projektet syftar till att stärka kapacitet och förmåga för deltagande företag att praktiskt utveckla egna cirkulära produkter, affärsmodeller och tjänster. Projektet ska undersöka förutsättningar, behov, möjligheter och hinder som bör beaktas vid utvecklandet av en digital plattform för cirkulär handel med restflöden i Jämtland Härjedalen samt hur upparbetade kunskaper kan skalas upp nationellt. Det ska även öka omställningshastigheten, kunskapen och motivation till fler cirkulära företag i regionen samt skapa bättre förutsättningar till industriell symbios. Målgruppen är primärt tillverkande SMF i Jämtland Härjedalen, men särskilt fokus på träindustri. Sekundär målgrupp är företagsfrämjande systemet genom etablering av cirkulär kompetens så att förutsättningar finns för fortsatt utveckling efter projektets slut.

Kortsiktigt mål är att skapa grundförutsättningar och förståelse för cirkulär produktion och resurshantering hos deltagande företag. Stärka företags förmåga att praktiskt vidareutveckla egna produkter/affärsmodeller och tjänster i en cirkulär process. Utvalda SMF har mottagit riktade stödinsatser i form av s.k. Audit och Sprint (dvs. kortare designinsatser) tillsammans med experter och företagsfrämjare i syfte att belysa och utveckla cirkulära lösningar utifrån företagens egna verksamheter. Projektmål är också att företagsfrämjare har stärkt sin förmåga att coacha/rådge företag i cirkulär produktutveckling/tjänsteutveckling/affärsmodell i cirkulära processer.

Projektets mål på lång sikt är bland annat att öka omställningshastigheten, kunskapen och motivation till fler cirkulära SMF i Jämtland Härjedalen samt att skapa bättre förutsättningar till industriell symbios

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. För att möta klimat- miljö- och energiutmaningen och samtidigt främja ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs det förändringar i näringslivet. Ökad resurseffektivitet i termer av effektiv användning av energi, råvaror och ekosystemresurser krävs för denna omställning. Frågan är komplex och det behövs samverkan mellan olika nivåer och sektorer för att främja en miljödriven näringslivsutveckling. Viktiga aktörer är exempelvis regionalt utvecklingsansvarig aktör, näringslivet, forskningsinstitut och forskningsparker.

Projektet ligger även i linje med styrkeområdet Jord, skog och vatten i programmet för smart specialisering. Den gröna omställningen innebär nya affärsmöjligheter, ekosystemtjänster och stor potential i utvecklingen av cirkulära affärsmodeller. Näringslivet i Jämtland Härjedalen behöver möta effekterna av bland annat den gröna omställningen för att fortsätta vara konkurrenskraftigt. I den regionala utvecklingsstrategin framkommer att skogen som naturresurs är en del av den cirkulära ekonomin och att produkter återvinns och nyttjas till andra produkter upprepade gånger.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 30 företag)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Peak Region AB har inkommit med en ansökan om 1 375 604 kronor i medfinansiering till projektet ”React Innovationskraft JH”. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 juli 2021 till 31 oktober 2023.

Innovationsförmågan i Jämtlands läns näringsliv bedöms vara i behov av utveckling. Små och medelstora företag (SMF) har i spåren av pandemin behov av att driva ett proaktivt och framtidssäkrande innovationsarbete för att stärka sin konkurrenskraft post-corona. I nuläget saknas dock lättillgängliga och paketerade innovationsstödjande tjänster i det företagsfrämjande systemet som främjar ett modernt innovationsarbete för SMF.

Projektets övergripande mål är att bidra till en motståndskraftig återhämtning av SMF efter Coronapandemin i Jämtlands län. Projektmålet är att hos främjarsystemet utveckla och etablera ett antal innovationsstödjande tjänster som stärker företagens innovationskraft. Projektet ämnar därmed att både stärka de enskilda företagen genom direkta insatser samt stärka främjarsystemet vilket skapar indirekt nytta.

Mål på lång sikt är att de resultat som projektet genererar i form av ett tillgängliggjort, testat och kvalitetssäkrat utbud av innovationsstödjande tjänster kommer fortsatt att kunna erbjudas till näringslivet och företagsfrämjande systemet i Jämtlands län av Peak Innovation. Projektet kommer att skapa insikt i vilka tjänster som ger mest hållbara resultat och effekter för företagen, och kommer efter projektslut fortsätta nyttiggöras för näringslivet genom att avropas från enskilda företag eller företagsfrämjande aktörer.

Projektet ligger i linje med den nationella strategin för regional tillväxt där det framgår att det är viktigt att främja samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer. För att främja löpande innovationer i små och medelstora företag är det betydelsefullt att dessa företag kan få stöd i form av till exempel nätverk och kompetens, där innovationskontor och inkubatorsverksamhet lyfts ha en viktig roll.

Av länets strategi för smart specialisering framgår att regionalt anpassade innovationssystem skräddasydda utifrån behoven som finns inom respektive styrkeområde är centralt för utvecklingen av arbetssättet smart specialisering. Projektets inriktning mot besöksnäring och tillverkande industri innebär att det är troligt att anta att samtliga styrkeområden kommer beröras, om än i olika omfattning. Projektet bedöms även bidra till målsättningen i den regionala utvecklingsstrategin vad gäller kreativitet och förnyelseförmåga.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 100 företag, varav 30 får mer direkt stöd och 70 ett mer övergripande stöd)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Sametinget har inkommit med en ansökan om 225 514 kronor i medfinansiering till projektet ”Bovre – digital marknadsplats för samiska företag”. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Sametinget kommer att driva två parallellt pågående projekt med samma innehåll - det ena i Mellersta Norrland och det andra i Övre Norrland. Projekten har exempelvis samma projektledare och delar kostnaden för denne. På detta sätt täcker projektet in en större del av Sápmi. De båda projekten samverkar tätt och är beroende av varandra för genomförande, varför upplägget bygger på att båda projekten i båda områdena beviljas för att Sametinget ska kunna genomföra dem. Projektet sträcker sig från 1 juli 2021 – 28 feb 2023.

Den samiska näringslivet består till största delen av mikroföretag, ofta i glesbygd och många gånger med en kombination av näringar och tjänsteverksamhet för att en företagare ska kunna försörja sig. Corona-pandemin har förändrat marknaden helt och många av företagens vanliga försäljningskanaler så som marknader och festivaler är och har varit inställda under det senaste året.

Gemensamt för de samiska företagen är att de behöver ställa om, öka synligheten och hitta nya/flera marknader. Coronapandemin har förändrat köpmönstret hos människor och de samiska företagen behöver växla upp sin verksamhet till att medverka även på den digitala marknaden.

Genom detta projekt vill Sametinget skapa en digital marknadsplats för de samiska företagen samt att påskynda den digitala omställningen och ge företagen förutsättning till bättre konkurrenskraft och utökad marknad, med kvalitet och hållbarhet i fokus. De deltagande företagen i projektet kommer att få möjlighet till en egen webbutik i en gemensam e-plattform som hyrs in hos en redan befintlig aktör, undersökning av vilken aktör samt upphandling är en av projektets aktiviteter. Detta upplägg leder till att inget ägande av e-plattformen kvarstå efter avslutat projekt. Den fortsatta driftsfinansieringen kommer att vila på företagen som syns i plattformen.

I den regionala utvecklingsstrategin lyfts att år 2050 har det samiska samhället getts möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar vilket harmoniserar med vad detta projekt ämnar göra. E-handel och digitala plattformar är i sig inget innovativt men att samla de samiska företagen under en gemensam ”portal” för att tillsammans marknadsföra och tillhandahålla samiska produkter och tjänster är unikt. Vilket även ligger i linje med Smart specialiserings styrkeområde ”Digitala lösningar”; digitalisering påverkar hela samhället och skapar möjlighet till nya affärsmodeller och utveckling av produkter, tjänster och verksamheter. Detta projekt ämnar bidra till de samiska företagens digitala omställning. Även den nationella strategin för hållbar tillväxt lyfter vikten av att it:s potential tas till vara för att möta samhällsutmaningarna och bidra till ökad tillväxt, e-handel är ett viktigt område i detta sammanhang.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationella indikatorer:
Antal deltagande företag: 15 st

Projektet ska slutrapporteras senast 30 april 2023.

Åre kommun har inkommit med en ansökan om 571 280 kronor i medfinansiering till projektet ”Gränslös utveckling i Storlien”. Övrig finansiering kommer i form av kontant finansiering från Åre kommun i form av Bucht-medel. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 oktober 2021 – 31 oktober 2023.

Storlien är idag en slumrande besöksort där gränshandeln är den dominerande besöksanledningen, trots att liftanläggningen fortfarande är igång. I och med pandemin med bl.a. stängd gräns mot Norge har sårbarheten med ett så stort beroende av gränshandeln uppenbarat sig. Då Storlien inte marknadsfört sig som en besöksdestination under många år uteblev även ”coronaeffekten” med stor ökning av svenska besökare i fjällvärlden under sommaren 2020.

Med projektet ”Gränslös utveckling i Storlien” vill Åre kommun bredda och stärka Storliens näringsliv då behoven av omställning, utveckling och insatser för återhämtning är stora både för företagen och för platsen Storlien.

Projektets övergripande mål är att ha skapat de organisatoriska förutsättningarna som krävs för att återuppbygga besöksnäringen i Storlien. Det ska ha påbörjats en digital och grön omställning av företagen inom destinationen som grundar för Storliens långsiktiga hållbarhet och möjligheter att stå emot kommande kriser och utmaningar. Storliens varumärke ska ha stärkts och besöksnäringen ska ha en gemensamt framtagen vision och en tydlig handlingsplan för de insatser som krävs för minskad belastning på klimat- och miljö, för ökad service och ökad inkludering. Det nu avstannande samarbetet med Meråker ska också ha återupptagits.

Projektet ligger väl i linje med den regionala utvecklingsstrategin samt styrkeområdet ”Upplevelser” i programmet för smart specialisering. Återuppbyggandet av destinationen planeras långsiktigt och hållbart och de aktiviteter som riktar sig direkt mot företag har fokus på grön omställning och digitalisering. Just vikten av att främja ett hållbart företagande är även något som lyfts i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt.

Allt detta sammantaget kommer även att gynna boende på orten.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
Antal deltagande företag: 15 st.
Utöver det skall projektet även ta fram en affärsmodell för en långsiktig organisation samt utveckla den gemensamma kommunikationsplattformen och ta fram en kommunikationsplan.

Projektet ska slutrapporteras senast 31 december 2023.

Bräcke Folkets Hus Förening Upa har inkommit med en ansökan om 513 056 kronor i medfinansiering till projektet ”ReAct Inlandet – för en bättre utveckling post Corona”. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland och Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 september 2021 – 31 oktober 2023.

Bräcke Folkets Hus ämnar genom denna projektansökan stärka besöksnärings-relaterade små och medelstora företag- och organisationers omställning och återhämtningsförmåga efter coronapandemin i kommunerna Bräcke och Ånge. Detta tillsammans med Destination Ljungandalens ekonomiska förening.

Aktivitetsupplägget är uppdelat i tre paket:
 1. Nätverkande och samverkan med syfte att utveckla affärsmodeller för samverkan mellan föreningslivet, näringslivet och akademien. Detta i en ny modell för Triple Helix där föreningslivet kommer in som en drivande del i samhällsutvecklingen.
 2. Affärsutveckling – affärsutvecklingsprogram/insatser för ökad lönsamhet hos områdets företag, särskilt direkta och indirekta företag kopplade till besöksnäringen.
 3. Teknikutveckling – erbjudande av testarenor för att stärka etableringen av gröna företag med kopplingar till besöksnäringen.

Under handläggningen har arbetspaket nr 2 tagits bort för att istället fokusera på samverkan mellan Bräcke Folkets Hus och Destination Ljungandalens ekonomiska förening samt akademien och redan pågående projekt. Vilket betyder att de aktiviteter som skulle ge riktat stöd direkt mot företag nu har plockats bort. Kostnaderna för de konsulttjänster som skulle använts i arbetspaket 2 har flyttats till projektledartjänsterna inom projektet för att arbeta mer strategiskt med nätverkandet mellan de två huvudaktörerna, Bräcke Folkets Hus och Destination Ljungandalens ekonomiska förening.

Redan under fördialogen med sökande påtalades det att en förstudie skulle kunnat lägga grunden för ett starkare genomförandeprojekt, med en tydligare effektlogik och en tydligare förankring med berörda parter, exempelvis akademien. Under handläggningen har det förts en nära dialog med handläggare på Region Västernorrland gällande ansökans innehåll och aktivitetsupplägg. Båda regioner ser vissa styrkor i projektet men även en del svagheter och har slutligen bedömt att projektet saknar förutsättning för att uppnå sina satta mål.

En strategisk bedömning har gjorts av projektet och den samstämmer med handläggarnas. Även i den bedömningen lyfts att en förstudie hade behövts som ett första steg för att titta på vad som skapar värde för företagen. Bräcke och Ånge är områden som behöver utvecklas men med ett tydligare projektupplägg.

Med anledning av ovanstående föreslås att aktuell ansökan avslås. Region Jämtland Härjedalen ser gärna en fortsatt dialog med sökande för att titta på möjligheterna till framtida projektstöd.

Östersunds kommun har inkommit med en ansökan om 950 082 kronor i medfinansiering till projektet ”Cirkulär omställning för hållbar tillväxt”. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 augusti 2021 – 31 oktober 2023.

Östersund och länet är uttalat starkt inom de flera av de branscher som pekas ut som hårdast drabbade av Covid-19: besöksnäringen, resebranschen, sportfritids- och nöjesverksamheter, restaurangbranschen – i detta projekt kallas dessa branscher ”Upplevelsenäringen”. Östersunds kommun vill möjliggöra för företag inom upplevelsenäringen att ställa om och komma starkare ur krisen.

Detta projekt vänder sig till att främja förutsättningarna för cirkulär omställning kopplat till upplevelsebranschen. Det finns redan i uppstarten av projektet en nära dialog med pågående liknande projekt som drivs inom regionen för att komplettera det arbete inom cirkulär omställning som redan pågår idag.

De aktiviteter som planeras i projektet riktar sig dels till det lokala och regionala näringslivet i upplevelsebranschen i form av workshops och coachning kring cirkulär omställning samt hur det kan omsättas i praktiken. Inom projektet finns även kunskapshöjande åtgärder och insatser gentemot den egna kommunala organisationen samt andra företagsfrämjande aktörer och övriga kommuner i regionen. Parallellt med dessa aktiviteter ämnar Östersunds kommun att ta fram en metodhandbok som visar hur kommunen kan jobba med att operativt stödja näringslivet i cirkulär omställning. Tanken är att detta material sedan ska kunna appliceras på och användas av andra kommuner i länet eller landet.

Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt lyfter vikten av att främja utvecklingen av små- och medelstora företag som vill utveckla ett mer hållbart företagande. Miljödriven näringslivsutveckling har potential i alla branscher. Detta nämns även i den regionala utvecklingsstrategin, där står: "Vi arbetar proaktivt inom miljö- och klimatarbete och vi lever inom ramarna för den koldioxidbudget som vi har. Vi har anpassat våra näringar utifrån det förändrade klimatet som är och som väntar."

Detta projekt bidrar till att skapa en hållbar tillväxt i linje med detta. Deltagarna i projektet får en ökad kunskap och förståelse om cirkulära processer och hur dessa kan bidra till grön omställning utifrån deras perspektiv.

Styrkeområdet ”Upplevelser” i programmet för smart specialisering lyfter vikten av ett näringsliv med många små företag inom upplevelserproduktion, vilket harmoniserar med målgruppen i just detta projekt.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande indikatorer:
50 st företag
Projektet ska även ta fram en metodhandbok för extern spridning.

Projektet ska slutrapporteras 31 december 2023.

Lofsdalsfjällens Turistnäring Ekonomisk Fören har inkommit med en ansökan om 2 200 000 kronor i medfinansiering till projektet ”REACT Lofsdalen”. Övrig medfinansiering kommer i kontant form från Härjedalens kommun och sökande själva. Projektet medfinansieras genom bidrag i annat än pengar från fem aktörer i Lofsdalen. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 31 augusti 2021 – 31 augusti 2023.

Lofsdalen är en liten fjällby i södra Härjedalen med 170 bofasta vars huvudsakliga näring är besöksnäringen som alla små och mikroföretag arbetar antingen indirekt eller direkt mot. Som ett resultat av Covid19 har Lofsdalen förlorat alla sina utländska besökare under 2020-2021, och osäkerheten kring hur resmönstret kommer att se ut när restriktionerna släpper är stor.

För att skapa en hållbar, grön besöksnäring ska projektet ta fram en modell med verktyg och aktiviteter för att agera offensivt på effekterna Covid19 har haft på de internationella besökarna. Modellen grundar för ett arbete mot internationella marknader där bland annat innovativa sätt för transport och digitalisering av upplevelser och kultur är en del för att uppnå tillväxt hos Lofsdalens småföretag. Projektets primära målgrupp är sökande förenings medlemsföretag, små och medelstora företag som är verksamma inom besöksnäringen i Lofsdalen. Sekundär målgrupp är övriga företag i Lofsdalen kopplade till besöksnäringen.

Projektet har följande målsättningar som i sin tur ska säkerställa fortsatt tillväxt i Lofsdalen och stärka innovationskraften hos målgruppen:
 - Etablerat kontakt med 100 stycken utländska agenter på fem utvalda marknader, vars kunder kan resa till Lofsdalen på ett hållbart sätt.
 - Implementerat ett nytt digitalt samåkningskoncept med gemensamma transportalternativ för besökare och arbetskraft. Detta för att skapa ett hållbart resande genom samåkning.
 - Inspirerat målgruppen med strategier kring cirkulär ekonomi och bjudit in andra destinationer, projektägare och företagare till digitala träffar i ämnet.
 - Identifierat och digitaliserat 100 besöksupplevelser för så att besökare kan upptäcka Lofsdalen i alla faser av kundresan, från att drömma och planera till att boka och minnas.
 - Projektet har tagit fram och arbetar kontinuerligt efter en modell för att säkerställa att de horisontella kriterierna följs och projektets resultat ska bidra till mångfald och jämställdhet.

I den nationella strategin för hållbar tillväxt framgår att svenska företag måste ständigt arbeta med att öka sitt förädlingsvärde, stärka sin konkurrenskraft, vara innovativa och hitta nya marknader, vilket harmoniserar med upplägget i detta projekt. I den regionala utvecklingsstrategin går att utläsa att år 2050 har företagandet, med anledning av grön omställning och digitalisering, tagit tillvara på möjligheterna med nya slags affärsmodeller. I styrkeområdet ”Upplevelser” i programmet för smart specialisering nämns att resandet har ökat och att resan till och från ett besöksmål är en viktig del av upplevelsen. Det framgår även att tillväxtmöjligheterna är nära sammankopplade med länets naturresurser och att nyttjandet måste vara hållbart.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationella indikatorer:
Antal deltagande företag: 16 st

Projektet ska slutrapporteras senast 31 oktober 2023. 

RISE (Research Institutes of Sweden AB) har inkommit med en ansökan om 2 275 030 kronor i medfinansiering till projektet ”Digital omställning i Norrland”. Projektet är ett samverkansprojekt där BRON Innovation AB och Samling Näringsliv Jämtland län ekonomisk förening är formell samverkanspart. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 augusti 2021 till 31 oktober 2023.

Cornoapandemin har påverkat näringslivet i stort, Västernorrland och Jämtland Härjedalen är inget undantag. Mitt i en historisk kris har samtidigt en stor möjlighet visat sig att ställa om befintliga näringar med stöd av digitala lösningar och nya arbetssätt i kombination med nya affärsmodeller. Coronapandemin har påvisat sårbarheten med dagens arbetssätt där resor, fysiska möten, små lagervolymer, och just-in-time leveranser av varor sattes ur spel när restriktioner infördes och gränser stängdes. Samtidigt har företag med låg digitaliseringsgrad mött svårigheter på grund av sämre förmåga till omställning och införande av digitala verktyg eller digitaliserade arbetsmetoder. Detta har fått stora påföljder inom hela samhället.

Projektets fokus är små och medelstora företag där en digital omställning, i skenet av Coronapandemin, kan stärka konkurrensförmåga, resiliens och hållbar utveckling. Projektet ämnar ta vara på utvecklingspotentialen hos företag både i stad och landsbygd och nå ut i hela regionen.

På kort sikt skapar projektet en höjd kompetens om digitalisering hos deltagande SMF-företag i Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Vidare avser projektet påvisa hur anammandet av digitala tekniker, verktyg och affärsmodeller kan stärka konkurrenskraft, återhämtningsförmåga och hållbarhet.

Projektet bidrar på lång sikt till att SMF-företag i Västernorrland och Jämtland Härjedalen återhämtar sig från sviterna av Coronapandemin genom att stärka sin digitala närvaro, öka sin digitaliseringsgrad, förbättra sin omställningsförmåga baserat på marknadsförändringar samt anpassa sina affärsmodeller mot en snabb omvärldsförändring. Långsiktigt kommer en hållbar regional utveckling i Mellersta Norrland innebära att företag bygger upp en flexibilitet att anpassa sig mot nya utmaningar och förändra sin produktion och sina tjänster.

Projektet ligger i linje den nationella strategin för regional tillväxt, att jobbskapande är beroende av utveckling i små och medelstora företag. För att kunna möta behoven från exempelvis nya branscher och stärka sin internationella konkurrenskraft, lyfts behovet av ökad kunskap kring bland annat digitala tjänster. Detta är även av stor vikt för att möta och hantera utmaningarna som Coronapandemin medfört.

Projektet överensstämmer med programmet för smart specialisering, och framförallt styrkeområdet Digitala lösningar. Här framkommer att digitalisering påverkar hela samhället, att arbetslivet påverkas i hög grad samt att utvecklingen av digital mognad och tillåtande kultur tillsammans lägger grunden för nytänkande och nyskapande. Digitalisering som en del i stärkt konkurrenskraft framgår även i länets regionala utvecklingsstrategi.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 120 företag, jämnt fördelade mellan länen)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Destination Vemdalen AB har inkommit med en ansökan om 400 000 kronor i medfinansiering till projektet ”RE-Act Stärk destinationens förmåga att ställa om under och efter pandemin”. Övrig medfinansiering kommer i form av bidrag i annat än pengar från SkiStar Vemdalen samt kontant finansiering från ett flertal företag i Vemdalen, inklusive Destination Vemdalen. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 maj 2021 – 28 februari 2023.

Destination Vemdalen har under flera år upplevt en ständig ökning av besökare som främst besöker destinationen för vandring och längd/turskidåkning (utöver utförsåkning vintertid). I pandemins spår ökade antalet besökare exceptionellt vilket det lokala näringslivet upplevde som oerhört positivt. Dock resulterade det i stort slitage och nedskräpning på vandringsleder och besöksmål. Då destinationen inte har några statliga leder och många privata markägare är skötsel- och underhållsfrågan viktig för destinationens framtid.

Genom detta projekt vill Destination Vemdalen dels rusta upp de befintliga vandrings och turlederna samt raststugor och dass för att säkra dem för ett ökat besökstryck samt skydda omkringliggande mark och natur. Destinationsbolaget kommer även att jobba för att hitta innovativa hållbara lösningar för att finansiera skötsel och underhåll av ledsystemet. Frågor kring markägaravtal och huvudmannaskap är ämnen som kommer att belysas och diskuteras i projektet. Nära dialog kommer att föras med liknande destinationer i regionen som jobbar med dessa frågor.

På lång sikt ska projektet ge en hållbar destinationsutveckling för såväl miljö, ekonomi som socialt, vilket inte bara kommer gynna naturen utan även företagen, markägarna, samebyarna, lokalbefolkning och besökare.

I den regionala utvecklingsstrategin framgår att år 2050 skapar våra fjäll- och vattenmiljöer stora värden för våra näringar och för oss som bor här, samt även för besökare. Vidare går att utläsa att den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen har bidragit till att vi har platsbaserade upplevelser som även skapar lockande och aktiva livsmiljöer med god tillgänglighet till naturen. Detta projekt ligger helt i linje med detta. Liksom med stykreområdet ”Upplevelser” i programmet för smart specialisering där tillgången till en infrastruktur av spår och ledsystem som skapar tillgänglighet till naturen nämns.

Projektet harmoniserar även med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt där det framgår att den stora utmaningen inom turismsektorn är att utveckla en hållbar besöksnäring. Samarbetet mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället gällande b.la natur- och kulturupplevelser, fysisk miljö och infrastruktur behöver utvecklas.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande nationella indikatorer:
Gjorda investeringar (SEK: mål 683 440 kr)
Gjorda investeringar (antal: mål 6; sex ledområden, med flertal leder inom varje område, ska få upprustning. Ledområdena ligger i Storhogna, Vemdalsskalet och Björnrike med omnejd.)

Projektet ska slutrapporteras senast 30 april 2023.

Åre kommun har inkommit med ansökan om 603 253 kronor i medfinansiering till projektet ”Grön och digital omställning av evenemang och KKN i Åre kommun”. Övrig medfinansiering kommer genom kontant finansiering från Åre kommun i form av Bucht-medel. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 oktober 2021 – 31 oktober 2023.

De kulturella och kreativa näringarna och evenemangen är de branscher i Åre kommun som har drabbats hårdast av coronapandemin. Företagen har ett stort behov av omställning och återhämtning för att kunna klara sig igenom krisen och för att kunna gå stärkta ur den.

Projektet syftar till att säkerställa att det inom Åre kommun även efter pandemin finns livskraftiga, konkurrenskraftiga och hållbara evenemangsaktörer och KKN-företag. Målet är att deltagande företag och organisationer ska ha utvecklat eller skapat nya cirkulära affärsmodeller med digitalisering som verktyg som gör dem mer resilienta, mer inkluderande, skapar tillväxt samt bidrar till omställning mot ett fossilfritt samhälle. Detta genom att genomföra en tjänstedesignprocess i utvecklingen av deras affärsmodeller som därefter testas och implementeras. Denna process följs sedan upp med individuell coachning i digitalisering, cirkulär ekonomi och jämställdhet och mångfald.

Förväntat resultat efter projektets slut är att deltagande företag har genomfört en omställning som har inneburit att de har kunnat överleva pandemins utmaningar samt att de har ställt om sina verksamheter för att gå starkare ur krisen och vara mer rustade för eventuella nya framtida utmaningar.

Projektet kopplar tydligt till den nationella strategin för hållbar tillväxt där det framgår att kulturella och kreativa näringar och besöksnäring är exempel på områden som kan koppla samman branscher, kompetenser och kunskapsområden på nya sätt för att addera ett estetiskt, socialt och miljömässigt värde. Detta kan öppna dörren till nya marknader och ge framgång i andra näringar.

I den regionala utvecklingsstrategin samt styrkeområdet ”Upplevelser” i programmet för smart specialisering beskrivs konst och kultur som en självklar del i den regionala utvecklingen och att länet i framtiden ska ligga i framkant när det gäller uttryck och initiativ.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande indikatorer:
Antal deltagande företag: 20 st.

Projektet ska slutrapporteras senast 31 december 2023.

Hushållningssällskapet i Jämtlands län har inkommit med en ansökan om 445 980 kronor i medfinansiering till projektet ”Digitala stängsel - en lösning för klimatsmart animalieproduktion och ökad biologisk mångfald”. Övrig medfinansiering kommer från Hushållningssällskapet i Jämtlands län och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 september 2021 till 31 oktober 2023.

I Jämtland Härjedalen liksom i övriga delar av landet arbetar lantbruksföretag för att öka sin konkurrenskraft. Intresset är stort för lokalt producerade livsmedel samtidigt och det är målsättning i regionala och nationella planer att öka självförsörjningsgraden. Coronapandemin har också satt fokus på att livsmedelsproduktionen behöver höjas i hela landet. Genom digitala stängsel skulle större arealer kunna betas i länet. Fler befintliga livsmedelsproducenter kan öka sin konkurrenskraft då djurhållningen blir smartare och lönsammare med mer klimatsmarta produkter som resultat. Målsättningen är att nå ut till 120 företag som kan vara intresserade av digitala stängsel och beskriva effekterna för dem. Ny AI teknik kombineras med en traditionell bransch.

Det kortsiktiga målet med projektets verksamhet är att ha en tydlig plan för införande/genomförbarhet av digitala stängsel i Jämtland Härjedalen genom kartläggnings-, analys-, beräknings och informationsinsatser samt praktisk demonstration. Detta kan leda till ökad livsmedelsproduktion och högre självförsörjandegrad, fler lönsamma företag/nya typer av företag samt kolinlagring och ökad biologisk mångfald och grön omställning av befintliga och nya lantbruksföretag.

På längre sikt skulle tekniken också kunna komma att användas på andra djurslag såsom hästar och renar, vilket skulle kunna möjliggöra för att öka/minska betestrycket där det är önskvärt och potentiellt ge en mer ekonomisk djurhållning samt förbättra den biologiska mångfalden. Spridningseffekter till andra län med motsvarande geografi och djurhållning är också en möjlig effekt på sikt.

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. Det är viktigt att anlägga ett brett perspektiv i arbetet med innovationer för att involvera såväl kvinnor som män samt olika typer av organisationer och företag i olika branscher. Utvecklande av exempelvis nya eller förbättrade varor, tjänster och tekniska lösningar som svarar mot behov och efterfrågan skapar värde för samhälle, företag och individer.

Projektet ligger i linje med styrkeområdet Jord, skog och vatten i länets program för smart specialisering. Insatser för att främja bärkraftigt företagande från jord till bord och medvetna konsumenter utgör grunden för förverkligandet av en långsiktigt hållbar utveckling. Det finns outnyttjad jordbruksmark som gör att det finns potential och utvecklingsmöjligheter inom området i länet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 120 företag)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 1 077 721 kronor i medfinansiering till samverkansprojektet ”Green – Grön energiomställning och effektivisering i företag”. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 juli 2021 – 31 oktober 2023.

Coronapandemin har inneburit en mängd utmaningar för näringslivet, många företag har tvingats ändra eller dra ner på sin verksamhet. Region Jämtland Härjedalen, tillsammans med Region Västernorrland, vill med detta projekt stödja och utveckla företagen i de båda regionerna genom grön omställning vilket i detta fall inkluderar energieffektivisering och cirkulära affärsmodeller. Att få en bra kunskap om företagets energianvändning och åtgärder som bidrar till energieffektivisering och ett effektivt resursutnyttjande bidrar till minskade kostnader för företagen. Genom projektet vill sökande bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar återhämtning av ekonomin under och efter pandemin.

Målet med projektet är att genomföra aktiviteter som bidrar till att öka takten i näringslivets omställningsarbete, stärka företagens konkurrenskraft, resiliens och robusthet genom en grön omställning, att företag genomför åtgärder som medför ökad energieffektivitet och cirkulära flöden, att företagens koldioxidutsläpp minskar genom övergång till hållbara transporter och en övergång till förnybar energi.

Målgruppen i projektet är SMF i Jämtlands och Västernorrlands län och genomförandet inkluderar identifiering av deltagande företag, företagsnätverk, utbildningstillfällen och konsultstöd till företagen för att kartlägga och påbörja sin omställning.

Det långsiktiga målet i Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi är att vi år 2050 har en robust och hållbar samhällsutveckling. I den framgår att vi har länge arbetet med samhällsomställning, att vi tänker cirkulärt. Detta projekt ämnar stötta näringslivet i ett omställningsarbete och därmed bidra till att målsättningar i RUS och programmet för smart specialisering uppfylls.

Det finns tydliga kopplingar till den nationella strategin för hållbar tillväxt. Där framgår att miljödriven näringsutveckling har potential i alla branscher och kan därför bidra till ökat företagande. I strategin står även att vet är viktigt att att främja utvecklingen av små och medelstora företag som vill utveckla ett mer hållbart företagande.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet skall redovisa följande indikatorer:
15 st företag i Region Jämtland Härjedalen (Ytterligare 10 företag i Region Västernorrland.)

Projektet ska slutredovisas senast 31 december 2023.

Destination Östersund AB (DOAB) har inkommit med en ansökan om 926 812 kronor i medfinansiering till projektet ”Omställning för besöksnäringen OSD”. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets React-utlysning. Projektet sträcker sig från 1 juni 2021 – 31 augusti 2023.

Besöksnäringen är starkt utmanad, både vad gäller påverkan av Corona-pandemin men även av ändrade resvanor på grund av miljöpåverkan. Östersund saknar idag en strategi för konkurrenskraftig hållbar besöksnäring och kunskapen om vad som är en hållbar besöksnäring är låg. På många andra destinationer i länet, tex de stora fjälldestinationerna, finns en stor aktör som driver utvecklingen framåt, detta är något som saknas i Östersund. En strategi enligt DOAB är att kompensera denna avsaknad av stor aktör med att skapa smarta, effektiva och hållbara samverkansformer mellan flera företag. Genom detta projekt vill DOAB skapa bättre förutsättningar för den lokala näringen att samverka och utveckla hållbara aktiviteter och reseupplägg.

Målgruppen i detta projekt är hotell- och konferensanläggningar i Östersund och Frösöområdet tillsammans med aktivitetsföretag, hantverksföretag, kulturutövare, KKN-företag samt event-, festival- och marknadsarrangörer.

DOAB har fyra huvudsakliga aktiviteter i sin ansökan som tillsammans ska ge hotellen de verktyg de behöver för att komma igång med arbetet med att utveckla nya produkter. Genom att sampaketera erbjudanden med mindre företag blir effekten att fler företag får möjlighet att ta del av den ekonomi som genereras av besöksnäringen. Utveckling av nya innovativa arbetssätt i samverkan och branschöverskridande samarbeten är ett av projektets huvudmål;

 1. Idag saknas en bokningslösning i Östersund för sampaketering med flera företag. DOAB ämnar med detta projekt, tillsammans med hotellen och arrangörer, utreda och analysera vilken digital plattform som fungerar bäst för bransch- överskridande sampaketering i Östersund. En workshopserie planeras för att öka motivation kring sampaketering och utvecklande av nya produkter och tjänster. Plattformen kommer sedan köpas in, ägas och finansieras av DOAB.
 2. Inom projektet ska det utvecklas en ny modell för marknadsföring och sälj med mer direktkontakt med Sundsvall och Trondheim. En ny idé vad gäller plats-marknadsföring är att i Sundsvall, och Trondheim utveckla ett koncept där ett lokalt team i varje stad hjälper till med att influera och sprida information vilka semesterupplägg som är aktuella i Östersundsområdet.
 3. DOAB, hotellen och arrangörer ska tillsammans öka förmågan att utveckla hållbara tjänsteprodukter och lära hur de ska kommuniceras och marknadsföras för att vara attraktiva på marknaden. Detta genom omvärldsanalys, för att analysera hur andra destinationer och företag arbetar med att skapa en mer hållbar besöksnäring, samt genom att undersöka hur hållbarhet kan mätas, certifieras och kommuniceras.
 4. Utvecklande av nya produkter och tjänster som är branschöverskridande. Samverkan mellan hotell och arrangörer, bland annat KKN företag, för att skapa hållbara reseanledningar, aktiviteter och upplevelser som bidrar till ett ökat antal besökare.

I den nationella strategin för hållbar tillväxt framgår att det är angeläget att ytterligare underlätta tillväxt i befintliga företag och att stärka tillväxtorienterade företags utveckling samt att främja entreprenörskap och företagande – vilket harmoniserar med upplägget i detta projekt.

I den regionala utvecklingsstrategin nämns att år 2050 har den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen bidragit till platsbaserade upplevelser som även skapar lockande och aktiva livsmiljöer. Vidare går det att utläsa i programmet för smart specialiserings styrkeområde ”Upplevelser” att det finns förmåga att skapa upplevelser som möter människors förväntningar överallt – upplevelser som kan konsumeras av besökare och boende. Det ska finnas något unikt och attraktivt att uppleva runt om i länet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationella indikatorer:
Antal deltagande företag: 38 stycken
Utöver det ska projektet ta fram tre stycken rapporter.

Projektet ska slutrapporteras senast 31 oktober 2023.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 2 460 465 kronor i medfinansiering till projektet ”SIMON JH”. Projektet är ett samverkansprojekt där IUC Z-GROUP AB är formell samverkanspart. Övrig medfinansiering kommer från IUC Z-GROUP och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 augusti 2021 till 31 oktober 2023.

Projektet bygger på erfarenheter från bland annat det pågående projektet SIM JH (RUN/96/2019). Så gör även den länsöverskridande satsningen SIMMITT (RUN/463/2020). För avgränsning gentemot dessa satsningar, se bilaga ”Projektlogik och avgränsning projekt”.

Arbetet syftar till att tillgodose företagens behov av planeringskompetens och planeringsinsatser i syfte att företagens långsiktiga konkurrenskraft kan förbättras. Smart Industriell Modernisering Omställning Nyskapande - Jämtland Härjedalen (SIMON JH) tar sin utgångspunkt i projektet SIM JH, med anpassade insatser till Omställning och Nyskapande i dialog med tillverkande Industri i regionen efter Coronapandemin.

De planerade insatserna i SIMON JH bygger på företagens verkliga behov av insatser som följer av Coronapandemin. Hållbarhetsaspekterna i projektet är främst kopplade till mål 9 i Agenda 2030 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur). Det handlar om att mobilisera för inkluderande och hållbar industrialisering i syfte att öka industrins konkurrenskraft och andel av sysselsättning. I genomförandet av projektet ingår innehåll och aktiviteter gällande vikten av insatser som avser jämställda arbetsplatser, mångfald och inkludering för att bredda företagens konkurrenskraft och rekryteringsunderlag.

Vid projektets slut förväntas alla huvudaktiviteterna ha fått effekter som kvarstår över tid. SIMON JHs aktiviteter och resultat förväntas få en omfattande spridning genom framförallt nätverk och sammanhang som nås genom samverkansparten IUC Z-GROUP. Exempelvis på kortsiktigt mål är att huvudaktivitet 1 förväntas leda till att det etablerade riskavlastnings- och garantiinstrumentet European Guarantee Fund som EUs medlemsstater inrättat kan tas i anspråk av regionens företag.

På lång sikt förväntas det enskilda företaget genom sin medverkan i projektet tillgodogöra sig erfarenheter som möjliggör insatser som förväntas vara avgörande för företagets långsiktiga konkurrenskraft, speciellt med anledning av de konsekvenser som Coronapandemin orsakat. För branschen förväntas en stärkt samverkan där tillverkande företag i större utsträckning tar del av fortsatta nationella satsningar och blir en mer tongivande aktör inom industribranschen i framtidsarbetet med omställningen för en hållbar industri.

Projektet ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. Innovationer är framtagande eller införande av nya eller förbättrade lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden vad gäller exempelvis varor, tjänster, tekniska lösningar och affärs- och organisationsmodeller som skapar ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden för samhälle, företag och individer. Det är betydelsefullt att företag kan få stöd i form av till exempel nätverk, kompetens, kapital samt stöd till varu- och tjänsteutveckling utifrån deras unika behov för att främja innovationer.

Vidare överensstämmer projektet med styrkeområdet Digitala lösningar i länets program för smart specialisering där exempelvis införandet av system, modeller och metoder som använder strategisk data som resurs innebär potential för ökad konkurrenskraft och innovationshöjd. Tillhandahållande av testbäddar för att företag och verksamheter ska kunna utvärdera, utveckla och anpassa produkter och arbetssätt innebär också utvecklingspotential. Grön omställning ställer krav att varor och tjänster utvecklas på ett hållbart sätt för företagens fortsatta konkurrenskraft och överlevnad.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer:
Antal deltagande företag (mål: 40 företag)

Projektet ska slutrapporteras senast två månader efter projektavslut.

Mittuniversitetet har inkommit med en ansökan om 1 294 777 kronor i medfinansiering till projektet ”Komp Ti – Utveckling av kompetens, innovation, digitalisering och grön omställning för tillverkningsindustrin”. Övrig medfinansiering kommer från Mittuniversitetet och projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 september 2021 till 31 oktober 2023.

Mot bakgrund i Reactutlysningens målsättning, att mildra konsekvenserna av Coronapandemin negativa effekter för näringslivet, görs bedömningen att i detta ärende godkänns stöd för investeringar i forskningsinfrastruktur.

De regionala tillverkande företagen har över tid uttryck behov av möjligheter att öka sitt kunnande och möjligheter inom två specifika områden. Det ena är möjligheter och ökad kunskap inom materialkarakterisering samt produktverifiering. Det andra är inom behov att öka användningen av tillverkningsmetoder och höja materialkunnandet inom biopolymerer och returpolymerer. Tillsammans har de företag som stöttar detta initiativ identifierat gemensamma utmaningar vad gäller konkurrenskraft och det är grön omställning, digitalisering/automation, tjänstefiering och regional samverkan. Alla dessa utmaningar återfinns i projektgenomförandet och genomförs i olika aktiviteter.

Mål på kort sikt är att direkta resultat förväntas röra utfallet av arbetet med att bygga samarbetsplattformen för innovation och verifiering samt validering. Samarbetet och samverkan mellan företagen och Universitetet men även företag sinsemellan med liknande utvecklingsbehov förväntas även ge resultat utifrån de case som företagen väljer att fokusera.

Ett av projektets huvudmål är att skapa en ny plattform för samarbete och samverkan med företagen. Resultatet av projektet och de långsiktiga effekterna förväntas kunna ge regional tillgång till utrustning och expertkompetens för materialkarakterisering och produktverifiering och även regional tillgång till utrustning och expertkompetens för additiv tillverkning och digitalisering/scanning.

Projektet ligger i linje med den nationella strategin för regional tillväxt. Universitet och högskolor har viktiga roller för utvecklandet av innovationer samt att främja samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer är av stor vikt för detta. Det är viktigt att den entreprenöriella kompetensen samt att samarbete mellan universitet och företag stärks.

Projektet ligger även i linje med utlysningsvillkoren för React-EU, avseende digital och hållbar transformation med fokus på produkt- och tjänsteutveckling. Ett förstärkt stöd till regionens tillverkande företag post-corona, med fokus på hållbar additiv tillverkning genom 3D-printing, motiverar inköp av den forskningsinfrastruktur som idag saknas för ändamålet, vilket annars inte hade varit möjligt. Forskningsinfrastrukturens koppling till projektets särskilda fokus på design och tjänsteutveckling, i nära samverkan med deltagande företag, är härvidlag extra viktigt i genomförande och dokumentation av projektet. I utvärderingen av projekt ska detta särskilt följas upp.   

Vidare överensstämmer projektet med de regionala styrdokumenten. Styrkeområdet digitala lösningar inom programmet för smart specialisering lyfter testbäddar som viktiga för att företag ska kunna utvärdera, utveckla och anpassa produkter och arbetssätt för möjlighet till tillväxt/utveckling. Av den regionala utvecklingsstrategin framgår att universitetets högklassiga miljö skapar utvecklingskraft och förnyelseförmåga i näringslivet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 40 företag, varav 12 får ett mer direkt stöd)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Södra Årefjällen Turism, Ekonomisk Fören har inkommit med en ansökan om 579 250 kronor i medfinansiering till projektet ”Klimatsmart gastronomi i Södra Årefjällen”. Projektet söker även medfinansiering från Tillväxtverkets utlysning React-EU. Projektet sträcker sig från 1 juni 2021 till 31 oktober 2023.

Besöksnäringen och restaurangerna i Södra Årefjällen har drabbats hårt i och med Coronapandemin. Områdets besökskategorier och strukturer har förändrats och antalet utländska gäster har minskat. Många svenska besökare väljer i stor utsträckning att inte bo på hotell utan istället i stugor/lägenheter eller campar/tältar, och besöker därmed inte restauranger i samma utsträckning. Det finns en oro/risk att vissa företag inom restaurang- och besöksnäringen inte kommer klara av nedgången och att restaurangverksamhet försvinner från byar, vilket påverkar hela området. Antalet arbetstillfällen har minskat det senaste året och risken är att det blir bestående om inte åtgärder vidtas. Projektet vill stödja restaurangerna i området i att påbörja en nödvändig omställning gällande både måltidsturism och naturturism och för att skapa alternativa sätt att sälja klimatsmarta måltider. Projektet ska arbeta för att skapa nätverk mellan restauranger, aktivitetsföretag, de odlings- och förädlingsföretag i Jämtlands län som producerar och förädlar miljömässigt hållbara produkter, lokala leverantörer av naturbeteskött, fisk och vilt samt bär- och svampplockare.

Mål på kort sikt är bland annat att antalet arbetstillfällen inom restaurang- och hotellnäringen i Södra Årefjällen är tillbaka på minst samma nivå som före Coronapandemin och att ett nätverk mellan restaurangerna och livsmedelsföretagare, primärproducenter och förädlare i Jämtlands län är etablerat.

På längre sikt förväntas vara att Södra Årefjällen har uppnått ökad ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, för både gäster och bofasta. Restaurangerna i området är eftertraktade arbetsplatser och måltidsupplevelserna är en del av reseanledningen.

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Innovationer är viktiga för att stärka regioners förnyelseförmåga och näringslivets konkurrenskraft. Det kan exempelvis handla om utveckling av varor, tjänster eller organisationssätt, vilket överensstämmer med projektets aktiviteter. Att främja samverkan mellan olika aktörer är också en viktig aspekt.

Projektet ligger i linje med styrkeområdet Upplevelser i länets program för smart specialisering. Förutsättningar att skapa upplevelser som möter människors förväntningar finns överallt i vårt län, upplevelser som kan komma både besökare som boende tillhands. Jämtland Härjedalen har även en position som kreativ gastronomiregion. Insatser som främjar bärkraftigt företagande från jord till bord och medvetna konsumenter lyfts som viktigt för hållbar utveckling på sikt inom styrkeområdet Jord, skog och vatten.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 20 företag)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2020, § 164, att återkräva utbetalda regionala investeringsstöd från Olero Lodge AB (”Bolaget”). Återkravet omfattade hela de utbetalda stöden om totalt 9 033 541 kronor samt ränta enligt räntelagen. Tillväxtverket verkställde återkravsärendet och företaget återbetalade hela det återkrävda beloppet med bokföringsdag 2020-12-15.

2021-03-21 inkom Advokatfirman Nordia å Bolagets vägnar med en begäran av omprövning av återkravsbeslutet. Bolaget yrkar att Region Jämtland Härjedalen (”Regionen”), med ändring av aktuellt beslut, undanröjer skyldigheten för Bolaget att återbetala regionalt investeringsstöd samt beslutar att Regionen ska återbetala 9 082 904 kronor till Bolaget. Vidare påtalas i begäran om omprövning att beslutet om återkrav hänvisar till SFS 2015:211, vilket är fel legal grund då besluten om regionala investeringsstöd beviljades enligt förordning SFS 2007:61.

Region Jämtland Härjedalen korrigerar härmed beslutet så att det hänvisar till rätt legal grund (SFS 2007:61), samt till de skriftliga avtal och villkor som förenats med stöden. Detta innebär inte någon förändring av ärendets beslut, beslut om återkrav kvarstår och ärendet är avslutat. Enligt 74§ i SFS 2007:61 får andra beslut än enligt 58§ inte överklagas.