Möte 2024-11-19

Tid för justering: Onsdag 20 november (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Bilden av Jämtland Härjedalen
• Landsbygdspott - exempel på beviljade insatser (Heimbygda och Långå FVO)
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk
  • Europaforum Norra Sverige: Nytt positionsdokument Europaforum Norra Sveriges syn på efterföljaren till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) | Europaforum

• Läget i organisationen
• Månadsrapport oktober

• Partnerskap Mittstråket (RUN/417/2020) och Mittstråket 2.0 (RUN/261/2022)
• Mötesplats Ung kultur (RUN/197/2021)

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Ett förslag med tre delar arbetades fram och beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202 (RUN/544/2020). En av delarna är den så kallade Landsbygdspotten. Potten avser en summa på 500 000 kronor per år som undantagits från upphandlingen och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet.

 

Regionala utvecklingsnämndens beslutade i maj 2022, § 81, att fastställa riktlinjer för landsbygdspotten för 2022. En samlad uppföljning av hur potten använts och vilka insatser som beviljats presenterades vid nämndens sammanträde i februari 2023, § 19. Nämnden gav då regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för hantering av landsbygdspotten 2023–2024. En översyn av 2022 års riktlinjer genomfördes och riktlinjer för 2023-2024 beslutades vid nämndens sammanträde i maj 2023, §52.

 

Utöver att samtliga beslut om pottens användande anmäls till nämnden ska en samlad uppföljning av beviljade insatser från Landsbygdspotten 2023 och 2024 återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under hösten 2024.

 

Samtliga ansökningar för 2023 och 2024 har granskats utifrån fastställda riktlinjer samt stämts av mot den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018). En beskrivning av beviljade initiativ finns sammanställt i PM Uppföljning Landsbygdspotten 2023–2024, daterad 2024-11-01.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2018, § 93, en regional mat- och livsmedelsstrategi för Jämtland Härjedalen (RUN/294/2017). Strategin är även antagen av Länsstyrelsen Jämtlands län, och framtagen av ett partnerskap med representanter från Region Jämtland Härjedalen, Jämtland Härjedalen Turism, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mittuniversitetet, Östersunds kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Eldrimner samt Torsta AB. Partnerskapet har sedan förstärkts av Norrmejerier, Hushållningssällskapet Jämtlands län och Matfiskodlarna, samt så har andra aktörer varit involverade i aktiviteter såsom framtagande av handlingsplan, däribland Gaaltije och andra kommuner.

 

Partnerskapet ansvarar för att ta fram, följa upp och revidera handlingsplaner utifrån den beslutade regionala mat- och livsmedelsstrategin. Handlingsplanen ska innehålla insatser under de tre målområdena som finns beskrivna i strategin: Bärkraftigt företagande, Medveten konsumtion och Kunskap och innovation.

 

Regionala utvecklingsnämnden fastställer handlingsplanerna efter förslag från partnerskapet. Nuvarande handlingsplan gäller för åren 2023 - 2024, och fastställdes av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 177 (Handlingsplan Mat- och livsmedelsstrategin i Jämtland Härjedalen 2023/2024, RUN/37/2022). Partnerskapet har följt upp det arbete som skett inom ramen för gällande handlingsplan och sammanställt aktiviteter i verksamheten hos partnerskapets aktörer. Uppföljningen är sammanställd i rapporten Uppföljning av arbetet med den regionala mat- och livsmedelsstrategin 2024, daterad 2024-10-24. Exempel på projekt och aktiviteter som kan nämnas Härjedalsmat, Skördefest Jämtland Härjedalen och studieresor för stimulerad livsmedelsproduktion.

 

Handlingsplan Mat- och livsmedelsstrategin i Jämtland Härjedalen 2025
Med anledning av att den nationella Livsmedelsstrategin ska revideras beslutade regionala utvecklingsnämnden i september, § 147 (RUN/392/2023) att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin. Den handlingsplan som föreslås att fastställas gäller därför endast för 2025.

Det oroliga omvärldsläget har inneburit ett tydligare fokus på beredskap/
försörjningsförmåga. Som ett hinder i att nå målen i strategin pekas den begränsade produktionen ut och som hävstång i livsmedelssystemet bekräftas den offentliga maten.

 

Det regionala matpartnerskapet anser att följande är särskilt viktigt att fokusera på under kommande år:

• Minska regelkrångel
• Stärkt beredskap
• Stärka forskning och innovation i primärled
• Öka kunskap och dialog om produktionsförutsättningar
• Öka konsumentens kunskap om den lokala matens betydelse samt kännedomen om Jämtland som matlän

Östersund och Jämtland Härjedalen utsågs 2010 av Unesco till Creative City of Gastronomy. Tillsammans med 350 städer ingår vi sedan dess i nätverket Unesco Creative Cities Network (UCCN). Region Jämtland Härjedalen har sedan starten samverkat med Östersunds kommun och regionala matpartnerskapet för att nätverket som ett verktyg för att utveckla länet till en gastronomisk region. Utmärkelsen används även som ett verktyg för affärskontakter, utbyten och kompetensöverföring för företag och regionala aktörer inom mat och livsmedel, samt inom kreativa och kulturella branscher.

 

Sedan 2018 är samarbetet formaliserat i ett samverkansavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen. Nuvarande avtal gäller till och med 2024 och vi står inför en ny avtalsperiod. Den 17 januari 2024 lämnade också Mittuniversitetet in en förfrågan till Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun om att få ingå som tredje part i ett kommande samverkansavtal. Ett förslag till nytt avtal, Samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Mittuniversitetet – Unesco Creative Cities Network 2025-2028, har därför skrivits fram.

 

Samverkansavtalet ska bidra till Regional mat- och livsmedelsstrategi i Jämtland Härjedalen 2018: Jämtlands län är en nationellt och internationellt erkänd hubb för mat och gastronomi med kreativa mötesplatser för företag, organisationer och akademi?, samt Samarbete med prioriterade lärosäten nationellt och internationellt är väl utvecklat och forskning kopplad till gastronomi bedrivs på Mittuniversitet. Arbetet med Creative Cities Network ligger även i linje med Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023-2027, fokusområde Platsens betydelse.

 

Syftet med avtalet är att under perioden 2025 – 2028 använda medlemskapet i Unesco Creative Cities Network som verktyg för att skapa ett mervärde för företag och aktörer inom livsmedel, samt kreativa och kulturella sektorn Jämtland Härjedalen. Samverkansavtalet anger hur de tre parterna ska samverka kring aktiviteter och projekt inom ramarna för utnämningen.

 

Enligt föreslaget avtal avsätter respektive part arbetstid motsvarande 30 % av en heltidstjänst för arbetet. Utöver arbetstid avsätter Östersunds kommun även 100 000 kronor per år under avtalsperioden.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av huvudman för Bäckedals folkhögskola, har getts möjlighet att yttra sig över betänkandet Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42). Remissvaret ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 9 december 2024.

 

”Sedan slutet på 1800-talet har staten gradvis minskat sin styrning av bidraget till folkbildningen och sedan 1990-talet är självförvaltningsmodellen en central del av den svenska folkbildningspolitiken (SOU 2024:42;26).”

 

Självförvaltningsmodellen innebär att fördelningen av statsbidrag till folkbildningen genomförs och följs upp av Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna, två ideella föreningar som vuxit fram som naturliga delar av folkbildningens grundläggande karaktär.

 

Redan vid införandet av självförvaltningsmodellen fanns en ambition av statlig uppföljning och kontroll som i praktiken inte efterlevts av staten själv. Bland annat för att Riksrevisionsverket övergick från Regering till Riksdag när den omvandlades till Riksrevisionen 2003. En strukturell förändring som utredningen menar begränsat den statliga möjligheten att genomföra revision och kontroll.

 

Kritik har lyfts mot Folkbildningsrådets och SISU Idrottsutbildarnas tidigare kontroll och strukturella begränsningar av ”volymjakt”. Kritiken förstärktes i samband med att det uppdagades att det dragits nytta av i Järvafältet 2020. Folkbildningsrådet har sedan dess påbörjat ett förändringsarbete med fokus på kvalitetsindikatorer och utökade kontroller samt en separation av inflytande från sina tre medlemsorganisationer.

 

En utredning tillsattes 2022 för att utreda hur man kunde säkerställa att de statliga medlen kom till korrekt användning i den befintliga självförvaltningsmodellen och 2023 kom ett tillägg om att också utreda alternativ till denna.

 

Utredningen föreslår att den nuvarande självförvaltningsmodellen behålls, med tillägg för att Riksrevisionen genomför revision och Myndigheten för Kulturanalys, Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering samt Centrum för Idrottsforskning genomför uppföljning och utvärdering. Ambitionen är att förtydliga en tredelad kontrollfunktion mellan stat, bidragsgivare (Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna) samt bidragsmottagare (Studieförbund och Folkhögskolor).

 

Vidare föreslår utredningen tydligare direktiv för återtag av bidrag som inte utnyttjas, baserat på totalsumma eller procent, samt en förändring av syfte, mål och delmål för folkbildningen. Syftet med statsbidraget blir ”att säkerställa att det finns möjlighet till en långsiktigt hållbar infrastruktur av folkbildning i hela landet för att på så sätt främja det övergripande målet för folkbildningspolitiken”. ”Målet för folkbildningspolitiken är höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället.” Delmålen för att nå målet föreslås utgöras av:

• Att fler människor breddar och fördjupar sina kunskaper och når nya insikter.

• Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas.

• Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier.

• Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folkbildande sammanhang.

Det som sticker ut lite extra är att ”demokrati” försvinner som eget delmål och blir till ett absolut villkor för att beviljas statligt stöd samt vad målet med folkbildningen är tänkt att leda till.

 

Utredningen menar att de alternativa förslag som den fick i uppgift att utreda skulle innebära en kostsam omställning och drift till ensidig fördel för staten, på bekostnad av bland annat armlängds avstånd, ideellt engagemang och förutsättningar för snabba omställningar. Samtidigt pekar ingenting på att det skulle leda till bättre förutsättningar att begränsa fusk och annan felaktig bidragsanvändning än den nu föreslagna förändringen.

 

Förslag till yttrande har beretts i dialog med Bäckedals folkhögskola, Region Västernorrland, OFI (Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation) och presidiet för regionala utvecklingsnämnden.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt. Remissvaret ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 12 november 2024. Region Jämtland Härjedalen har dock beviljats förlängd svarstid till den 20 november.

 

I promemorian föreslås hållbarhetskriterier för förnybara bränslen av ickebiologiskt ursprung och återvunna kolbränslen. För att sådana bränslen ska anses som hållbara ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 70 procent jämfört med användning av fossila bränslen.

 

Fler anläggningar som producerar el, värme eller kyla från fasta biobränslen ska uppfylla hållbarhetskriterier. Det införs också krav på minskade växthusgasutsläpp för vissa anläggningar som hittills endast har behövt uppfylla kriterierna om skydd för vissa områden (markkriterierna).

 

Det föreslås även nya markkriterier som ska vara uppfyllda för att biodrivmedel och biobränslen som produceras av agrobiomassa och skogsbiomassa ska anses som hållbara.

 

Vidare föreslås att kravet på drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen från levererade drivmedel slopas. Ändringarna genomför ändringar i EU:s direktiv om främjande av energi från förnybara energikällor.

 

I promemorian föreslås också ändringar av reduktionsplikten. Reduktionsplikten för flygfotogen ska tas bort. Den nya reduktionsplikten för bensin och diesel ska bli mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering genom att det blir möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddningsstationer. Nivåerna för de utsläppsminskningar som ska åstadkommas av den nya reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Syftet med förslaget är att det s.k. ESR-åtagandet för 2030 ska kunna nås. Regeringen avser samtidigt att föreslå att skatten på bensin och diesel sänks för att priset vid pump inte ska öka till följd av förslaget om ändrade reduktionsnivåer. En samlad redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen redovisas årligen i klimatredovisningen till budgetpropositionen.

 

I en ny lag om offentliggörande av information om energiprestanda för vissa datacenter föreslås att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra viss information. Den nya lagen genomför en del av EU:s direktiv om energieffektivitet.

 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Vissa av kraven på minskade utsläpp av växthusgaser föreslås träda i kraft den 1 januari 2030.

Lev Stort - Projekt AB inkom den 16 september 2024 med en ansökan om 372 500 kronor i medfinansiering till projektet Förstudie - Ödehus för nya Livsmiljöer. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 oktober 2024 till 31 juli 2025. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 298 000 kronor samt egen finansiering med 74 500 kronor.
 

Projektet har sökt förskott med 186 250 kronor.

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

Förstudien syftar till att ta fram underlag för att etablera en testbädd i Jämtland Härjedalen/Mellersta Norrland, som fokuserar på utvecklingsfrågor kring småhus och cirkulär markanvändning. Testbädden ska adressera utmaningar relaterade till ödehusproblematik, inflyttning och bostadsförsörjning för näringslivsetableringar. Förstudien kommer särskilt att belysa innovativa finansieringslösningar, samt identifiera hinder och möjligheter i den nuvarande lagstiftningen kopplad till arrendeavtal och etableringar på ödehusfastigheter. Målet är att skapa en genomförbar plan för en Testbädd för Ödehus och cirkulär markanvändning som kan stödja långsiktig hållbar utveckling och effektiv användning av resurser i regionen. Sammanfatta projektets syfte och plan för genomförande. Målgruppen är offentliga organisationer.

På kort sikt ska projektet öka förståelsen och stärka samarbetet mellan nyckelaktörer samt identifiera konkreta vägar framåt för att implementera hållbara bostads- och markanvändningslösningar i regionen via nya sätt att nyttja ödegårdar. Projektet ska identifiera hinder och möjligheter, utveckla nya finansieringsmodeller eftersom det finns begränsningar i traditionella finansieringssystem samt undersöka förutsättningarna för ett genomförandeprojekt med en testbädd för vidareutveckling av dessa frågor och nya innovativa sätt att arbeta med ödehusutveckling.

Projektet ska på lång sikt leda till hållbara samhällsförändringar, stärkt regional utveckling och ökade bostadsmöjligheter genom innovativa lösningar för markanvändning och finansiering genom ökad tillgång på bostäder och revitalisering av ödehus och skapande av hållbara och naturnära livsmiljöer.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

 

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

 

Lev Stort - Projekt AB söker förskott med 186 250 kronor. Lev Stort - Projekt AB är en mindre aktör med begränsad likviditet så kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

 

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat utifrån målet för den regionala utvecklingspolitiken. Det adresserar viktiga utmaningar som bostadsbrist och personalförsörjning i landsbygdsområden, vilket är centralt för att stärka den regionala ekonomin och attrahera nya invånare. Genom att främja hållbara och innovativa bostadslösningar bidrar projektet till långsiktig hållbar utveckling och ökad regional attraktionskraft.

 

Projektet bidrar till den nationella strategin för hållbar regional utveckling genom att främja resurseffektivitet, social inkludering och ekonomisk hållbarhet. Genom att adressera ödehusproblematiken och skapa attraktiva boenden på landsbygden, stödjer det en stabil befolkningsutveckling och hållbara samhällen. Dessutom bidrar projektet till att uppfylla flera globala mål i Agenda 2030, vilket stärker den övergripande hållbarhetsstrategin.

 

Projektet styr mot det nationella målet ”innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet” genom att främja ett hållbart boende och ökad resurseffektivitet. Detta beror på dess fokus på att skapa attraktiva boenden och stärka sociala sammanhang på landsbygden, vilket bidrar till en levande och hållbar befolkningsutveckling. Genom att involvera olika aktörer och främja samverkan mellan offentliga och privata sektorer, stödjer projektet också inkludering och resurseffektivitet.

 

Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och styrkeområdet "Jord, skog och vatten". Genom att fokusera på hållbar markanvändning och naturnära boenden, främjar det en resurseffektiv och miljövänlig utveckling av landsbygden. Projektets insatser för att återanvända övergivna fastigheter och implementera cirkulära lösningar stödjer också en hållbar förvaltning av naturresurser. Projektet styr till viss del också mot styrkeområdet Upplevelser där det har potential att bidra med både bredd och på sikt kanske en spets, kopplat till med gästboenden.
 

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program, 1 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2025.

Torsta AB inkom den 13 september 2024 med en ansökan om 7 527 499 kronor i medfinansiering till projektet GREN. Projekttiden är 1 januari 2025 till 30 april 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 5 018 333 kronor.
 

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

Projektet ska bidra till att öka regional samverkan samt synliggöra rollen av företagens värdeskapande utifrån den regionala utvecklingsstrategin och inom ramen för smart specialiseringsområdet jord, skog och vatten med bäring på jord och skog för att stärka, utveckla och bidra till länets gröna omställning. Detta genom att utveckla och främja en branschöverskridande samverkan genom involvering av offentliga organisationer, däribland Region Jämtland Härjedalen i egenskap av regionalt utvecklingsansvarig, företagsfrämjare, idéburna aktörer och akademi. Med fokus på teoribildning och föreslagna metoder i tidigare genomförda förstudier, implementera och utvärdera dessa och lyfta behov till prioriteringar till strategisk nivå och regionalt utvecklingsansvarigs processledningsarbete i styrkeområdet jord, skog och vatten. Projektet ska vidareutveckla ett sätt att gemensamt mäta och synliggöra företagens kringliggande värdekedjor och värdeskapande i samhället och i den gröna omställningen. Målgruppen är företagsfrämjande aktörer.

En önskad effekt på kort sikt är att målgruppen genom nya metoder, arbetssätt och processer ska utveckla en djupare förståelse för de lokala förutsättningarna, behoven och inomregionala skillnaderna, utifrån perspektivet om de gröna näringarnas kringliggande värdekedjor. Genom deltagande i olika aktiviteter inom projektet får målgruppen en ökad inblick i och kunskap om de specifika utmaningar och möjligheter som finns inom länet och dess näringsliv. Projektets mål är att genom arenor främja samverkan och gemensamma initiativ, vilket kan stärka målgruppens förmåga att samarbeta över sektorer och med nya aktörer. Detta kan leda till ökad innovation och bättre effekt av insatser, genom att lära sig att identifiera och utnyttja lokala specialiseringar samt anpassa strategier och metoder för att bättre passa länet.

Projektet syftar också till att ge målgruppen möjlighet att bygga värdefulla relationer med andra aktörer inom näringslivet, offentlig sektor och universitet. En önskad effekt är att detta ska underlätta framtida samarbeten och innovationsprojekt. Genom projektets aktiviteter och kunskapsutbyte förväntas målgruppen förbättra sin förmåga att delta i utvecklingsprocesser som främjar regional, nationell och internationell konkurrenskraft.

Projektet bidrar på lång sikt till starka och hållbara ekosystem av företagsfrämjande aktörer som med etablerade processer för hållbar smart specialisering anpassade till regionala förutsättningar främjar tillväxt och innovation i de gröna näringarnas kringliggande värdekedjor. Genom mötesplatser formade för glesa miljöer och nära samarbete och relationer i ekosystemet kan målgruppen dra nytta av varandras resurser, kunskaper och erfarenheter. Detta förväntas leda till ökad samverkan, engagemang för långsiktig kapacitetsbyggnad, strategiska beslut samt ökad medvetenhet om behovet av hållbar utveckling, vilket förväntas bidra till en mer effektiv och hållbar utveckling i regionen. Genom nya arbetssätt och metoder som anpassats till regionala förutsättningar främjas entreprenöriellt deltagande och fler aktörer i det regionala arbetet med smartspecialisering.

Projektet ska bidra till att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa hållbara arbetstillfällen i regionen genom att främja utvecklingen av nya produkter, tjänster och affärsmodeller. Genom att fokusera resurserna på områden där regionen har en komparativ fördel kan projektet bidra till att öka regionens konkurrenskraft på den globala marknaden. Målgruppen förväntas utveckla en robust och långsiktig kapacitet för att i regionen främja företagande, innovation och strukturomvandling i de gröna näringarnas kringliggande värdekedjor. Det innebär att de blir bättre rustade att hantera framtida utmaningar och möjligheter samt att de kan anpassa sig på ett strukturerat och effektivt sätt till förändringar i omvärlden.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategisk prioriterad då projektet bidrar till den nationella strategin för hållbar regional utveckling genom att öka regional samverkan och synliggöra företagens värdeskapande inom områdena jord, skog och vatten. Genom att främja branschöverskridande samverkan och involvera offentliga organisationer, företag och akademi, skapas en plattform för innovation och hållbar utveckling. Detta förväntas stimulera ekonomisk tillväxt och skapa hållbara arbetstillfällen, vilket är centralt för den nationella strategin.

Projektet styr mot det strategiska området "Hållbar tillväxt och innovation" inom den nationella strategin. Detta beror på dess fokus på att främja samverkan mellan olika aktörer för att öka innovation och utveckla hållbara affärsmodeller inom de gröna näringarna. Genom att stärka företagens konkurrenskraft och anpassa strategier till regionala förutsättningar, bidrar projektet till en mer hållbar och resilient ekonomisk utveckling.

Projektet ligger i linje utifrån målet för utvecklingspolitiken i Region Jämtland Härjedalen. Det syftar till att öka regional samverkan och i förlängningen stärka företagens roll i den gröna omställningen, vilket är centralt för regionens utvecklingsstrategi. Genom att involvera offentliga aktörer och främja branschöverskridande samarbeten, adresserar projektet lokala behov och bidrar till hållbar tillväxt i regionen.

Projektet överensstämmer med Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi och styrkeområdet Jord, Skog och Vatten. Det fokuserar på att utveckla och främja samverkan inom dessa områden, vilket är centralt för att stärka den regionala ekonomin och bidra till hållbar utveckling. Genom att adressera specifika behov och involvera nyckelaktörer, stödjer projektet regionens mål för en grön omställning och innovation. Det framgår att projektet ska samla främjandeaktörer, näringsliv, forskningsinstitutioner, finansiärer och andra intressenter samt också att kunskapen ska nå ut till länets små- och medelstora företag.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, 20 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 juni 2028.

Leader 3sam Strömsund-Ragunda inkom den 13 sep 2024 med en ansökan om 2 987 617 kronor i medfinansiering till projektet Leader 3sam - Landsbygdsutveckling genom Leadermetoden. Projekttiden är 1 januari 2025 till 31 december 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Jordbruksverket genom Landsbygdsprogrammet med 2 987 618 kronor.
 

En reviderad ansökan finns bilagt ärendet.

Region Jämtland Härjedalen beslutade 2022 (RUN/392/2021) att finansiering av Leaderområden skulle ske genom att medfinansiera gemensamma projekt som antingen drevs av andra aktörer eller Leaderkontoren själva. För Leader 3sam beslutades att avsätta 3 686 747 kronor för detta. Nu söker Leader 3sam projektmedel för sitt arbete med att genomföra programperioden. Sökt belopp i aktuellt ärende förbrukar inte hela summan, 699 130 kronor kvarstår för Leader 3sam att söka om under perioden 2023-2027.

I ansökan framgår att Leadermetoden utgör en del av den Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027. Leadermetodens styrka beskrivs som tresektorssamarbetet där ideell sektor, privat sektor och offentlig sektor arbetar tillsammans för att på bästa sätt utgå från de lokala perspektiven och behoven. Genom Leadermetoden kan lokala Leaderkontor på landsbygden finansiera lokala utvecklingsinitiativ i projektform.

Syftet med projektet är att verka för landsbygdsutveckling inom kommunerna Strömsund och Ragunda, genom just Leadermetoden. Projektet ska agera katalysator för landsbygdsutveckling och ge näring så att goda idéer och initiativ kan växa sig starka och bärkraftiga.

Leader 3sam ska genom detta projekt arbeta för att fånga upp möjligheter och behov i bygderna, hjälpa föreningar och företag att gå från idé till handling samt delta i den regionala utvecklingen genom att fördela de medel som är avsatta från Landsbygdsprogrammet till olika lokala utvecklingsprojekt inom Leaderområdet. Vidare framgår i ansökan att projektet ska genomföra aktiviteter för att skapa opinion för landsbygdsfrågor och öka kunskapen om landsbygders villkor, förmedla EU:s roll för landsbygdsutveckling och den utveckling som sker med hjälp av Leadermetodens unika modell.

Kortsiktigt mål med projektet är att det har skett uppsökande verksamhet i alla bygder inom området, besök ska ha genomförts hos föreningar och företag, och då gärna med andra organisationer i stödsystemet så som berörda kommuners näringslivsutvecklare och regionala utvecklingsstrateger/processledare vid Region Jämtland Härjedalen. Vidare beskrivs att projektets kortsiktiga målsättning är att Leader 3sam fört dialoger och coachat aktörer med projektidéer och handlagt ansökningar och fattat beslut om finansiering. Samt ökat kunskapen om Leadermodellen och landsbygdsutveckling.

Långsiktigt mål med projektet beskrivs bland annat genom Leader 3sams vision "Vår attraktiva & levande landsbygd producerar livskvalitet, livsmedel & ekonomiska värden!"

Projektets aktiviteter förväntas även ha bidragit till föreningens tre utarbetade långsiktiga mål som framgår av dess lokala utvecklingsstrategi:
- En attraktiv miljö för boende, rekreation och arbete för alla.
- En hållbar utveckling av våra resurser.
- Ett ökat engagemang, entreprenörskap och stärkt innovationsklimat.
 

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket och utgör inte stöd till drift. Region Jämtland Härjedalen gör bedömningen att föreningens verksamhet har en tydlig avgränsning gällande såväl tid, ekonomi och arbetsinsats som gör att det i grunden inte finns någon ordinarie verksamhet eller drift. Genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin som arbetats fram lokalt bedrivs i projektform. Det är avgränsat i tid och det har en för ändamålet styrd budget av Jordbruksverket.

Ekonomisk
Inget förskott är sökt och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategiskt prioriterad då projektet främjar utvecklingskraft i de berörda kommunerna genom att stötta den lokala utvecklingen.

Projektet bedöms vara väl motiverat utifrån den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken bör samordnas med andra relevanta politikområden, såsom landsbygdspolitiken. De varierande utmaningarna och möjligheterna i olika delar av landet påverkar näringslivets och organisationers förutsättningar att utvecklas. Insatser behöver ha ett territoriellt perspektiv och kunna anpassas till olika förutsättningar. Projektet bidrar omfattande inom och mellan de strategiska områdena och prioriteringarna, såsom: - Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet, - Kompetensförsörjning och kompetensutveckling över hela landet, samt - Innovation, förnyelse, entreprenörskap och företagande i hela landet.

Ansökan är i överensstämmelse med den regionala utvecklingsstrategins vision om att skapa en innovativ och hållbar region där människor kan leva, verka och utvecklas.

Inom ramen för programmet för smart specialisering bedöms projektet särskilt bidra till styrkeområdet Jord, skog och vatten, vilket är i linje med långsiktiga mål och de aktiviteter som projektet avser att genomföra. Det övergripande målet är att skapa attraktiva landsbygdsområden, där företag som verkar inom dessa styrkeområden och tillhörande förädling är avgörande för landsbygdens livskraft. Hållbarhet, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv, genomsyrar den strategi som Leader 3sam implementerar inom ramen för detta projekt.

Samiska perspektiv har beaktats i ansökan då Leader 3sam har samisk representation i LAG-styrelsen.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer: mål 25 st.

(Medlemmar i föreningen så som berörda kommuner, Region Jämtland Härjedalen, inklusive Leaderföreningen själv.)

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 29 februari 2028.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening inkom den 13 september 2024 med en ansökan om 1 382 742 kronor i medfinansiering till projektet Lokalfinansiering i Mellersta Norrland (LIM). Projekttiden är 1 januari 2025 till 31 december 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden med 2 209 888 kronor, Region Västernorrland 1 379 617 kronor, Coompanion Västernorrland 275 924 kronor, samt egen finansiering 276 548 kronor.
 

Projektet har sökt förskott med 200 000 kronor.

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

Den sociala ekonomins utveckling inklusive civilsamhällets välmående bidrar till att behålla och utveckla service och stärker lokal och regional attraktionskraft. Nyetableringar av industri i den gröna omställningen är i fokus och rekryteringsbehovet är enormt här där kompetensförsörjning sedan länge varit akut. De sociala företagens potential att leverera varor och tjänster till både offentlig och privat sektor är underutnyttjad i Mellersta Norrland och kan stärkas. Med en publik och regionalt anpassad öppen resursplattform stärks det regionala ekosystemet för att främja innovation och entreprenörskap. Resurser för stöttning till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar ökar förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas. Plattformen kommer att innehålla resurser om effektmätning, vision- och målsättning, finansieringsmöjligheter, upphandling, juridik och kommunikation samt förslag till rådgivande aktör för att få hjälp att fylla eventuella resursluckor. Målgruppen är företagsfrämjande aktörer.

På kort sikt ska projektet skapa förändringar hos målgruppen. Företagsfrämjare får tillgång till nya verktyg och resurser för att stödja sociala entreprenörer. Sociala entreprenörer får bättre förutsättningar att mäta och kommunicera sina effekter samt att navigera i finansierings- och upphandlingsprocesser. Resultat på medellång sikt skapar förändringar i beteenden. Företagsfrämjare använder de nya resurserna för att mer effektivt stötta sociala företag och innovationer. Sociala entreprenörer ökar sin förmåga att attrahera finansiering och delta i upphandlingar, vilket leder till att fler sociala innovationer utvecklas och kommersialiseras.

När projektet är slut finns en validerad och utvecklad digital resurs för företagsfrämjare med verktyg för stöttning och lärande till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar för att de ska växa. Med hjälp av AI är kompetens om effektmätning, vision- och målsättning, finansieringsmöjligheter, upphandling, juridik och kommunikation samlad och tillgänglig samt förslag till rådgivande aktör den sökande kan kontakta för att få hjälp att fylla eventuella resursluckor. Med den publika och regionalt anpassade plattformen stärks det regionala ekosystemet för att främja innovation och entreprenörskap.

På lång sikt ska projektet bidra med en ökad andel sociala entreprenörer som drar nytta av finansiering och kan svara på upphandlingar. Andelen sociala entreprenörer som kan kommunicera den samhällseffekt de bidrar till med både mjuka och monetära värden ökar, så att de värden de åstadkommer synliggörs vilket underlättar för kunder att förstå deras erbjudanden. Sociala entreprenörer skapar mer nytta för lokalsamhällena genom att de kan växla upp sina verksamheter mot mer hållbara företag. Service- och välfärdslösningar utvecklas. För rådgivarsystemet skapas en garant för att otillgänglig kunskap tas tillvara och sprids till användarna och kunskap delas. Antalet sociala entreprenörer som bidrar till samhällsnytta och hållbar utveckling ökar och växer och en stärkt social ekonomi i regionen resulterar i ökad service och välfärdslösningar samt en mer inkluderande och hållbar regional utveckling.

Den sociala ekonomins utveckling bidrar till att behålla och utveckla service och stärker lokal och regional attraktionskraft. Med en publik och regionalt anpassad öppen resursplattform stärks det regionala ekosystemet för att främja innovation och entreprenörskap. Resurser utvecklas för stöttning till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar vilket ökar förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas. Kompetens om effektmätning, vision- och målsättning, finansieringsmöjligheter, upphandling, juridik och kommunikation samt förslag till rådgivande aktör kommer att underlätta att rätt stöd kan utformas på ett effektivt och resursbesparande sätt.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening söker förskott med 200 000 kronor. Coompanion är en mindre aktör med begränsad likviditet så kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

Strategisk
Projektet är strategiskt prioriterat. Projektet bidrar till de nationella målen Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet samt Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet. Genom en allmänfrämjande digital plattform mappar projektet på bredden gentemot styrkeområdet digitala lösningar inom smart specialisering. Projektet ämnar vidare att utveckla resurser för stöttning till sociala entreprenörer, kooperativa företag och föreningar vilket ökar förutsättningarna för att de ska kunna växa och utvecklas samt bidra till det en del av länets och länens kompetensförsörjningsbehov.

Det finns en tydlig projektlogik och projektet bidrar och skapar värde för långsiktigt regional hållbar utveckling genom att adressera och rikta sig till företag inom social ekonomi. Projektet anses komma kunna bidra till att stärka lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av Jämtland Härjedalen, bland annat genom ökad tillgång statistik kring sociala och kooperativa företag som även skulle kunna komma Region Jämtland Härjedalen till del. Det ses även som positivt att projektansökan görs i samverkan med Coompanion Västernorrland.

För att bygga kapacitet för innovation samt stödstrukturer för detta behövs en mångfald av perspektiv – sociala och kooperativa företag är en underrepresenterad grupp inom detta område. Utveckling av verktyg och möjligheter för att mäta ”mjuka” värden inom innovation och i ekonomiska termer är prioriterat för Jämtlands län, med hänvisning till genomförd förstudie - “Stärkta färdigheter för smart specialisering inom socialt och kooperativt företagande i Jämtland Härjedalen” och de behov som framkommit där.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, 20 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2028 för slutrapportering.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening inkom den 13 september 2024 med en ansökan om 1 767 906 kronor i medfinansiering till projektet NOI - Nod för inkludering Projekttiden är 1 februari 2025 till 31 januari 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska socialfonden med 7 925 488 000 kronor, Krokoms kommun med 750 000 kronor, samt egen finansiering med 300 000 kronor. Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun bidrar med offentligt bidrag i annat än pengar med 2 145 141 kronor respektive 4 290 423 kronor.
 

Projektet har sökt förskott med 400 000 kronor.

En reviderad ansökan och en reviderad budget finns bilagt ärendet.

Den lokala arbetsmarknaden behöver förändras och ta ett större ansvar för att bli mer inkluderande och samordning krävs i stödstrukturerna. Projektet ska skapa en hållbar struktur för en mer inkluderande arbetsmarknad som stärker kompetensförsörjningen, där effektiva och inkluderande nätverk är centrala. Projektets tyngdpunkt ligger på att stötta arbetsgivare i inkluderingen av arbetssökande på sina arbetsplatser. Ett fördjupat stöd kommer att ges till de arbetsgivare som också kan klassificeras som arbetsintegrerade sociala företag. Detta då dessa har möjlighet att fungera som en länk mellan kommunernas interna arbetsmarknadsarenor och reguljär arbetsmarknad. Projektets viktigaste verktyg, för att skapa samarbeten med arbetsgivare och för att få ekonomi i arbetsmarknadsinkluderingen hos de sociala företagen, är samordning kring social upphandling. Projektet ska skapa en samverkansnod som avses permanentas i egen organisationsform.

Projektets målgrupp är privata och offentliga arbetsgivare i Östersunds och Krokoms kommuner och sociala företag samt ideella föreningar som jobbar med arbetsmarknadsinkludering i samma geografiska område.

Projektets ska på kort sikt utveckla, testa och etablera en hållbar struktur som inkluderar fler personer på arbetsmarknaden. Detta genom att bland annat etablera samverkansformer för en stödstruktur kring arbetsmarknadsinkludering och minska diskrimineringen på arbetsmarknaden, erbjud kunskapshöjande utbildningar inom bland annat social upphandling samt etablera koordinering mellan arbetsgivare och stödaktörer som bidrar till att fler inkluderas på reguljär arbetsmarknad.

Projektet ska även öka sociala företags möjligheter att vara arbetsinkluderande arbetsplatser genom fördjupat verksamhetsstöd kring sälj- och upphandling, HR, marknadsföring och affärsutveckling och fungera som en nod mellan olika aktörer, privata företag och den sociala ekonomin.

På lång sikt ska projektet genom att utgöra och presentera goda exempel få företag och organisationer att kontinuerligt ansluta till strukturen vilket gör att den växer och får spridning regionalt. Projektet kommer geografiskt att fokusera på Krokoms och Östersunds kommuner, då dessa kommuner är med som samverkansparter och då det finns etablerade sociala företag i kommunerna att utgå från som förstudien NIA har identifierat. Projektets ambition är dock att växa, knyta till sig fler kommuner och få en större geografisk spridning i länet i uppbyggnaden av en långsiktig organisation och även inspirera till liknande strukturer på nationell nivå.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening söker förskott med 400 000 kronor. Coompanion är en mindre aktör med begränsad likviditet så kraven för beviljande av förskott anses uppfyllda.

Strategisk
Projektet bedöms vara strategiskt prioriterat.

Projektet bidrar till genomförandet av den nationella strategin genom att arbeta för en mer inkluderande arbetsmarknad. Det styr mot det strategiska området kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet då det fokuserar på att skapa hållbara strukturer för en mer inkluderande arbetsmarknad. Projektet ämnar också stärka stödstrukturerna kring sociala företag samt socialt företagande och kan därför även anses bidra till det nationella strategins strategiska område: innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet.

Projektet är strategiskt prioriterat utifrån den regionala utvecklingspolitiken då det är tänkt att stärka den lokala konkurrenskraften och näringslivets möjlighet till utveckling. Det ligger i linje med regionala utvecklingsstrategin.

Då projektet handlar om att stärka inkluderingen på arbetsmarknaden, och detta innefattar branscher inom alla styrkeområden, har projektet en mer generell ansats än att det bidrar till ett speciellt styrkeområde. Projektet kopplar an till planen för regional kompetensförsörjning, vilket i sin tur har en tydlig koppling till såväl RUS som relevanta prioriteringar i nationella strategin för hållbar regional utveckling.

Projektet drivs av och samarbetar med, för området, relevanta aktörer vilket skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete. Projektet baseras på en tidigare genomförd förstudie och det finns en tydlig effektlogik.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, 50 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 mars 2028.

Sveriges geologiska undersökning inkom den 2024-09-13 med en ansökan 2 569 697 kronor i medfinansiering till projektet Geoturism i mitten. Samverkansparter är Jämtland Härjedalen turism samt Geopark Indalsälven. Projekttiden är 2025-01-01 till 2027-12-31. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Interreg Sverige Norge med 4 772 298 kronor.
 

Reviderad ansökan och reviderad budget finns bilagt i ärendet.

Syftet med projektet är att öka kunskapen hos länets företagare inom besöksnäringen om geologins betydelse och värde. Det finns ett ökat intresse för geoturism men ett litet utbud av upplevelser kopplat till geologi i länet. Geologins bidrag till biologisk mångfald och kulturarv är ofta underkommunicerad. Projektet syfte med det norska samarbetet är att man kommit längre avseende geologiskt intressanta platser i Tröndelag och kan bidra med kunskap om detta och att man i Jämtlands län kommit längre med generell kartläggning och paketering. Projektet kan knyta ihop besöksmål på både norsk och svensk sida via exempelvis St Olafsleden, Indalsleden med flera.

Kortsiktiga mål för projektet är ta fram 5 paketerade geoturism upplevelser i länet och stärka sambandet mellan geologi och besöksnäring. Målet är också att ge besöksnäringen ett kunskapslyft inom geologi, men också samisk kultur.

På lång sikt är målet ett ökat värde för besöksnäringen i Jämtland, en stärkt platsutveckling och en mer hållbar besöksnäring som har större kunskap om naturens och kulturens värde. Långsiktigt ser projektet även en ökad samverkan mellan aktörer i Jämtlands län och Tröndelag samt nyetableringar inom geoturism i länet.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 35% procent av utgifterna för projektet.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket

Ekonomisk

Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan

Strategisk
Projektet bedöms kunna bidra till genomförandet av den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet genom att ta till vara och nyttja potentialen i de både specifika och breda affärsmöjligheter som kan kopplas till ett hållbart, upplevelsebaserat kunskapsbyggande kring internationellt unika geologiska miljöer i Jämtland Härjedalen. Tillämpningen görs i Jämtland Härjedalen men har möjlighet att synliggöra och bidra till internationell lyskraft.

Projektet bedöms styra i huvudsak mot den nationella strategins strategiska område: innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet eftersom rätt satsning bidrar till detta. Även målet: Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet är i högsta grad berört eftersom satsningen bygger OCH höjer kompetens inom besöksnäringsbranschen.

Projektet är prioriterat utifrån målet för den regionala utvecklingspolitiken, särskilt med koppling till Att stärka utvecklingskraften med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet med fokus på upplevelsenäring/idrott/kultur. Projektet ligger i linje med RUSen och styrkeområdet ”Upplevelser”. Projektet syftar till att utveckla en unik spets – geoturism - till den existerande bredden av upplevelser.

För att kunna nyttja potentialen i satsningen är det avgörande att samverkan sker med lokala, berörda platsers organisationer, företag och människor på ett sätt som frågar efter vilka behov som platsens aktörer har. Viktigt också är att projektet aktivt frågar berörda aktörer om vilket sätt som de vill bli inkluderade, tex nämns inkludering av det samiska perspektivet i ansökan. Projektet har tydliga mål kring långsiktig hållbarhet och att satsningen i sig ska bygga kunskap om hållbarhet med geologin som ett medel.

Projektansökans beskrivning av såväl problem som möjligheter bedöms vara relevanta och angelägna. Projektet bedöms ha en tydlig röd tråd och rimlighet som får behov, mål, insatser och organisation att hänga väl ihop och skapa förutsättningar att lyckas med att uppnå mål och syfte.

Ansökan kan förstås som att detta projekt har som ambition att knyta ihop med pågående, relevanta satsningar och plattformar samt att använda tidigare gjorda satsningar och bygga vidare på dessa och nyttja erfarenheterna för att utveckla och skapa något nytt. Satsningens strategiska funktion stärks av att det finns ett tydligt och långsiktigt tänkande och agerande att bygga vidare på för att i projektform ta potentialen i Geopark Indalsälven till en ny nivå och roll.

Att projektet görs i en gemensam satsning mellan SGU med sin geologiska kompetens, med Jämtland Härjedalen Turism i sin roll bland sina medlemmar (destinationer, region Jämtland Härjedalen m.fl.) och med Geopark Indalsälven AB i sin roll som idébärande nav och praktisk tillämpare finns god potential för att kunna ta effektiva utvecklingssteg i länet. Att samverkan sker med Tröndelag borgar för att kunna nyttja än större marknader och för att kunna skapa attraktiva samverkanssatsningar på en större produkt och skapa en större kritisk massa för kompetenssamverkan och kraft i utvecklingen.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag 10 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2028.

Region Jämtland Härjedalen inkom den 12 september 2024 med en ansökan om 4 011 462 kronor i medfinansiering till projektet Ramprojekt för internationell konkurrenskraft. Projekttiden är 2025-01-01 till 2028-03-31. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket, regionala utvecklingsfonden, med 2 674 308 kronor.
 

Reviderad budget och reviderad ansökan finns bilagt i ärendet.

Syftet med projektet är att bidra till att fler företag i länet deltar i globala värdekedjor och sammankopplas med andra företag och affärsnätverk på internationell nivå för att identifiera nya marknadsmöjligheter. Projektet kommer genom insatser direkt till länets små och medelstora företag öka deras möjligheter att bredda sin marknad och skapa en mer differentierad kundportfölj, vilket förväntas bidra till utveckling och hållbar tillväxt i företagen. Själva verktyget som projektet tillhandahåller är att förmedla företagsstöd direkt till företag för att ge ekonomiska förutsättningar för företagen att investera i utvecklingsåtgärder.

Projektet är ett så kallat ramprojekt vilket innebär att ansökan till Region Jämtland Härjedalen avser de projektrelaterade kostnaderna. Kostnader för investeringar i företag hanteras som företagsstöd i takt med att ansökningar görs av företag under projektets gång. Ramprojekt kan endast bedrivas av regioner.

Ett konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för hållbar regional utveckling, vilket framhävs i både nationella och regionala strategier. Innovativt entreprenörskap och samarbeten mellan företag är centrala för att lösa samhällsutmaningar och stärka regionens deltagande i globala värdekedjor. För att företag i regionen ska kunna delta i internationella samarbeten och globala värdekedjor behöver de utveckla sin kapacitet och kompetens, inklusive digitalisering och resurssnål produktion. Ramprojektet syftar till att stödja företag genom kapital och där med möjliggöra investeringar som sker direkt i företag. Vidare kommer samarbeten med andra företagsfrämjande aktörer vara högst aktuellt, med fokus på att öka företagens hållbara tillväxt och globala konkurrenskraft.

Det kortsiktiga målet med projektet är att fler företag inom alla branscher ska investera i utvecklingsåtgärder. Företagen får genom projektet delfinansiering för att kunna genomföra affärsstrategiska investeringar som stärker den internationella konkurrenskraften och ger företagen en hållbar tillväxt.

Långsiktigt är målet att tillräckligt många företag genomför insatser och blir mer anpassade till utvecklingen i omvärlden. Att ställa om till en ny mer globalt anpassad affärsmodell kan vara utmanande och förändring kan behöva ske succesivt.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal

Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk

Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk

Projektet möjliggör för företag att delta i internationella samarbeten genom ökad kapacitet och kompetens. Företagsstöd får i grunden endast beviljas till åtgärder som styr mot en hållbar tillväxt. Bedömningen av företagen kommer ske utifrån samtliga hållbarhetsperspektiv. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och att företag internationaliseras är ett prioriterat område i både den Nationella strategin för regional utveckling samt den regionala utvecklingsstrategin.

Strateger från Region Jämtland Härjedalen har deltagit vid framskrivning av projektet. Under handläggning av inkommen ansökan skickades en förfrågan om ett utlåtande till en extern aktör. Handelskammaren inkom med ett utlåtande där det framgick att man var positiv till möjligheten att via företagsstöd hjälpa länets företag att nå en internationell marknad. Brister påtalades dock om att projektet saknade förankring hos relevanta aktörer och att man brustit i omvärldsbevakning. Utifrån detta utlåtande har stödsökanden fört dialog med Handelskammaren där parterna diskuterat projektets upplägg och möjliga synergieffekter med redan pågående insatser, och där Handelskammaren ställt sig positiv till projektets genomförande.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- deltagande företag 30 stycken

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 maj 2028.

Ragunda kommun, 212000–2452, inkom den 6 september 2024 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till backhaulnät. Totalt kostnadsunderlag ansökan uppgick till 18 373 794 kronor. Ansökans budget har under handläggningen reviderats av sökande och godkänt kostnadsunderlag efter uppdatering är 16 177 188 kronor. Övrig finansiering kommer enligt finansieringsplanen från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 6 470 875 kronor samt en egen insats på 1 617 719 kronor.
 

Investeringen avser ortsammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Ragunda kommun för följande sträckor:

• Brännan-Korsåmon
• Åsen, Bispgården- Forsstrand

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 1 oktober 2024 till 31 oktober 2027.

Genom investeringen kan cirka 35 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan cirka 68 hushåll och omkring 100 fritidshus erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i Regional plan för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Beslutsmotivering

Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckorna, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

GlobalConnect AB, 556597–6122, inkom den 19 september 2024 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till backhaulnät. Totalt kostnadsunderlag ansökan uppgick till 7 049 919 kronor, varav godkänt kostnadsunderlag är 7 049 919 kronor. Övrig finansiering kommer enligt finansieringsplanen från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 2 819 967 kronor samt en egen insats på 704 992 kronor. 
 

Investeringen avser ortsammanbindande utbyggnad av fast bredbandsnät i Bergs kommun för sträckan:

• Rätan- Söderhögen

Planerad investeringsperiod sträcker sig från 28 februari 2025 till 28 februari 2028.

Genom investeringen kan cirka 8 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver kan cirka 20 hushåll erbjudas bredband.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får lämnas i mån av tillgång till medel.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är strategiskt styrande för medlens användning. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I aktuellt ärende är även den regionala planen för bredband och en regional behovskartläggning styrande för medlens användning.

Enligt den nationella strategin ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det ska finnas ett effektivt, säkert och robust bredband och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av digitala elektroniska samhällstjänster och service. Regionalt är Digitala lösningar ett styrkeområde inom programmet för smart specialisering, som en del av den regionala utvecklingsstrategin. Här lyfts att digitaliseringen skapar förutsättning för att det ska gå att bo och verka över hela länet.

I den nationella bredbandsstrategin samt i den regionala planen för bredband är målet 98 procent av alla hushåll och företag i länet bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/15/2022) visade att bredbandsmålet som tidigare fanns för 2020 ännu inte uppnåtts eftersom marknadsaktörer inte anlade bredband i den takt som behövdes på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Såväl stöd från Regionalfonden som från medel från anslag 1:1 behövs för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket denna sträcka också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Beslutsmotivering

Ansökan uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckan, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån behöva vara 50 procent.

TJ's Skoter & Motor Storåbränna AB, 559283-3882, har den 24 juni 2024 inkommit med en ansökan om stöd inom erbjudandet Stöd till större investeringar. Investeringen avser byggnation av snöskotermuseum, showroom och tillhörande verkstads- och butikslokaler. Total kostnad för investeringen beräknas uppgå till 16 500 000 kronor.

 

Syftet med stödet är att möjliggöra ett företags hållbara och affärsstrategiska utveckling som kräver större investeringar och samtidigt bedöms ha betydelse för näringslivets utveckling i regionen eller annars ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen.

 

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

 

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021 - 2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

 

Beslutsmotivering

Investeringen i byggnation av snöskotermuseum, showroom och tillhörande verkstads och butikslokaler förväntas vara av avgörande betydelse för näringslivets utveckling i regionen. Investeringen förväntas skapa fyra arbetstillfällen i Storåbränna, Krokoms kommun, vilket bedöms vara av stor betydelse. Företaget utgör en viktig del i ett besöksnäringskluster där tillgängligheten till service, tjänster och upplevelser i anknytning till snöskoter och vildmarksturism är avgörande.

 

Företaget vill med investeringen bredda tjänste- och upplevelseutbudet i Storåbränna vilket kompletterar det befintliga utbudet på orten. Stöd till investeringen motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin där hållbar utveckling inom besöksnäringen framhålls som en nyckel till att skapa platsbaserade upplevelser med god tillgänglighet till naturen. Investeringen skapar möjligheter till en attraktiv livsmiljö och aktiv fritid för både boende i regionen och besökare. I programmet för smart specialisering, styrkeområdet Upplevelser, framgår det att strategiska satsningar på året-runt-turism stärker basen för upplevelser i regionen. Företaget förväntas med sin investering skapa heltidsarbetstillfällen och utveckla nya besöksanledningar på platsen även under barmarkssäsongen.

 

Vid handläggning har det gjorts en bedömning av hur stort stödet behöver vara.

• Fellesstemmen, Stjördal 8 januari 2025
  Förslag: Regionala utvecklingsnämndens ordinarie ledamöter beviljas deltagande vid Fellesstemmen, Stjördal 8 januari 2025. Nämnden bekostar inte eventuell övernattning i samband med deltagandet.
   
• Tröndelagsmötet, Stjördal 9-10 januari 2025
  Förslag: Regionala utvecklingsnämndens presidium beviljas deltagande vid Tröndelagsmötet, Stjördal 9-10 januari 2024.