Möte 2025-11-18

Tid för justering: 20 november

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Peak Innovation 
• Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037 (RUN/513/2025)
• Uppföljning av företagsstöd: Bio Gen Active
• Lägesrapport Kultur och bildning
• Remiss av EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar för perioden 2028–2034 (LI2025/01620) (RUN/512/2025)
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk 

• Läget i organisationen 
• Månadsrapport oktober 
• Uppföljning Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län 2025 (RUN/34/202) flyttas till sammanträdet i december. 

• Hållbara inköpsprocesser (RUN/521/2024)

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i maj 2025 att ge regiondirektören i uppdrag att bereda Initiativärende om Inkubator för kulturella och kreativa branscher (RUN/322/2025), § 73. Ärendet avsågs att redovisas 14 oktober 2025 men blev framflyttat till kommande sammanträde. Sammanfattningsvis bestod uppdraget i att i nära dialog med relevanta aktörer inom kulturella och kreativa branscher (KKB) i länet föreslå hur en permanent arena, till exempel en inkubator, kan komplettera dagens ekosystem av företagsfrämjande insatser och samverkansstrukturer för kulturella och kreativa branscher. Förslaget skulle inkludera en analys av nuvarande ekosystem samt identifiera möjliga samverkansparter och finansieringskällor, samt förslag på en fortsatt process för att förverkliga en sådan arena för KKB. 

Mot den bakgrunden har det så kallade KKB-teamet som består av strateger från område Hållbar tillväxt och Kultur och bildning tagit fram ett förslag till fortsatt arbete. Förslaget baseras på intervjuer och enkäter med utvecklingsdrivande kulturskapare, stödaktörer och intresseorganisationer. Inspel har även hämtats från en intresseorganisation för KKB-inkubatorer nationellt. Redan befintliga utredningar, såsom en förstudie gjord av Coompanion Jämtland Härjedalen, underlag från Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027, kvalificerade lärdomar från det pågående interregprojektet Samspel63 och andra erfarenheter har också nyttjats för att samla befintlig kunskap.

Resultatet och rekommendationer till fortsatt arbete presenteras i bilaga PM -Initiativärende om inkubator för Kulturella och kreativa branscher. Sammanfattningsvis visar utredningen att:

• Det finns stöd i såväl Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027 som KKB-plan att stärka och utveckla företagsfrämjande mötesplatser för kulturskapare och kreativa företag och för de främjande aktörerna.
• Merparten av de tillfrågade aktörerna ser behov av en branschspecifik satsning för kultur och kreativa näringar i länet.
• Det finns ett behov av och intresse för att gå vidare för att tydligare definiera vilka satsningar som behövs för en långsiktig utveckling.
• Region Jämtland Härjedalen pekas av flera aktörer ut som lämplig projektägare och samordnare.
   

Det finns anledning att göra en djupare analys av de kulturella och kreativa branscherna framöver, inte minst genom att jämföra olika näringsgrenar med varandra för att se var Region Jämtland Härjedalen huvudsakligen skiljer sig från riket. Dessutom kan det behövas en översyn och tydligare definition av de parametrar som ska ligga till grund för den regionala KKB-statistiken.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2028–2034, om ändring av förordning (EU) 2024/1679 och om upphävande av förordning (EU) 2021/1153 (Dnr LI2025/01628). Remissvaret ska ha kommit Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 24 november 2025.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) ingår som en av flera pelare i EU-kommissionens förslag till långtidsbudget (MFF) för åren 2028 - 2034. FSE föreslås få en kraftigt utökad budget från omkring 50 till 80 miljarder Euro. Medlen föreslås gå till utbyggnad av transportinfrastruktur i huvudsak enligt TEN-T förordningen (EU:s transportkartor) och energiutbyggnad. Digitalisering som i nuvarande programperiod också ingår i FSE förslås gå till annan pelare inom MFF.

Europaforum Norra Sverige (EFNS) har nyligen antagit en position på förslaget till ny FSE. Yttrandet från Region Jämtland Härjedalen föreslås vara i linje med antagen position för EFNS. I förslaget till yttrande framhålls också kopplingen till Nationella Transportinfrastrukturplanen 2026–2037.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Ett förslag om landsbygdspott beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, §202 (RUN/544/2020).

Landsbygdspotten avser en summa på 500 000 kronor per år som undantas från upphandling och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller flera aktörer i länet.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i maj 2022, § 81 att fastställa riktlinjer för landsbygdspotten vilket på årsbasis getts en översyn och delvis reviderats löpande. En samlad uppföljning av hur potten används och vilka insatser som beviljas presenteras vid nämndens sammanträden. Utöver att samtliga beslut om pottens användande anmäls till nämnden ska en samlad uppföljning av beviljade insatser från Landsbygdspotten 2025 återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under november 2025.

Samtliga ansökningar för 2025 har granskats utifrån fastställda riktlinjer samt stämts av mot den regionala utvecklingsstrategin (RUN/515/2018). En beskrivning av beviljade initiativ finns sammanställt i PM Uppföljning Landsbygdspotten 2025, daterad 2025-10-28.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk.

Ett förslag med tre delar arbetades fram och beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202 (RUN/544/2020). En av delarna är den så kallade Landsbygdspotten. Potten avser en summa som undantagits från upphandlingen och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade mindre landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet.

Regionala utvecklingsnämndens beslutade i maj 2022, § 81, att fastställa riktlinjer för landsbygdspotten för 2022. Inför 2023 gjordes en översyn av riktlinjerna, och efter vissa mindre justeringar fastställde nämnden i april 2023, § 52, nya riktlinjer för landsbygdspotten 2023–2024. En samlad uppföljning av hur potten använts och vilka insatser som beviljats under 2023– 2024 presenterades vid nämndens sammanträde i november 2024, § 145. Nämnden gav då regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för hantering av landsbygdspotten 2025. Beslut omriktlinjer för 2025 fattades vid nämndens sammanträde i december 2024, §172.

Mot bakgrund av att nuvarande års riktlinjer löper ut vid årsskiftet har ett förslag till riktlinjer för 2026 tagits fram. Det förslag som tagits fram för 2026 är i stort likalydande som tidigare års riktlinjer.

Utöver att samtliga beslut om pottens användande anmäls till nämnden ska en samlad uppföljning av beviljade inatser från Landsbygdspotten 2026 återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under hösten 2026.

Bergs kommun inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 8 143 935 kronor i medfinansiering till projektet EDGE - Etablering och Drivkraft i Gränsöverskridande samverkan. Samverkanspart är Härjedalens kommun. Projekttiden är 1 januari 2026 till 31 december 2028. Bergs kommun söker även 5 429 289 kronor i medfinansiering från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att inlandskommuner i glesa strukturer, som Berg och Härjedalen, står inför stora utmaningar när det gäller att attrahera och hantera nya etableringar. Genom detta projekt vill Bergs- och Härjedalens kommun vända inlandskommunernas utmaning till en styrka genom att utveckla modeller för etableringar i glesa strukturer, med fokus på försvarsindustrin. Genom projektet ämnar kommunerna utveckla en metod för att identifiera och beskriva styrkor och möjligheter i glesa kommuner, som vill attrahera hållbara etableringar. Bergs och Härjedalens kommuner används som testkommuner, men arbetet ska ge underlag som kan användas av hela länet. I projektets genomförande kommer samverkan att ske med bland annat Business Region Mid Sweden.

Projektets primära målgrupp är offentliga organisationer, med fokus på Bergs och Härjedalens kommuner. Dessa behöver mobilisera resurser och bygga upp nya strukturer för att kunna hantera etableringar inom försvarsindustrins värdekedjor. I nuläget saknas systematiserade modeller, snabbspår i tillståndsprocesser och gemensamma strategier.

Projektet möter dessa behov genom tre arbetspaket:
-Kapacitetslyft och resursmobilisering, där kommunerna får specialiserad kunskap och verktyg genom utbildningar, gemensamt framtagna rutiner och scenarioövningar.
-Paketering och profilering av etableringsplatser, där lokala styrkor inom mark, energi och logistik synliggörs och omsätts i konkreta etableringspaket som möter industrins behov.
-Nätverk och implementering i praktiken, där kommunerna tillsammans med små och medelstora företag aktivt deltar i nätverksträffar, branschdialoger och investerarkontakter.

På kort sikt ska projektet leda till att lokala aktörer, med Bergs och Härjedalens kommuner som primär målgrupp, får ökad kunskap och förmåga att möta industrins behov. När kommunerna professionaliserar sitt etableringsarbete skapas tydligare ingångar för företagen, vilket ger dem tillgång till relevant kunskap och stärker deras möjligheter att växa som leverantörer. På lång sikt förväntas projektet bidra till ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt i Bergs och Härjedalens kommuner och för företagen innebär detta fler affärsmöjligheter, en starkare roll i försvarsindustrins och andra värdekedjor samt förbättrad förmåga att växa och diversifiera sin verksamhet.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet tar sig an en central utmaning som många inlandskommuner med gles bebyggelsestruktur står inför – att kunna attrahera och hantera nya etableringar. Insatsen kan anses ha en koppling till tre av fyra prioriterade strategiska områdena inom den Nationella strategin. På längre sikt kan den bidra till förbättrade förutsättningar för innovation och förnyelse, ökad tillgänglighet samt en grön omställning. Projektet kan anses ha en koppling till den regionala utvecklingsstrategin (RUS), där både skapande av sysselsättningar och hållbar energi berörs.

Projektets ambition att utveckla en modell för etableringar i glesa strukturer med inriktning mot försvarsindustrin bedöms som relevant, men inte fullt ut kostnadseffektiv. Detta mot bakgrund av att det redan finns befintliga exempel och modeller för liknande etableringsarbete i jämförbara kontexter på både regional och kommunal nivå.

Sökanden redovisar ingen genomförd förstudie eller tillgång till relevant data som belyser liknande problemställningar eller möjliga lösningar. Det framgår inte heller att någon kartläggning har gjorts av andra aktörers erfarenheter eller kompetens inom området, såsom andra kommuner, Business Sweden, IUC Jämtland Härjedalen eller berörda branschorganisationer. Vidare saknas ett tydligt avstamp i tidigare projekt eller initiativ som delvis behandlat liknande frågor, exempelvis Jämtland Härjedalen – A Business Region on the Move, Hållbar elintensiv industri eller Strategisk planering för landbaserat vattenbruk. Projektet redovisar en bred referensgrupp som bidrar med relevant kompetens och erfarenhet inom området. Detta bedöms vara tillräckligt och stärker projektets trovärdighet och långsiktiga värde.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, mål: 14 st.

Länets åtta kommuner, Region JH, Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Försvarsdepartementet, MSB, SKR. Projektet ska även resultera i fem etableringspaket och en processmanual/metodstöd för att sprida resultat.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast
2029-02-28.

Nyföretagarcentrum Jämtland Härjedalen inkom den 15 september 2025 med en ansökan om 2 100 204 kronor i medfinansiering till projektet Småföretagarlyftet i Jämtland Härjedalen. Projekttiden är 1 januari 2026 till 31 december 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket, Regionala utvecklingsfonden med 1 425 136 kronor.

Reviderad ansökan och strategiskt utlåtande finns bilagd i ärendet.

Projektet Småföretagarlyftet Jämtland Härjedalen vill stärka förutsättningarna för länets allra minsta företag att utvecklas, växa och bidra till en hållbar regional utveckling. Målgruppen utgör drygt 95 procent av näringslivet i länet och spelar en avgörande roll för sysselsättning, tillväxtkraft och lokal attraktion på den platsen de verkar. Trots detta visar regionala som nationella analyser att målgruppen har svårare att ta del av det nuvarande stödsystemet och har betydligt svagare förutsättningar än större företag att ta del av kunskap, nätverk, kapital och innovations- och tillväxtstöd.

Syftet med projektet är att kartlägga och analysera vilka behov solo- och mikroföretag, samt nya företag har för att kunna utvecklas och växa i sin företagarresa. Genom att få en djupare förståelse för deras utmaningar, behov av tjänster och stöd, kan vi identifiera luckor i det nuvarande stödsystemet och skräddarsy insatser genom aktiviteter såsom workshops och seminarium. I projektet kommer vi även att inventera vilka nuvarande företagsfrämjande aktörer som finns tillgängliga i regionen, samt vilka typer av insatser, tjänster och stöd de erbjuder till just denna målgrupp. Vi vill tydliggöra både utbud och eventuella överlapp, brister eller möjligheter till samverkan mellan aktörerna. Insatser till målgruppen kommer bestå av bland annat workshops och seminarium. Vidare kommer en stödguide kommer tas fram som ett slutresultat för målgruppen och övriga intresserade att ta del av.

Målen på kort sikt är att:
-Behov och luckor tydliggörs. Genom analyser och dialoger skapas en uppdaterad och samlad bild av vilka utmaningar och behov som de minsta företagen har. Detta ger både företagen och aktörerna i stödsystemet bättre förutsättningar att mötas.

-Ökad kunskap och inspiration. Genom seminarier och workshops får företagen praktiska verktyg inom hållbar affärsutveckling, digitalisering, nätverkande och kompetensförsörjning. Det gör att fler känner sig motiverade och bättre rustade att utveckla sin verksamhet.

-Stärkt trygghet i företagarrollen. Att delta i gemensamma aktiviteter och erfarenhetsutbyten minskar känslan av osäkerhet och ökar modet att satsa på nya idéer. Detta är särskilt viktigt för nystartade företag.

-Ett mer inkluderande företagsklimat. Projektet arbetar aktivt för att nå kvinnor, unga och utrikes födda företagare. På kort sikt leder det till att fler underrepresenterade grupper får ta del av nätverk, kunskap och stöd, vilket stärker mångfalden i länets näringsliv.

De långsiktiga målen är att:
-Företagen har fått nya kunskaper, verktyg och nätverk som gör att de kan växa, utveckla sina affärsmodeller och fatta mer strategiska beslut.

-Fler företag överlever på längre sikt, förbättrar sin lönsamhet och skapar fler arbetstillfällen i länet.

-Företagen har stärkt sin konkurrenskraft och är bättre rustade för omvärldsförändringar, till exempel digitalisering och grön omställning.

-Ett mer samordnat företagsfrämjande system har etablerats, där luckor och behov har synliggjorts och aktörer kan erbjuda mer relevant stöd till målgruppen.

-Nya samarbeten mellan företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle har byggts upp, vilket stärker tillväxtförmåga, innovationsförmåga och den regionala attraktionskraften.

-Kvinnor, unga och utrikes födda driver i högre grad företag, vilket ökar jämställdheten och mångfalden i länets näringsliv.


Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Att främja mikroföretag spelar en central roll i utvecklingen av näringslivet men även för platsattraktiviteten, inte minst i gles- och landsbygder som i Jämtlands län. Som motiveras i den nationella strategin spelar dessa företag ofta en avgörande roll för att även kommersiell och offentlig service ska kunna upprätthållas.

Projektägaren har förankrat projektet med organisationer som driver eller sökt om att driva projekt vilka kommer att pågå parallellt med detta projekt; exempelvis Twin Peak (Bron Innovation), Gren (Torsta), FöretagsQraft (Företagarna) och SPARK (Coompanion). Samverkan med dessa och övriga berörda aktörer är av vikt för att inte projektets planerade aktiviteter ska krocka eller hämma övriga aktörers projekt. Viktigt att tillägga är att detta projekt har sin utgångspunkt i tidigare projekt Timbanken där identifierade behov och insikter har varit grunden till detta projekt. En sådan insikt är att mikroföretagare är en målgrupp som hamnar mellan stolarna i befintliga stödsystemet.

Med anledning av att länets näringsliv till 95 procent består av mikroföretagare finns det goda möjligheter till en positiv regional utveckling. Projektet har även god möjlighet i att stärka befintlig samverkan mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentliga aktörer. Inte minst genom kunskapshöjande och synliggörande insatser för respektive part. Detta i sin tur kan leda till att skapa effektivare vägar in till stöd vilket kan bidra till att främja tillväxt och innovation, större som mindre, vilket allra mest främjar företagarna.

Gällande smart specialisering finns goda möjligheter att målgruppen mikroföretagare finns representerad inom samtliga styrkeområden vilket tillsammans främjar diversifieringen av näringslivet. Tack vare det nära samarbetet i projektet med andra stödaktörer som främjar innovation, finns goda möjligheter att lotsa vidare företag i utvecklandet av spetsen.

Nyföretagarcentrum har ett tydligt mandat i frågan och är prioriterade då de är nya projektaktörer som väl kompletterar befintliga aktörer. Motiverat ovan anses projektet vara strategiskt prioriterat och väl förankrat med de strategiska prioriteringarna kring förnyelse och innovation för företagande i hela länet.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- 80 deltagande företag

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 december 2028.

IUC Jämtland Härjedalen AB inkom den 15 september 2025 med en ansökan om 958 868 kronor i medfinansiering till projektet Stabil Industri JH. Projekttiden är 1 januari 2026 till 31 december 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket, Regionala utvecklingsfonden med 639 246 kronor.

Reviderad ansökan om stöd och strategiskt utlåtande finns bilagd i ärendet.

Det övergripande syftet med projektet är att mobilisera små och medelstora företag samt relevanta aktörer i Jämtlands län inför ett kommande större genomförandeprojekt. Projektet ska öka företagens medvetenhet om risker, sårbarheter och lagkrav kopplade till det geopolitiska läget i världen med ökad risk för både militära och ekonomiska konflikter likväl som klimatförändringar och den gröna omställningen. Projektet ska skapa en gemensam förståelse för vad som krävs för att stärka industrins motståndskraft.

Projektet ska höja kunskapen om hur kriser påverkar produktion och leveranser, identifiera utmaningar för stabila och konkurrenskraftiga verksamheter, utveckla en plattform för erfarenhetsutbyte och samverkan, samt lägga grunden för ett genomförandeprojekt som omsätter lärdomarna i långsiktiga insatser.

På kort sikt förväntas projektets aktiviteter bidra till att små och medelstora industriföretag i Jämtlands län får en ökad medvetenhet och kunskap om beredskap, riskhantering och kontinuitetsplanering. Genom föreläsningar, workshops och erfarenhetsutbyte ges företagen verktyg och inspiration för att stärka sin förmåga att möta störningar, hot och kriser. Detta utgör första steget mot en bredare mobilisering och skapar förutsättningar för långsiktig robusthet och konkurrenskraft.

De kortsiktiga effekterna för målgruppen omfattar bland annat:
-Höjd kunskapsnivå om hur kriser påverkar produktion och leveranser.
-Förmåga att identifiera risker och sårbarheter i den egna verksamheten.
-Inspiration att utveckla robusta och hållbara affärsmodeller.
-Tillgång till nya nätverk och plattformar för erfarenhetsutbyte.
-Ökad förståelse för andra aktörers roller och ansvar i kris- och beredskapsfrågor.

På lång sikt förväntas projektet bidra till att små och medelstora industriföretag i Jämtlands län (SME) omsätter de kunskaper och insikter de fått i projektet till konkreta handlingar. Företagen förändrar sitt beteende genom att systematiskt integrera risk- och sårbarhetsanalyser i verksamhetsstyrningen, arbeta med kontinuitetsplanering och utveckla mer robusta affärsmodeller. Detta innebär att de går från ett reaktivt till ett proaktivt angreppssätt, där beredskapsfrågor och långsiktig hållbarhet blir en integrerad del av verksamheten.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet bidrar till den nationella och regionala strategin genom att stärka företagens konkurrenskraft och robusthet. Likaså lägger projektet stor vikt vid samverkan mellan näringslivsfrämjande och offentliga aktörer i att möjliggöra denna omställning för att skapa långsiktighet och kontinuitet.

Kopplat till smart specialisering utgör målgruppen en bredd av styrkeområdena. Utifrån det finns goda möjligheter i detta projekt att företagen ges ytterligare höjande insatser och kompetens i att specialisera sina respektive verksamheter än mer. Projektet kan även bidra till dual use, med andra ord att företagen breddar sina befintliga verksamheter till ett bredare men även mer specialiserat produktutbud av varor och tjänster, i det fallet mer kopplat till den militära robustheten. Projektet inkluderar även digital säkerhet vilket kan ge positiva effekter till företag som inte än kommit långt i sin digitaliseringsresa. På så sätt kan detta projekt vara en språngbräda och accelerator i att påbörja verksamheters digitalisering på säkrare premisser.

Projektet har även ett tydligt syfte i att skapa kontinuitet och systematik kring att arbeta med frågan där IUC har ett tydligt mandat som samverkanspartner med regional förankring i frågan kopplat till målgruppen. Detta ger goda möjligheter till en långsiktig hållbar regional utveckling för länets företagare.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- 30 deltagande företag

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2028.

Connect Norr Service AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 1 653 496 kronor i medfinansiering till projektet Samverkan för Kapital och Kompetens. Projekttiden är 1 januari 2026 till 31 december 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Region Västernorrland med 1 653 496 kronor samt Europeiska regionala utvecklingsfonden med 2 204 662 kronor.

Projektet har sökt förskott om 400 000 kronor.
En reviderad budget finns bilagt ärendet.

Projektet Samverkan för Kapital och Kompetens stärker små och medelstora företags konkurrenskraft i Jämtland och Västernorrland genom fem samverkande arbetspaket. Genom att implementera och vidareutveckla den digitala matchningsplattformen Dealum får företag bättre tillgång till investerare och kapital. Med ett strukturerat mentor- och affärsutvecklingsstöd säkerställs att företagen blir investeringsredo och får långsiktig kapacitet att växa.

Projektet driver även internationalisering genom att via öppna seminarier tillgängliggöra etablerade internationella samverkansplattformar och kontakter. För att säkra hållbarhet och långsiktighet etableras en ny partnerskapsmodell där näringsliv, offentlig sektor och akademi samverkar för att stärka företagens förutsättningar. Resultatet blir fler företag som attraherar kapital, tar steget ut på nya marknader och växer hållbart samtidigt som regionens samverkan, innovations- och konkurrenskraft förstärks. Målgruppen är små och medelstora företag.

På kort sikt leder projektet till att företagen deltar i utbildningar, seminarier och mentorskap som höjer deras kunskap, stärker deras roll som entreprenörer och ger dem tillgång till digitala och internationella nätverk. De får ökad förmåga att presentera sina affärscase, bättre förståelse för kapitalprocessen och större trygghet i mötet med investerare. Utfallet är att målgruppen tidigt i projektet står bättre rustad att attrahera kapital och bygga långsiktiga relationer för tillväxt.

På lång sikt är projektets effekter att företagen och entreprenörerna står bättre rustade att attrahera kapital och växa internationellt. Kvinnligt ledda bolag har särskilt stärkt sin position på kapitalmarknaden. Innovationssystemet har fördjupat samarbetet mellan främjare och byggt nya partnerskap med näringsliv, offentlig sektor och akademi, vilket ger uthålliga strukturer för kapital och kompetens. På samhällsnivå innebär detta starkare konkurrenskraft och ökad tillväxt.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategiskt prioriterad.

Området med finansiella tjänster och tillgången till dessa i regionen saknar en egens strategi, och nämns endast översiktligt, och i allmänna termer i regionens RUS och andra styrdokument. Å andra sidan är själva ansatsen i erbjudandet väl i linje med de allmänna uttrycken i vision och målbild för regionen. Träffen på den nationella strategin får bedömas som god, och är ett uttryck för hur Region Jämtland Härjedalen och regionens företag behöver agera för att arbeta mot målsättningarna i den nationella strategin.

I idealfallet hade projektet sannolikt fått bäst utväxling som en del av regionens innovationssystem. Emellertid är räckvidden för Peak-sfären begränsad under överskådlig tid, varför Connect Norrs erbjudande är extra välkommet. I teorin skulle företagen kunna köpa motsvarande tjänst på marknaden, men samtidigt är erbjudandena på den marknaden i regionen, närmast obefintliga, varför undanträngningseffekterna får bedömas som minimala.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag - 40

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2029.

Företagarnas Föreningsbolag AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 3 054 111 kronor i medfinansiering till projektet FöretagsQraft. Projekttiden är 1 januari 2026 till 31 december 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 2 036 282 kronor.

En reviderad budget finns bilagt ärendet.

Projektet FöretagsQraft fokuserar på kvinnors företagande som motor för tillväxt och inflyttning i Jämtlands län. Projektet adresserar tre tydliga utmaningar:

-Brist på nätverk för kvinnliga företagare
-Låg synlighet för kvinnors företagande och livsstilsföretagande
-Behovet av en stark berättelse om kvinnors roll som företagare i regional utveckling.

Genom insatser som uppbyggande av mentorsprogram, workshops och seminarium, företagsbesök i samtliga kommuner och en bred kommunikationssatsning, vill projektet lyfta kvinnors företagande som viktiga förebilder. Målet är att stärka företagens tillväxt, öka kvinnors affärssjälvförtroende och attrahera nya invånare. Aktiviteterna omfattar exempelvis mentorskap, nätverk, storytelling, kampanjer och policyförslag. Projektet bidrar tydligt till att främja jämställdhet och hållbart företagande. Genom insatserna bidrar projektet till en attraktiv livsmiljö i regionen, i linje med regionalfondens övergripande prioriteringar och länets regionala utvecklingsstrategi.

På kort sikt ska projektet stärka kvinnors affärssjälvförtroende, skapa nya nätverk och relationer som ger stöd och tillväxt samt öka legitimiteten för kvinnors företagande i samhällsdebatten. Projektet ska även ge regionen, kommuner och aktörer ökad kunskap för mer träffsäkra insatser samt påbörja en ny berättelse om regionen där kvinnor är centrala aktörer i näringslivet. Tillsammans skapar dessa insatser en märkbar skillnad i vardagen för de kvinnor som i dag, ofta i det tysta, bär upp lokalt företagande i vår glest befolkade del av landet.

De långsiktiga effekterna kan sammanfattas i fem centrala resultat:

-Ökad andel kvinnor bland företagarna i länet, i riktning mot EU-snittet.
-Fler livskraftiga små och medelstora företag drivna av kvinnor, med nya jobb och tillväxt som följd.
-Långsiktigt etablerade nätverk och mentorsprogram som fortsätter utvecklas efter projektets slut.
-Stärkt regional attraktionskraft, särskilt för yngre kvinnor, vilket bidrar till inflyttning och minskad utflyttning.
-Synligare kvinnliga förebilder i företagandet som inspirerar nästa generation entreprenörer.

Efter projektslutet ska de genomförda aktiviteter leta till att etablerade nätverk och mentorskapstrukturer förvaltas och vidareutvecklas av regionala intressenter. Kommunikationsplattformen och berättelserna om kvinnors företagande kommer att finnas kvar och användas för fortsatt inspiration och resultatspridning. På detta sätt säkerställs att projektets resultat lever vidare och bidrar långsiktigt till ett mer jämställd och attraktiv näringslivs i länet.

Projektets målgrupp är små och medelstora företag.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategiskt prioriterad.
Projektets aktiviteter och syfte bedöms kunna bidra till genomförandet av de strategiska prioriteringarna i den nationella och regionala strategin, inte minst gällande främjandet av diversifieringen av näringslivet vilket är en betydande drivkraft i nationell som regional tillväxt och innovationsfrämjande insatser; oavsett kompetenser, branscher och företagsformer. I det innefattar även kön. Mångfald av företagare är en central faktor till att näringslivet stärks och förnyas och det är därav betydelsefullt att insatser för entreprenörskap och företagande bidrar till att uppnå jämställdhet. Projektet bedöms även kunna bidra till smart specialisering då det finns goda möjligheter att målgruppen finns representerad inom samtliga styrkeområden inom både basen och bredden. Projektet motiverar tydligt en effektlogik i aktivitetsplan och indikatorer.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande företag - 50.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2029.

Region Jämtland Härjedalen inkom 16 mars 2023 med en ansökan om 5 181 684 kronor i medfinansiering till projektet ”Förnybart 2030 - För ökad produktion och användning av förnybara drivmedel i Mellersta Norrland”. Projektettiden är 1 september 2023 till 31 december 2026. Projektet är ett samverkansprojekt där Region Västernorrland och BioFuel Region BFR AB är formella samverkansparter. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland (4 981 559 kronor) samt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (6 849 339 kronor). Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från BioFuel Region BFR AB (110 767 kr) i form av kontant finansiering.

För att nå transportsektorns mål om minskade växthusgasutsläpp med 70 % till 2030 krävs hållbara drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. EU-kommissionen föreslår striktare utsläppsmål för nya tunga fordon från och med 2030 och en målsättning med 90 % minskade utsläpp till 2040. Projektet ska ge företag och offentliga organisationer bättre förutsättningar att genom ökad kompetens och samarbete lösa de utmaningar som finns i omställningen till hållbara drivmedel i både Jämtlands och Västernorrlands län.

Projektet ska genom samverkan öka takten i omställningen till hållbara drivmedel och energieffektiva transporter och arbetsfordon i Mellersta Norrland. När projektet är avslutat är målet att det ska finnas en gemensamt framtagen regional plan med ladd- och tankstationer för hållbara drivmedel som underlättar för aktörer som vill etablera infrastruktur. Företag och offentliga aktörer ska arbeta tillsammans med olika projekt för att förverkliga den handlingsplan för vätgasproduktion som nätverket tagit fram under projekttiden. Målet är att åkerier vågar investera i fordon på hållbara drivmedel som en följd av att infrastrukturen byggs ut och transportköpare, offentliga och privata, ökar efterfrågan på hållbara transporttjänster. För företag i transportbranschen är målet att de ska arbeta aktivt med att implementera jämställdhet och ett inkluderande ledarskap och åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö. Målsättningen är att 20 organisationer har deltagit i projektets aktiviteter.

Hösten 2025 hade Tillväxtverket en utlysning där redan pågående projekt gavs möjlighet att söka ytterligare medel för att förstärka och eventuellt förlänga sina projekt för att stärka projektens resultat och värde.

Region Jämtland Härjedalen inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 1 476 563 kronor i medfinansiering för att förstärka projektet Förnybart 2030-För ökad produktion och användning av förnybara drivmedel i Mellersta Norrland. Den förlängda projekttiden är 1 januari 2027 till 31 december 2027. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket, Regionala utvecklingsfonden med 2 054 348 kronor, Region Västernorrland med 1 569 009 kronor och BioFuel Region AB med 35 951 kronor.

Motiveringen till förstärkningen är att omställningen inom transportsektorn har gått långsammare än planerat, delvis på grund av att styrmedlen har försvagats genom bland annat sänkta skatter på fossila drivmedel. Samtidigt har EU vidtagit kraftfulla åtgärder för att främja el- och vätgasdrivna fordon. Dessa satsningar omfattar bland annat bindande krav på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur, förbud mot försäljning av nya bilar med fossila bränslen, investeringar i batteriproduktion och råvaruförsörjning samt reformering av el- och gasmarknaderna. Syftet är att möjliggöra en snabb övergång till utsläppsfria transporter, både genom lagstiftning och ekonomiska stödinsatser. Fokus ligger på att öka takten på omställningen till hållbara drivmedel främst för den tunga vägtrafiken och för arbetsmaskiner, samt till viss del flyg och sjöfart.

Flera andra projekt har tillkommit sedan Förnybart 2030 startade och det finns stora synergier och möjligheter att samverka med under en förlängning och förstärkning av projektet. Ett systerprojekt, Förnybart 2030 Västerbotten, har just startat och pågår fram till 2028-04-30 vilket ger möjligheter att arbeta med gemensamma processer i tre län. Det skapar också möjligheter att verka för en väl sammanhållen infrastruktur i norra Sverige, vilket är särskilt viktigt vid långa transporter över länsgränserna. På Energikontoret Jämtland Härjedalen pågår också ett projekt inom hållbara inköpsprocesser där det finns möjlighet till samverkan inom inköpsfrågor i Jämtland Härjedalen. Det pågår också projekt i båda länen om kommunal energiplanering, där Förnybart 2030 kan bidra i framtagandet av de kommunala energiplanerna.

Reviderad ansökan om ändring finns bilagd i ärendet.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet överensstämmer med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Att ställa om till en konkurrenskraftig, cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi är viktig för den regionala utvecklingen. För att Sverige ska bidra till att minska miljöproblemen och klimatförändringarna samt för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft så är omställning till en fossilfri och cirkulär ekonomi nödvändig. Ökad elektrifiering är en viktig del i omställningen till nettonollutsläpp i transportsektorn och näringslivet, inklusive industrin. Vad gäller länets program för smart specialisering så bedöms projektet främst ligga i linje med styrkeområdet Hållbar energi. Projektet verkar för att bidra till att öka användningen av och stimulera produktion av hållbara drivmedel. Genom att bland annat verka för grön omställning och därigenom möjlighet till nya affärsmöjligheter, så bedöms projektet bidra till ambitionen i den regionala utvecklingsstrategin

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- 20 deltagande organisationer

Indikatorn är oförändrad till antalet då det finns ett begränsat antal organisationer att arbeta med och förstärkningen handlar om att kunna förlänga och fördjupa samverkan med målgruppen.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 28 februari 2028.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade 16 maj 2023, §77, att medfinansiera projektet ”DIGIT – Hållbar Digital Transformation” med 11,98% av redovisade och godkända kostnader, dock max 1 950 000 kronor. Projektet innehåller endast kostnader för personal och följeforskning. Det Regionalfondsprojekt som beviljats medfinansiering från Tillväxtverket innehåller även personalkostnader kopplade till forskning, investeringar samt resor och logi och omsluter totalt 84 558 124 miljoner kronor. Projektet som beviljats medfinansiering av medel från anslag 1:1 utgör alltså en del av Regionalfondsprojektet. Det fördes dialog om detta innan ansökan skickade in och upplägget är lämpligt av redovisningstekniska och uppföljningsmässiga skäl.

Mittuniversitet, tillsammans med samverkansparterna BRON Innovation AB och Samling näringsliv Jämtlands län ekonomisk förening, söker nu medfinansiering för förstärkning av aktuellt projekt utifrån Tillväxtverkets extra förstärkningsutlysning hösten 2025.

Mittuniversitetet inkom den 16 september 2025 med en förstärkningsansökan om
1 500 000 kronor i medfinansiering till projektet ”DIGIT – Hållbar Digital Transformation”. Projektet sträcker sig för närvarande från 1 september 2023 till 31 december 2026. Planerat nytt slutdatum med anledning av förstärkningen är 30 september 2029. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 2 370 000 kronor, Mittuniversitetet söker även 3 000 000kr i medfinansiering från Region Västernorrland samt 4 580 000 kronor från Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Genom det pågående projektet adresserar Mittuniversitetet utmaningen att öka länets små- och medelstora företags forsknings- och innovationskapacitet samt utveckling och kommersialisering av hållbara produkter, tjänster och processer. Projektet skapar även förutsättningar för internationalisering och stärkt konkurrenskraft genom datadriven innovation och ökat samarbete mellan företag och Mittuniversitetet. Projektets övergripande mål är att företagen i regionen kan använda de möjligheter som AI, IoT (Internet of Things) och datadriven utveckling medför. Inom ramen för projektet genomför Mittuniversitet en studie vilket ska resultera i en publik rapport med syfte att skapa mer hållbara affärer med hjälp av datadriven utveckling.

I den nu sökta delen kommer de redan etablerade arbetspaketen och aktiviteterna utvecklas vidare för att fördjupa kunskapsnivån och stärka implementeringen av datadrivna lösningar hos företag i regionen. Fokus kommer att ligga på att nyttiggöra den kompetens och infrastruktur som byggts upp under projektets första period för att skapa mätbara effekter i form av konkurrenskraft, hållbarhet och internationalisering. Arbetet med aktiviteterna kommer att fortsätta men meden tydligare inriktning mot en fördjupad kunskap inom området. För att säkerställa att aktiviteterna möter faktiska behov genomförs fördjupade analyser, som ligger till grund för generella kunskapshöjande insatser.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet bedöms vara avgränsat från ordinarie verksamhet i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inget driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet bedöms harmonisera helt med den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Digital teknik är av stor betydelse för svensk innovations- och omställningsförmåga, näringslivets förmåga att konkurrera globalt och för ett utvecklat entreprenörskap i hela landet. Digital teknik och kompetens att tillämpa den digitala tekniken kan bidra till att möta samhällsutmaningar, ta till vara möjligheterna och hitta lösningar för bl.a. minskad miljö- och klimatpåverkan, klimatanpassning, social sammanhållning och demografisk utveckling. Den utveckling som sker inom ramen för detta projekt bedöms som viktigt ur både ett miljömässigt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.

Även i den regionala utvecklingsstrategin och inom styrkeområdet Digitala lösningar i programmet för smart specialisering, lyfts vikten av att länet kontinuerligt anammar ny teknik för att bli ”smartare” i samhället.. Att införa system, modeller och metoder som använder strategisk data som resurs innebär potential till ökad konkurrenskraft och innovationshöjd.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Ursprunglig nationell indikator
Antal deltagande företag: mål 40 st och framtagande av en rapport
Redovisad nationell indikator 40 st

Projektet ska i förstärkningen redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag: mål 20 st och framtagande av en analys

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 november 2029.

IUC Jämtland Härjedalen AB inkom den 15 september 2025 med en ansökan om 3 600 095 kronor i medfinansiering till projektet Textilkompassen – Veien till hållbar tekstilproduksjon. Samverkanspart är Mittuniversitetet. Projekttiden är 12 januari 2026 till 12 januari 2029. IUC söker även 6 685 892 kronor i medfinansiering från Interreg Sverige Norge.

En reviderad ansökan och budget är bilagt ansökan.
Projektet har sökt förskott om 400 000 kronor.

Under 2024-2025 drev IUC en förstudie, också vid namn Textilkompassen (RUN/202/2024). I genomförandet av förstudien signalerade företag i länet ett behov av bättre underlag för att utveckla produkter, tjänster och upphandlingar i linje med regionens mål om cirkulär ekonomi och grön industriomställning. En viktig lärdom var att nuvarande verktyg och databaser nästan uteslutande fokuserar på produktionsledet, medan de tidiga stegen i värdekedjan, från frö/jord till fiber, i stort sett är osynliga.

Genom detta nya projekt ska IUC göra en förskjutning i analysen: värdekedjan tidigareläggs för att inkludera just detta skede, där resursuttag sker och ekosystem påverkas. En särskilt resursintensiv sektor är textilindustrin.

Inom ramen för detta projekt ska IUC och Mittuniversitetet bygga en databas som synliggör hur textila materialval påverkar jordhälsa, markanvändning, biologisk mångfald och cirkularitet - från frö/jord till fiber och vidare till återvinning. Under projekttiden samlas och struktureras kunskap från etablerade källor och regionala aktörer. Målet är att ge små och medelstora företag och offentlig sektor i länet bättre underlag för inköp, produktutveckling och policy. Aktiviteterna omfattar omvärlds- och policyanalys, framtagande av indikatorer för textilens påverkan, kartläggning av fiberflöden, datamodellering samt målgruppsnära dialog och tester. Projektet vänder sig till aktörer som använder, utvecklar eller fattar beslut om textila materialval, produktion och inköp inom både privat och offentlig sektor. Samverkan kommer att ske med bland annat det pågående Åre kommuns Interreg-projektet TRÅD samt Region Jämtland Härjedalens projekt Hållbara inköpsprocesser (RUN/145/2025).

Databasen byggs som öppen, icke-kommersiell och utformas för att på sikt kunna förvaltas av en neutral aktör. Denna aktör är inte ännu identifierad, under projektets sista år kommer en förvaltningsplan tas fam. Databasen utvecklas och testas i länet med utgångspunkt i regionala exempel och aktörer, men bygger på globala samband mellan markanvändning, biodiversitet och textilproduktion. Regionen fungerar som en viktig test- och utvecklingsmiljö, medan resultatet får bred tillämpning och relevans nationellt, nordiskt och internationellt. 

Kortsiktigt mål med projektet är att länets företag får ett försprång i att ställa om textilsektorn mot mer cirkulära och resurseffektiva flöden, i linje med den profil som redan finns inom natur och friluftsliv. Genom tidig tillgång till kunskap, policyöversikter och praktiska verktyg kan de successivt anpassa sina arbetssätt, produktval och affärsmodeller och stå bättre rustade för att möta nya krav på transparens och hållbarhet. Långsiktigt syftar projektet till att åstadkomma förändringar genom påverkan av normer och beteenden i hur företag, upphandlare och samhällsaktörer förstår och agerar kring textila resursuttag. Detta leder till ökad resiliens, cirkularitet och konkurrenskraft för regionens näringsliv.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Förskott kan beviljas utifrån att IUC Jämtland Härjedalen är en mindre organisation med begränsade ekonomiska resurser.

Strategisk
Projektet bedöms bidra till delar i genomförandet av den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 och det relaterar till RUS 2050:s prioriteringar om hållbar utveckling inom planetens gränser och grön industriomställning, men den direkta nyttan för Jämtland Härjedalens små och medelstora företag framstår som mindre tydlig. Projektet adresserar flera teman inom Region JH:s områden för smart specialisering och bedöms ha potential att bidra till både bredd och spets gällande cirkulära flöden och grön industriomställning.

Projektet har tydliga ambitioner att bidra till ökad kunskap och transparens kring textilens resursanvändning och miljöpåverkan och det överensstämmer med mål inom Agenda 2030. Det är dock oklart i vilken grad de planerade projektresultaten kommer att få konkret användning i regionens näringsliv under och efter projektperioden. Det finns också en osäkerhet kring hur den långsiktiga förvaltningen av den i projektet planerade framtagningen av databasen ska finansieras och organiseras efter projektets slut.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program, mål: 1st
En databas inklusive indikatorram och fiberflöden.

Utöver det kommer projektet att generera en omvärlds & policyanalys, ett beslutsunderlag för företag resp upphandlare, två-fyra guider, fyra-sex checklistor samt två-tre informationsfilmer.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2029-02-28.

Handelskammaren Mittsverige Services AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 2 332 498 kronor i medfinansiering till projektet Kompetenskompassen 2.0. Projekttiden är 1 februari 2026 till 31 december 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från egen kontant finansiering med 1 300 000 kronor. Kontant finansiering kommer även från Mittuniversitetet med 1 200 000 kronor samt från 11 kommuner i båda länen. Kommuner som finansierar samt belopp per kommun finns angivet i budgeten. Handelskammaren söker även 3 434 038 kronor i medfinansiering från Region Västernorrland samt 9 663 888 kronor från Europeiska socialfonden (ESF+).

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

I ansökan framgår att Regionerna Jämtland Härjedalen och Västernorrland står inför stora kompetensutmaningar präglade av utflyttning, ekonomisk osäkerhet och ökande krav från industrietableringar. Konkurrensen om arbetskraft hårdnar, särskilt inom vård och STEM-områden (Science, Technology, Engineering, Mathematics) som är avgörande för välfärd, innovation och den gröna omställningen. Projektets aktiviteter ska leda till att fler studenter får ökad kunskap och inspiration kring utbildnings- och yrkesmöjligheter inom vård och teknik. Distansstudenter får nya nätverk vilket ökar deras tillhörighet och minskar risken för avhopp. Arbetsgivare får direkta möten med unga och studenter vilket ökar deras synlighet och förståelse för hur nästa generation ser på arbete. Kontinuerliga kunskapsrapporter sprider aktuell insikt om målgruppen till arbetsgivare och vägledare, och ämnesnätverk stärker samverkan mellan lärare, SYV, universitet och arbetsgivare.

Projektets primära målgrupp är arbetsgivare inom vård och teknik i Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Detta inkluderar både privata företag och offentliga verksamheter, med särskilt fokus på små och medelstora företag som ofta saknar resurser för långsiktigt kompetensförsörjningsarbete. Mittuniversitetet är projektets akademiska partner men projektet inkluderar andra utbildningsaktörer: Kommunernas lärcentrum i samarbete med projekten NAV (Kommunförbundet Jämtland Härjdalen) och Grön Horisont (Region Västernorrland) samt yrkesutbildningar och yrkeshögskolor genom samarbeten vid studiebesök.

Kortsiktigt mål med projektet är att det skapas fler kontaktytor, ökad delaktighet och dokumenterade arbetssätt som direkt stärker samspelet mellan utbildning och arbetsliv.

Långsiktigt mål med projektet är att regionen ökar sin attraktionskraft, kan möta kompetensbehoven i den gröna och digitala omställningen och minska socioekonomiska skillnader genom fler ungas etablering i arbetslivet.

Region Jämtland Härjedalen har tidigare finansierat Handelskammaren för liknande insatser. ”Framtidsvalet Jämtland Härjedalen”, RUN/391/2019 , projektperiod 2019-06-10—2022-12-31 samt nuvarande projekt ”Kompetenskompassen”, RUN/427/2022 , projektperiod 2023-02-01—2025-12-31. Det som skiljer detta projekt från tidigare är:

• En avsmalning från tidigare insatser i Arbetsmarknadskunskap med fokus på STEM-området samt vård.
• En ny struktur för långsiktig samverkan mellan utbildningsnivåer och arbetsliv (ex. Remote Campus och Ämnesnätverk för lärare).
• Fokus på distansstudenter och arbetslivsanknytning – en målgrupp som tidigare saknat systematiska insatser.
• En datadriven modell genom kontinuerliga kunskapsrapporter som ger löpande beslutsunderlag.
• Ett helt nytt sätt att öka attraktiviteten för eftergymnasiala utbildningar och yrken inom Teknik och vård genom studiebesök för gymnasieelever tillsammans med utbildningsanordnare och arbetsgivare. 

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.
 

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

I det pågående projektet har det arbetats med att identifiera hållbara driftslösningar och resultatet av det arbetet visar att kommunerna ser ett stort värde i projektets aktiviteter, men saknar ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att driva dem själva i nuvarande form. Arbetet med långsiktig driftslösning kommer att ske löpande under även under det kommande projektet genom kontinuerlig dialog med kommuner, region och andra parter.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan. Då ansökan skickades in hade flera kommuner gett muntliga besked om avsikt att delta men formella medfinansieringsbeslut förväntas fattas i samband med kommunernas kommande budgetprocesser under hösten.

Strategisk
Projektet bidrar till genomförandet av den nationella strategin och styr mot det strategiska området kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet då det syftar till att arbeta för en stärkt kompetensförsörjning genom bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad. Projektet är strategiskt prioriterat utifrån den regionala utvecklingspolitiken och ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin.

Projektet handlar om att stärka kompetensförsörjningen inom, framför allt, STEM och vård men även inom andra områden och därför kan projektet anses ha en mer generell ansats än att det bidrar till ett speciellt styrkeområde. Det kopplar dock tydligt an till en av Region Jämtland Härjedalens långsiktiga prioriteringar, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela länet, samt till den av nämnden beslutade planen för regional kompetensförsörjning, vilket i sin tur har en tydlig koppling till såväl RUS som relevanta prioriteringar i nationella strategin för hållbar regional utveckling.

Projektets innehåll har hög prioritet i partnerskapet för regional kompetensförsörjning, där regionala aktörer i länet med uppdrag och sakkunskap inom kompetensförsörjning medverkar. Sammantaget bedöms detta skapa goda förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal deltagande organisationer, mål: 30 st.

Regionalt kommer antal deltagande företag rapporteras, mål 70 st.
Projektet ska även redovisa 10 st kunskapsrapporter.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 2029-02-28.

Torsta AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 611 567 kronor i medfinansiering till projektet Kompetensförsörjning i gles geografi. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 mars 2026 till 30 november 2026. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska Socialfonden+ med 500 373 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

De gröna näringarna i Jämtlands län saknar en sammanhållen struktur för kompetensförsörjning där dialog mellan företag, utbildningsanordnare och offentliga aktörer sker med tillräcklig systematik. Utbildningsutbudet är inte anpassat till en bredare mångfald och den digitala mognaden inom branschen i flera fall bristande vilket bidrar till att kompetensbehoven inte möts. En central utmaning är att finansieringssystemet för utbildningar bygger på statistik från annonserade jobb, medan de gröna näringarna domineras av små- och mikroföretag där många arbeten aldrig annonseras. Till detta kommer spridd bosättning med långa avstånd till utbildningsplatsen. Genom insamling av forskning och praktiska erfarenheter, regional behovsanalys och mobilisering av intressenter undersöker förstudien förutsättningarna för ett eventuellt genomförandeprojekt. Projektet avser att bidra till att lösa dessa problem genom att i en förstudie kartlägga behov, identifiera hinder och utveckla förslag på strukturer som kan stärka kompetensförsörjningen. Fokus kommer att ligga på att höja digital kapacitet, skapa hållbara arenor för dialog och samverkan samt utforma flexibla modeller för utbildning som når fler målgrupper. Målgruppen är små och medelstora företag.

Som förstudie är de väntade effekterna på kort sikt att skapa en samlad och underbyggd bild av de behov och utmaningar som präglar kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna i Jämtlands län. Projektet ska inte enbart identifiera vilka kompetenser som efterfrågas och hur dessa kan mötas, utan också analysera hur digitalisering, samverkan och organisering kan bidra till långsiktiga lösningar i en gles geografi.

Projektet syftar på lång sikt till att etablera en sammanhållen och inkluderande struktur för kompetensförsörjning inom de gröna näringarna i Jämtlands län, anpassad till den glesa geografins särskilda förutsättningar. Genom att stärka samverkan mellan företag, utbildningsaktörer och offentliga organisationer, höja den digitala kapaciteten och utveckla flexibla utbildningsmodeller, skapas förutsättningar för att möta arbetsmarknadens faktiska behov. Detta bidrar till att öka innovationskraften, förbättra rekryteringsmöjligheterna och främja hållbar tillväxt i hela regionen. Projektet lägger därmed grunden för ett framtidstroende näringsliv, där fler individer oavsett kön, bakgrund eller livssituation ges möjlighet att delta, utvecklas och etablera sig på arbetsmarknaden. På samhällsnivå förväntas insatserna stärka Jämtlands läns attraktionskraft, motståndskraft och förmåga att ställa om i linje med Agenda 2030 och den regionala utvecklingsstrategin.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Ansökan bedöms vara strategiskt prioriterad.

Projektet bidrar till genomförandet av den nationella strategin och styr mot det strategiska området kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet. Det ligger i linje med Region Jämtland Härjedalens långsiktiga prioriteringar, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela länet och kopplar an till flera fokusområden i, den av nämnden beslutade, planen för regional kompetensförsörjning, vilken i sin tur har en tydlig koppling till såväl RUS som relevanta prioriteringar i nationella strategin för hållbar regional utveckling.

Förstudien kommer kartlägga behov, identifiera hinder och utveckla förslag på strukturer som kan stärka kompetensförsörjningen i de gröna näringarna. Den kommer även fokusera på att höja digital kapacitet och utforma flexibla modeller för utbildning inom dessa näringar. Sammantaget kan därför förstudien anses kunna bidra till bas, bredd och spets inom flera områden men framför allt styrkeområdet jord, skog och vatten.

Projektet har en tydlig effektlogik och drivs av en för området relevant aktör vilket stärker möjligheten till både träffsäkerhet i förstudiens resultat och förutsättningarna för ett långsiktigt arbete.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår Region Jämtland Härjedalen bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- 1 förstudierapport

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 december 2026.

Bergs kommun inkom den 16 september med en ansökan om 835 035 kronor i medfinansiering till Hub2030 - Framtidens utvecklingsnoder. Projektet är en förstudie. Projekttiden är 1 februari 2026 till 30 november 2026. Bergs kommun söker även 683 209 kronor från ESF-rådet genom Europeiska socialfonden.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Genom denna förstudie ska Bergs kommun skapa modeller för hur samhällsservice, digitala lösningar och lokalt företagande kan samlas i gemensamma nav i Mellersta Norrlands glesa geografi. I dag är resurserna splittrade: servicepunkter, föreningsdrivna mötesplatser och småföretag arbetar var för sig. Det leder till sårbarhet, ineffektivitet och social exkludering. Genom förstudien ska Bergs kommun kartlägga nuläget i Berg-, Härjedalen-, Bräcke-, Ragunda-, Strömsund- och Krokoms kommun, analysera behov och framtidsscenarier, hämta lärdomar från svenska och europeiska exempel och utveckla ett ramverk för samverkan och organisering. Syftet med förstudien är att lägga grunden för långsiktigt hållbara och inkluderande utvecklingsnoder där kommun, civilsamhälle och näringsliv gemensamt stärker service, attraktivitet och lokal resiliens.

Målgruppen för förstudien är de sex deltagande kommunerna och projektet ska stärka kommunernas kapacitet att arbeta gemensamt, planera långsiktigt och skapa strukturer som gör det enklare för civilsamhälle och företag att bidra till lokal utveckling.

Förstudien ska besvara sex centrala frågor:
1. Hur ser nuläget ut för servicepunkter, trygghetspunkter och andra mötesplatser – och vilka luckor eller överlapp finns i dag?
2. Hur kan dessa resurser samordnas i gemensamma utvecklingsnoder som stärker service och digital tillgänglighet?
3. Vilka roller och ansvar behöver kommun, civilsamhälle och näringsliv – och hur kan detta formaliseras i ett gemensamt ramverk?
4. Vilka minimikrav på digital tillgång, tillgänglighet och inkludering krävs för att noderna ska vara öppna, jämställda och tillgängliga för alla?
5. Hur kan lärdomar från svenska och europeiska exempel användas för att skapa en jämtländsk modell för samverkan och organisering?
6. Vilka steg krävs för att gå från förstudie till genomförande – vilka aktörer, strukturer och beslut behövs för att etablera faktiska hubbar i nästa fas?

Kortsiktigt mål med förstudien är att ge målgruppen en gemensam kunskapsbas och en tydlig struktur för hur service, digitalisering och lokal attraktivitet kan samordnas.

Det långsiktiga målet är att skapa en jämtländsk modell för samverkan och organisering i gles geografi, byggd på kunskap från förstudien och lärdomar från svenska och europeiska exempel. Modellen kan sedan ligga till grund för ett genomförandeprojekt där konkreta utvecklingsnoder testas och etableras.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet innehåller inga åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket. Projektet avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Projektet har styrkor och för länet viktiga ambitioner men uppvisar samtidigt svagheter som riskerar ge projektägaren svårigheter att uppfylla delar av de omfattande målen och bidra till den regionala utvecklingen på det sätt som avses.

Förutsatt att förstudien når sina mål, är den strategiska bedömningen att insatserna kommer att bidra till den nationella strategin för hållbar regional utveckling, särskilt med koppling till målen: ”Likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet” och ”Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet”. Utifrån samma bedömning bedöms projektet ligga väl i linje med RUS:ens mål och möter upp ambitioner kring stärkt och långsiktigt hållbar regional (samhälls-)utveckling i ett brett perspektiv. Förstudieresultaten bedöms ha en svag koppling till smart specialisering och endast på grundläggande basnivå.

Att tillsammans utveckla nya samverkansformer för samhälls- och företagsservice är angeläget, varför initiativet är välkommet, särskilt som sökanden anser att samtliga kommuner i länet står bakom satsningen. Projektets höga ambition om att skapa förutsättningar för en större satsning framåt utifrån modeller, arbetssätt som knyter ihop offentliga verksamheter, företag, civilsamhälle och akademi är den samverkanskonstellationer som behöver komma samman för en långsiktigt hållbar utveckling i region Jämtland Härjedalen.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
- Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program: mål 4 st

Förutom en förstudierapport kommer projektet att ta fram en nulägesrapport, en framsyns- och behovsrapport och en good practice-rapport. Utöver det ska projektet vid läges- och slutrapportering rapportera på Region Jämtland Härjedalens framtagna mallar.

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 31 december 2026.

Region Västernorrland inkom den 9 september 2025 med en ansökan om 749 999 kronor i medfinansiering till projektet SPIN-Strategisk Planering i Norr. Projekttiden är 2025-11-03- till 2027-09-30. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Tillväxtverket, nationella medel med 3000 000 kronor, Region Västerbotten 750 000 kronor, Region Norrbotten 750 000 kronor och Region Västernorrland 950 286 kronor.

Ansökan finns bilagd i ärendet.

Projektet är en del av ett regeringsuppdrag med syfte att ge Tillväxtverket, Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att utifrån myndigheternas ansvar erbjuda regionerna stöd om strategisk planering genom bland annat ökad kunskap och utvecklad samverkan i det regionala utvecklingsarbetet.

De fyra nordligaste regionerna står inför gemensamma och komplexa utmaningar kopplade till bland annat grön industriomställning, försvars- och beredskapsfrågor, kompetensförsörjning och negativa demografiska trender. De samhällsförändringar som sker i snabb takt påverkar hela samhällsstrukturen, från arbetsmarknad och bostadsförsörjning till infrastruktur och offentlig service. Detta skapar stora behov av samordnad och långsiktig planering över kommun- och regiongränser i form av regional strategisk planering.

SPIN är ett samverkansprojekt mellan fyra regioner som syftar till att skapa gemensamma arbetssätt, underlag och verktyg för strategisk territoriell planering. Projektet ska stärka RUA:s roll som samordnare, strateger och kunskapsaktörer. Genom systematisk metodutveckling, digitalisering, kompetensutveckling och dialog mellan aktörer i flernivåsystemet ska det etableras uthålliga och effektiva planeringsprocesser.

Projektet förväntas på kort sikt leda till att de regionalt utvecklingsansvariga i de fyra nordligaste regionerna

1) Har ökat sin kapacitet till regional strategisk planering och att inkludera territoriella perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet genom ökad förståelse för behoven, ett lärande om nya arbetssätt, utvecklad samverkan och tydliggjord rollfördelning.

2) Gemensamt har analyserat behoven av digitala planeringsunderlag som kan användas för mellankommunal samverkan, för regional planering eller regionalt påverkansarbete eller som underlättar en god samverkan med statliga aktörer samt tagit fram minst två gemensamma digitala territoriella planeringsunderlag.

3) Har ökat sin GIS-kompetens och ökat förmågan att snabbt kunna ta fram ett underlag kring aktuella frågor där regionen vill skapa utveckling i något håll.

På lång sikt ska projektet leda till:

1) Förbättrad strategisk kapacitet hos regioner att leda och samordna en samhällsutveckling som är hållbar, rättvis, demokratisk och som bidrar till en hållbar regional utveckling i respektive län genom:

- Relevanta och systematiska planeringsprocesser på regional nivå

- Territoriella perspektiv som är integrerade i beslutsunderlag

- En starkare regional röst i nationella och europeiska sammanhang

- Långsiktig samverkan mellan regionerna och med statliga myndigheter samt tydliga roller mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter.

- Bättre samverkan med och stöd till kommuner och andra regionala aktörer i frågor som handlar om fysisk planering och territoriella perspektiv.

2) Projektet bidrar också till bättre planeringsprocesser på kommunal nivå genom att hantera gränsöverskridande och mellankommunala synergier och utmaningar i en utvecklad regional planeringsprocess där det.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Projektet är avgränsat mot den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats och utgör inte driftstöd. Projektet innehåller inte åtgärder som kräver tillämpning av statsstödsregelverket.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Inget strategiskt utlåtande har tagits fram i denna ansökan då det endast är Regionalt utvecklingsansvariga som kan söka och utlysningen är styrd av det regeringsuppdrag som beskrivs nedan.

I maj 2024 gav regeringen Tillväxtverket, Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att utifrån myndigheternas ansvar erbjuda regionerna och Gotlands kommun stöd om strategisk planering, genom bland annat ökad kunskap och utvecklad samverkan, i det regionala utvecklingsarbetet. Uppdraget syftar till att öka regionernas förutsättningar att utgå från ett helhetsperspektiv och ta tillvara synergier i det regionala utvecklingsarbetet utifrån ett territoriellt perspektiv.

Tillväxtverket utlyste 2024 medel för förstudier inom området, där Region Jämtland Härjedalen beviljades medel och genomförde en förstudie (RUN 505/2024). Denna utlysning avser genomförandeprojekt och riktar sig även denna gång till de 21 regionalt utvecklingsansvariga aktörerna.

Projekten ska ledas av en projektägare från någon av de 21 regionalt utvecklingsansvariga aktörerna och ska genomföras i samverkan mellan minst två regioner. Berörda Länsstyrelser och relevanta nationella aktörer bör involveras. Utlysningen riktar sig till regionalt utvecklingsansvariga som vill testa och utveckla arbetssätt som bidrar till syftet med regeringsuppdraget. Projektet ska bidra till att utveckla regionala planeringsprocesser att bli mer systematiska, relevanta, effektiva och uthålliga.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi bifall på ansökan.

Uppföljning, utvärdering och rapportering

Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
3 stycken kunskapsunderlag

Stödmottagaren ska vid rapportering i samband med ansökan om utbetalning rapportera utfall på uppföljningsindikatorn samt delge övrig information som är relevant för uppföljning och utvärdering av projektet. Stödmottagaren ska slutrapportera senast 30 september 2027.

Testbädd JH - Småhus och Nya Livsmiljöer AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om 2 695 kronor i medfinansiering till projektet Testbädd Living Lab - Småhus & Innovation i allmännyttan Fas 1 . Projekttiden är 1 januari 2026 till 30 juni 2028. Övrig finansiering kommer enligt projektets totala finansieringsplan från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 1 928 000 kronor. Projektet har sökt förskott med 400 000 kronor.

En reviderad ansökan och budget finns bilagt ärendet.

Projektet stärker innovation och hållbara boendelösningar i Jämtlands glesbygd genom en regional Living Lab-miljö för småhus och cirkulär markanvändning.

Kommuner, företag och invånare får nya metoder och arbetssätt för flexibla, klimatsmarta bostäder. Genom 8–12 pilotprojekt med 3–9 månaders genomgångsboenden i Tiny Houses testas nya byggmetoder, VA- och energilösningar och inflyttare får prova livet i regionen. Projektets målgrupp är organisationer.

På kort sikt ska projektets resultat ledda till att målgruppen kommuner, bostadsbolag, företag och intresserade invånare står betydligt bättre rustad att starta egna småhusprojekt, införa nya finansieringslösningar och vidareutveckla de metoder som testats inom projektet. Effekterna mäts bland annat genom antal kommuner och företag som använder den digitala kunskapspanelen, antal genomförda pilotprojekt och de samverkansavtal som sluts under projekttiden. Projektets planerade aktiviteter förväntas ge målgruppen tydliga och mätbara resultat redan under projekttiden och skapa en stabil grund för fortsatt innovation och investeringar i småhuslösningar och cirkulär markanvändning.

På lång sikt förväntas projektet bidra till en bestående innovationsmiljö för småhus och cirkulär markanvändning i Jämtlands glesbygder, som integreras i ordinarie planering hos kommuner och allmännyttiga bostadsbolag.

Kommuner och offentliga bostadsaktörer kommer att använda de utvecklade metoderna för 39-månaders pilotboenden och för bygglovsinnovationer som ställplats för mobila bostäder, vilket leder till fler flexibla bostäder och ökad attraktivitet för inflyttare.

Företag inom bygg, energi och finans förväntas ta vidare nya affärsmodeller och halvfabrikatlösningar, vilket ökar produktiviteten och stärker den regionala värdekedjan för hållbara småhus. De digitala kunskaps- och frågetjänster som etableras blir en permanent stödstruktur för fortsatt samverkan mellan kommuner, akademi och näringsliv.

Den samlade effekten är att regionen får ökad innovationsförmåga och förbättrad kapacitet att attrahera kapital och kompetens, vilket på sikt bidrar till inflyttning, jämställd sysselsättning och minskat klimatavtryck i bygg- och bostadssektorn. Projektet lägger därmed grunden för en självbärande, skalbar modell som andra svenska och nordiska glesbygdsregioner kan replikera.

Legala förutsättningar för stöd

Projektstöd får beviljas enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Bidrag som utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får inte lämnas med stöd i förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken. Med stöd i förordning SFS 2003:596 får således aktiviteter som riktar sig direkt till företag endast vara av ringa och allmänfrämjande karaktär.

Projektstöd får inte finansiera åtgärder som omfattas av stöd enligt någon av de förordningar som styr företagsstöden. Projektets insatser ska vara vidare avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Bidraget får inte utgöra driftsstöd.

Bidrag får lämnas med högst 50 procent av utgifterna för projektet. Bidrag får lämnas med högst 60 procent om medfinansiering lämnas från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+ enligt förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder.

Region Jämtland Härjedalen får i egenskap av beslutsfattare, om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft, besluta om förskottsutbetalning av stödet. Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 400 000 kronor.

Projektverksamheten ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 är styrande för vad medlen får användas till. Av projekten ska det särskilt framgå hur projektet bidrar till en hållbar utveckling utifrån hållbarhetsaspekterna.

Beslutsmotivering

Legal
Hela projektets genomförande förutsätter att någon aktör, Bergs kommun eller annan, erbjuder den boendetyp som ska ingå i projektets testverksamhet. Därför behöver husen (tiny houses) finnas på plats innan projektet påbörjas, alternativt ska den aktör som projektet ska samarbeta med fattat ett investeringsbeslut att uppföra och finansiera husen för att ansökan om projektstöd ska kunna beviljas. Ekonomiskt behöver projektet särskiljas från de kostnader och intäkter som har att göra med uppförande och uthyrning av boendet.

Projektets upplägg gör att några medlemmar (individer) får hyresnedsättning. Projektet ska hyra boende (tiny houses) av en aktör och sedan hyra ut boendet i andra hand till individer som ska vara bosatta där tre till nio månader. Detta görs inte enligt full kostnadsprincip, utan boendet hyrs ut billigare än marknadspris.

Region Jämtland Härjedalens bedömning är att detta inte är förenligt med Kommunallagen (2017:725) där en utgångspunkt är att kommuner och regioner behandla sina medlemmar lika. Att använda de statliga medel för regionalt utvecklingsarbete, som Region Jämtland Härjedalen beslutar om, till att finansiera privatpersoners boendekostnad bedöms inte heller vara förenligt med det regelverk som styr verksamheten och medlens användning. Kommuner och regioner får inte ta ansvar för sådana uppgifter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ta ansvar för. Enligt Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner men inte regioner lämna stöd till boende, det är en kommunal uppgift. Att bevilja ett projekt vars upplägg lämnar ekonomiskt stöd till enskilda hushålls boendekostnader är inte förenligt med regionens uppdrag. Det gäller oavsett vilka medel som regionen använder för ändamålet.

Ekonomisk
Projektet är ekonomiskt avgränsat från ordinarie verksamhet och en genomgång av projektets kostnadseffektivitet har gjorts i beredningen av ansökan.

Strategisk
Regionala utvecklingsnämnden föreslås bevilja projektet under förutsättning att de tekniska invändningarna kan lösas.

Projektet bedöms ha stöd i den nationella strategin, eftersom det utgör en av nycklarna till att vitalisera arbetsmarknaden i en Jämtlandsregion med de förutsättningar som begränsar och möjliggör investeringar i flexibla bostäder.

Stödet för projektet i den regionala utvecklingsstrategin får bedömas som gott, inte minst mot bakgrund av de skrivningar som vill minska trösklarna för inflyttning och skapa en välkomnande situation för inflyttare. Projektet bidrar till arbetet med att försörja regionens företag med kompetens och de stora skillnaderna i möjlighetens att finansiera bostäder i stora delar av regionen.

Alternativen för tillkomsten av flexibla bostäder som beskrivs i projektet, bedöms hamna i snittet mellan arbetsgivare, kommunala bostadsbolag och kommersiella fastighetsbolag. Av det skälet är projektet Testarena Living Lab - Småhus och Innovation i Allmännyttan innovativt och ger ett bidrag till regionens långsiktiga utveckling.

Sammanfattande bedömning av ansökan

Utifrån ovan sammanvägda bedömning föreslår vi avslag på ansökan.

Åke P Fågel & Vilt i Jämtland AB, 556860–7005, inkom den 16 maj 2025 med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet Stöd till större investeringar. Totalt kostnadsunderlag i ansökan uppgick till 17 000 000 kronor. Godkänt kostnadsunderlag är 17 000 000 kronor.

Syftet med stödet är att möjliggöra ett företags hållbara och affärsstrategiska utveckling som kräver större investeringar och samtidigt bedöms ha betydelse för näringslivets utveckling i regionen eller annars ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen.

Investeringen avser utbyggnad av befintlig lokal samt inköp av maskiner och inventarier för en produktionslinje och skapa lagring och fryskapacitet.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) §9-11 om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021 - 2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Beslutsmotivering
Stödet motiveras utifrån den nationella- och regionala utvecklingsstrategin då satsningen bidrar till Region Jämtland Härjedalens långsiktiga prioriteringar att främja Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet. Vidare bedöms stödet bidra till likvärdiga förutsättningar att arbeta, bo och leva i landsbygderna vilket lyfts som en grundläggande förutsättning för hållbar utveckling.

Satsningen att investera för att kunna få plats med en effektiv produktionslinje och skapa lagring och fryskapacitet för förädling av produkter kopplar mot Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen med styrkeområdet jord, skog och vatten. Lokal förädling med unika produkter ger utveckling på landsbygderna och skapar grunden för en kreativ matregion. Insatser för att främja bärkraftigt företagande från jord till bord och medvetna konsumenter utgör grunden för förverkligandet av en långsiktigt hållbar utveckling. Investeringen genererar nyanställning av personal, ökad produktion, minskat behov av transporter och ökad kompetens i bolaget för en ny produktionslinje.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 19 november 2024, § 158, att bevilja GlobalConnect AB, 556597–6122, 50 % medfinansiering, dock maximalt 3 524 960 kronor, för Stöd till fast bredbandsnät avseende ortssammanbindande bredbandsutbyggnad för sträckan Rätan- Söderhögen i Bergs kommun. Godkänt kostnadsunderlag i beslutet är 7 049 919 kronor. Övrig finansiering kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 2 819 967 kronor samt en egen insats på 704 992 kronor.

Tillväxtverket har under hösten 2025 öppnat en förstärkningsutlysning för redan beviljade projekt och GlobalConnect AB inkom den 16 september 2025 med en ansökan om ändring av tidigare beslut. Ändringen avser förlängning av investeringsperioden till den 28 februari 2029, en ekonomisk förstärkning av budgeten med 14 685 207 kronor samt en utökning av bredbandsutbyggnaden med följande sträckor:

• Forsåsen- Störåsen (väg 757), Krokoms kommun
• Vikbäcken- Salsån, Bergs kommun

Det nya totala kostnadsunderlaget efter revidering uppgår till 21 735 126 kronor. Övrig finansiering kommer enligt finansieringsplanen från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 8 694 050 kronor samt en egen insats på 2 173 513 kronor.

Genom utökningen kommer ytterligare cirka 22 företag med arbetsställen längs sträckorna erbjudas bredband om minst 1Gbit/sekund. Därutöver tillkommer cirka 26 hushåll erbjudas bredband.

För att komma ifråga för stöd behöver sträckorna finnas med i behovskartläggningen för Jämtlands län, vilket dessa tillkommande sträckor också gör. Samtliga nätägare och andra bredbandsaktörer har under utlysningsperioden erbjudits möjlighet att visa intresse för att bygga aktuella sträckor genom anmälan till Tillväxtverket. Sträckor som flera aktörer visat intresse för konkurrensutsätts sedan av Tillväxtverket i utlysningsprocessen. De sträckor som sedermera inkommer som ansökningar är de som byggs mest kostnadseffektivt.

Region Jämtland Härjedalen får bevilja stöd till bredband med stöd i 19 a § förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar. Stödet får finansiera utbyggnad av fast bredbandsnät som utgör den förmedlande länken mellan stamnät och accessnät. Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

Tillkommande sträckor uppfyller kraven för stödgivning till fast bredbandsnät och bredbandsinfrastrukturen bedöms utgöra en grundläggande förutsättning för näringslivets utveckling längs sträckorna, de anslutna företagens konkurrenskraft och de strategiska målsättningarna på nationell och regional nivå. Med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och omständigheter bedöms stödnivån fortsatt behöva vara 50 procent.

Folkbildning Mittnorrland är en förening som organiserar samtliga studieförbund (förutom RF-SISU) i Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Föreningen söker årligt anslag från Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland för folkbildningsverksamhet och fördelas sedan till studieförbundens regionala verksamhet enligt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021).

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2021, § 214, att teckna ett uppdragsavtal med Region Västernorrland och Folkbildning Mittnorrland om regional folkbildningsverksamhet för åren 2022–2023. Bakgrunden är att båda regioner har ett gemensamt ansvar för studieförbundens regionala verksamhet samt att studieförbundens organisationer är interregionala och att ansvaret och anslaget därför bör regleras i ett gemensamt uppdragsavtal. Avtalet reglerar mål, syfte och uppföljning och har tagits fram i samråd mellan regionerna samt representanter från Folkbildning Mittnorrland.

I november 2023, §196, beslutade regionala utvecklingsnämnden att göra mindre revideringar av avtalet inför 2024 mot bakgrund av regeringens beslut om att tillsätta en utredning kring den statliga styrningen och uppföljningen av folkbildningen. Betänkandet ”Bildning, utbildning och delaktighet– folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) redovisades till regeringen 13 juni 2024 och remitterades till 194 aktörer för att samlas in i december samma år. Då detta skulle bli för nära inpå 2025 för att säga något om de eventuella förändringar som rör statens stöd till studieförbunden och de konsekvenser det skulle kunna tänkas få för regionernas stöd till studieförbundens verksamhet beslutades att ett nytt likalydande avtal skulle tecknas för 2025, i oktober 2024, §131.

Utredningens förslag avsågs träda i kraft den 1 januari 2026, men i skrivande stund har ännu ingen information gällande eventuell förändring inför 2026 presenterats. Därtill pågår fortfarande Folkbildningsrådets arbete med att ta fram indikatorer, rutiner och instruktioner för ett fördelningsstöd åt kommuner med avsikten att först därefter utveckla ett regionalt fördelningsstöd.

Sammantaget är det fortsatt otydligt vilka eventuella förändringar som rör statens stöd till studieförbunden samt konsekvenser och förutsättningar för regionernas stöd och dess fördelning till studieförbundens verksamhet. Förslagsvis förlängs därför nuvarande avtal (RUN/77:6/2024) att gälla också för 2026 så att ett alternativ för 2027 kan tas fram under tydligare förutsättningar i dialog med Region Västernorrland och Folkbildning Mittnorrland under 2026.

Väl underhållna och samordnade vandringsleder är av stor vikt för Jämtlands län, både ur ett besöksnäringsperspektiv och ur ett välmåendeperspektiv för den bofasta befolkningen. Samordnande och underhåll av vandringsleder på statligt ägd mark hanteras av Länsstyrelsen, och Naturvårdsverket har under flera år finansierat samordning (dock ej underhåll) av vandringsleder på privatägd mark. I Jämtlands län har Jämtland Härjedalen Turism (JHT) varit den samordnande aktören för leder på privatägd mark.

Naturvårdsverket har flaggat för att de kommer att succesivt minska finansieringen av samordning av vandringsleder på privatägd mark, och från och med 2028 kommer den att upphöra helt. Det finns därmed ett stort behov av att ta fram en långsiktig plan för finansiering av samordning av vandringsleder på privatägd mark. Länsstyrelsen, Kommunförbundet Jämtland Härjedalen samt Region Jämtland Härjedalen har erbjudit sig att stötta i arbetet med framtagande av en plan, genom att delvis finansiera en resurs hos JHT.

JHT:s uppdrag är att ta fram en plan för en långsiktig finansiering av samordning av vandringsleder på privatägd mark, samt förankra denna hos relevanta aktörer. Framdriften i arbetet ska redovisas i september 2026, med möjlighet till fortsatt arbete under 2027 givet att det finns ett tydligt redovisat behov och fortsatt plan som ligger i linje med uppdraget.

Region Jämtland Härjedalen finansierar uppdraget med 100 000 kronor under 2026, samt med möjlighet till förlängd finansiering med 100 000 kronor under 2027. Detta under förutsättning att Kommunförbundet Jämtland Härjedalen går in med 100 000 kronor i finansiering under 2026, samt med en option för 100 000 kronor avseende 2027.

Uppdraget formaliseras som ett tilläggsavtal till det redan befintliga avtalet som gäller med JHT avseende upphandlade besöksnäringstjänster för 2025–2028.