Möte 2020-10-13

Tid för justering: Onsdag den 14 oktober kl. 10.00, Hamngatan 14

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Krisledningsnämnden

• Programmering Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Interreg

• North Sweden European Office

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Regionala utvecklingsnämndens uppföljning av projekt (diskussion)

• Läget i organisationen och kommande omorganisation inom förvaltningsområde regional utveckling

• Läget i länet

• Återrapport Inspel infrastrukturprioriteringar

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Månadsrapport september

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges att aktuellt läge för nämndens fattade beslut ska redovisas vid sammanträdet i oktober. Den senaste redovisningen och uppföljningen gjordes i oktober 2019, § 157 (RUN/57/2019).

I bilagd redovisning, Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens fattade beslut, finns en sammanställning av de beslut som leder till åtgärd och där regiondirektör, presidium eller ordförande getts särskilda uppdrag. Ansökningar om företagsstöd, svar på remisser, informationsärenden och dylikt redovisas inte.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Nämnden har vid tidigare års uppföljningar endast fokuserat på aktiebolag, helägda och delägda, vid dessa uppföljningar. Årets uppföljning har utifrån gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019) breddats till att inkludera även föreningar, stiftelser och förbund.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Region AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Jämtlandsgården AB, Naboer AB, Torsta AB, Länstrafiken i Jämtlands Län AB, Norrtåg AB, AB Transitio, Stiftelsen Jamtli, Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, Coompanion kooperativ utveckling i Jämtlands län ekonomisk förening, Folkets Hus ekonomisk förening samt kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans. Nämndens uppföljning av ovanstående verksamheter har delats upp utifrån verksamhetsform, där stiftelser och förbund följs upp i maj och aktiebolag och ekonomiska föreningar följs upp i oktober.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Regionala utvecklingsnämndens uppföljning är en del i det underlag som regionstyrelsen utgår ifrån i sin uppsiktsplikt.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform: Aktiebolag och ekonomiska föreningar, daterad 2020-09-18.

Enligt regionala utvecklingsnämndens sammanträdesplan för 2020 ska uppföljning av regionala tillväxtmedel (anslag 1:1) ske på nämndens möte 13 oktober. I regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan finns två mål som direkt berör hanteringen av anslaget:
 - Skapa en struktur för att öka det regionala utvecklingskapitalet i länet
 - Skapa struktur för årlig politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget

Vidare har anslag 1:1 bidragit till att uppfylla följande målsättning:
 - Hela regionen ska vara uppkopplad till snabbt bredband för att möjliggöra digitalisering

Region Jämtland Härjedalens anslag för budgetåret 2020 är 113 905 000 kronor. Tilldelad anslagskredit är 5 695 000 kronor. Bemyndiganderamen är 220 000 000 kronor. Område Näringsliv ansvarar operativt för handläggning och kontroll av anslaget.

Fördelningen och hanteringen av anslag 1:1 redovisas i separat rapport, Uppföljningsrapport regionala tillväxtmedel (anslag 1:1).

Region Jämtland Härjedalen har som regional tillväxtansvarig en viktig roll att samordna och leda det regionala utvecklingsarbetet så att ungdomsfrågorna lyfts in och samordnas med övriga strategier och handlingsprogram. Framtagandet av Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014-2020 samordnades och leddes av Regionförbundet Jämtlands län. I arbetet deltog samtliga kommuner samt berörda myndigheter och organisationer. Avsikten med den ungdomspolitiska strategin var att vara ett stöd till kommuner och övriga aktörer där vissa insatsområden kan prioriteras och resultera i praktiska och operativa projektformuleringar.

I samband med regionala utvecklingsnämndens uppföljning av länsövergripande styrdokument (RUN/66/2019) under år 2019 framgår att barn- och ungdomsperspektivet är en del av samhällsutmaningarna och ska genom hållbarhetsperspektiven tydligt integreras i en reviderad RUS. Utifrån det beslutade regionfullmäktige i oktober 2019, § 111, att ungdomsstrategin inte ska förnyas efter 2020.

Jämtlands läns ungdomsstrategi har följts upp i Läget i länet år 2016, 2017 och 2019. Tillhörande uppföljningsrapport är en rapport som visar på nuläget utifrån mål och indikatorer i samband med regionala utvecklingsnämndens uppföljningsärende. Till ärendet finns också en redovisning av strategins genomförande.

Region Jämtland Härjedalen har som regional tillväxtansvarig en viktig roll att samordna och leda det regionala utvecklingsarbetet så att integrationsfrågorna lyfts in och samordnas med övriga strategier och handlingsprogram. I arbetet med att ta fram integrationsstrategin har samtliga kommuner, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter och organisationer medverkat. Dialogen med dessa samt aktuella dokument på nationell och EU nivå har ingått i underlaget för arbetet, bl.a. EU2020, den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län 2014 – 2030 (RUS 2030) och Integration – beskrivande statistik och analys i Region Jämtland Härjedalen.

Den regionala strategin för ökad inflyttning och förbättrad integration har ett brett anslag och ska belysa hur integrationen ska förbättras och därmed minska utflyttning, öka inflyttning och i förlängningen öka länets befolkning. Den är härigenom en del i den övergripande regionala utvecklingsstrategin RUS och en angelägenhet för hela regionen.

Syftet har varit att nå en samsyn, att visa vilken riktning regionen tar och vad som är viktigt att prioritera. Den ska ge stöd och vägledning till politiker och tjänstemän och även ge inspiration till berörda aktörer genom förslag på aktiviteter. Alla som vistas i länet oavsett uppehållstillstånd eller inte, om man är född i Sverige av svenska föräldrar eller om man flyttat till länet senare i livet med annan etnisk bakgrund ska integreras med varandra. Den regionala strategins insatser och aktiviteter riktar sig därför till kvinnor, män, flickor och pojkar som är utrikes födda och svenskfödda.

I samband med regionala utvecklingsnämndens uppföljning av länsövergripande styrdokument (RUN/66/2019) under år 2019 framgår att integration mellan utrikes och inrikes födda är en del av samhällsutmaningarna och ska genom hållbarhetsperspektiven tydligt integreras i en reviderad RUS. Utifrån det beslutade regionfullmäktige i oktober 2019, § 111, att ungdomsstrategin inte ska förnyas efter 2020.

Bifogad uppföljningsrapport är den sista som görs av den regionala strategin för ökad inflyttning och förbättrad integration.

Kultursamverkansmodellen styrs av förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Region Jämtland Härjedalens ansökan om statligt stöd till sju kulturområden för verksamhetsår 2021 utgår från de nationella kulturpolitiska målen och prioriterade insatser enligt Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022; Kultur för alla, Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt Kultur och Kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft. De regionala insatserna tar sin utgångspunkt i regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag där kommunernas kulturutbud utgör basen och de regionala kulturverksamheterna kompletterar och bidrar till en kulturell hållbar regional infrastruktur. Kultursamverkansmodellen innebär att genom dialog och samverkan mellan lokal, regional och statlig nivå skapa bästa förutsättningar för kulturlivets utveckling i hela landet. En utmaning som regionen delar med övriga regioner i norr, är att överbrygga demografiska och geografiska avstånd, utveckla en hållbar kulturell infrastruktur och förmera ett kvalitativt kulturutbud på jämlika villkor.

Region Jämtland Härjedalens ansökan till Kulturrådet 2021 omfattar totalt 40 161 000 kronor varav en statlig uppräkning om 2% av 2020 års statsbidrag med 0,6 miljoner kronor, en ökning för regionala satsningar med 2,3 miljoner kronor som omfattar en förstärkning av scenkonstuppdraget, ett förstärkt verksamhetsstöd till Gaaltije, insatser inom Kultursamverkan i Norr samt ett stöd för administration av modellen. Dessutom ansöker regionen om fortsatt stöd gällande den Musikaliska scenkonsten med 1,4 miljoner kronor samt om en särskild förstärkning för önskvärda insatser gällande Jamtli, Föreningsarkivet och Riksteatern med 2,6 miljoner kronor. Den preliminära regionala kulturbudgeten för 2021 (inklusive Östersunds kommuns anslag till Jamtli) uppgår till 61,3 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på Östersunds kommuns rapport Kulturstrategisk rapport 2020. Rapporten ska ligga till grund för en ny Kulturstrategi för Östersunds kommun. Eventuella synpunkter ska lämnas senast den 25 oktober 2020.

I remissutgåvan anges att den kulturstrategi som rapporten ska bidra till ska beskriva de strategiska steg som kommunen bör ta för hållbar utveckling inom kulturområdet de närmsta fem åren. Kulturstrategin ska vara ett effektivt verktyg för förvaltningar, kommunens bolag, politik och näringar för att öka samverkan, skapa kunskap, tillit och underlag för långsiktighet och hållbarhet. Rapportens huvudsakliga syfte är att på ett sammanfattande sätt ge en bild av kommunens nuläge inom kulturområdet, samt att belysa de nationella och regionala styrdokumenten inom kulturen.

Med anledning av den korta svarstiden föreslås att beslut i ärendet delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande. Region Jämtland Härjedalen har då möjlighet att nyttja större delar av remisstiden för att utarbeta sitt svar.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet av Utredningen om ett nationellt biljettsystem i hela Sverige (SOU 2020:25). Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag om hur behovet av ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige kan tillgodoses. Eventuella synpunkter ska lämnas till Infrastrukturdepartementet senast den 16 oktober 2020.

I utredningen föreslås ändringar i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Därutöver ges ett antal rekommendationer till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, som i Jämtland Härjedalen utgörs av Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen är inte en av remissinstanserna, men har ett samarbete med de nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland) om utveckling av nytt biljett- och betalsystem under visionen Sveriges mest välkomnande kollektivtrafik. Parterna har därför arbetat fram ett gemenast remissvar.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen av Jämtlands läns första regionala skogsprogram, Regionalt skogsprogram för Jämtlands län 2020–2030. Eventuella synpunkter ska lämnas till Länsstyrelsen i Jämtlands län senast den 2 november 2020.

I remissversionen finns en beskrivande målbild för skogen i länet år 2030, som i korthet handlar om ett aktivt och hållbart brukande av länets största naturresurs, skogen, samtidigt som vi bevarar och utvecklar skogens naturvärden och sociala värden. Målet är att öka biomassaproduktionen, bevara biologisk mångfald, ha goda förutsättningar för renskötsel samt andra former av brukande och nyttjande av skogen. Siktet är inställt på att bli bäst på att implementera och kommersialisera nya innovationer.

Programmet har arbetats fram av Länsstyrelsen i Jämtlands län tillsammans med Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen. Den nationella strategin för Skogsprogrammet har varit vägledande för arbetet. I programmet anges att handlingsplaner för att förverkliga den långsiktiga strategin ska tas fram och uppdateras löpande till 2030. Dessa ska innehålla konkreta mål och åtgärder utifrån den övergripande målbilden.

Mittstråket förbinder Trondheim, Östersund och Sundsvall och mellanliggande kommuner och bidrar med viktiga flöden av människor och gods. I nästan tjugo år har aktörerna i Mittnorden drivit frågan om förbättrade öst - västliga transporter. Det långsiktiga samarbetet i stråket har gjort det möjligt att genomföra gemensamma projekt, bland annat det EU-finansierade Projekt Mittstråket under 2015-2019. Länsstyrelsen Västernorrland har varit huvudman för projektet och samarbetspartners har varit kommunerna Bräcke, Krokom, Sundsvall, Ånge, Åre, Östersund, samt Trafikverket, Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

Det har under projektets gång framkommit behov och önskemål av att fortsätta i ett formaliserat samarbete mellan olika aktörer i Mittstråkets geografi, i syfte att åstadkomma samhandling. PM Formaliserad samverkan för Mittstråket utveckling innehåller förslag till hur ett sådant formaliserat samarbete kan utformas och finansieras, samt de huvudsakliga samarbetsområdena. Sammanfattningsvis är förslaget att ett partnerskap för Mittstråkets utveckling bildas under åren 2021 - 2027 mellan Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Bräcke kommun, Östersunds kommun, Krokom kommun och Åre kommun. Ett kansli kommer att tillsättas för att koordinera och samordna arbetet. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för kanslifunktionen under samarbetsperioden. Kansliet bemannas med en deltidstjänst som finansieras gemensamt av alla parter.

En styrgrupp kommer att tillsätts med representanter från de i partnerskapet ingående organisationerna. Region Jämtland Härjedalens representanter i partnerskapets styrgrupp kommer att utses vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i december (en ledamot och en ersättare).

Ärendet är berett i samarbete med övriga deltagande organisationer och med Trafikverket som föreslås adjungeras till Partnerskapet.

Tåsjöbergets Fritidsanläggningar ekonomisk förening har ansökt om 8 294 000 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Strömsunds kommun, sträckan E45-Noråker. Tiden för planering och anläggningsarbete sträcker sig från 1 oktober 2020 till 30 december 2022 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration kan pågå till och med april 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet. Med anledning av detta beslutade Region Jämtland Härjedalen att avsätta 10 000 000 kronor av årets beslutsutrymme för anslag 1:1 till stöd till bredbandsinfrastruktur som medfinansiering till bredbandsprojekt inom Tillväxtverkets utlysning Utveckla Mellersta Norrlands konkurrenskraft (RUN/493/2019, § 114).

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Sträckan är cirka 57 kilometer lång. Genom investeringen erbjuds 33 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. 65 hushåll berörs. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 4 976 400 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder.

Tåsjöbergets Fritidsanläggningar ekonomisk förening har ansökt om 5 452 000 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Strömsunds kommun, sträckan Hoting-Västertåsjö. Tiden för planering och anläggningsarbete sträcker sig från 1 oktober 2020 till 30 december 2022 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration kan pågå till och med april 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet. Med anledning av detta beslutade Region Jämtland Härjedalen att avsätta 10 000 000 kronor av årets beslutsutrymme för anslag 1:1 till stöd till bredbandsinfrastruktur som medfinansiering till bredbandsprojekt inom Tillväxtverkets utlysning Utveckla Mellersta Norrlands konkurrenskraft (RUN/493/2019, § 114).

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Sträckan är drygt 37 km lång. Genom investeringen erbjuds 101 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. 123 hushåll berörs. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 3 271 200 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder.

ServaNet AB har ansökt om 874 500 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Strömsunds kommun, sträckan Näsviken-Öhn. Under handläggningstiden meddelade Servanet att de ville söka ett högre belopp och i motsvarande ansökan till Tillväxtverket anger Servanet att medfinansiering motsvarande 1 399 200 kronor från Region Jämtland Härjedalen behövs. Strömsunds kommuns medfinansiering är i den finansieringsplanen lägre. Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 november 2020 till 31 januari 2023 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå fram till och med mars månad 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet. Med anledning av detta beslutade Region Jämtland Härjedalen att avsätta 10 000 000 kronor av årets beslutsutrymme för anslag 1:1 till stöd till bredbandsinfrastruktur som medfinansiering till bredbandsprojekt inom Tillväxtverkets utlysning Utveckla Mellersta Norrlands konkurrenskraft (RUN/493/2019, § 114).

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Sträckan är cirka 6,5 kilometer lång. Genom investeringen erbjuds 43 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. 58 hushåll berörs. Ersättningen per meter bredband som ServaNet söker för sträckan är i jämförelse med övriga ärenden och den beräkning som behovskartläggningen hög. Hänsyn behöver även tas till det begränsade ekonomiska beslutsutrymmet för stöd till bredbandsinfrastruktur. Bedömningen är att ServaNet bör hitta andra finansieringsmöjligheter och därför föreslås att projektet beviljas 874 500 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder.

IP-Only Networks AB har ansökt om 1 228 505 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Krokoms kommun, sträckan Laxsjö-Ålåsen. Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 oktober 2020 till 30 november 2022 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå till 31 mars 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet. Med anledning av detta beslutade Region Jämtland Härjedalen att avsätta 10 000 000 kronor av årets beslutsutrymme för anslag 1:1 till stöd till bredbandsinfrastruktur som medfinansiering till bredbandsprojekt inom Tillväxtverkets utlysning Utveckla Mellersta Norrlands konkurrenskraft (RUN/493/2019, § 114).

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Genom investeringen erbjuds 8 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. 18 hushåll berörs. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 1 228 753 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Stödbeloppet har justerats för att samstämma med den budget som finns i ansökan till Tillväxtverket.

Jämtland Härjedalen Turism ek. för. (JHT) har inkommit med en ansökan om 2 875 677 kronor i medfinansiering till projektet ”Besöksnäringens roll för regional utveckling 2.0”. Övrig medfinansiering kommer från JHT i form av kontant finansiering samt i bidrag i annat än pengar från Handelskammaren Mittsverige, Peak Region AB och Mittuniversitet. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 till 28 februari 2023.

Besöksnäringen är en av de branscher som drabbats hårdast av covid-19 och både affärs- och privatresor har ställts in och avbokats. Besöksnäringen i regionen befinner sig idag i en tid där små och medelstora företags befintliga målgrupper uteblir eller ställer nya krav samtidigt som nya målgrupper söker sig till regionen vilket sammantaget ställer nya krav på produkten. Antalet besökare till länet under sommaren 2020 har varierat stort där fjälldestinationer generellt haft hög beläggning. En oviss framtid, förstärkt av pandemin, med berättigad oro finns redan inför hösten 2020. Det finns därför ett stort behov av ett hållbarhetsarbete socialt, ekologiskt och ekonomiskt inför framtiden.

Projektet föregås av förstudien ”Besöksnäringens betydelse för regionala utveckling” (JHT/Etour 2020) som en del av revideringen av länets regionala utvecklingsstrategi. Förstudien bekräftade besöksnäringens mycket stora betydelse i Jämtland Härjedalen.

Projektets kortsiktiga mål är att bidra till att företagen förbättrar sin lönsamhet genom en ökad förmåga att möta nya behov och se nya möjligheter. Förväntade långsiktiga effekter är att projektet ska stärka företagens och besöksnäringens utveckling på ett ur alla perspektiv hållbart sätt, där näringen attraherar besökare, bidrar till inflyttning och kvarstanning av arbetskraft och kompetens samt att i förlängningen även bidra till att andra näringar och samhället utvecklas.

Primär målgrupp är länets små och medelstora företag inom besöksnäringen. Sekundär målgrupp är andra typer av företag som är beroende av en stark besöksnäring, de lokala destinationsorganisationerna samt även samhället i stort i och med besöksnäringens stora betydelse för den regionala utvecklingen.

Projektet bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin gällande besöksnäringen som en tillväxtmotor och att fler personer besöker länet. Av den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 framgår att det behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället för att öka konkurrenskraften i besöksnäringen och attrahera fler besökare. Vidare framgår att Sverige behöver ett näringsklimat där det finns tillgång till de resurser och stöd som behövs i kritiska utvecklingsskeden. Detta stämmer väl överens med vad som avses genomföras i detta projekt.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
 - Antal deltagande företag (mål: 30 företag)

Projektet ska även redovisa följande indikator regionalt:
 - Sysselsättningsökning i företag som får stöd (mål: 5 heltidstjänster)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Åre kommun har inkommit med en ansökan om 1 720 541 kronor i medfinansiering till projektet ”Hållbar spår- och ledutveckling – samverkan för långsiktig internationell konkurrenskraft”. Övrig medfinansiering kommer från Åre kommun i form av kontant finansiering samt i bidrag i annat än pengar från 15 privata aktörer. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 till 28 februari 2023.

Åre är ett av de mest etablerade turistmålen i landet och har utvecklats i riktningen att inte bara vara en vinterdestination utan även erbjuda året-runt-turism. Spår och leder utgör en allt större reseanledning till destinationerna inom Åre kommun och efter flera års ökad belastning är behovet stort för att utveckla ledsystemen. Innan upprustning genom större investeringar görs av befintliga leder, behöver frågor kring organisation, huvudmannaskap, hållbara markägaravtal, långsiktig drift och underhåll lyftas och lösas för att göra ledsystemen hållbara över tid. Detta var också slutsatsen i den förstudie som genomfördes av Åre kommun under vintern 19/20.

Projektet syftar till att adressera dessa frågor och har som övergripande mål att lägga grunden för ett hållbart internationellt konkurrenskraftigt ledsystem. Det ska skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning året runt för nystartade och etablerade små och medelstora företag.

Projektets mål är att djupgående ha analyserat, samt att ha startat igång processer, för att säkerställa att ledsystemen inom hela kommunen blir internationellt konkurrenskraftiga utan att ge upphov till konflikter och förstöra natur- och kulturvärden. Detta genom att ta fram planer för den långsiktiga utvecklingen av spår och leder inom varje bygd samt för det sammanhängande skoterledsystemet. I det arbetet deltar företag med arbetstid i lokala arbetsgrupper.

Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag inom Åre kommun vars verksamhet är beroende av ledsystemet i sitt erbjudande till kund. Särskilt fokus kommer läggas på entreprenörer som har startat eller vill starta/utveckla nya företag/produkter där ledsystemen nyttjas i de aktiviteter som för besökaren är den främsta reseanledningen. Genom att öka företagens kunskap om vilken påverkan deras verksamhet kan ha på miljön och eventuella målkonflikter kan företagen i ett tidigt skede utforma sina produkter som ökar möjligheten till hållbar tillväxt.

Den enskilt största aktiviteten är ”Masterplans” vilken innebär att projektet ska identifiera insatser som krävs för att skapa en miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet som är långsiktig. Aktiviteten kommer genomföras i samtliga bygder förutom Åre-Duved som redan har en masterplan.

Projektet bedöms bidra till länets regionala utvecklingsstrategi med målsättning om fler besökare och att länet ska ha en ledande position vad gäller naturbaserade upplevelser. Vidare överensstämmer projektet med strategin att besöksnäringen uppfyller hållbarhetskriterier. Projektet ligger även i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 vad gäller vikten av ett långsiktigt internationaliseringsarbete i små och medelstora företag.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
 - Antal deltagande företag (mål: 30 företag)

Projektet ska även redovisa följande indikator regionalt:
 - Antal framtagna ”masterplans” (mål: 6 planer)

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 4 857 526 kronor till projektet ”SIMMITT”. Arbetet kommer att drivas i samverkansform med IUC Z-Group och Region Västernorrland. Ytterligare medfinansiärer är Örnsköldsviks industrigrupp och Engcon Nordic AB. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 januari 2021 till 28 februari 2023.

Tillverkande industri i Mittregionen delar utmaningar och motiv för att bredda och fördjupa sitt samarbete, inte minst till följd av effekterna av den nedgång i efterfrågan som Covid-19 givit upphov till. En avgörande brist är att Västernorrland inte omfattas geografiskt av den verksamhet och organisation som organiserar tillverkande industri. Det utgör ett hinder för utvecklingen av sektorn, affärsmöjligheter och investeringsplanering i hela Mittregionen.

Projektet ämnar bredda och utveckla klustret för tillverkande industri samt att gemensamt planera och genomföra ett antal utvecklingsinsatser hos tillverkande företag i båda länen. Utvecklingsinsatserna omfattar analyser och strategiutveckling för regionens företag, produktivitetshöjande insatser, insatser med sikte på ökad digitalisering, automatisering och robotisering, samt systematiska och handledda investeringsplaneringar, omfattande såväl tjänster som produkter, hos företag i båda länen. Projektet ska även undersöka förutsättningarna för en breddning så att klustret kan komma att omfatta fler industrisektorer.

De planerade insatserna utgör en vidareutveckling av den metod som utprovats i Jämtland/Härjedalen inom ramen för projektet Smart Industriell Modernisering JH (RUN/96/2019) som Region Jämtland Härjedalen medfinansierar idag. Det projektet avslutas 31 december 2021.

På lång sikt bedöms projektet medföra att all tillverkande industri i Mittregionen kan dra fördelar av ett regionövergripande kluster för sektorn.

Projektet ligger väl i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020, att det är betydelsefullt att företag kan få stöd i form av till exempel nätverk, kompetens, kapital samt stöd till varu- och tjänsteutveckling utifrån deras unika behov för att främja innovationer. Samverkansplattformar såsom nätverk och kluster där samarbete mellan företag i samma eller andra branscher anses betydelsefulla.

Projektet bidrar även till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin gällande exempelvis ökade investeringar, ökade förädlingsvärden och fler arbetstillfällen. Därtill beskrivs ökat nätverksbyggande och samverkan som en grund för att utveckla fler företagskluster i regionen, där nya former för nätverksbyggande mellan företag är prioriterade insatser. Projektet bedöms därav ligga i linje med dessa styrande dokument.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikatorer:
 - Antal deltagande företag (mål: 75 företag, jämnt fördelade mellan länen)

Projektet ska slutrapporteras senast två månader efter projektavslut.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 31 mars 2020, § 41, de erbjudanden om företagsstöd som ska gälla för verksamhetsåret 2020. Den bakomliggande tanken var att regionala utvecklingsnämnden inför varje verksamhetsår beslutar om vilka erbjudanden om företagsstöd som Region Jämtland Härjedalen ska ha öppna under året utifrån vad som är tillväxtpolitiskt prioriterat, och att erbjudanden därför kan variera från år till år. Erbjudanden om företagsstöd kan dock behöva ändras under året om nya behov eller prioriteringar uppstår. 

Region Jämtland Härjedalen har beviljats ett ramprogram, “Ökad konkurrens-och investeringskraft för små och medelstora företag i Jämtlands län orsakat av covid-19" (RUN/340/2020). Inom ramen för ramprogrammet har Region Jämtland Härjedalen tagit fram ett erbjudande om stöd: Stöd till omställning för att möta coronakrisens effekter.

Stödet kommer att ha en bred inriktning på både mjuka och hårda investeringar som framförallt inriktas på åtgärder inom hållbar tjänste-och produktutveckling, hållbar affärsutveckling, marknadsföring mot nya målgrupper och företagsutvecklande insatser för omställning. Totalt att fördela mellan 2020–2022 är 24 332 714 kronor (varav hälften ERUF).

Region Jämtland Härjedalen, och tidigare Regionförbundet Jämtlands län, har sedan 2013 upphandlat landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk från Torsta AB. Avtalet, som förlängts vid två tillfällen, går ut 2021-12-31. Eftersom det inom ramen för verksamheten bedrivs gymnasieutbildning är det brådskande för regionen att se över hur uppdragen landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk ska hanteras och drivas framgent.

2013 upphandlades landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk (RS/2012-753) som ett gemensamt uppdrag - se dokumentet Torsta infopunkter för historik. Huruvida detta ska ske även nu behöver utredas vidare. Det behöver tydliggöras vad det är som ska upphandlas - är det både landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk i en liknande paketlösning som från 2013 eller ser behovet annorlunda ut idag?

Fram till idag har verksamheten som Torsta bedriver utvärderats årligen utifrån mål i ägardirektiv (RS/604/2020), men det saknas en mer utförlig uppföljning som belyser utkomsten av hur väl upplägget för landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk fungerat som helhet för inblandade aktörer. Har upplägget varit värdeskapande för regionen som upphandlande aktör, berörda kunder och intressenter så som JGY, Krokoms Kommun, Skogsägarna, eleverna, etc. Först när en utförlig utvärdering gjorts samt framtida behov identifierats är det möjligt att definiera om upphandling ska ske utifrån liknande upplägg som 2013, om något av uppdragen ska lyftas tillbaka i regionens regi eller om annat upplägg är bättre anpassat för framtida och kommande behov.

Belastningen på regionens upphandlingsenhet är hård just nu och deras besked är att först efter årsskiftet finns tillgängliga resurser för att inleda processen med att utforma upphandlingsunderlag. Samtidigt är uppskattningen att hela upphandlingsprocessen för ett uppdrag som detta kan komma att ta ca sex månader att genomföra.

I dokumentet Torsta infopunkter illustreras en övergripande möjlig tidsplan. Tidsplanen innebär en kortare och snabbare upphandlingsprocess än normalt vilket betyder att resursbehov för genomförande av eventuellt upphandling behöver diskuteras och säkerställas. En viktig fråga att beakta är också vad händer om överklagan sker av upphandlat uppdrag.

För att politiken ska vara delaktig i processen och skapa bästa möjliga förutsättningar för ändamåls- och behovsinriktad upphandling, eller annan väg framåt, föreslås att presidiet utses till politisk referensgrupp för upphandlingen.

Regionfullmäktige beslutade i oktober 2019, § 111, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativa Jämtland/Härjedalen 2025) från år 2021. En remissutgåva av programmet fastställdes av nämnden i december 2019, § 205. Remissversionen grundades i den nuvarande innovationsstrategin med som förstärkts genom nytt kunskaps- och analysunderlag gällande Smart specialisering som tagits fram för Jämtland Härjedalen under 2019. Remissversionen bearbetades även under ett antal workshops med aktörer runt om i länet. Utifrån inkomna svar gjordes ett omtag i processen och ett nytt angreppssätt presenterades, där aktörer i länet fick nya möjligheter att lämna inspel i formandet av länets smarta specialisering.

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av den regionala S3 är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Smart specialisering är ett verktyg för det regionala tillväxtarbetet och handlar om att kraftsamla för stärkt konkurrenskraft och innovation inom områden med utvecklingspotential.

Framtaget förslag till Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 slår fast prioriterade länets prioriterade styrkeområden (Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser samt Digitala lösningar), adresserar på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning av den regionala S3 och presenterar den process som kommer att använda för att bedriva tillväxtarbetet i Jämtlands län. Programmet ligger till grund för det operativa programmet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. Programmet är en del av det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtarbete och som enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 kommer att kompletteras av handlingsplaner för respektive styrkeområde.

Nationellt biogasnätverk. Val av en representant för perioden 2020-10-13 - 2022-12-31.

Interreg Sverige-Norge, Övervakningskommitté. Fyllnadsval av 1 ledamot för perioden 2020-10-13 – 2020-12-31 istället för Thomas Hägg (S) som avsagt sig uppdraget.

Interreg Sverige-Norge, Styrkommitté Nordens Gröna Bälte. Fyllnadsval av 1 ledamot för perioden 2020-10-13 – 2020-12-31 istället för Thomas Hägg (S) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-09-07, 2020-10-05

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview