Möte 2020-03-31

Tid för justering: Tisdag den 31 mars kl. 13.00 (efter sammanträdet), Regionens hus

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Månadsrapport februari

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Lägesrapport: Programskrivning ERUF, ESF och Interreg

• Lägesrapport: Länstrafiken

• Regionens arbete med anledning av coronaviruset / covid-19

• Uppföljning Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län - Mot år 2025: flyttas till majsammanträdet

• Tillväxt- och innovationsstrategisk integrering av vattenfrågorna i Jämtlands läns regionala strategier för utveckling (RUS) och innovation (RIS3) (RUN/325/2019)

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2020 fastställdes i december 2019, § 193. I verksamhetsplanen har nämnden fastställt budgetramar för respektive område inom förvaltningsområdet (område Näringsliv, Infrastruktur och kommunikationer, Välfärd, klimat och kompetens, Kultur, samt Övergripande) utifrån den budgetram som nämnden tilldelats i Regionplan och budget 2020-2022 (RS/334/2019) som fastställdes av regionfullmäktige i oktober 2019, § 109. Nämndens totala budgetram enligt regionplan 2020–2022 uppgår till 339,5 miljoner kronor.

Regionfullmäktige har i februari 2020, § 15, beslutat om en Reviderad regionplan och budget 2020–2022. I de reviderade planen finns ett antal budgetförändringar, varav två berör regionala utvecklingsnämndens budgetram. De förändringar som beslutats är:

• Kostnader för programsviten Office 365 ska ej längre belasta nämndens budget. Såväl kostnaden om 1 025 000 kronor som motsvarande finansiering övertas av regionstyrelsen.

• Kostnader för företagshälsovård har hittills bekostats av den gemensamma staben inom regionstyrelsens budgetram. Från och med 2020 ska kostnaden finansieras inom respektive nämnd och förvaltningsområde. För ändamålet överförs ett anslag uppgående till 200 000 kronor från den gemensamma staben till regionala utvecklingsnämnden.

Den reviderade regionplanen innebär att nämndens nya totala budgetram efter avrundning uppgår till 338,6 miljoner kronor. Förändringarna som beskrivits ovan påverkar endast regionala utvecklingsdirektörens kostnadsställe som återfinns inom verksamhetsområde Övergripande.

Åre kommun har inkommit med en ansökan om 5 392 091 kronor till projektet ”DRIV - Digital regional innovationsverksamhet”. Åre kommun finansierar projektet med motsvarande summa och söker 10 784 181 från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 juli 2020 till 28 februari 2023.

Insatsområde 2 i ERUF-programmet för Mellersta Norrland ska öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. I denna utlysningsomgång efterfrågas särskilt ansökningar som bidrar till utveckling av e-tjänster inom offentlig sektor. Ett mål är att nya digitala tjänster etableras så att tillgängligheten till privat och offentlig service förbättras. Vidare ska projekten stimulera användningen av e-tjänster. Exempelvis kan projekt med inriktning på att utveckla och höja kunskapen om och användning av befintliga och nya e-tjänster finansieras. I detta insatsområde söker föreliggande projekt.

Genom projektet DRIV avser Åre kommun att utveckla en samverkansplattform för digital utveckling och innovation. Vidare ska det inom projektet med fokus på användarperspektivet genom ”design-thinking-metodik” utvecklas digitala e-tjänster. Företag kommer att delta i projektet genom att de aktivt involveras i designprocessen. Detta i syfte att e-tjänster ska utvecklas så att de tydligt bidrar till företagsnytta, vilket är en viktig aspekt avseende finansieringen från anslag 1:1. Hänsyn har även tagit till att projektet ska kunna lösa integration mot bakomliggande digitala system så att det framledes kan få kostnadseffektiviseringseffekter för kommunen. Länets samtliga kommuner inbjuds att delta i den nya samverkansplattformen som ska stimulera utbyten i frågor om e-tjänster. Att kunna erbjuda företag och medborgare e-tjänster skapar tillgång till kommunala tjänster och service på distans, vilket är viktigt inte minst i geografier med långa avstånd.  I SKR:s Strategi för eSamhället konstateras att ”det är få kommuner, landsting och regioner som själva harkompetens fler resurser att driva den angelägna verksamhetsutveckling som e--‐förvaltning innebär och skapa lösningar för e-tjänster. Skillnaderna i olika förutsättningar kan överbryggas med gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan.” Detta lyfts också i den digitala agendan för vår region. Därför bedöms projektets ambition att involvera övriga kommuner i länet som deltagare i projektet en framgångsfaktor. Projektet kan på så sätt bidra till att fördjupa den kommunala samverkan som idag kretsar kring de gemensamt upphandlade e-tjänsteplattformen. Gemensamma lösningar innebär att arbetet kan bedrivas resurs- och kostnadseffektivt. Upplägget bidrar även, genom företags och medborgarens involvering i designprocessen, till att den digitala kompetensen i målgrupperna ökar.

Att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter på det sätt som projektet gör är en förutsättning för hållbar regional utveckling. Tillgången till e-tjänster kan exempelvis minska resande då ärenden kan göras via dator på distans. Den metodik som projektet nyttjar för e-tjänsteutveckling bidrar till att ta tillvara på användarens perspektiv projektet ska ta tillvara på jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.  

Projektet bedöms bidra ökat nyttjande av modern IT-infrastruktur och underlätta för såväl företagare som medborgare i hela länet men särskilt i länets ”perifera delar” till de kommunala administrativa centrumen är längre. Projektet kopplas till regionala utvecklingsstrategins prioritering tillväxt för alla – infrastruktur och samhällsservice.  

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 75 företag)

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projektavslut.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 1 726 723 kronor till projektet ”UCCN Sustainable 2030”. Övrig medfinansiering kommer från Östersunds kommun både i form av kontanta medel samt i bidrag i annat än pengar. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 juli 2020 till 31 december 2022.

År 2020 har Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen varit en del av UNESCO Crative Cities Network (UCCN) i 10 år. Nätverket är ett initiativ för att genom kultur och kreativitet som drivkraft bidra till att uppfylla hållbarhetsmålen i Agenda 2030 med fokus på mål 11 hållbara städer och samhällen. UCCN består av 246 medlemmar, städer och regioner från alla kontinenter och verkar för att driva utveckling från lokal till global nivå.

Medlemskapet har fört med sig värdefulla utbyten, projektverksamhet och synlighet både nationellt och internationellt för Östersund och länets som helhet. 2016 anordnade Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen UCCNs årsmöte med representanter från 72 länder. Det arrangerades även en mängd aktiviteter med 100 företag och utvärderingen visade att kulturella och kreativa företag bedöms ha hög potential att växa internationellt. För denna typ av företag är internationalisering viktig för potentiell tillväxt, då den lokala marknaden anses för liten för expansion i större omfattning. Deltagande företag beskriver behoven av marknadsföring, personliga kontakter och deltagande i stora evenemang som viktiga faktorer för att rusta sig för export.

Projektet ska verka för ökad internationalisering och export hos entreprenörer inom mat/gastronomi, kultur och turism i Jämtland/Härjedalen. För att minska klimatavtrycket och kunna genomföra digitala konferenser med många medlemmar i olika länder i skilda tidszoner, kommer projektet kartlägga vad som krävs i teknisk och logistisk metodutveckling samt marknadsanalys. Aktiviteten Metodutveckling internationella digitala möten innebär att regionens företag får möjlighet till metodutveckling i att arrangera internationella digitala möten med UCCN Gastronomy Groups 35 medlemmar som testbädd. Internationellt företagsutbyte UCCN är en annan planerad aktivitet som syftar till att företag i regionen får möjlighet att skapa affärskontakter för framtida samarbeten internationellt, att utveckla sin kunskap om internationella samarbeten och utveckla sina erbjudanden för den internationella marknaden.

Projektet bidrar till målen i den regionala utvecklingsstrategin att fler företag ges möjlighet att både verka och samverka på en internationell marknad. Företag som lyckas med internationalisering kan växa, stärka sin konkurrenskraft och generera sysselsättning. Projektet bidrar även till miljömässiga mål genom aktiviteter att minska resande och utveckla digitala träffar internationellt, vilket styr mot målsättningen i länets energi- och klimatstrategi om fossilfritt 2030.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 50 företag)

Projektet skall slutrapporters senast tre månader efter projektavslut.

Åre kommun har inkommit med en ansökan om 2 460 613 kronor i medfinansiering till projektet ”Hållbar spår- och ledutveckling – samverkan för långsiktig internationell konkurrenskraft”. Övrig medfinansiering kommer från Åre kommun i form av kontant finansiering samt i bidrag i annat än pengar från 14 privata aktörer, varav flertalet företags- och intresseorganisationer. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 juli 2020 till 28 februari 2023.

Åre är ett av de mest etablerade turistmålen i landet och har utvecklats i riktningen att inte bara vara en vinterdestination utan även erbjuda året-runt-turism. Ett strategiskt arbete och trender både nationellt och internationellt har gjort att intresset för Åre som besöksmål ökat även under barmarkssäsongen. Detta har lett till en avsevärd ökad användning av ledsystemen då besökare utför en mängd olika aktiviteter i skog och fjäll. Den ökade beläggningen medför dock slitage i naturen vilket innebär en målkonflikt mellan olika intressenter och utövare. Projektet syftar till att säkerställa en fortsatt positiv tillväxt och goda förutsättningar för företagsutveckling genom aktiviteter som grundar för att utvecklingen av ledsystemen sker på ett hållbart sätt. Därtill även att kvalitén på lederna förbättras för att motsvara uppställda krav från besökare både nationellt och internationellt. Projektet innehåller inga fysiska investeringar förutom en mindre budgetpost för skylt- och informationsmaterial.

Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag inom Åre kommun vars verksamhet är beroende av ledsystemet i sitt erbjudande till kund. Särskilt fokus kommer läggas på entreprenörer som har startat eller vill starta/utveckla nya företag/produkter där ledsystemen nyttjas i de aktiviteter som för besökaren är den främsta reseanledningen. Genom att öka företagens kunskap om vilken påverkan deras verksamhet kan ha på miljön och eventuella målkonflikter kan företagen i ett tidigt skede utforma sina produkter som ökar möjligheten till hållbar tillväxt.

Projektet planerar följande fem huvudaktiviteter: 1. Funktion och samordning, 2. Innovativa intäktssystem för drift och underhåll, 3. ”Masterplans”, 4. Affärsutveckling och omvärldsanalys, samt 5. Digital information. Den enskilt största aktiviteten är Masterplans vilken innebär att projektet ska identifiera insatser som krävs för att skapa en miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet som är långsiktig. Aktiviteten kommer genomföras i samtliga bygder förutom Åre-Duved som redan har en masterplan.

Projektet bedöms bidra till länets regionala utvecklingsstrategi med målsättning om fler besökare och att länet ska ha en ledande position vad gäller naturbaserade upplevelser. Vidare överensstämmer projektet med strategin att besöksnäringen uppfyller hållbarhetskriterier.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag (mål: 50 företag)

Projektet skall även redovisa följande indikator regionalt:
Antal framtagna ”masterplans” (mål: 6 planer)

Slutrapportering skall ske senast tre månader efter projektavslut.

Connect Norr Service AB har inkommit med en ansökan om 3 640 149 kronor till projektet ”CooCon Mitt – Innovativa Ägarförändringar”. Arbetet kommer drivas i samverkansform med Coompanion i Jämltand/Härjedalen respektive Västernorrland. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig från 1 augusti 2020 till 28 februari 2023.

Många företag i mindre kommuner står inför generationsskiften med utmaningen att verksamheten kan fortleva efter att nuvarande ägare inte har för avsikt att driva verksamheten längre. Ett alternativ i denna process är personalövertagande, att någon eller några som redan arbetar i företaget tar över verksamheten. Detta kan leda till att arbetstillfällen bibehålls men även medverka till bibehållen service och starka lokalsamhällen.

Projektet vänder sig direkt till små och medelstora företag i Jämtland/Härjedalen och Västernorrland där ett tänkt ägarskifte ska ske inom fem år. Projektet har en föregångare i Övre Norrland som projektet kommer kunna dra nytta av framförallt inledningsvis och deltagandet uppskattas till 50 företag.

Projektet kommer tillsammans med varje deltagande företag analysera bolagets möjligheter vid ägarskifte, föreslå vilka moduler som bolaget har mest behov av samt konkret diskutera frågan om internationell expansion. Efter den första delen föreslås vilka moduler som företaget bör genomgå för att på ett framgångsrikt sätt lyckas med ägarskiftet och nå tillväxt. Den tredje delen kompletteras med mer specifik kunskap så företaget med får vetskap om vad som behöver göras mer konkret och vilka resurser som behöver tillföras inom exempelvis kompetens, finansiering och nätverk.

Projektet bidrar till målen i den regionala utvecklingsstrategin vad gäller fler arbetstillfällen och företagare. Projektet bidrar också genom ett tydligt och praktiskt arbete kring internationalisering.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 50 företag)

Projektet ska slutrapporteras senast tre månader efter projektavslut.

Mittuniversitetet har inkommit med en ansökan om 800 000 kronor till projektet ”AI Kompetens”. Detta är ett samverkansprojekt där Samling Näringsliv Ek. f. utgör samverkanspart i Jämtland Härjedalen och Bron Innovation AB i Västernorrland. Mittuniversitetet bidrar med egen finansiering och de söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet sträcker sig operativt från 1 september 2020 till utgången av 2022.

Artificiell intelligens (AI) handlar om att datorer kan utgöra uppgifter som tidigare krävt mänsklig intelligens. Datorn programmeras till att förstå problem och lösa dem på egen hand. Därigenom kan tillämpad AI revolutionera alltifrån tillverkande industri till vård och omsorg, men teknikutvecklingen skapar även nya utmaningar. Vinnova beskriver att AI blir en allt viktigare nyckelteknologi för innovation, tillväxt av nya jobb och samhällsutveckling. AI ett växande forskningsområde och projektet handlar om att utveckla samverkan och kunskapsöverföringen mellan Mittuniversitetet och näringslivet i regionen, Mellersta Norrland. Det innehåller aktiviteter för kunskapsspridning, klusterbyggande och genomförande av praktiska AI-tillämpningar för att effektivisera verksamhet i deltagande företag. Projektet innehåller även insatser som bidrar till regionens (Jämtland Härjedalens och Västernorrlands) position kopplat till Vinnova-satsningen AI Innovation of Sweden. Genom samverkansparterna som formerar företag i båda länen skapas ”gränsgångare” som ska medverka till att nyttan för näringslivet blir tydlig.

Ett effektmål av projektet förväntas bli att små och medelstora företag i Mellersta Norrland ökar sina investeringar i forsknings- och utvecklingsprojekt inom artificiell intelligens. Projektet ska även bidra till att skapa en regional kompetensbas inom AI. Totalt beräknas 50 antal företag från Jämtland Härjedalen delta i projektet aktiviteter.

I Mellersta Norrland finns IT-bolag som ligger relativt långt framme avseende AI-kompetens och det finns industri (och även offentlig sektor) som behöver AI-kompetens för att bibehålla konkurrenskraft och utvecklas. Mittuniversitetet bedriver inom forskningscentrumet Sensible Things that Communicate (STC) forskning inom området och det finns ambition att växa. Projektet beskrivs på sikt ha en avgörande betydelse för Mittuniversitetets position och ställning inom AI.

Hållbarhetsdimensionerna beaktas i projektets genomförande, exempelvis genom jämställdhetsperspektiv vid rekrytering och arbetsmiljöarbete. Ett av projektets delmål är att skapa en jämställd kompetensbas inom AI. Projektet bidrar även till hållbarhetsmål genom att tillföra företag kunskap om hur tillämpad AI kan vara ”ett verktyg” för att skapa hållbara produkter och lösningar.  AI-lösningar kan exempelvis optimera och effektivisera transporter eller översätta information till olika språk.

Projektet bedöms bidra till att stärka företagsnära kunskapsutveckling och utvecklingen av en viktig samverkansplattform mellan näringslivet och akademin inom ett för företagen viktigt forskningsområde. Det kopplas till regionala utvecklingsstrategins prioritering för smart tillväxt – företagande, innovation, forskning och utveckling. Tillämpad AI stärker företagens konkurrenskraft och bidrar till sysselsättning i regionen.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal deltagande företag (mål: 125 företag, varav 50 i Jämtland Härjedalen)

Projektet skall slutrapporteras senast tre månader efter projektavslut.

Mittuniversitet har inkommit med en ansökan om 100 000 kronor i medfinansiering till projektet ”MIUN Craft Brewing Laboratory”. Projektet är en förstudie och övrig medfinansiering kommer från Mittuniversitetet i form av kontant finansiering. Projektet söker även medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Västernorrland. Projektet sträcker sig från 1 september 2020 till 31 maj 2021.

Bryggerinäringen har under en längre tid karakteriserats av att bryggerierna blivit färre och större, en trend som brutits. Idag finns omkring 400 småskaliga bryggerier runt om i landet varav ca 40 i Jämtland/Härjedalen och Västernorrland. Stödsökande har tillgång till en hel del forskning inom området samt att andra universitet i Europa gjort satsningar på att skapa forsknings- och utbildningsmiljöer för att skapa företagsnytta samt kunskapsutveckling och forskning inom det aktuella området.

Förstudien ämnar undersöka hur ett Craft Brewing Laboratory (CBL) skulle kunna etableras och se ut, samt ta reda på vilken typ av kunskap som skulle behöva prioriteras för att på bästa sätt skapa företagsnytta & kunskapsutveckling i Jämtland/Härjedalen och Västernorrland.

Planerade aktiviteter inom projektet är bland annat omvärldsanalys och samverkan med andra intressenter. Förstudien kommer också göra en riskanalys för att bedöma potentiella risker med ett CBL samt undersöka möjligheter till initial respektive långsiktig finansiering. Därtill också undersöka hur och var en lab-miljö skulle kunna skapas vid Mittuniversitet.

Förstudien kommer vara det första steget i att lägga grunden för potentiellt långsiktig tillväxt inom näringen för mikrobryggeri och det faktiska resultatet av projektet blir en förstudierapport. Kunskapsunderlaget ska ligga till grund för fortsatt arbete med att eventuellt upprätta ett CBL vid Mittuniversitetet, vilket har som syfte att bidra till att skapa fler och konkurrenskraftigare små företag i de båda länen. Ytterligare uppsidor skulle kunna vara att regionens positionering och varumärke inom gastronomi stärks samt att produktion inom mikrobryggerierna blir mer hållbar genom forskning kopplade till ekologiska och lokala dimensioner. Förstudiens syfte och länets regionala utvecklingsstrategi harmonierar därmed vad gäller fler arbetstillfällen och företag samt att mathantverk/småskalig livsmedelsproduktion kan gynna såväl turism som inflyttning.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande indikator:
Antal framtagna kunskapsunderlag, strategier och program (mål: 1 rapport)

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt förordningen (2010:2012). Antagen kulturplan 2019–2022 är styrande för utformning av verksamheten och ger en bild av regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag. Regionen är mottagare av statsbidraget och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet - och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild-och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Regionens bidrag till sju kulturområden inom kultursamverkansmodellen uppgår år 2020 till 43 036 tkr. Kulturrådets beslut 2020 om statsbidrag till regionen inom samverkansmodellen uppgår till totalt 32 239 tkr. Av dessa medel är 950 tkr en tillfällig förstärkning i syfte att öka utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamheten i regionen. Beslutet innebär en ökning av statsbidraget till regionen med 1,6% uppräkning för pris och löneomräkning. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade om fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet 2020 inom Kultursamverkansmodellen vid sitt sammanträde den 25 februari, § 10. En revidering av tidigare beslutad fördelning behöver ske, med anledning av att Regional biblioteksverksamhet har fått för låg statlig finansiering utöver de 950 tkr i särskild förstärkning för stärkta bibliotek. Dessa ska inte ses som del av biblioteksverksamhetens grunduppdrag. Biblioteksverksamheten ska därmed erhålla 1 248 tkr i statsbidrag i enlighet med lagd budget 2020 och kompenseras för detta genom att motsvarande extra tilldelade medel till interna verksamheter och till museiverksamhet fördelas om till regional biblioteksverksamhet. Dessutom tillskjuts ytterligare 197 tkr innevarande år. Dessa medel omfördelas genom en tillfällig omdisponering inom kulturens ram. De verksamheter som påverkas är de interna verksamheterna Estrad Norr (minskning med 100 tkr), Filmpool (minskning med 240 tkr), Bildkonsten (minskning med 200 tkr), Hemslöjden (minskning med 100 tkr) samt den externa avtalspartnern Jamtli (minskning med 100 tkr men får behålla 50 tkr i extra tilldelning utöver avtal som utbetalas särskilt). Beslutet påverkar inte de externa avtalspartnerna Föreningsarkivet eller Riksteatern.

Region Jämtland Härjedalens slutliga fördelning av medlen ska redovisas till Kulturrådet senast den 31 mars. Inom område scenkonst ska särskilt redovisas hur kvalitetsförstärkande medel har fördelats. Senast den 17 maj ska en kvantitativ och kvalitativ redovisning ske av föregående år i enlighet med Kulturrådets riktlinjer.

I särskilt beslut har Estrad Norr för 2020 beviljats statsbidrag för förstärkning av den musikaliska scenkonsten med 1 398 tkr. Genom Norrlands nätverk för Musikteater och dans (NMD) har 1 649 tkr fördelats till Estrad Norr i statligt turnéstöd musikteater.

Genom kultursamverkansmodellen har regioner/län övertagit ansvaret för fördelningen av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt (SFS 2010:2012). De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för utformningen av verksamheten. Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd. Bidrag till regional museiverksamhet, arkivverksamhet, och teaterverksamhet för barn och unga regleras genom externa avtal. Övriga verksamheter är interna och regleras genom årliga uppdrag som behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde uppdrag för de interna regionala kulturverksamheterna (Regional biblioteksverksamhet, Bildkonsten, Designcentrum, Estrad Norr, Hemslöjden och Filmpool) för verksamhetsåret 2020 vid sitt sammanträde den 25 februari, § 13. En revidering av de interna uppdragen behöver nu ske avseende nivån på ersättningen för uppdragen. Anledningen är en revidering av fördelningen av statliga bidrag som föranletts av att Regional biblioteksverksamhet har fått för låg statlig finansiering i den ursprungliga fördelningen (se RUN/392/2019). Biblioteksverksamheten ska därmed erhålla 1 248 tkr i statsbidrag i enlighet med lagd budget 2020 och kompenseras för detta genom att motsvarande extra tilldelade medel till interna verksamheter och till museiverksamhet fördelas om till regional biblioteksverksamhet. Dessutom behöver regionen tillskjuta 197 tkr innevarande år. Dessa medel omfördelas genom en tillfällig omdisponering 2020 inom kulturens ram. De verksamheter som påverkas är de interna verksamheterna Estrad Norr (minskning med 100 tkr), Filmpool (minskning med 240 tkr), Bildkonsten (minskning med 200 tkr), Hemslöjden (minskning med 100 tkr) samt den externa avtalspartnern Jamtli (minskning med 100 tkr men får behålla 50 tkr i extra tilldelning utöver avtal som utbetalas särskilt).

Region Jämtland Härjedalen har ett samarbetsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik med länets åtta kommuner, där målet är att gemensamt och kostnadseffektivt svara för särskild kollektivtrafik. Sex av länets åtta kommuner har uppdragit till Region Jämtland Härjedalen som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende färdtjänstverksamhet, inklusive myndighetsutövning. RKM har även i uppdrag att verkställa uppgiften som huvudman för sjukresor.

Regionala utvecklingsnämnden fattade i november 2019, §181, beslut om att skicka förslag på reviderade Samarbets- och Uppdragsavtal, där sjukresor inte omfattas av samarbetet, till länets kommuner för synpunkter. Bakgrunden till revideringen av avtalen är ett beslut av hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2019, §68, om att samarbeta med Region Västernorrland om central bedömningsfunktion, samordning och beställning av sjukresor. Sjukresorna skulle då istället hanteras genom kommunalförbundet Din Tur och beställningscentralen i Ånge.

Vid årsskiftet 2019–2020 meddelade dock Din Tur att en lösning där enbart sjukresorna flyttas över inte är aktuell. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade därför i februari 2020, § 9, att istället bedriva beställningscentral och reseadministration i egen regi inom Region Jämtland Härjedalen. Denna lösning kan även inrymma den samordning av trafiklösningar som sker inom ramen för befintligt samarbetsavtal.

Den förändrade inriktningen för sjukresorna innebär att de förslag på revidering av avtal som skickats till kommunerna inte längre är relevanta. Bergs kommun, Krokom kommun och Ragunda kommun har dock i skriftliga yttranden på remissen uttryckt önskemål om att revidering av avtal ska ske i samverkan mellan parterna. Utifrån detta kan det finnas ett behov av att längre fram se över om, och i så fall hur, samarbets- och uppdragsavtalen behöver revideras utifrån de nya förutsättningarna.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att yttra sig över Finansdepartementets promemoria Ändringar i upphandlingsförordningen och förordningen om kollektivtrafik med anledning av regleringen om upphandlingsstatistik. I promemorian lämnas bland annat förslag till bestämmelser i upphandlingsförordningen (2016:1162) om vad en annons om offentlig upphandling på det icke direktivstyrda området ska innehålla, samt förslag till följdändringar i och förtydliganden av upphandlingsförordningen och förordningen (2011:1126) om kollektivtrafik med anledning av bland annat den nya regleringen på området för upphandlingsstatistik. Samtliga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Eventuella synpunkter ska vara Finansdepartementet tillhanda senast den 11 maj 2020. Ärendet är avstämt med sakkunniga inom juridik och upphandling samt med Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 25 februari inkom initiativärende från Robert Uitto (S) om en sammanhållen kollektivtrafik i hela länet. I initiativet föreslås att nämnden ser över hur möjligheterna med anslutningstrafik från ankommande tåg fungerar för vidare resa i länet och vice versa. I uppdraget föreslås dels att en översyn av nuvarande läge bör ingå, dels förslag på viktiga korrigeringar av tidtabeller som möjliggör bra fungerande anslutningar. Förslaget är att uppdraget ska återredovisas till regionala utvecklingsnämndens sammanträde i juni 2020. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari, § 25, att överlämna ärendet till regiondirektören för beredning.

Frågan om förbättrade kopplingar mellan tågtrafik och busstrafik är strategiskt viktig, och för närvarande pågår flera projekt som har bäring på detta. Det kan också nämnas att bytesmöjligheterna förbättrades en del under 2019 genom att SJ anpassat sena ankomsttiden i Östersund vilket underlättat byten till buss.

I samband med utvecklingen av GIII-torg kommer också busstrafiken i centrala Östersund att behöva förändras. En inriktning som regionen ser positivt på är att skapa ett högkvalitativt kollektivtrafikstråk som binder samman viktiga målpunkter som sjukhuset, centrum och järnvägsstationen. Detta ligger i linje med den kollektivtrafikutredning som rapporterats till regionala utvecklingsnämnden i februari 2020, § 16. För närvarande bedriver Östersunds kommun ett utredningsarbete kring denna fråga.

På ett mer strategiskt plan kan frågan även komma att hanteras i det nya trafikförsörjningsprogram som tas fram under året. När det handlar om anpassningar av tidtabeller ligger det inom ramen för Länstrafikens löpande trafikplaneringsarbete.

Gällande Riktlinjer för företagsstöd utifrån regionalekonomiska 1.1-medel (RS/913/2016) fastställdes av regionfullmäktige i juni 2016, § 98. Den 22 oktober 2019, i samband med uppföljningsrapportering av 1:1-anslaget, beslutade regionala utvecklingsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att se över dessa riktlinjer. Förslag till reviderade riktlinjer skulle enligt beslutet presenteras för nämnden i december, men har flyttats fram till nämndens sammanträde i mars. Detta i syfte att möjliggöra hänsyn till 1) det nationella utvecklingsarbetet för hållbara företagsstöd under ledning av Tillväxtverket, och 2) implementeringen av det nya ärendehanteringssystemet för företagsstöd, Nyps 2020.

Det förslag som nu presenteras har arbetats fram av teamet som handlägger företagsstöd. Riktlinjerna, som tidigare även innehöll rutinbeskrivningar för berörda handläggare, har renodlats till ett ramverk för Region Jämtland Härjedalens företagsstöd och riktar sig i större utsträckning till stödsökande. Till riktlinjerna hör även tre bilagor 1) Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:210 2) Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:211 samt 3) Särskilda villkor vid stöd som har medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utöver riktlinjerna har ytterligare ett dokument arbetats fram, innehållande förslag på erbjudanden om företagsstöd som ska gälla för verksamhetsåret 2020. Arbetet har kopplats till regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan och uppdragen att skapa en struktur för årlig politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget.

Den bakomliggande tanken är att regionala utvecklingsnämnden inför varje verksamhetsår beslutar om vilka erbjudanden om företagsstöd som ska vara löpande öppna under verksamhetsåret utifrån vad som är tillväxtpolitiskt regionalt prioriterat. Erbjudanden om stöd kan således variera år från år. Inför nästa verksamhetsår kan strukturen för politisk styrning utvecklas så att nämnden också beslutar hur mycket 1:1-anslag som maximalt får beslutas inom varje enskilt erbjudande. Under ett verksamhetsår kan det vid behov bli aktuellt att låta nämnden göra tilläggsbeslut om nya erbjudanden, alternativt revidering av beslutade erbjudanden. Varje erbjudande kommer att vara sökbart för företag via webbtjänsten Min Ansökan (www.minansokan.se) och i ärendehanteringssystemet är det kopplat till en specifik stödgrund (paragraf i svensk förordning). Den utvecklade beskrivningen av varje erbjudande ska även finnas tillgänglig på webben (www.regionjh.se/företagsstöd).

I dokumentet PM Förändringar av Region Jämtland Härjedalens företagsstöd 2020 beskrivs de större förändringar som förslag till riktlinjer och erbjudanden innehåller.

Nu gällande riktlinjer är fastställda av fullmäktige. Med anledning av de nya riktlinjernas karaktär och innehåll, samt att regionala utvecklingsnämnden enligt sitt reglemente har i uppdrag att besluta om fördelning av statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel, är bedömningen att riktlinjerna bör fastställas av nämnden. Detta förutsätter att regionfullmäktige upphäver tidigare riktlinjer innan de nya kan träda i kraft.

Kulturpolitisk samverkansgrupp (Kultur Z). Fyllnadsval av personlig ersättare för Robert Uitto (S) för perioden 2020-04-01 fram till och med 2022-12-31 istället för Ida Asp (S) som avsagt sig uppdraget.

Europaforum Norra Sverige: Val av 1 ledamot (rapportör) för perioden 2020-04-01 – 2022-12-31.

Protokoll regionens samverkansråd: 2020-02-17

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview