Möte 2025-02-18

Tid för justering: 20 februari (digitalt) 

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Statlig utredning om framtidens regionala utvecklingspolitik och landsbygdspolitik 
• Dialog/diskussion inför beslut om yttrande i april: Samråd om viktiga vattenfrågor och arbetsprogram med tidplan i Bottenhavets vattendistrikt (RUN/464/2024)
• Åre/Östersund flygplats vikande passagerarsiffror – hur påverkar det flygplatsen? 
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Kompetensfokus Jämtland Härjedalen (RUN/531/2023) 
• Strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet (RUN/479/2024) 

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 2018:597) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med en årsredovisning.

Regionfullmäktige har i Regionplan och budget 2025–2027 (RS/61/2024) beslutat om 8 målområden. Den regionala utvecklingsnämnden har 15 uppdrag och 2 kortsiktiga nyckeltal inom fem målområden. Dessa följs upp i nämndens årsredovisning. Nämnden har även ett antal långsiktiga nyckeltal som ska följas över tid för att ge en indikation om verksamhetens riktning i förhållande till den politiska viljeinriktningen. De långsiktiga nyckeltalen presenteras i diagram på Region Jämtland Härjedalens webbsida.

Av de 15 uppdragen bedöms 14 vara genomförda under året. Ett uppdrag som handlar om samers delaktighet och inflytande i enlighet med lagen om konsultation bedöms ej vara genomförd. Fortsatt arbete behöver göras tillsammans med regionövergripande kompetens. Ett av de två kortsiktiga nyckeltalen bedöms vara uppnått och det andra som handlar om leveranstrohet går ej det ej att ta fram relevant information för.

Nämndens verksamhet bedrivs inom två verksamhetsområden; Kultur och bildning med verksamhet inom kultur och folkhögskolor och Hållbar tillväxt med verksamhet inom regionalt utvecklingsansvar samt utifrån avtal om samverkan med kommunerna om Energikontoret. Regional utvecklingsdirektör med närstöd arbetar i tjänstemannaorganisationen mot hela förvaltningsområde Regional utveckling som även inkluderar verksamhetsområde Kollektivtrafik (vars verksamhet ligger under kollektivtrafiknämndens ansvar).

Nettokostnaden för perioden januari-december 2024 uppgick till -142,6 mkr jämfört med en budget på -152,6 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -138,9 mkr.

Antalet anställda har minskat med sju personer per december 2024 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Omräknat till årsarbetare över en tolv månaders period, är det en minskning med fem årsarbetare.

Andel sjuktimmar i förhållande till ordinarie arbetstid för 2024 uppgår till 3,9 % jämfört med 3,7 % för 2023.

Regionerna och Gotlands kommun ska följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsarbetet till regeringen enligt förordning (2024:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet.

Regionerna ska ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten som genomförts under året utifrån Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Resultatredovisningen ska göras enligt en given mall där alla frågor ska besvaras, dock måste inte insatser inom alla områden i mallen ha genomförts.

Resultatredovisningen ska vara Landsbygds- och infrastrukturdepartementet tillhanda senast den 21 februari 2025.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor och en förlängning till 2025 i oktober 2023 § 172 (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2025 vid sitt sammanträde i februari.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser
• deltids- och distansstudier
• kulturprogram
• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt
• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Vidare bedriver man konferensverksamhet, internatboende och restaurangverksamhet.

Ingångsvärdet för Birka folkhögskola 2025 är 7940 tilldelade deltagarveckor. Planen för 2025 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor och förlängning till 2025 i oktober 2023 § 172 (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2025 vid sitt sammanträde i februari.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,
• deltids- och distanskurser,
• Kulturprogram och öppen folkbildning,
• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt
• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.
   

För 2025 är den preliminära tilldelningen från Folkbildningsrådet 4850 deltagarveckor i ingångsvärde till Bäckedals folkhögskola. Beslut om slutgiltig tilldelning till Folkhögskolorna fattas först i februari av Folkbildningsrådet.

Ingen uppräkning av statsbidraget görs under 2025. Antalet årsplatser för landets folkhögskolor är fortsatt 32 000 och deltagarveckans värde 1768 kronor.

Planen för 2025 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som tas av Folkbildningsrådet.

Regler och villkor för verksamhetsbidrag beslutades av regionfullmäktige i juni 2021, § 74 (RS/413/2021). Enligt dessa ska Region Jämtland Härjedalen fördela verksamhetsbidrag till det civila samhället där regionala utvecklingsnämnden årligen beslutar vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storleken på bidragen. De sökande organisationerna har prövats utifrån ovannämnda regelverk för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslagen fördelas till Ungdomsorganisationer, Politiska ungdomsorganisationer, Funktionsrättsorganisationer, Pensionärsorganisationer, Nykterhetsorganisationer samt Övriga främjande- och intresseorganisationer utifrån den bidragskonstruktion och de fördelningsnycklar som gäller för respektive grupp.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 17 december, § 184, beslutade nämnden om fördelning av verksamhetsbidrag till organisationer för 2025. Mot bakgrund av att ytterligare fyra ansökningar inkommit, varav tre föreslås bidrag inom ramen för anslag 2025, behöver förslag till fördelning revideras. Totalt ansökte 45 organisationer om regionalt verksamhetsbidrag för 2025, varav 42 föreslås beviljas bidrag.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationerna försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Förslag till fördelning presenteras i PM Verksamhetsbidrag till organisationer 2025 - Reviderad, daterad 2025-01-14.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt kultursamverkansmodellens förordning (2010:2012). En förutsättning för stöd är att regionen har upprättat en kulturplan och att kulturplanenen överensstämmer med förordningen. Regionen är mottagare av statsbidrag till regional kulturverksamhet, anslag 1:6 ap.1, och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till förordningens sju områden. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.

Region Jämtland Härjedalen har, av Kulturrådet, beviljats ett bidrag om 41 285 000 kronor att fördela enligt förordningen, vilket är 253 000 kronor mindre än föregående års bidrag. Beslutet innebär en minskning med 0,61 %. Då beslutet även innebär utebliven uppräkning så är minskningen i realiteten ännu större. Ställs det minskade statsbidraget dessutom i proportion till kostnadsökningar i övrigt så blir de faktiska ekonomiska förutsättningarna ännu svårare för de berörda verksamheterna. Förslag till fördelning av statsbidraget till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen 2025 innebär att samtliga verksamheter i modellen får ett minskat statsbidrag om 0,61% avrundat. Beslut om fördelning grundar sig på Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2024–2027 (RUN/12/2021), verksamhetsdialoger, verksamheternas ansökningar samt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021). Förslag till fördelning återfinns i dokumentet Finansiering av regional kulturverksamhet 2025, daterat 2024-01-22.

Under 2024 inhämtades konsekvensbeskrivningar från de regionala kulturverksamheterna gällande eventuell minskad finansiering. Beskrivningen visar att en minskad finansiering leder till minskad verksamhet, personalförändringar och begränsad tillgänglighet men att vissa verksamheter har större utmaningar än andra. På grund av den ekonomiska utmaningen med minskad statlig uppräkning samt regionens egen avisering om 0% uppräkning 2026 så behöver konsekvenserna för de regionala kulturverksamheterna fortsatt analyseras.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för att statsbidrag endast fördelas till verksamheter som uppfyller delmålen i arbetet med förverkligandet av funktionshinderpolitikens mål. Av de särskilda villkoren framgår att alla organisationer som erhåller statsbidrag via Kultursamverkansmodellen ska:

• informera på lämpligt sätt att Kulturrådet bidragit med medel
• ha en handlingsplan för tillgänglighet
• informera om tillgängligheten på webbplats, sociala medier eller andra kanaler
• åtgärda enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler samt
• uppfylla standard WCAG 2.1 för sin webbplats och mobila applikationer enligt gällande EU-direktiv.
   

Övriga villkor framgår av beslutet från Kulturrådet.

Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att analysera hur användandet av drönare kan vidareutvecklas i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och inom EU, samt att främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar samt allmänna och enskilda intressen. Uppdraget har föranletts av en snabbt växande användning av drönare, både i Sverige och internationellt, och behovet av att harmonisera och utveckla regelverk och processer för att möta denna utveckling.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna yttrande på Transportstyrelsens rapport ”En konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige, LI2024/01634”. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet önskar få en fördjupad information kring rapportens förslag 9.3 om myndigheters och/eller regionala och lokala organs medverkan när det gäller samarbeten och förslag 10 om kunskapshöjning. Region Jämtland Härjedalen har utifrån departementets önskemål valt att i huvudsak lägga yttrandets tonvikt vid frågor om samverkan och kunskap men också om luftrum och geografi.

Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har i dialog med länets aktörer tagit fram ett förslag till en revidering av den regionala energi- och klimatstrategin. Arbetet utgår från regeringsuppdraget att revidera regionala energi- och klimatstrategin för att anpassas till de nationella energipolitiska målen. Den nu gällande energi- och klimatstrategin antogs av Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen år 2019.

Jämtlands läns energi- och klimatstrategi ska fungera som ett stöd för beslut som bidrar till att de globala klimatmålen nås och att Jämtlands län tar ansvar för sin del av Parisavtalet. Strategin är ett vägledande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, vid fördelning av regionala tillväxtmedel, vid framtagande av länstransportplan, kommunala översiktsplaner och andra viktiga strategier, program, dokument och policys, samt för att ge kunskap och inspirera företag, organisationer och privatpersoner att fatta beslut som bidrar till att målen nås. Den färdiga strategin kommer att antas av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen har varit med i arbetet med att ta fram förslag till revideringen av strategi, och erbjuds nu att tillsammans med en rad andra aktörer lämna synpunkter på remissversionen. Eventuella synpunkter ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 10 mars 2025. 

Sedan början av 1990-talet finns ett samarbete mellan län och kommuner efter Atlantbanan. Definitionen av Atlantbanan är hela järnvägsinfrastrukturen från Trondheim via Östersund-Ånge-Ljusdal-Bollnäs-Gävle till Stockholm – och består av järnvägarna Trønderbanan, Meråkerbanan, Mittbanan, Norra stambanan och Ostkustbanan. Järnvägsstråket sammanbinder två hav, hamnar och flygplatser, städer som Trondheim, Östersund, Sundsvall, Gävle, Uppsala och Stockholm samt cirka tre miljoner människor.

Syftet med Partnerskap Atlantbanan är att både utveckla infrastrukturen och trafiken på Atlantbanan. Partnerskapets övergripande uppgift är att tillsammans med anslutande samarbeten verka för utveckling av Norra Stambanan, Mittbanan, Meråkerbanan och Trønderbanan samt trafiken på dessa banor. Målbilden för Partnerskap Atlantbanan tar sig till uttryck genom fem punkter:

• Direkta persontågsförbindelser Trondheim - Stockholm
• Kortare restider längs stråket
• Ökad kapacitet för gods och persontransporter på järnväg för civila transporter och militär beredskap
• Åtkomst till hamnar i båda länderna, i Trondheims- Gävle och Sundsvallsregionerna
• Ökat handelsutbyte mellan Norge och Sverige

Atlantbanan är en del av ett större sammanhang och har kopplingar till flera andra samarbeten såsom Partnerskapet Mittstråket, Botniska korridoren och Nya Ostkustbanan.

Atlantbanan utgör en av endast fyra gränsöverskridande järnvägslinjer mellan Norge och Sverige. Genom elektrifiering av Meråkerbanan och den nya bron över Stora Helvetet vid norska gränsen skapas möjligheter till en helt ny trafikering mellan länderna. Från att ha varit ett mentalt stopp vid landsgränsen kan trafiken i stråket nå stora städer och därigenom öppna nya arbetsmarknader och ge bättre underlag till en gynnsam trafikekonomi. Hela den västöstliga axeln Trondheim-Östersund-Sundsvall samt Atlantbanans koppling söderut mot Gävle-Uppsala-Arlanda-Stockholm har stor betydelse för vår gemensamma utveckling. Detta gäller både för gods- och persontrafik. En satsning på Atlantbanan är därför inte bara av regionalt intresse – utan i högsta grad också av nationellt intresse.

Vid partnerskapets rådslag 7 februari 2025 fattades beslut om medlemsfinansiering. Förslag om medlemsfinansiering har hanterats under flera år och syftar primärt till att ge partnerskapet större möjligheter att gemensamt ta fram material, så som bland annat utredningar och informationsmaterial, som kan nyttjas vid påverkan för att nå partnerskapets mål.

För Region Jämtland Härjedalen är den årliga avgiften satt till 20 000kr/år. Avgiften föreslås indexeras årligen utifrån Landsprisindex (LPIK).

Beredskapsfrågor har under de senaste åren kopplat till världsläget och Natomemedlemskapet blivit ett allt mer prioriterat område för hela samhället. För att stödja processen med att skapa ett robustare samhälle, där beredskapen kan byggas upp, anordnar IUC Jämtland Härjedalen för tredje året en konferens med temat Leverans och Försvar. Syftet med konferensen är att skapa förutsättningar för företag att utveckla sina affärer i gränslandet mellan civil och militär produktion.

Tidigare års konferenser har varit en viktig mötesplats för företag som getts möjlighet att skapa samarbeten och insikter om hur företag ställer om i en turbulent tid för att möta ökad efterfrågan på materiel och tjänster från totalförsvaret. Intresset för konferenserna har varit stort och synliggjort ett behov av fortsatt utbyte inom området.

Konferensen Leverans och Försvar bidrar till att uppfylla Region Jämtland Härjedalens uppdrag att stärka länets näringsliv och det arbete som görs inom ramen för den långsiktiga prioriteringen Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet (RUN/316/2024), och därmed länets utveckling.

IUC Jämtland Härjedalen anhåller om 100 000 kronor i stöd från Region Jämtland Härjedalen för att tillsammans med ett flertal övriga aktörer i länet arrangera konferensen Leverans och Försvar som äger rum i Storlien den 9-10 april 2025. Region Jämtland Härjedalen tilldelas sex deltagarplatser i och med finansiering, som säkerställer möjlighet att delta under konferensen och möjliggör dialog med företag som vill utveckla sin verksamhet i länet.

Den sista maj 2025 avslutar callcentret Foundever sin verksamhet i Sveg, Härjedalens kommun. Callcentret har funnits i mer än 30 år, under olika företagsnamn som Datasvar, Sykes och nu Foundever. I augusti 2024 meddelade företaget att de beslutat att lägga ned verksamheten under 2025 då nuvarande kund, valt att inte förnya kontraktet.

Att förlora över 100 fysiska arbetstillfällen i Härjedalens kommun är ett båda samhällselkonomiskt som kompetensmässigt stort nederlag för kommunen, dess innevånare och Region Jämtland Härjedalen. Rent samhällsekonomiskt betyder dessa tjänster ungefär 40 miljoner i samhällsekonomiska effekter årligen för kommun, region och stat.

Under hösten har Härjedalens kommun i samarbete med Region Jämtland Härjedalen arbetatat för att hitta nya verksamheter till kommunen, där man varit i kontakt med ett 40-tal företag. I och med att personalen arbetat med callcenter, kundtjänst och teknisk support, med en genomsnittlig anställning på orten i 11 år, besitter personalen kompetens som är en affärsmöjlighet för intresserade företag att ta tillvara på. Större delen av företagen påvisar intresse men saknar kunduppdrag för att kunna anställa personal.

Nästa steg i processen är att fortsätta dialog med intresserade företag samt undersöka intresse hos befintligt näringsliv. För att kunna intensifiera sökandet föreslås en konsult upphandlas för att kontakta potentiella företag inom närbesläktade branscher som är i tillväxt och söker personal för expansion. Upphandlad konsult kommer även att kontakta befintliga företag för att undersöka om det finns lokalt behov för kundtjänst och callcentertjänster.

Etableringsarbetet bidrar till att uppfylla Region Jämtland Härjedalens uppdrag att stärka länets näringsliv och det arbete som görs inom ramen för den långsiktiga prioriteringen Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet (RUN/316/2024) och därmed länets utveckling.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås Region Jämtland Härjedalen bidra med finansiering till Härjedalens kommun i etableringsarbetet av företagande i kommunen under förutsättning att Härjedalens kommun finansierar projektet med 50 000 kr.

Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för fördelningen av regionalt verksamhetsbidrag samt vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt Kultursamverkansmodellens förordning 2010:2012 och Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021). Fördelningen av verksamhetsbidrag behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning och regleras genom avtal eller överenskommelser med externa verksamheter samt interna uppdrag. De nationella kulturpolitiska målen samt aktuell Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen (RUN/12/2021) är styrande för verksamhetsbidraget. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Stiftelsen Jamtli är en del av kultursamverkansmodellen. Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen och ska enligt förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet främja en god tillgång för länets invånare till museiverksamhet samt museernas kulturmiljöarbete. Övriga verksamhetsområden inom förordningen är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, biblioteksverksamhet samt läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Heimbygda, Jämtland Härjedalens Hembygdsförbund Jämtlands läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen betalar årligen ut ett bidrag till Stiftelsen där betalningsansvaret mellan regionen och kommunen regleras via ett samarbetsavtal (RS/546/2022). Det årliga bidraget till stiftelsen omfattar anslag för basuppdraget och kompletteras med genom åren beslutade särskilda bidrag.

Stiftarna tillsammans med Stiftelsen kom 2022 överens om en önskad inriktning av museets verksamhet för kommande fem år. Inriktningen formaliserades i dokumentet Överenskommelse med Jamtli verksamhetsåren 2023 – 2027 (RUN/13/2021), som fastställdes av såväl Regionfullmäktige som Kommunfullmäktige under december 2022. Utöver den långsiktiga överenskommelsen och samarbetsavtalet tas också en ettårig överenskommelse fram. Den ettåriga överenskommelsen reglerar stiftarnas anslag och bidrag för året, giltighetstid samt hur information, redovisning, uppföljning och eventuell omförhandling ska hanteras.

2023 anlitade regionen och kommunen en extern konsult för en objektiv bedömning kring Stiftelsens situation. Uppdraget slutrapporterades till Regionala utvecklingsnämnden den 11 juni 2024 (§ 74). I samband med slutrapporten antog nämnden dessutom en tidplan med ett antal åtgärder för att möta utredningens slutsatser. En av åtgärderna var att avtala om ett tidigare avslut av Överenskommelsen för 2023 – 2027 och att i fortsättningen endast ha en årlig överenskommelse med Stiftelsen Jamtli. Regionstyrelsen beslutade den 6 november 2024 (§ 187) att föreslå Regionfullmäktige ge Regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att avtala om förtida avslut av Överenskommelsen för 2023 - 2027. I första hand ska överenskommelsen avslutas per den 31 december 2025, i andra hand vid ett senare datum.

I den långsiktiga överenskommelsen 2023 – 2027, som alltså gäller även under 2025, framgår att Region Jämtland Härjedalens samt Östersunds kommuns anslag årligen ska räknas upp och ta sin utgångspunkt i Regionfullmäktiges direktiv. Uppräkningen för 2025 har enligt Regionfullmäktiges direktiv fastställts till 1,6%.

I Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli för verksamhetsåret 2025 reglerar regionen och kommunen nivå på anslag och bidrag, giltighetstid samt hur information, redovisning, uppföljning och eventuell omförhandling ska hanteras. Basanslag och särskilda bidrag har räknats upp med 1,6% inför 2025 och det samlade bidraget till Jamtli (region, kommun, stat) uppgår för 2025 till 50 518 000 kronor varav Region Jämtland Härjedalens ersättning utgår med 24 162 000 kronor. Därtill erhåller Jamtli för perioden statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen som utgår från regionen, för innevarande år 2024, 11 675 00 kronor. Beloppet kan komma att justeras utifrån Kulturrådets beslut om statsbidrag och nivån på ersättningen meddelas slutligt under mars 2025.

Utöver detta innehåller överenskommelsen ett tillfälligt bidrag för (endast) år 2025 på 4 200 000 kronor, varav 2 100 000 kronor från kommunen och 2 100 000 kronor från regionen 2024. Bidraget avser framför allt medel för nymagasinering av samlingar samt underhåll av byggnader. Detta tillfälliga bidrag är inte en del av basanslaget.

Regionala utvecklingsnämnden fattade vid sitt sammanträde den 17 december 2024, § 177, beslut om att teckna överenskommelse med Stiftelsen Jamtli för verksamhetsåret 2025. I beslutet framgår även att finansiering ska ske inom ramen för verksamhetsområde Kultur och bildning, och att omdisponering ska göras av budgetramar för 2024, där 2 100 000 kronor flyttas från verksamhetsområde Hållbar tillväxt till verksamhetsområde Kultur och bildning. Denna omdisponering är tillfällig och gäller enbart året 2024.

Revidering av beslutet behöver göras då ingen omdisponering behöver ske mellan verksamhetsområde Hållbar tillväxt och verksamhetsområde Kultur och bildning. Det fattades inte heller något beslut den 17 december 2024, § 177, om att bevilja det extra tillfälliga bidraget om 2 100 000 kr till Stiftelsen Jamtli.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 24 oktober 2023, § 171, att påbörja en översyn och revidering av reglerna för stipendier och pris inom kulturområdet. Förslag på reviderade regler ska presenteras senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober 2024. Bakgrunden till översynen ligger dels i namnet på kulturpriset och kulturstipendier, dels i hur stipendier utses. Ibland leder namnet på stipendierna och kulturpriset till missförståndet att det är Stiftelsen Peterson-Berger som delar ut dessa och inte Region Jämtland Härjedalen. Utifrån principen om armlängds avstånd finns dessutom skäl att se över hur stipendierna utses och beslutas.

Kulturstipendium och Kulturpris har delats ut sedan 1966 respektive 1990. De är viktiga incitament för att stötta och uppmärksamma personer som på olika sätt bidrar till kulturlivet i Jämtland Härjedalen samt uppmuntra konstnärlig och kulturell förkovran. Det samiska stipendiet inrättades 1999 efter förslag av Svenska Samernas Riksförbund med syfte att uppmärksamma någon som har medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. Arbetsstipendier inom scenkonst, litteratur och bild-och formkonst inrättades 2019 med syfte att stärka förutsättningarna för de professionella kulturskaparna att vara verksamma i regionen. Kulturstipendierna, det samiska stipendiet och kulturpriset har sedan 2010 delats ut under högtidliga former på Gaaltije i samarbete med Stiftelsen Gaaltije. Arbetsstipendierna har delats ut vid särskilda arrangemang som relaterar till stipendiernas verksamhetsområden.

Översynen har skett genom en nationell översyn kring hur andra regioner hanterar sina pris och stipendier, dialog med Stiftelsen Peterson-Berger och Stiftelsen Gaaltije samt dialog med interna verksamheter. Dialog har även skett med Regionala utvecklingsnämndens presidium som har utgjort styrgrupp.

De huvudsakliga förändringar som föreslås i reglerna är, förutom de av rent redaktionell och förtydligande karaktär, att

• ändra namn på kulturpris och kulturstipendium,
• kulturstipendier även kan ges till unga bosatta på annan ort på grund av studier,
• ett nytt arbetsstipendium inom slöjd och konsthantverk inrättas (finansierat inom verksamhetsområde Kultur och bildnings rambudget),
• det samiska stipendiet ska medverka till att bevara, föra vidare eller utveckla sydsamiskt språk och kultur,
• utdelning ska ske på fullmäktige förutom arbetsstipendierna, samt att
• externa jurys föreslår stipendiater.
   

Ärendet behandlades av Regionfullmäktige 2024-11-26, §147,  och blev då återremitterat med motiveringen att ytterligare utreda frågan kring att stryka namnet Peterson-Berger ur regionens stipendium och priser och att frågan behöver belysas ytterligare innan slutgiltigt beslut fattas. En djupare översyn av ärendet har genomförts och belysningen av frågan har skett genom att ytterligare motivera skäl för namnbyte. Förslaget att ändra namnet från Region Jämtland Härjedalens kulturpris samt kulturstipendium till Peterson-Bergers minne till Regionens kulturpris samt kulturstipendium motiveras dels av att det, trots tidigare namnändringar, fortfarande uppstår missuppfattningar kring huvudmannen bakom priset och stipendierna, dels för att göra utmärkelserna mer allmänna och mindre person- och genreknutna. Den ceremoniella utdelningen av stipendier och priser har varierat genom åren. Förslaget att dela ut kulturpriset, det samiska stipendiet samt kulturstipendierna under regionfullmäktige gör att dessa likställs med exempelvis regionens folkhälsopris och ges motsvarande status. Detta förslag tar inte bort möjligheten att kunna samarbeta nära andra verksamheter och organisationer när det gäller exempelvis framträdanden eller andra ceremonier i samband med utdelningen eller i nära anslutning till denna.