Möte 2021-03-30

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Tid för justering: Tisdagen den 30 mars kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Norrtåg AB

• Finansiering och ansvar avseende regional kollektivtrafik

• Vattenbrukscentrum Norr AB

• IT-säkerhet

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Utlysning Kultur och folkhälsa

• Lägesrapport: Norgesamarbetet

• Arbetsmarknadsläget och Covid-19

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

Den nu föreliggande är alltså årets första och den visar att pandemin fortsatt har en stor inverkan på nämndens ekonomi. Under det gångna året har ett flertal åtgärder för omställning genomförts, vilket nu gör att prognosen för samtliga verksamhetsområden utom ett är i ekonomisk balans. Undantaget utgörs av område Kollektivtrafik som prognosticerar ett underskott uppgående till 17,4 miljoner kronor. Detta under förutsättning att resandet fortsätter på en låg nivå och inga stödåtgärder kommer från staten.

Kollektivtrafikens bekymmer är också det enda som nu kan redovisas som en betydande avvikelse gällande verksamheten.

Uppföljningen av personalens sjukfrånvaro visar en betydande förbättring jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt uppgår den nu till 2,7 % av tillgänglig arbetstid (kvinnor 3,5 %, män 1,3 %), vilket för totalen är bättre än målet om högst 3%.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 november 2020, § 161, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2021. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i mars följa upp länets bredbandsstrategi Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län - Mot år 2025.

I den regionala bredbandsstrategin, liksom i den nationella bredbandsstrategin, var målet att år 2020 borde 95 % av alla hushåll och företag i Jämtlands län ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare att år 2025 bör 98 % av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Av de resterande två procenten bör år 2025 1,9 % ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2025. Dessutom bör alla ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Vi den senaste kartläggningen, 1 oktober 2020, hade 75 % av länets hushåll tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffra för hela landet var 87 %.

Bredbandsmålet för 2020 nåddes inte, varken nationellt eller i länet, då marknaden inte bygger i den takt det behövds. Marknaden anser också att det är för dyrt att bygga i stor del av vår glesbygd. Detta beskrevs också i förra årets uppföljning. Övriga mål, för 2023 samt 2025, bedöms vara mer realistiska att nå. Men för att nå målen behöver tillgängliga stöd genom till exempel tillväxtanslagen prioritera bredbandsutbyggnad i geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är för hög för ett företag eller hushåll.

För 2021 har regeringen avsatt 1,6 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i landet och fram till 2025 ytterligare 1,1 miljard kronor varav 800 miljoner kronor för 2022. Dock är det väldigt oklart hur stor del av dessa stödmedel som kommer i länet till godo. Detta eftersom, som stödsystemet är uppbyggt idag, att om det blir konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer stöd ges till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. Och stor del av Jämtland Härjedalens yta är just sådana områden. Avsevärt mer riktade statliga medel behöver alltså avsättas för att bredbandsmålen ska nås i hela landet och inte minst i Jämtland Härjedalen. Men för att länet ska få tillräcklig andel av dessa stödmedel måste uppföljningar regelbundet göras på de stödmedel som kommer länet tillgodo. Om dessa medel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna från länet och Region Jämtland Härjedalen gentemot regeringen intensifieras.

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2021: Bredbandsstrategi - Jämtlands län helt uppkopplat.

Enligt punkt 4.4 i regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider 2021 för regionala utvecklingsnämnden presenterades vid nämndens sammanträde i juni 2020, § 72, och i september 2020, § 102. Förslaget är samordnat med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Regionstyrelsen har även planerat in en gemensam budgetdag för regionstyrelsen och nämnderna den 9 juni.

Nämnden har fastställt följande sammanträdesdagar för 2021:
23 februari
30 mars
18 maj
15 juni
21 september
19–20 oktober
23 november
14 december

Det har under våren inkommit ett antal ärenden som kräver beslut innan nämndens ordinarie sammanträde i maj, men som inte hinner beredas inför nämndens möte i mars. Ärendena är av sådan karaktär att det inte bedöms lämpligt att beslutsfattandet delegeras. Med anledning av detta föreslås ett extra beslutssammanträde under april månad.

Regionala utvecklingsnämnden har den 15 januari 2019, § 6 (reviderade den 27 mars 2019, § 47, den 17 december 2019, §194, den 9 juni 2020, § 74 och den 15 december 2020, § 186), antagit delegationsbestämmelser för nämnden. I bestämmelserna anges att beslut i ett antal ärendetyper delegeras till förtroendevald eller regiondirektör.

Utifrån den omorganisation inom förvaltningsområde regional utveckling som trädde i kraft den 1 januari 2021 har ett arbete påbörjats med att se över ett antal olika processer. Den nya enheten Finansiering och stöd har bland annat gått igenom beslutsprocesser och beslutsnivåer kopplat till de stödtyper som regionen beslutar om utifrån förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar och förordning (2015:210) om stöd för att regionalt främja små och medelstora företag. Det har då framkommit behov av att definiera hur ändringsbeslut gällande beviljade stöd ska hanteras, vilket föreslås läggas till i bestämmelserna. Detsamma gäller återkrav av beviljade stöd upp till en viss beloppsnivå.

Enheten har även sett över processer kopplade till hanteringen av de stöd som ges utifrån förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. I översynen har stödtypen särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta lägen identifierats som en stödtyp som skulle kunna delegeras till en annan funktion än övriga stöd enligt samma förordning. Med anledning av ovanstående föreslås därför att beslut om särskilt driftstöd särskiljs som en egen ärendetyp i nämndens delegationsbestämmelser.

Region Jämtland Härjedalen deltar sedan 2020 i projektet Nationell och internationell politisk påverkan (NIPP). Projektägare är Region Västerbotten. Projektet syftar till att öka norra Sveriges synlighet i den nationella debatten och stärka regionernas roll mot den nationella och internationella nivån. Projektet har kommit till mot bakgrund av att de samhällsintressen som finns i norra Sverige behöver ges mer utrymme hos beslutsfattare på nationell nivå. Projektet vill verka för ökad informationsspridning om tillgångar och behov i norra Sverige och öka deltagandet i nationella debattforum. Projektet vill stärka norra Sveriges legitimitet genom att samordna en gemensam röst för norra Sverige i nationella debattforum. För att möjliggöra detta finns projektet North Sweden Stockholm Office, vilket är en samordnande funktion för norra Sverige som nationell opinionsbildare. Genom detta projekt kanaliseras gemensamma intressen från de fyra nordligaste regionerna mot nationell nivå för att stärka förutsättningarna för statliga och andra investeringar i norra Sverige. Region Jämtland Härjedalen bidrog under 2020 med 300 000 kronor. Nu är en ny projektperiod och skrivning under framtagande vilket innebär en medfinansiering för 2021-2024 med totalt 900 000 kronor.

Projektet för kommande period är i stort densamma; projektets primära arbetsyta är den nationella nivån och så avser projektet att det ska fortsätta vara. Dock har erfarenheter från föregående projektperioder identifierat att kopplingen mellan EU-nivå och nationell nivå i påverkansarbetet av beslutsfattande ibland är ”oarbetad”. Det finns kopplingar och beslutskedjor som projektets syfte och mål går miste om och det förstärks i kommande period, främst genom ett närmare samarbete med North Sweden European Office och Europaforum Norra Sverige.

Wood Mizer AB (tidigare MoreTens M10 AB) beviljades regionalt stöd till företagsutveckling 2014-10-17 med 232 729 kronor. Den del av stödet som rör maskininvestering om 154 911 kronor omfattas av återkrav. Efter nedskrivning återstår 38 728 kronor av utbetalt belopp.

Wood Mizer AB har beslutat att lägga ner verksamheten i Östersund och maskinen har sålts 2020-11-09.

Enligt Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar så ska beslut om återkrav hanteras av den myndighet som ursprungligen beviljat stödet. När beslut om återkrav är fattat och Tillväxtverket ställt ut faktura så tar Tillväxtverket över som fordringsägare gentemot stödmottagaren och det ansvar som därmed följer enligt 58 § (2015:211).

ServaNet AB har ansökt om 910 800 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Strömsunds kommun, sträckan Bye-Grenås. Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 augusti 2021 till 31 december 2022, och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå till 1 april 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjligheter.

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Genom investeringen erbjuds 16 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom kan 21 hushåll komma att erbjudas snabbt bredband. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 910 800 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Stödbeloppet har justerats för att samstämma med den budget som finns i bolagets ansökan till Tillväxtverket.

ServaNet AB har ansökt om 455 400 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Strömsunds kommun, sträckan Strömsund/Ulriksfors-Backe (del av). Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 augusti 2021 till 31 december 2022, och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå till 1 april 2023.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Genom investeringen erbjuds 12 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom kan 4 hushåll komma att erbjudas snabbt bredband. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 455 400 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Stödbeloppet har justerats för att samstämma med den budget som finns i bolagets ansökan till Tillväxtverket.

Härjeåns AB har ansökt om 1 455 000 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Härjedalens kommun, sträckan Lillhärdal-Östansjö. Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 juli 2021 till 31 mars 2022 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå till 31 december 2022.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Genom investeringen erbjuds 21 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom kan 55 hushåll komma att erbjudas snabbt bredband. Med hänsyn taget till ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 1 164 000 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Region Jämtland Härjedalen har gjort bedömningen att Härjeåns nät bör gå in med 10 procent i egen finansiering. Stödbeloppet har justerats för att samstämma med den budget som finns i ansökan till Tillväxtverket.

Härjeåns nät AB har ansökt om 2 415 000 kronor i medfinansiering till ortssammanbindande bredbandsutbyggnad i Bergs kommun, sträckan Ytterhogdal-Överhogdal. Tiden för anläggningsarbete sträcker sig från 1 juli 2021 till 31 mars 2022 och efterföljande uppföljningsarbete och stödadministration förväntas pågå till 31 december 2022.

I den nationella samt regionala bredbandsstrategin är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. År 2025 bör 98 procent av alla hushåll och företag i länet ha tillgång till bredband om minst 1Gbit/s. Uppföljningen av bredbandsstrategin (RUN/12/2020) visade att bredbandsmålet för 2020 inte kommer att nås eftersom marknadsaktörer inte anlägger bredband i den takt som behövs på grund av bristande lönsamhet och höga investeringskostnader. Bredbandsinfrastrukturen antogs inte komma att anläggas på kommersiella villkor. Såväl stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som anslag 1:1 bedömdes vara nödvändigt för att kompensera marknadens finansieringsmöjlighet.

Den sträcka som ärendet avser har blivit godkänd av Tillväxtverket och uppfyller kraven för stödgivning till bredbandsinfrastruktur. Den finns med i behovskartläggningen för Jämtlands län. Genom investeringen erbjuds 33 arbetsställen bredband om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom kan 61 hushåll komma att erbjudas snabbt bredband. Projektet föreslås ekonomiskt beslutsutrymme för stöd till bredbandsinfrastruktur och övriga finansieringsmöjligheter i ärendet föreslås att projektet beviljas 1 932 000 kronor i stöd från anslag 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Region Jämtland Härjedalen har gjort bedömningen att Härjeåns nät bör gå in med 10 procent i egen finansiering. Stödbeloppet har justerats för att samstämma med den budget som finns i ansökan till Tillväxtverket.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Östersund kommuns ”Näringslivsstrategi för hållbar tillväxt 2022–2026”. Eventuella synpunkter ska vara Östersunds kommun tillhanda senast den 31 mars 2021.

Näringslivsstrategi för hållbar tillväxt anger de viktigaste strategiska utvecklingsområdena för hur Östersunds kommun ska arbeta för att möjliggöra en hållbar tillväxt fram till och med år 2026. Strategin ska fungera vägledande i politiska prioriteringar och beslut. I en växande kommun som Östersund ska strategin bidra till att skapa så bra förutsättningar som möjligt för människor och företag som redan bor och verkar här - så att de vill fortsätta bo och utveckla Östersund.

Sammanfattningsvis ser Region Jämtland Härjedalen positivt på att strategin på ett tydligt sätt kopplat remissutkastet av Regionala utvecklingsstrategin (RUS) ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” som underlag. De strategiska områdena samt avgränsningarna i denna näringslivsstrategi har koppling till innehållet i arbetet med S3 och ger tydliga direktiv kring Östersund kommuns prioriteringar. Positivt är att Östersunds kommun tar avstamp i hela den geografiska ytan och platsunika kvalitéer. Region Jämtland Härjedalens uppfattning är att ”tillväxt” som begrepp är under utfasning på nationell och regional nivå, där istället begreppet ”hållbar regional utveckling” är det som framöver kommer att gälla i allt större utsträckning.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på utredningen om översyn av strandskyddet (SOU 2020:78). Remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 3 maj 2021.

Den 4 juli 2019 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Regeringen beslutade samtidigt om kommittédirektiv för utredningen (dir. 2019:41).

Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Uppdraget ska ses mot bakgrund av de utvärderingar av lagstiftningen som har skett under det senaste årtiondet. Strandskyddet har utvärderats grundligt med avseende bland annat på hur effektivt de reformer som genomfördes 2009/2010 har bidragit till landsbygdsutveckling, och där de s.k. LIS-bestämmelserna utgjorde en viktig del i lagstiftsförändringen. Utredningens slutsats är att LIS-systemet inte är tillräckligt effektivt, samtidigt som rättssäkerheten har påverkats negativt. Strandskyddet är i dag differentierat i fråga om omfattning, vilka åtgärder som omfattas av förbuden inom strandskyddsområde, och förutsättningarna för dispens.

I direktiven till utredningen för detta remissärende har regeringen angett att de nya förslagen ska syfta till:

• att förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet, främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. En viktig utgångspunkt här är de landsbygdspolitiska målen, som har stöd i miljökvalitetsmålen;

• att bibehålla eller förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden;

• en logisk och välmotiverad uppbyggnad av bestämmelser som ger utrymme för lokala anpassningar och dynamiska förändringar.

Utredningen har analyserat behovet av kunskapsunderlag om lokala förhållanden och hur effektivt olika typer av regleringar bidrar för att uppnå ett differentierat, effektivt, ändamålsenligt och legitimt strandskydd som kan uppfylla strandskyddets syften. Utredningens förslag till författningsändringar och kompletteringar medför att strandskyddet i miljöbalken görs om i grunden och kan sammanfattas enligt följande:

• Strandskyddet behöver differentieras så att det blir enklare att bygga och vidta åtgärder i landsbygdsområden, där strandskyddets syften inte äventyras.

• Utredningen föreslår ett stärkt strandskydd i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark för bebyggelse är stor och i vattenområden av särskild betydelse för djur- och växtlivet.

• Det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort.

• Det behöver synliggöras var strandskyddet gäller genom lättillgängliga digitala kartmaterial.

• Tillsynen behöver förstärkas och bli effektivare. 

• Det lokala inflytandet ska öka så att större hänsyn tas till det specifika området. Kommunerna som ska kunna ansöka om att upphäva strandskydd helt eller delvis i landsbygdsområden, medan Länsstyrelsen även i fortsättningen ska ha ansvar för den statliga kontrollen av hur strandskyddsreglerna tillämpas i enskilda fall.

Utredningens förslag om förändringar i lagar och förordningar ska enligt det så kallade Januariavtalet träda i kraft den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser gäller för ärenden och mål som har påbörjats före ikraftträdandet.

Region Jämtland Härjedalen välkomnar ett differentierat strandskydd som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar över tid och ser olika ut över landet, mellan olika kommuner, och inom olika kommuner. Vi ställer oss positiva till landsbygdsutveckling i balans med strandskyddets långsiktiga syften. Det ska bli lättare att bygga i områden med lågt exploateringstryck där bebyggelse redan finns, samtidigt som vi värnar om vattenkvaliteten och orörda områden med höga värden för biologisk mångfald och allmänheten.

Region Jämtland Härjedalens kulturplan 2019–2022 (RUN/363/2017) upphör att gälla den 31 december 2022. Regionen ansvarar för att ta fram en ny regional kulturplan som tar vid 1 januari 2023. Den regionala kulturplanen utarbetas i bred samverkan med länets kommuner, professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådet om det statsbidrag som regionen fördelar till regional kulturverksamhet enligt förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regionfullmäktige äger processen och beslutar om kulturplanen. Regionala utvecklingsnämnden utser representanter för styrning och uppföljning av processen och Kultur Z utgör referensgrupp för löpande samråd med kommunerna. Det operativa arbetet leds av områdeschef Kultur och bildning tillsammans med kultursamordnare.

Kulturplanen tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin och Program för smart specialisering samt har utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen och Kulturrådets prioriteringsgrunder. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten, ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur samt insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet.

Planen tas fram under en tid av pandemi eller postpandemi vilket innebär att kulturens omstart eller återstart präglar arbetet. Digitaliseringens möjligheter, intern och extern samverkan samt HBTQ-perspektivet är viktigt för att bredda tillgängligheten till kultur. Dessutom ska nationella minoriteter och särskilt urfolket samerna prioriteras, samarbetet inom Kultur i Norr stärkas samt det interregionala samarbetet med Tröndelag i Norge utvecklas. Andra viktiga perspektiv som bör ges utrymme i kulturplanen är kulturens roll för demokratin, barnkonventionen och barn och ungas rätt till kultur, gestaltad livsmiljö, hälsa och positiva livsvillkor, kulturarvet och den regionala utvecklingen, kulturella och kreativa näringar samt arrangörsutveckling.

Vattenbrukscentrum Norr AB har kallat till årsstämma 15 april 2021. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud till Vattenbrukscentrum Norr AB är Andreas Köhler med ombudsersättare David Adervall.

Region Jämtland Härjedalen har vid tillfället för ombudsinstruktionen endast tagit del av kallelsen samt preliminärt bokslut. Där framgår det att bolagets totala rörelseintäkter har uppgått till 8 450 077 kronor. Summa rörelsekostnader har uppgått till totalt 7 733 981 kronor vilket ger ett plusresultat om 1 213 276 kronor.

Peak Region AB har kallat till årsstämma den 28 april 2021. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Region AB är Elisabet Sjöström. Ombudsersättare är Robert Uitto.

I årsredovisningen framgår att bolaget har haft en rörelseintäkt om 15 040 406 kronor. Rörelsekostnaderna inkl. finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatter har uppgått till 15 047 581 kronor, vilket ger ett negativt rörelseresultat om – 7 175 kronor. Resultatet överförs in ny räkning inom balansräkningens Fritt eget kapital vilket innebär att summa Fritt eget kapital ökar till 12 601 382 kronor.

Region Jämtland Härjedalen har vid tiden för ombudsinstruktionen inte fått valberedningens förslag gällande val av styrelseledamöter eller fastställande av arvode för styrelse och revisor. I kontakt med företrädare för bolaget har ett preliminärt förslag gällande arvoden kommunicerats. Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Krokoms kommun och Åre kommun har tillsammans en gemensam plats i styrelsen där ny ledamot ska utses.

Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län ek. för. Har kallat till årsstämma (föreningsstämma) den 15 april 2021. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län är Jenny Persson. Ombudsersättare är Ann-Marie Johansson.

I kallelsen framgår det av den ekonomiska redovisningen att Coompanion gör ett positivt resultat för verksamhetsåret 2020 med 32 766 kronor. Vinsten föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att fritt eget kapital uppgår till 799 000 kronor. I den bifogade revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 2020.

Region Jämtland Härjedalen har vid tiden för ombudsinstruktionen inte fått valberedningens förslag gällande val av styrelseledamöter eller fastställande av arvoden. I kontakt med företrädare för föreningen har ett preliminärt förslag gällande arvoden kommunicerats.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i december 2020, § 202, gavs regiondirektören i uppdrag att tillsammans med inköp- och upphandlingsenheten inleda processen med att utforma upphandlingsunderlag gällande ett samlat och förfinat uppdrag kopplat till landsbygdsutveckling, med fokus på gröna näringar och undervisningsjordbruk. Regionala utvecklingsnämnden har tidigare utsett nämndens presidium till styrgrupp för upphandlingen (§ 150/2020).

Upphandlingsuppdrag (RUN/186/2021) skickades in till upphandlingsenheten i början av december men på grund av resursbrist inom inköp kommer upphandling av upphandlingskonsult till detta ärende finns på plats först i mitten av april. Eftersom avtal med nuvarande aktör går ut 2021-12-31 behöver upphandlingsprocessen ske mycket skyndsamt. Med anledning av detta föreslås att regionala utvecklingsnämndens ordförande får i uppdrag att godkänna upphandlingsunderlaget.

Protokoll utskott för kollektivtrafikfrågor: 2021-02-18

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview