Möte 2017-05-09

1. Exportcentra
2. Budget 2018
3. Posthantering i länet
4. Läget i organisationen

Mot bakgrund av att ett bolag prospekterar för gruvbrytning av vanadin, med uran som biprodukt, i dagbrott i Bergs kommun har motionen inlämnats till Regionfullmäktige.

I motionen yrkar Vänsterpartiet Region Jämtland/Härjedalen att regionen skyndsamt utreder vad omfattande borrningar och/eller en fullskalig gruvdrift skulle innebära för Storsjön som vattentäkt, samt att ett samarbete inleds med berörda kommuner.

Regionala utvecklingsstrategin för Jämtland Härjedalen har ett övergripande mål ”Ingen uranbrytning i Jämtlands län”. Samtliga kommuner i Jämtlands län har genom beslut i respektive kommunfullmäktige gjort ett ställningstagande mot uranbrytning. Storsjön utgör en viktig vattentäkt för kommunerna och för regionen varför en samverkan kring vattnets kvalitet och potentiella hot mot detta är angeläget.

Tillstånd för provborrning och/eller gruvdrift handläggs av Bergsstaten. Det ankommer på prospektören att redovisa vilka miljökonsekvenser som detta förväntas medföra.

I bilaga beskrivs mer om vad som kan behövas belysas mer i de fall en bearbetningskoncession inlämnas av prospektör till Bergsstaten.

Miljö och energidepartementet har inbjudit till att svara på remissen ”Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle”. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian.

Remissvaren ska ha kommit in till Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet, senast den 19 april 2017. Region Jämtland Härjedalen har skrivit och anhållit om förlängd remisstid till den 10 maj för att antas på nämnden den 9 maj.

Bakgrund
I budgetpropositionen för 2016 angav regeringen att målsättningen var att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. I budgetpropositionen för 2017 upprepades budskapet och det angavs att en viktig del i insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Det angavs vidare att regeringen kommer att ta fram förslag till nya regler för de ekonomiska styrmedlen på området som kan träda i kraft under mandatperioden och att inriktningen är en lösning som ligger inom ramen för Europeiska kommissionens tolkning av reglerna om statligt stöd. Ett förslag om ett reduktionspliktssystem som, i kombination med ändrade skatteregler, syftar till att minska växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel har utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet.

Bedömning: Regeringens målsättning om en fossilfri fordonsflotta samt målen i det klimatpolitiska ramverket förutsätter en ökad andel biodrivmedel. Det krävs ambitiösa och långsiktiga styrmedel som ger incitament till kostnadseffektiva åtgärder för att målsättningen ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. En reduktionsplikt har förutsättningar att utgöra ett sådant styrmedel. Då en reduktionsplikt i nuläget inte bedöms kunna kombineras med skattenedsättning måste de bränslen som omfattas av denna beläggas med full skatt. Reduktionsplikten bör kompletteras med fortsatt skattebefrielse, så långt det är möjligt, för höginblandade och renabiodrivmedel samt biogas så att dessa biodrivmedels konkurrenskraft gentemot sina fossila motsvarigheter kan behållas.

Förslag: En lag om reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle ska införas i syfte att bidra till att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Lagstiftningen ska utvärderas i regelbundna kontrollstationer i syfte att se till att lagen bidrar till målet på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.

Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2019 i fråga om hur stor reduktionsplikten ska vara fr.o.m. dessa år och i övrigt den 1 juli 2018. År 2018 ska den reduktionspliktiga energimängden omfatta månaderna juli–december.

Konsekvenser
Reduktionsplikten föreslås inte omfatta gasformiga drivmedel eller luftfart, höginblandade drivmedel eller rena biodrivmedel.

Totalt är det upp till 110 företag som omfattas av reduktionsplikten, 30 för bensin och 80 för dieselbränslen. Förslaget berör främst företag som producerar, säljer eller använder flytande drivmedel. Varav större delen är leverantörer ett fåtal yrkesmässiga användare för bensin, för dieselbränsle är merparten större industrier och åkeriverksamheter som köper obeskattat dieselbränsle av de större drivmedelsleverantörera. I Jämtlands län köper Inlandsbanan obeskattad dieselbränsle och i promemorian görs bedömningen att spårbunden trafik inte bör omfattas av reduktionsplikten då de högre kostnaderna som reduktionsplikten innebär för tågoperatörerna riskerar leda till att spårbunden trafik får minskad konkurrenskraft jämfört med exempelvis vägtrafiken. Detta i sin tur riskerar att transportarbete överförs från tåg till väg, vilket är negativt ur ett klimatperspektiv eftersom vägtrafikens utsläpp är högre. Eventuella andra aktörer inom länet är inte kända inom den egna organisationen.

Skatteförslagen är utformade så att en genomsnittlig liter dieselbränsle med inblandning av biodrivmedel ska ha ungefär lika hög energi- och koldioxidskatt i kronor per liter före och efter förslagens ikraftträdande. Detsamma gäller för en genomsnittlig liter bensin. Förutom att detta lämnar många drivmedelskonsumenter opåverkade gör det även att skatteintäkterna i stort förblir oförändrade. Nivåerna som föreslås för reduktionsplikten 2018 bedöms, utifrån Energimyndighetens kortsiktsprognos hösten 2016, inte förändra andelen biodrivmedel på ett sådant sätt att det påverkar priset vid pump nämnvärt för varken bensin eller dieselbränsle. Den föreslagna kvotnivån för 2019 bedöms kunna öka priset vid pump för dieselbränsle med knappt 0,1 kronor per liter. Den föreslagna reduktionsnivån i dieselbränsle 2020 bedöms öka priset vid pump med ytterligare drygt 0,1 kronor per liter. För bensin kan den ökade ambitionen leda till genomsnittliga prisökningar på ungefär 0,2 kronor per liter år 2020. Dessa effekter är dock osäkra. Vidare kan en ambitionshöjning leda till att kostnaden per körd mil ökar något. Detta gäller speciellt om biodrivmedlet har väsentligt lägre energiinnehåll än det fossila drivmedel som det blandas in i, vilket är fallet för etanol jämfört med ren fossil bensin. Delvis kan dock dessa prisökningar till följd av ambitionshöjningen motverkas genom att koldioxidskatten på bensin kalibreras om för att beakta en större andel biodrivmedel.

Förslaget om att fullständigt skattebefria etanol i E85 och höginblandad Fame bör ge ett lägre pris för dessa drivmedel och därigenom påverka de som producerar, säljer eller använder E85 eller höginblandad Fame.

Reduktionsplikten kan också, till skillnad från den tidigare skattebefrielsen, leda till minskade utsläpp av växthusgaser vid framställning av biodrivmedel då en reduktionsplikt skapar incitament för användning av biodrivmedel med relativt sett låga växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv. Denna styrning förväntas leda till att biodrivmedel med relativt höga växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv, t.ex. biodrivmedel från palmolja, inte blir konkurrenskraftiga i reduktionsplikten. I längden kan det innebära ökade förutsättningar och incitament för produktion av biodrivmedel i Sverige. Både av befintliga råvaror, där reduktionsplikten gynnar svensk produktion med låga växthusgasutsläpp, men också produktion av biodrivmedel från råvaror som i nuläget endast används i mindre utsträckning – i synnerhet restprodukter från skogs-, pappers- och massaindustri. Sverige har särskilt goda förutsättningar att producera biodrivmedel med låga utsläpp från i synnerhet skogliga restprodukter vilket bedöms öka förutsättningarna för ökad produktion i Sverige.

Eftersom de priseffekter som införandet av skatt på biodrivmedel innebär kompenseras för med lägre koldioxid- och energiskatter på dieselbränsle bedöms jord och skogsbruket överlag som opåverkade av förslaget.

Förslaget att höja fordonsskatten för lätta dieselfordon för att kompensera för den ökade energiskatteskillnaden mellan bensin och dieselbränsle leder dock till kostnadsökningar för de som äger ett lätt dieselfordon. För en genomsnittlig dieselbil innebär förslaget en fordonsskattehöjning om ca 150 kronor per år.

Regional utvecklingsstrategi
Övrigripande mål i den regionala utvecklingsstrategin är att Jämtlands län till år 2030 ska vara oberoende av fossil energi inom transporter. För att nå detta mål är reduktionsplikten ett viktigt långsiktigt styrsystem. I länets energi- och klimatstrategi framgår också att ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen är nödvändig för att kraftigt kunna minska länets växthusgasutsläpp.

Utifrån de mål som finns i regionala utvecklingsstrategin samt länets energi- och klimatstrategi bör Region Jämtland Härjedalen ställa sig positiv till det förslag som redogörs för i promemorian.

Länets kommuner och dåvarande Regionförbundet Jämtlands län har sedan 2012 ett gemensamt avtal om samverkan kring samordningen av Lärcentra. Det har nu blivit dags att revidera detta avtal och ett utkast till nytt avtal har därför tagits fram i samråd mellan ansvariga för kommunernas lärcentra och berörda vid Region Jämtland Härjedalen, regional utveckling.

Förändringarna i nya avtalet handlar mest om en mera formaliserad text och en anpassning till hur verksamheten ser ut idag. Statistikstödet har lyfts ut och kommunerna betalar extra för det stödet.

Arbetsutskottet har den 24 april såsom skolstyrelse fattat beslut om att anta en ny folkhögskoleplan för Birka och Bäckedals folkhögskolor. Planen är av vikt för regiona utveckling och presenteras därför för Regionala utvecklingsnämnden.

Region Jämtland Härjedalen har övertagit ansvaret för fördelningen av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt (SFS 2010:2012). Enligt förordningen har regionen ansvaret att årligen återrapportera till Statens kulturråd att bidragsgivningen bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet inklusive läs- och litteraturfrämjande insatser, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd. Statsbidraget ska även ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer vilka föreskrivs i regionala utvecklingsstrategin och i Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018. Redovisningen består av kvantitativ och kvalitativ uppföljning enligt Kulturrådets riktlinjer.

Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1990 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Kulturpriset skall ses som ett erkännande för en kulturell- eller konstnärlig gärning och tilldelas en professionell aktör som haft stor betydelse för länets kulturliv, ha medverkat i att utveckla länets konst- och kulturliv och i sin gärning visat prov på högtstående konstnärskap. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. Fem nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna och efter bedömning av representanter från regionens kulturskaparsamråd. Kulturpriset omfattar 30 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan

Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1966 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Stipendiet ska uppmuntra kulturutövare upp till 30 år i deras utveckling och framtida verksamhet och kan sökas för stimulans, utbildning eller förkovran. Stipendiet brukar tilldelas fem personer. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. 10 ansökningar har inkommit varav 6 från kvinnor och en majoritet inom scenkonstområdet. Några av de sökande har genomgått, är upptagna av eller är på väg in i högre konstnärliga utbildningar. De flesta har lämnat arbetsprover och intyg. Föreslagna stipendiater har ursprung och anknytning till länet och bör uppmuntras att utveckla och förkovra sig inom teater och dramatik, musik och konsthantverk samt till ett fortsatt kulturskapande av hög kvalitet. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna. För kulturstipendierna avsätts totalt 50 000 kr inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Region Jämtland Härjedalens Samiska stipendium inrättades 1999 efter förslag från Samernas Riksförbund (SSR). Stipendiet ska tilldelas från länet bördig eller i länet verksam person som medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. 2009 utdelades inget samiskt stipendium då ingen sökte eller nominerades. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick till institutioner, organisationer och kommuner samt på regionens hemsida. Tre nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i samverkan med Regionens Samiska samråd. Föreslagen stipendiat bör uppmuntras för sitt breda arbete med att sprida det sydsamiska kulturarvet genom att ge barn och unga möjligheten att ta del av den samiska kulturen och det sydsamiska språket. Stipendiet är på 10 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Stockholms Plåtmästare AB, ev. under namnändring, har sökt företagsstöd till byggnadsinvesteringar i turistorten Storhogna. Planerade investeringar är ytterligare fem byggnader avsedda för kommersiellt turistiskt boende. Bolaget äger sedan tidigare på angränsad fastighet en byggnad innehållande 2 lägenheter. Investeringen som nu är aktuell av fem byggnader skall innehålla 2 lägenheter vardera och plats för 8-10 bäddar per lägenhet. Bolaget kommer efter denna investering ha totalt ca 100 kommersiella bäddar i Storhogna.
Totala kostnaden för planerad investering är beräknad till 21 100 000 kronor.
För att säkerställa att uthyrningsverksamheten ska bedrivas på ett långsiktigt sätt har bolaget i avsiktsförklaring/förbindelse medgett att för stödet uttagna realsäkerheter i form av pantbrev får kvarstanna i Region Jämtland Härjedalens/Tillväxtverkets hand upp till 15 år räknat från datum för slutligt beslut. Detta medgivande gäller även för tidigare ägd fastighet innehållande 2 lägenheter.

En fortsatt utbyggnad av kommersiellt turistiskt boende i samspel med utökade attraktioner, både vinter- och sommartid, exempel aktivitetshuset M-huset, är grunden för vidare tillväxt inom destinationen. Det är angeläget att i Storhognaområdet öka antalet varma bäddar inom det kommersiella turistiska boendet för att säkerställa ytterligare utveckling av området, exempelvis nya liftar mm.

Den 21 mars 2017 inkom ansökan om medfinansiering till förstudieprojektet Information Jämtlandsfjälllen. Sökanden är den nystartade ideella föreningen Samisk Informationsuppbyggnad som företräds av Torbjörn Kråik.

Förstudieprojektet ska utreda möjligheten och potentialen i att genom distribution av information och upplevelser via mobil applikation (app) utveckla fjällturismen generellt och specifikt Sylarnaområdet som kultur- och kulturarvsbaserat besöksmål, samt förebygga den negativa inverkan som fjällvandrande turister kan ha på rennäringen i samband med sommarbete och kalvning. I förstudiearbetet inkluderas att identifiera vilken typ av information som applikationen ska förmedla och vilka aktörer som behöver involveras respektive vilken aktör som bör äga ett framtida huvudprojekt.

En utgångspunkt i detta förstudieprojekt är att det genom så kallad ”förstärkt verklighet” där kulturarv visualiseras (augmented reality, AR) och ”spelifiering” (gamification) går att förstärka turistens upplevelse och styra hens vägval/beslut. Projektet prioriteras utifrån Regional tillväxtprogram för Jämtlands län, insatsområde Innovation och förnyelse. Projektet bedöms på ett nytänkande sätt kunna lägga en grund för vidareutveckling av turismnäringen i länet och då specifikt samiska företag, öka antalet turister i området, samt lyfta de kultur- och kulturarvsbaserade samiska värden som finns.

Föreliggande ansökan om medfinansiering ska betraktas som ersättning till tidigare beslut om medfinansiering av projektet Fondsamordning Region Jämtland & Västernorrland, Dnr RUN/662/2016 (beslutsdatum RUN 13 december 2016). Fondsamordningsprojektet fick avslag hos Tillväxtverket och den 29 mars i år lämnades därför ansökan om medfinansiering för till viss del motsvarande verksamhet från Vinnova, utlysningen Verklighetslabb inom offentlig verksamhet.

Projektet Gräsrotskraft kopplas till regionens innovationsprogram och avser att utveckla ett nytt arbetssätt för att skapa en projektstödsverksamhet som ska ”täppa till det upplevda gapet mellan våra myndigheter och gräsrotsnivån”. Det nya arbetssättet som projektet ska testa och implementera inkluderar metodiken ”flipped classroms” och hela projektet utgår ifrån ett agilt och iterativt lärande. Projektet ska etablera en ny roll inom regionen, Område Näringsliv, som benämns ”katalysator” för projektstöd, samt anlita så kallade ”EU-ninjor” vars uppdrag är att föra in gräsrötternas idéer till regionen.

Projektet bedöms leda till att samspelet mellan myndigheter och privata aktörer utvecklas och att fler initiativ för regional utveckling därigenom kommer till stånd och prioriteras utifrån gällande Regionalt Tillväxtprogram för Jämtlands län, insatsområde Innovation och förnyelse.

Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommunerna i regionen skall genomföra ett projekt, Timbanken Jämtland Härjedalen, som skall erbjuda upp till fem timmars fria konsulthjälp till små och medelstora företag. Konsulthjälpen erbjuds inom 5 områden, 1. affärsplan o affärsstrategi, 2. ekonomi o juridik, 3.marknad och sälj, 4. ledning, personal o organisationsutveckling, 5. produkt-/tjänsteutveckling o import/export. En upphandling av konsulter/konsultföretag görs inom dessa områden som sedan små medelstora företag (SMF) kan välja mellan. De upphandla konsulterna garanteras inga arbeten utan det är de företag som erhåller konsulttimmar som väljer utifrån vilka de tror kan erbjuda den bästa hjälpen/kunskapen för det de söker hjälp. Avsikten är att avsätta 2 033 627 kr ur potten för företagsstöd för att genomföra det som ett projekt.
Projektet har två syften/mål. Det ena är att ge SMF en hjälpande hand med max 5 konsulttimmar, det andra är att Region Jämtland Härjedalen och kommunerna lyfter fram och synliggör den lokala konsultmarknaden, vilket förhoppningsvis påvisar vilka möjligheter som SMF har att nyttja lokala företag.
Idén till genomförandet av projektet har hämtats från Region Halland där man genomfört projektet med framgång och nu är inne på sin andra omgång. Region JH har besökt Region Halland och har ett samarbete med Region Halland samt ett löfte om att få nyttja de dataapplikationer som har arbetats fram för genomförandet av projektet.

Den 8 november 2016, i §159, tog Regionala utvecklingsnämnden beslut att Region Jämtland Härjedalen medfinansierar projektet Peak Innovation next generation med 43,35 % av redovisade och godkända kostnader, dock max 3 000 000 kr samt under förutsättning att övrig finansiering ordnades enligt ansökan. Detta var baserat på en budget som uppgick till 6 920 000 kr.

Projektets budget har därefter justerats och i den nya budgeten uppgår omslutningen till 6 000 000 kr och Regionen Jämtland Härjedalens medfinansiering till 50%, det vill säga fortfarande 3 000 000 kr men en större del av projektets omslutning. Innehållet i projektet har inte förändrats.

Torsta AB har kallat till årsstämma den 24 maj 2017. Ombuden för Region Jämtland Härjedalen ska delges Regionens ställningstagande till ärenden på stämmans dagordning.

Kent Karlsson har vid Regionfullmäktiges sammanträde den 25 november 2015 utsetts till ombud för Region i Torsta AB:s årsstämma. Lillemor Brandum utsågs den 25 november 2015 till ombudsersättare.

Peak Region AB har kallat till årsstämma den 19 maj 2017. Ombudet för Region Jämtland Härjedalen ska delge Regionens ställningstagande till ärenden på stämmans dagordning.
I kallelsen framgår det att bolaget har haft ett underskott i årets verksamhet om 100 653 kr som föreslås balanseras i ny räkning.

Såväl auktoriserad revisor som Östersunds kommuns lekmannarevisor har tillstyrkt att presenterat förslag av resultat- och balansräkning fastställes. Auktoriserad revisor tillstyrker också att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet.

Näringslivsenheten vid Region Jämtland Härjedalen vill påpeka att presenterad verksamhetsberättelse i årsberättelsen är något kort och saknar en sammanhållen övergripande beskrivning av den verksamhet som drivits vid bolaget. Inte minst gäller det beskrivningarna av Inkubatorn och Peak Innovation.

Anders Frimert utsågs vid Regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2015 till ombud gör Region Jämtland Härjedalen i Peak Regions AB:s årsstämma. Eva Hellstrand utsågs den 26 november 2015 till ombudsersättare.

Utlysningen av den Europeiska regionala utvecklingsfonden stänger den 19 september 2017. Projektsökande som har beviljats medfinansiering till sitt projekt hos Region JH har möjlighet att lämna in ett medfinansieringsintyg till Tillväxtverket senast två veckor efter att utlysningen stängt.

I den nuvarande beslutsprocessen så stänger Region Jämtland Härjedalen för ansökan om medfinansiering den 6 juni 2017. Tillväxtverket öppnar utlysningen den 20 juni, d.v.s. två veckor senare. Det är vid öppnandet av Tillväxtverkets utlysning som sökanden får information om inom vilket insatsområde som det är möjligt att söka medel ur fonden.
Nämnden har sitt sammanträde den 5 september. Handläggningstiden blir alldeles för kort för att hinna bereda ansökningar till detta sammanträde. Med en delegation för beslut till arbetsutskottet den 26 september kan Regionen istället stänga för inlämning den 6 augusti. Det möjliggör för den sökande att få två månader längre tid för att förbereda och färdigställa ansökan.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för både organisationens och platsens varumärke. För att öka attraktionskraften för såväl plats som organisation ska organisationen arbeta för att stärka och synliggöra varumärket. Regionfullmäktige har beslutat om en strategi kallad modervarumärke som innebär att organisationens samtliga verksamheter - som ägs till 50 % eller mer av Region Jämtland Härjedalen - marknadsförs under samma logotyp och med samma grafiska profil. Undantag beslutas av regionstyrelsen.

Länstrafiken ägs till 100 % av Region Jämtland Härjedalen och faller därmed under regionfullmäktiges beslut om modervarumärkesstrategi.

Länstrafiken i Jämtland AB har begärt undantag från modervarumärkesstrategin. Länstrafiken i Jämtland är ett inarbetat varumärke som har funnits sedan i början 1990-talet. För en affärsdrivande verksamhet som Länstrafiken är varumärket betydande både i kontakter med medborgare och i affärsrelationer där ett väl uppbyggt varumärke spelar en stor roll för synen på företaget. Kostnaden för byte av varumärke uppskattas av Länstrafiken till cirka 3 miljoner kronor plus marknadsföringsinsatser. I Länstrafikens budget finns inte utrymme för den kostnaden.

Bussar som bärare av Region Jämtland Härjedalens logotyp skulle tydliggöra att kollektivtrafiken utgör en stor och viktig del av Region Jämtland Härjedalens verksamhet. Det skulle även skapa goda förutsättningar för en mobil och synlig marknadsföring i hela regionen samt förståelse för hur skattepengar används.

Den beslutade modervarumärkesstrategin är det mest kostnadseffektiva för Region Jämtland Härjedalen då kostnader för att underhålla och revidera en rad olika varumärken försvinner. Länstrafikens logotyp och grafiska profil skapades tidigt 1990-och är alltså 25-30 år. I de varumärkesundersökningar som genomfördes i samband regionbildningen 2015 framkom det att respondenterna önskar en ”modernare” framtoning av Region Jämtland Härjedalen om den ska betraktas som attraktiv. Grafisk profilering, med tillhörande logotyp, bidrar starkt till att signalera vad en organisation eller plats står för. För att fördela kostnader över tid kan införandet av ett nytt varumärke ske succesivt.

Att bevilja undantag från modervarumärkesstrategin på annan grund än det beslutade riskerar att bli prejudicerande och på sikt urholka Region Jämtland Härjedalens varumärke.

I samband med upphandling av Buss 2018 föreslås även att namnet ”Länstrafiken” ses över så att det bättre stämmer överens med regionens övriga benämningar.

Ett samarbetsavtal finns mellan Region Jämtland Härjedalen (i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet RKM) och kommunerna Bräcke, Ragunda, Berg, Härjedalen, Krokom och Åre om samordning av samhällsbetalda resor.
Avtalet omfattar ett gemensamt regelverk för resor med färdtjänst. I avtalet ges RKM uppdraget att besluta om regeländringar. Uppdragsavtal § 4 och bilaga 4.

Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, och bygger på att resor med särskild kollektivtrafik samordnas. Färdtjänst är primärt till för färdtjänstinnehavaren, ledsagare beviljas om det krävs för att den färdtjänstberättigade ska kunna genomföra sin resa. Ledsagare regleras i lagstiftningen.

Medresenär samt egna barn är begrepp som inte återfinns i Lagen om färdtjänst, och det föreligger ingen skyldighet enligt lag att medge transport för dessa. I samarbetsavtalets regelverk finns dock regler för medresenär som ger eget barn rätt att få resa med den färdtjänstberättigade under vissa betingelser.

I regelverket under rubriken Ledsagare/medresenär finns en hänvisning till den allmänna kollektivtrafiken bestämmelser beträffande ”egna barn”, som förutom att vara otydlig dessutom är inaktuell.

Samrådsgruppen för särskild kollektivtrafik, där samtliga berörda kommuner har representanter, har vid sitt möte 20 januari 2017 initierat en ny tidsenlig tolkning och förtydligande av dessa regler för färdtjänsten.

Ny lydelse för hela stycket föreslås bli enligt nedan:

Ledsagare/medresenär
Ledsagare: Om den färdtjänstberättigade har behov av hjälp under resan, kan tillstånd beviljas för ledsagare utan extra kostnad för den enskilde.

Medresenär: Den som inte har tillstånd till ledsagare kan ta med sig en medresenär på färdtjänstresan. Medresenären betalar färdtjänsttaxa.

Eget barn 0-6 år: Utöver ovanstående får ett eget barn medfölja under färdtjänstresan, barnet är avgiftsbefriat.

Principen för färdtjänsttaxan framgår i bifogat uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor. Färdtjänsttaxan ska vara ca 150 % av Länstrafikens kontanttaxa. I Länstrafikens kontanttaxahar barn och ungdomar t o m dagen de fyller 20 år 50 % rabatt på vuxenpriset, innebärande att barn och ungdomar har motsvarande rabatt i färdtjänsttaxan.

Hösten 2016 gavs uppdrag från presidierna i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och Länstrafikbolagen i norrlandslänen (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland) att presentera en möjlig gemensam organisation för bussgods. Utredningen togs fram av RKM och Länstrafikbolagen i norrlandslänen. Regionala utvecklingsnämnden beslöt 2016-12-31 § 184 att ställa sig positiv till utredningens förslag om att bilda ett gemensamt aktiebolag för bussgods i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, och att Region Jämtland Härjedalen förvärvar 25 % av aktierna i det gemensamma bolaget.

Regionala utvecklingsnämnden beslöt 2017-02-27 § 28 att Länstrafiken i Jämtlands län AB ska äga länets aktier i det planerade bolaget för bussgodsverksamhet och att Region Jämtland Härjedalen utser ledamöter till bolagets styrelse, beslutar om bolagsordning, ägardirektiv och andra principiella frågor.

Arbetet med att bilda det gemensamma bolaget fortskrider. Ett första steg är att Länstrafiken i Jämtlands län AB köper 25 % av aktierna i Bussgods Västerbotten AB (som sedan kommer att bli det gemensamma bolaget och byta namn). Köpeskillingen uppgår till 102 250 kr. Värderingen är gjord av Ernest & Young enligt substansvärdesmetoden.

Bussgods Västerbotten AB kommer sedan att köpa bolagen Bussgods Norrbotten AB och Bussgods Västernorrland AB och införliva bussgodsverksamheten i Jämtland i bolaget innan årsskiftet 2017/2018.

För att bolaget ska ha erforderligt rörelsekapital ska varje delägare tillskjuta 1 000 000 kr i aktietillskott och lämna borgen för en checkkredit om 2 500 000kr.

Styrdokumenten bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv har tagits fram i samverkan mellan de berörda parterna.

Länstrafiken i Jämtlands län AB har fattat erforderliga beslut.

Länstrafiken i Jämtlands län AB har kallat till årsstämma 2017-05-12. Länstrafiken i Jämtlands län AB har på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen att operativt svara för de uppgifter som RKM beslutar om i trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det är uppgifter som upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m. Uppdraget finns beskrivet i ett uppdragsavtal.

Kallelsen sändes ut 2017-04-24 årsbokslut bifogades.

Bolaget har den 2 maj kommit med två tillägg till ärendelistan, fastställande av arvode till styrelse, revisor och lekmannarevisor samt beslut om borgensåtagande. Regionen kan ställa sig bakom både förslagen till beslut i dessa ärenden.

Robert Uitto utsågs vid Regionfullmäktiges sammanträde den 10 december 2014 till ombud för Region Jämtland Härjedalen i Länstrafiken i Jämtland AB:s årsstämma. Eva Hellstrand utsågs den 10 december 2014 till ombudsersättare.

Jämtland Härjedalen var tidigt ute med att se värdet i vad den lokala maten bidrar med till regionen och att arbeta strategiskt med frågan. Omvärlden förändras och det finns nu anledning att på nytt se över hur regionens styrkor och unika profil, där mat är en naturlig del i hållbar regional utveckling, bäst tas tillvara.

I regionen finns ett hållbart jordbruk med lång tradition, goda produktionsförutsättningar, en stark matkultur, entreprenörsanda och växelverkan mellan stad och land. Dessutom har regionen 10 miljoner gästnätter, det nationella centrat för småskaligt mathantverk, den enda Michelinrestaurangen utanför storstäderna och ett internationellt erkännande som en gastronomisk region. Östersund och Jämtlands län antogs som ”Creative City of Gastronomy” 2010, vilket innebär att UNESCO utnämnt länet till gastronomisk region i ett globalt nätverk för kultur och kreativa näringar. Östersund utsågs även till den första Matlandethuvudstaden 2011.

I den regionala utvecklingsstrategin ”Jämtland Härjedalen 2030 – innovativt och attraktivt” lyfts insatsområdet ”Gastronomi i Jämtlands län knyter besöksnäring och attraktionskraft till lantbrukets värdekedjor”. Tillsammans med framåtsträvande satsningar med mat, kultur och turism i samverkan skapar regionens unika förutsättningar möjligheter både regionalt, nationellt och internationellt.

Regionen har sedan 2012 en regional matstrategi som nu ses över. Det finns ett förslag som bör gå på remiss till fram för allt kommunerna i länet. Remisstiden är fram till den 11 september eftersom beslut ska fattas i regionfullmäktige i november 2017.

Delegationsbeslut fattade av ordförande:
- Ombudsinstruktion angående årsstämma för Coompanion Jämtlands län den 24 april 2017
- Ombudsinstruktion angående årsstämma för Almi Företagspartner Mitt ABB den 10 maj 2017


Delegationsbeslut fattade av Arbetsutskottet:
- Ombudsinstruktion angående årsstämma för Naboer AB den 8 maj 2017

Delegationsbeslut gällande företagsstöd:
- Beslut fattade under april månad 2017