Möte 2024-10-15

Tid för justering: Onsdag 16 oktober (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Föreningsarkivet
• Välfärdsbrottslighet
• Infrastrukturpropositionen
• Projekt- och företagsstöd – exempel från tillverkningsindustrin
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Månadsrapport september

• Övriga projekt inom Energikontoret
  • Förstudie för cirkulär upphandling (RUN/532/2023)
  • Regional utvecklingsledare (RUN/97/2024)
  • Energi- och klimatrådgivning (RUN/98/2024)
  • Energi- och fastighetsnätverket

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2022, § 212, om Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023-2027 (RUN/113/2022). Målet att skapa ökade förutsättningar för att vara verksam inom dessa branscher och näringar är grunden för planen. Ansvaret för planens genomförande ligger på två verksamhetsområden, Hållbar tillväxt och Kultur och bildning, och organisationen av ett antal team bestående av chefer, strateger, stödhandläggare samt statistiker finns för att på mest effektiva sätt leda, samordna och genomföra adekvata insatser och aktiviteter.
 

En stor del av aktiviteter och insatser görs inom ramen för befintlig verksamhet, inte minst inom Kultur och bildnings verksamhet. Särskilda insatser sker dessutom till stor del genom interregprojektet Samspel63. Gemensamma insatser och aktiviteter mellan områdena Hållbar tillväxt och Kultur och bildning har skett genom kommunsamverkan med bland annat Åre och Härjedalens kommuner, Finansieringsforum, samverkan med externa aktörer som Samling Näringsliv samt satsningar som berör kulturens roll för platsutveckling och hållbar omställning.
 

Rapporten presenterar även statistik där totalt antal företag i länet inom kulturella och kreativa branscher per juli 2024 är 1 374 stycken vilket tyder på en ökning av antalet företag sedan 2017. Av dessa finns de allra flesta, 47 %, i Östersunds kommun följt av Åre kommun, 21 %. Av dessa är mer än två tredjedelar företag inom litterärt och konstnärligt skapande, scenkonst samt artistisk verksamhet (70 %). Högst andel KKB-företag i relation till samtliga företag har Åre kommun med 8,5 %.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde 21 november 2023, § 192, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2024. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. I fastställd plan anges att aktuellt läge för nämndens fattade beslut ska redovisas vid sammanträdet i oktober. Den senaste redovisningen och uppföljning gjordes i oktober 2023, § 167 (RUN/36/2023).
 

Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.
 

I bilagd redovisning, Uppföljning av fattade beslut, daterad 2024-09-30, finns en sammanställning av de beslut som nämnden har fattat som resulterat i en åtgärd och där regiondirektör, presidium eller ordförande getts särskilda uppdrag. Uppföljningen redovisar beslut som ännu inte är återrapporterade/avslutade.

Jörgen Larsson (C) har tillsammans med Annika Lindström (C) lämnat ett initiativärende om långsiktig prioritering i RUS där följande föreslås:
Regionala utvecklingsnämnden beslutar föreslå regionfullmäktige att:
Lägga till en långsiktig prioritering till den Regionala Utvecklingsstrategin
- Ingen gruvbrytning i alunskiffer i Jämtlands län

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 17 september, § 115, och beslutade följande:
Regiondirektören får i uppdrag att till nästa nämndsammanträde lämna förslag på vilka sätt man kan tydliggöra regionens inställning gällande frågan om brytning i alunskiffer utan att det innebär att en ny lång revideringsprocess av RUSen inleds.
 

Tidigare ställningstaganden
I december 2020 mottog Region Jämtland Härjedalen regeringens remiss av betänkandet Utvinning ur alunskiffer (SOU 2020:71). I det yttrande som regionala utvecklingsnämnden enhälligt beslutade om i februari 2021, § 11, framförs att Region Jämtland Härjedalen anser att de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen är otillräckliga för att skydda miljön i områden med alunskiffer, samt att Region Jämtland Härjedalen vill se ett förbud mot brytning av alunskiffer i Sverige.

I februari 2023 lämnade Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) in motion som föreslog att Region Jämtland Härjedalen uttalar att man motsätter sig all prospektering, provbrytning eller gruvdrift av uran i länet. De svenska uranfyndigheterna finns i urberget och i alunskiffrar. De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige och dessa förekommer i större mängd bland annat i fjällkedjans randområden i Jämtlands län. Motionen besvarades av regionfullmäktige i juni 2023, § 83, där regionfullmäktige beslutade att bifalla motionen.
 

Ett alternativ skulle därför kunna vara att Region Jämtland Härjedalen gör ett nytt ställningstagande, alternativt är tydligare i sin kommunikation kring tidigare ställningstaganden.
 

Om den regionala utvecklingsstrategin
Den regionala utvecklingsstrategin ska enligt förordningen (2017:583) om regionalt utvecklingsarbete vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala utvecklingsarbetet. Strategin ska utarbetas i samverkan med berörda kommuner, regioner samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras väl lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan.
 

Region Jämtland Härjedalen har en tvådelad regional utvecklingsstrategi (RUS) där Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i (RUN/515/2018) är utformad som en vision med en målbild för länet år 2050. Arbetet med att ta fram detta dokument, som antogs i regionfullmäktige i februari 2021, § 21, inleddes i januari 2019. Revideringsprocessen omfattade en utvärdering av tidigare regional utvecklingsstrategi, kunskapsinhämtning och framtagande av analysunderlag samt inspel genom medskapande aktörer och befolkning. Bland annat gjordes en utlysning av projektmedel vid namn Stärkt kapacitet för regionalt utvecklingsarbete, där 14 olika projekt tog fram kunskapsunderlag om Jämtlands län ur olika perspektiv. Det hölls också workshops i alla länets kommuner, och strategin skickades ut på remiss innan färdigställande. Totalt mottogs cirka 40 yttranden från olika aktörer.
 

Enligt förordningen (2017:583) om regionalt utvecklingsarbete ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050 (RUN/516/2020) utgör därför den andra delen av den regionala utvecklingsstrategin. Detta dokument med mål och prioriteringar utgör det regionala utvecklingsansvarets bidrag till målbilden 2050. Under 2023 inleddes en översyn av detta dokument med ambitionen att binda samman den nationella strategin, Nationell strategi för hållbar utveckling i hela landet 2021–2030, med regionala politiska prioriteringar. Den nationella strategin är enligt lag vägledande för inriktningen av den regionala utvecklingsstrategin, och är också styrande för användningen av de statliga medlen från anslag 1:1 Regional utveckling. Den redovisning som årligen ska lämnas till regeringen enligt förordning (2024:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet är även den baserad på den nationella strategin. Förslag till Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2024–2050 (RUN/316/2024), innehållande reviderade prioriteringar som är bättre synkade med den nationella strategin, beslutades av regionala utvecklingsnämnden den 17 september, § 111, och kommer att behandlas av regionfullmäktige 22–23 oktober. Processen för detta dokument har inte varit lika omfattande som vid framtagandet av målbild 2050, men de nya prioriteringarna har samverkats i flertalet forum tillsammans med länets kommuner och andra aktörer.
 

I förordningen (2017:583) om regionalt utvecklingsarbete står det att den regionala utvecklingsstrategin ska ses över åtminstone en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. I samband med att översynen av mål och långsiktiga prioriteringar inleddes 2023 gjordes bedömningen att Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i (RUN/515/2018) inte behövde revideras då den nyligen fastställts. Ett nytt beslut om en eventuell revidering kommer dock att behöva göras senast under nästa mandatperiod. Ett alternativ är då att i samband med detta se över om ett ställningstagande gällande brytning av alunskiffer är något som Region Jämtland Härjedalen och länets aktörer vill enas kring och inkludera i den regionala utvecklingsstrategin, antingen som en del i visionen eller som en del av beskrivningstexterna för de fyra nya långsiktiga prioriteringarna.
 

Interna styrdokument
Utöver det ställningstagande som Region Jämtland Härjedalen gjort gentemot regeringen genom sitt yttrande över betänkandet Utvinning ur alunskiffer (SOU 2020:71) samt genom fullmäktiges bifall av motionen gällande ett uttalande mot prospektering, provbrytning och gruvdrift av uran i länet skulle organisationens ställningstagande kunna tydliggöras i interna styrdokument. I Reglemente för finansverksamheten (RS/783/2016, fastställt av regionfullmäktige i oktober 2021, § 128) finns redan idag ett avsnitt som behandlar etisk och miljömässig hänsyn. Där framgår bland annat att: ”Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges inte placeringar direkt i företag som till en väsentlig del av verksamheten utvinner fossila bränslen. Placeringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen genom till exempel produktion och prospektering.” samt att ”Kapitalförvaltningen sker med hänsyn till målsättningen i Regionens dokument Långsiktig utvecklingsplan för miljö.”. Även i Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd (RUN/355/2022, fastställda av regionala utvecklingsnämnden i februari 2023, § 34) finns ett avsnitt som behandlar krav på hållbarhet och etiska aspekter. Med hänvisning till Reglemente för finansverksamheten anges bland annat följande: ” Reglementet anger även att placering inte ska medges i företag som till en väsentlig del av verksamheten utvinner fossila bränslen. Det finns inte heller stöd i förordning för att bevilja företagsstöd till den typen av verksamhet. Placeringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen genom till exempel produktion och prospektering. I linje med detta ska företagsstöd inte beviljas till företag som producerar produkter (varor eller tjänster) med försäljning direkt till sådana företag. ”samt ” De företag som Region Jämtland Härjedalen investerar i ska följa internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning.”.
 

Ett alternativ är att tydligare kommunicera de ställningstaganden som redan gjorts i dessa dokument, alternativt lägga till skarpare skrivningar i dessa dokument.

Regionfullmäktige beslutade den 19 juni, § 95, om Regionplan och budget för planperioden 2025–2027 (RS/61/2024). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar.
 

Utifrån fastställd regionplan och budget har ett förslag till plan och budget för regionala utvecklingsnämnden 2025 upprättats. Regionala utvecklingsnämndens plan och budget visar vad nämnden ska arbeta med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Nämndens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget.
 

I förslaget till regionala utvecklingsnämndens plan för 2025 finns totalt 12 uppdrag. Den totala nettobudgetramen för nämnden uppgår för 2025 till 154 mkr. Den regionala utvecklingsnämnden har för 2025 fått halv uppräkning. En åtgärdsplan för en ekonomi i balans presenteras i planen. Planen innehåller åtgärder som arbetas med under året.
 

För 2025 finns möjlighet att hantera de besparingar som halv uppräkning innebär inom ramen för nämndens plan 2025. För att fortsatt ha en ekonomi i balans även kommande år behöver däremot åtgärder vidtas och en åtgärdsplan för en ekonomi i balans presenteras i planen. Åtgärderna handlar om verksamhetsutveckling, förändrade arbetssätt och effektivisering för att vara väl förberedda och kunna göra prioriteringar för att fortsätta ha en ekonomi i balans även med halv uppräkning kommande år. Åtgärderna kan komma att resultera i förslag som behöver utredas vidare och beslutas i nämnden.
 

Uppföljning sker genom tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och planer som ryms inom nämndens ansvarsområde. Utöver detta sker även särskilda föredragningar vid nämndens sammanträden från exempelvis de bolag som regionen är delägare i eller andra externa aktörer som bedriver verksamhet på uppdrag av nämnden.
 

Regionala utvecklingsnämnden ska utifrån denna plan och budget också utarbeta en internkontrollplan med åtgärder som är anpassade till riskanalyser och prioriteringar för verksamheten.

Projektet En attraktiv region som bedrevs under 2020-2023 handlade om att etablera ett samordnat arbete kring att visa näringslivets och offentlighetens kompetensbehov, samt att öka antalet invånare i Jämtland Härjedalen. I arbetet ingick också att skapa en gemensam process för att ta emot, välkomna, och integrera nyinflyttade i länet. Projektet genomfördes som ett samarbetsprojekt, där Region Jämtland Härjedalen hade projektansvaret. Utöver Regionen ingick länets kommuner, Länsstyrelsen, Mittuniversitetet, Länsförsäkringar Jämtland, Jämtkraft AB, övriga näringslivet samt intressesammanslutningar såsom IUC Z-Group AB, Samling Näringsliv, Företagarna och Handelskammaren. Projektets mål var att locka fler att bosätta sig i och arbeta i Jämtland Härjedalen. Syftet med projektet var att ett utvecklat samarbete skapades mellan det offentliga och det privata, för att på ett effektivare sätt arbeta med att attrahera arbetskraft som i dag är svårrekryterad för såväl företag som det offentliga.

Projektet nådde ett bra resultat, bland annat genom en upparbetad och fungerande, länsomfattande samarbetsmodell för kompetensattraktionsarbete (TAM - Talant Attraction Model). Projektet resulterade också i att 444 hushåll flyttat till länet och ett starkt samarbete mellan länets olika aktörer har byggts upp.

Avsikten har varit att den arbetsmodell som byggts upp ska förvaltas vidare på annat sätt. I väntan på framtida eventuell klustring av funktioner som på länsnivå jobbar med innovation, etablering och inflyttning, beslutade Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att fortsätta samarbetet under 2024 inom ramen för ett ettårigt samarbetsavtal (Samarbetsavtal kompetensattraktion 2024, RUN/357/2023). Under 2024 finansierades samarbetet med medel från den gemensamma utvecklingspotten. Eftersom arbetet med klustringen inte är klart föreslås att Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner tecknar ett nytt samarbetsavtal för 2025 där verksamheten finansieras gemensamt av samtliga parter. Ett förslag till samarbetsavtal, inklusive bilagor, har tagits fram som reglerar samarbetet och finansieringen mellan parterna. Samarbetsavtalet behandlades vid regionens samverkansråds sammanträde den 7 oktober, § 46, där rådet beslutade att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna samarbetsavtalet för det fortsatta arbetet med kompetensattraktion 2025.

Vid regionens samverkansråds sammanträde den 26 augusti, § 39, beslutade rådet även att ställa sig bakom förslaget att finansieringen för 2025 kompletteras med att överskjutande medel från 2024 förs över till 2025. Anledningen till överskjutande medel är att en av projektmedarbetarna avslutade sin anställning på Region Jämtland Härjedalen sista augusti, vilket resulterat i minskade personalkostnader samt minskade kostnader för aktiviteter då vissa planerade aktiviteter inte kommer att kunna genomföras i och med mindre bemanning. Summan kommer uppskattningsvis landa på cirka 310 000 kronor vid årets slut (varav 130 000 kronor avser lönekostnader och 180 000 kronor aktivitetskostnader).

För Region Jämtland Härjedalens del innebär det nya avtalet att regionen finansierar personalkostnaderna och inköpsbudget kopplat till strategisk kompetensattraktion, totalt 225 630 kronor. Kommunerna delar på personalkostnaderna och inköpsbudget för de tekniska systemen (CRM+webbplattform) och kommunikation, totalt 770 040 kronor.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2020, § 141, att under perioden 2021–2027 ingå i ett nytt partnerskap, Mittstråket, tillsammans med kommuner längs stråket samt Region Västernorrland. Samarbetet handlar om att åstadkomma samhandling kring transportinfrastrukturfrågor i stråket. Partnerskapet har en kanslifunktion, placerad hos Region Jämtland Härjedalen, som finansieras av en medlemsavgift från respektive organisation. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsnyckel. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen under 2024 är 185 188 kronor. Beslut om finansiering tas årligen inför kommande verksamhetsår.
 

Partnerskap Mittstråkets medlemsavgifter justeras på årlig basis, vilket tidigare skett utifrån LPIK (landstingsprisindex med kvalitetsjusterade löner för regionen). Inför 2025 års justering föreslogs en justering enligt procentuell löneökning på Region Jämtland Härjedalen. Detta då merparten av medlemsavgifterna går till lönekostnader för partnerskapets samordnare och ett index baserat på faktisk lönerevision blir mer rättvisande än en justering som utgår från LPIK.
 

Vid styrgruppsmötet den 6:e september 2024 beslutade styrgruppen att ställa sig bakom det förslaget. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta att medlemsavgiften för år 2025 är satt till 190 003 kronor, en höjning med 4 815 kronor jämfört med år 2024.

Almi AB har överlämnat finansieringsförslag för Almi Företagspartner Mitt AB för verksamhetsåret 2025. I förslag till finansiering för Almi Företagspartner Mitt AB uppgår den totala finansieringen för år 2025 till 25 143 159 kronor, varav Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 6 160 074 kronor. Övrig finansiering kommer från Almi AB (moderbolaget) med 12 823 011 kronor och Region Västernorrland med 6 160 074 kronor. Förslaget till finansiering är oförändrat från verksamhetsåret 2024. Därutöver har moderbolaget Almi AB reserverat 1 089 847 kronor för särskilda insatser för tillväxt som kan tas i anspråk efter beslut om samverkan i projekt.

Antalet resenärer vid Åre/Östersund Flygplats är inte vid samma nivåer som före pandemin (2019) och antalet fortsätter att sjunka. Nyligen kom också beskedet att det ena av de två bolag som bedriver allmän trafik på Östersunds flygplats nu går ihop med det andra bolaget. Konsekvensen blir färre avgångar, vilket minskar tillgängligheten. Härjedalen/Sveg flygplats ligger däremot i samma passagerarnivåer som före pandemin.

Utifrån det rådande läget lyftes frågan i regionens samverkansråd för att diskutera förslaget att Jämtland Härjedalen genomför en studie motsvarande den som Region Västernorrland genomförde 2021. Syftet med deras utredning var att beskriva vilken påverkan flygverksamheten vid Västernorrlands flygplatser har på den regionala tillväxten och klimatet. I en flygplatsstudie för Jämtland Härjedalen skulle bland annat tillgängligheten för olika trafikslag mellan Östersund-Stockholm och Sveg-Stockholm belysas. Studien bör presentera hur olika aktörer i länet ser på flyget som transportmedel, samt inkludera en utblick om hur omställningen för ett mer klimatneutralt flyg kommer att påverka transportslaget.

Vid regionens samverkansråds sammanträde den 7 oktober beslutades att en sådan studie bör genomföras av Region Jämtland Härjedalen med regionens samverkansråd som uppdragsgivare, och att denna ska finansieras genom medel från den gemensamma utvecklingspotten om maximalt 300 000 kronor. När Regionförbundet Jämtlands län avslutades och uppgick i Region Jämtland Härjedalen 2015 beslutade medlemmarna (landstinget och länets åtta kommuner) att förbundets egna kapital skulle läggas i en gemensam pott för att finansiera projekt och aktiviteter av gemensamt intresse för länets utveckling (LS/1231/2014). Användning av medel beslutas av regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från regionens samverkansråd.

Enligt samverkansrådets beslut ska analysen genomföras i samarbete med exempelvis Handelskammaren och flygplatserna Östersund och Sveg. Regionens samverkansråd ska uppdateras löpande under arbetets gång och analysen ska slutrapporteras för rådet. Regionens samverkansråd har även utsett tre ledamöter, däribland regionala utvecklingsnämndens ordförande, till referensgrupp för uppdraget.

Analysen kommer mest troligt att genomföras av en extern aktör efter upphandling. Exakt tidplan kan inte presenteras i dagsläget då uppdraget behöver stämmas av med inköps- och upphandlingsenheten.

Regeringen gav den 21 december 2023 Trafikverket i uppdrag att analysera förutsättningar och föreslå eventuella åtgärder för ett förändrat avtalspartsförhållande och gränssnitt mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB). Uppdraget redovisas i rapporten ”Förutsättningar och åtgärder för ett förändrat avtalspartsförhållande mellan staten och Inlandsbanan AB” (TRV 2023/134068). Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets rapport. Remissvaret ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 1 november 2024.
 

Trafikverket har inom ramen för uppdraget tittat på vad en uppsägning av förvaltningsavtalet skulle innebära. Trafikverket ser i dagsläget inget behov av att i något väsentligt avseende ändra gränssnittet mellan staten och IBAB. Däremot lyfts möjligheten att Trafikverket skulle kunna ta över Inlandsbanans telekomutrustning.
 

Trafikverket har under arbetets gång samverkat med IBAB och Försvarsmakten vars inspel finns redovisade i rapporten.
 

Region Jämtland Härjedalens remissvar utgår från IBAB:s synpunkter som kan sammanfattas med att förvaltningsansvaret föreslås ligga kvar hos IBAB men att Trafikverket kan ansvara över telekomutrustningen.

Region Jämtland Härjedalen har blivit inbjudna att ställa sig bakom en position med namnet Power Regions of Europe – For a modern Cohesion Policy 2028+ på inbjudan av Office of the Lower Austrian State Government och Bavarian State Chancellery. Man söker ett brett stöd för positionen bland de regioner som ingår i målgruppen ”Power Regions”.

Positionen lyfter aspekter som till exempel vikten av att sammanhållningspolitiken även efter 2028 måste fortsätta att omfatta alla regioner i Europa på ett sammanhängande, skräddarsytt och behovsorienterat sätt. Man lyfter att alla typer av regioner förtjänar stöd för att ta itu med de särskilda utmaningar som de står inför. Vidare lyfts att det behövs en tillräcklig budget för sammanhållningspolitiken inom nästa fleråriga budgetram för att kunna möta de utmaningar som väntar samt att samarbete är en förutsättning för att engagera och omfatta alla regioner i hela EU. Positionen lyfter vidare att man motsätter sig en centralisering som innebär en försvagning av regionernas roll och ansvar, utan att man vill ha en sammanhållningspolitik som utvecklas tillsammans med regionerna och som genomförs av regionerna - för regionerna - i regionerna. En stark sammanhållningspolitik som bygger på partnerskap och är anpassad till regionernas behov och utmaningar lyfts som det fortsatt bästa instrumentet för att minska de regionala skillnaderna i EU och ge alla regioner i Europa utsikter till utveckling. Positionen förespråkar en sammanhållningspolitik från 2028 och framåt som ger ännu bättre resultat.

Sammanfattningsvis är positionens budskap att ”Power regions” bidrar till Europas konkurrenskraft och alla ska vara en del av sammanhållningspolitiken.

North Sweden European Office (NSEO) bedömer inte att positionen Power Regions of Europe – For a modern Cohesion Policy 2028+ på något sätt går emot tidigare av Europaforum Norra Sverige (EFNS) antagna positioner. NSEO ser också möjligheter i att Power Regions kan vara en bra arena för framtida samverkan och påverkansarbete, där man kan lyfta norra Sverige styrkor.

För att stå bakom positionen krävs att Region Jämtland Härjedalen bidrar med att skicka in sin logga, och deadline för detta är den 16 oktober 2024. Att ställa sig bakom positionen är inte förenat med några kostnader. Däremot finns det möjlighet att delta på ett lanseringsevent – ”Summit” i Bryssel den 20 november 2024. Det är dock inget krav att delta på detta event för att kunna ställa sig bakom positionen.

Kultursamverkansmodellen styrs av förordningen (2010:2012)?om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Region Jämtland Härjedalens framställan om statligt stöd till förordningens sju områden för 2025 utgår från de nationella kulturpolitiska målen och ambitioner i den regionala kulturplanen (RS/555/2023). Regionens övergripande kulturuppdrag är att alla invånare ska ha tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet och erbjudas likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur samt ha möjlighet att påverka, delta och medverka i kulturlivet. Aktuella fokusområden i kulturplanen tar sin utgångspunkt i regionala utmaningar och möjligheter. De regionala kulturverksamheterna ska komplettera kommunernas kulturutbud och bidra till en hållbar kulturell infrastruktur i länet.

Inför 2025 avser regionen att fortsatt fokusera på barnkonventionens implementering i verksamheterna, ett fortsatt främjande av kulturella och kreativa branscher i bred samverkan inom regional utveckling och med näringslivsorganisationer, fortsatt samverkan med hälso- och sjukvården kring kultur och hälsa samt stärkt kunskap och främjande av nationella minoriteter och urfolket samernas språk och kultur. Samverkan inom Kultur i norr fortsätter och avses stärkas och utvecklas. Beredskapsfrågorna kommer dessutom att ges en mer tydlig plats den regionala kulturutvecklingen.

Utöver det avser regionen att göra vissa förstärkningar vilket är möjligt genom omprioriteringar inom områdets rambudget. Det innebär att Region Jämtland Härjedalen förstärker kultursamverkansmodellen med 1 150 000 kronor från 2025 vilket finansieras av de utvecklingsmedel området har till förfogande. Konskvensen av detta blir en försämrad flexibilitet i att möta eventuella medfinansieringsbehov eller särskilda utvecklingssatsningar. Regionen ser däremot att detta är en viktig prioritering för att kunna upprätthålla en viktig infrastruktur samt möta delar av det kulturplanen säger. Verksamheter som avses att förstärkas är en permanentning av Mötesplats för ung kultur inom Kulturutveckling, Föreningsarkivet i Jämtlands län samt Riksteatern Jämtland Härjedalen. De särskilda utmaningar som aviserats från Stiftelsen Jamtli men även från museisektorn nationellt kräver en särskild process och dessutom en ökad samverkan med staten för att möta.

Region Jämtland Härjedalens framställan till Kulturrådet för verksamhetsåret 2025 omfattar totalt 45 484 000 kronor varav en statlig uppräkning om 1,6% av 2024 års statsbidrag, en ökning motsvarande regional uppräkning om 1 431 000 kronor, en förstärkning av samverkansmodellen motsvarande regionens prioriteringar om 1 150 000 kronor, en förstärkning för satsningar inom ramen för Kultur i norr om 200 000 kronor samt ett äskande i likhet med tidigare år om 500 000 kronor för administration av modellen. Den regionala budgeten till kultur för 2025 (inklusive kommunala anslag inom samverkansmodellen) uppgår, under förutsättning av politiska beslut, till 90 876 000 kronor varav 68 330 000 kronor inom samverkansmodellen.

Folkbildning Mittnorrland är en förening som organiserar samtliga studieförbund (förutom RF-SISU) i Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Föreningen söker årligt anslag från Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland för folkbildningsverksamhet och fördelas sedan till studieförbundens regionala verksamhet enligt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021).
 

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2021, § 214, att teckna ett uppdragsavtal med Region Västernorrland och Folkbildning Mittnorrland om regional folkbildningsverksamhet för åren 2022–2023. Bakgrunden är att båda regioner har ett gemensamt ansvar för studieförbundens regionala verksamhet samt att studieförbundens organisationer är interregionala och därför bör ansvaret och anslaget regleras i ett gemensamt uppdragsavtal. Avtalet reglerar mål, syfte och uppföljning och har tagits fram i samråd mellan regionerna samt representanter från Folkbildning Mittnorrland.
 

I november 2023, §196, beslutade regionala utvecklingsnämnden att göra mindre revideringar av avtalet inför 2024 mot bakgrund av regeringens beslut om att tillsätta en utredning kring den statliga styrningen och uppföljningen av folkbildningen. Den 13 juni 2024 redovisades betänkandet ”Bildning, utbildning och delaktighet– folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) till regeringen. Betänkandet avses att remitteras och utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Samtidigt har Folkbildningsrådet, som är den organisation som fördelar statsbidraget till studieförbund, gjort en översyn av systemet för statsbidrag som började gälla den 1 januari 2024. Det nya systemet innebär att statsbidraget ska fördelas enligt ett bedömningssystem som är utformat för att främja kvalitet, minska volymjakt och öka profileringen av verksamheten. Folkbildningsrådet arbetar under 2024 vidare med att ta fram indikatorer, rutiner och instruktioner för hur det nya systemet ska fungera i praktiken. I det arbetet kommer även ett systemstöd för kommuner och regioner att tas fram och erbjudas. Statsbidrag ska fördelas enligt det nya systemet med start 1 januari 2025.
 

Då det fortfarande är för tidigt att säga något om de eventuella förändringar som rör statens stöd till studieförbunden och de konsekvenser det kan tänkas få för regionernas stöd till studieförbundens verksamhet föreslås att ett nytt likalydande avtal tecknas för 2025, och att ett nytt avtal, anpassat efter aktuella regelverk för kommande år, tas fram inför 2026. Dialog har förts med Region Västernorrland och Folkbildning Mittnorrland gällande det nya avtalet, som i praktiken innebär en förlängning av nuvarande avtal.

RF-SISU Jämtland-Härjedalen söker årligt verksamhetsbidragsbidrag från Region Jämtland Härjedalen. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2020, § 193, att teckna ett uppdragsavtal med RF-SISU om regional idrottsverksamhet för åren 2021–2023. Avtalet med RF-SISU Jämtland-Härjedalen reglerar uppdrag, mål, uppföljning samt ersättning. Anslaget söks årligen och fördelas i enlighet med vad som föreskrivs i Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021). Det regionala uppdraget för RF-SISU Jämtland-Härjedalen grundar sig på aktuella styrdokument som exempelvis den regionala utvecklingsstrategin och Folkhälsopolicy för Jämtlands län. Uppdraget är att stödja, leda och utveckla en inkluderande idrottsverksamhet i hela länet samt bilda och utbilda föreningar med folkbildningen som grund utifrån det nationella målet för folkbildningen.
 

I november 2023, §196, beslutade regionala utvecklingsnämnden att förlänga avtalet med ett år. Bakgrunden var regeringens beslut om att tillsätta en utredning kring styrning och uppföljning av folkbildningen. Den 13 juni 2024 redovisades betänkandet Bildning, utbildning och delaktighet– folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42) till regeringen. Betänkandet avses att remitteras och utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
 

Då det fortfarande är för tidigt att säga något om de eventuella förändringar som rör statens stöd till idrottsrörelsens folkbildningsverksamhet och de konsekvenser det kan tänkas få för regionernas stöd till idrottsrörelsen föreslås att ett nytt likalydande avtal tecknas för 2025 och 2026, och att ett nytt avtal, anpassat efter aktuella regelverk för kommande år, tas fram inför 2027. Dialog har förts med RF-SISU Jämtland-Härjedalen gällande det nya avtalet, som i praktiken innebär en förlängning av nuvarande avtal.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomfördes under 2023 och 2024. Utredningen fokuserade primärt på att tyda styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget. Dessutom synliggjorde utredningen stiftarnas ansvar kring uppdragsformuleringar samt hur resurstilldelning relaterar till ett förväntat resultat. För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebär att säga upp den långsiktiga överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli och tydliggöra de ettåriga överenskommelserna.
 

Bakgrunden till uppsägningen är utredningens tydliggörande av stiftelsens ändamål samt stiftarnas ansvar i relation till ändamålet. Stiftelsens ändamål är bland annat att förvalta stiftelsens samlingar, byggnader och markområden och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Utredningen menar dock att huvudfinansiärernas uppdrag till Stiftelsen Jamtli över tid har både förändrats och utökats och i vissa avseenden kanske även kommit bort ifrån själva basuppdraget, det vill säga ändamålet med stiftelsen. Det långsiktiga uppdragsavtalet, som 2022 ändrade namn till långsiktig överenskommelse, har varit ett försök att möta och beskriva huvudfinansiärernas intentioner över tid, den regionala utvecklingsstrategin, de kulturpolitiska målen, den regionala kulturplanen samt museilagen från 2017. Huvudskälet till att säga upp denna långsiktiga överenskommelse är att den i detta läge inte är relevant i arbetet med att renodla basuppdraget men även rensa i mängden styrande dokument och uppföljning gällande stiftelsen.
 

Ändamålsparagrafen från 1974 stipulerar stiftarnas ändamål med stiftelsen och därmed även det basuppdrag som stiftarna har gett. Det bör vara tillräckligt för att teckna ettåriga överenskommelser med anslagets storlek och uppräkning och som endast följer upp uppdraget utifrån ändamålsparagrafen, investeringar, underhåll, säkerhet och klimatanpassningar, samlingsförvaltningen samt ekonomi. Den ettåriga överenskommelsen tas fram i särskild ordning mellan huvudfinansiärerna och i samråd med stiftelsen och beslutas av regionala utvecklingsnämnden i december varje år.
 

Den långsiktiga överenskommelsen reglerar även de samråd med politisk- och tjänstemannarepresentation från stiftelsen, regionen och kommunen, även kallat Jamtlisamråd. Denna reglering bör kunna göras i särskild överenskommelse eller arbetsordning som lämpligen kan följa kulturplanens tidsperiod. I nuvarande beskrivning av samrådet finns inte övriga stiftare (Heimbygda och Jämtlands läns konstförening) med. I en förnyad reglering av samrådet behöver samtliga stiftare finnas representerade, och med andra representanter än som är valda till stiftelsens styrelse.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomförts under 2023 och 2024. Utredningen fokuserade primärt på att tyda styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget. Dessutom synliggjorde utredningen stiftarnas ansvar kring uppdragsformuleringar samt hur resurstilldelning relaterar till ett förväntat resultat.
 

För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebär att revidera gällande samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. För att tydliggöra roller och ansvar mellan stiftarna bör ett samarbetsavtal innefatta alla stiftare, det vill säga även Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har finansieringsansvaret för Stiftelsen Jamtli men övriga stiftare har en viktig del i övrigt ansvar för stiftelsen.
 

Gällande samarbetsavtal beslutades av regionfullmäktige den 28 november 2023, § 140, och reglerar bland annat ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Förslaget är att säga upp detta avtal från och med 1 januari 2026 och under 2025 ta fram ett nytt samarbetsavtal mellan samtliga stiftare som fortsatt behöver reglera ansvars- och kostnadsfördelning, beredningsordning och revision men där alla stiftare är samarbetsparter.
 

Gällande samarbetsavtal gäller fortsatt under 2025. Förslag på nytt samarbetsavtal föreslås presenteras för regionfullmäktige senast i november 2025.

Projektbidraget Kultur för hälsa initierades av presidierna för Kultur Z och Folkhälso Z. I Regionplan och budget 2021–2023 (regionfullmäktige 2020-10-20, § 104) avsattes 500 000 kronor under tre år (RS/316/2020) för interna projektmedel folkhälsa. Inför 2023 omdisponerades medlen från regiongemensamma kostnader till regionala utvecklingsnämnden och återfinns därefter inom verksamhetsområde Kultur och bildnings budgetram.
 

Regionala utvecklingsnämnden fastställde 2022-12-13, § 210, Regler och villkor för projektbidraget kultur för hälsa 2023. 2023-11-21, § 193, förlängde regionala utvecklingsnämnden regelverket att även omfatta 2024 och gav samtidigt regiondirektören i uppdrag att, inför 2025, se över och revidera Regler och villkor för projektbidraget Kultur för hälsa.
 

Översynen av regelverket för projektbidraget har genomförts i nära samarbete med Folkhälsoenheten, och har landat i förslaget att inkludera bidraget i det befintliga regelverket Region Jämtland Härjedalens regler och villkor för regionala kulturstöd (RUN/287/2022) som fastställdes av regionfullmäktige 2022-12-07, § 171. För att tydligt integrera projektbidraget i det regionala regelverket för kulturstöd föreslås ett namnbyte till Projektstöd inom kultur och hälsa. Detta bidrar även till att undvika begreppsförvirring inom området Kultur och hälsa.
 

Underlaget föreslår att slå samman Kulturstöd till föreningar och organisationer och Kulturstöd till professionella kulturskapare till ett stöd: Kulturstöd. Detta för att förenkla för de sökande och öka användarvänligheten.

Vidare föreslås att projektstödet ska syfta till att stimulera kulturprojekt som tillgängliggör kulturaktiviteter riktade till personer som har större risk för ohälsa samt synliggöra kulturens betydelse för att främja hälsa och välbefinnande. Målet är att

• bidra till förbättrad hälsa och välbefinnande hos deltagarna
• utveckla verksamhet som genom samverkan och samlärande visar på kulturens hälsofrämjande effekter.

Förslaget till reviderade regler för regionala kulturstöd har även beretts och samråtts med regionjurist.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 24 oktober 2023, § 171, att påbörja en översyn och revidering av reglerna för stipendier och pris inom kulturområdet. Förslag på reviderade regler ska presenteras senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober 2024. Bakgrunden till översynen ligger dels i namnet på kulturpriset och kulturstipendier, dels i hur stipendier utses. Ibland leder namnet på stipendierna och kulturpriset till missförståndet att det är Stiftelsen Peterson-Berger som delar ut dessa och inte Region Jämtland Härjedalen. Utifrån principen om armlängds avstånd finns dessutom skäl att se över hur stipendierna utses och beslutas.
 

Kulturstipendium och Kulturpris har delats ut sedan 1966 respektive 1990. De är viktiga incitament för att stötta och uppmärksamma personer som på olika sätt bidrar till kulturlivet i Jämtland Härjedalen samt uppmuntra konstnärlig och kulturell förkovran. Det samiska stipendiet inrättades 1999 efter förslag av Svenska Samernas Riksförbund med syfte att uppmärksamma någon som har medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. Arbetsstipendier inom scenkonst, litteratur och bild-och formkonst inrättades 2019 med syfte att stärka förutsättningarna för de professionella kulturskaparna att vara verksamma i regionen. Kulturstipendierna, det samiska stipendiet och kulturpriset har sedan 2010 delats ut under högtidliga former på Gaaltije i samarbete med Stiftelsen Gaaltije. Arbetsstipendierna har delats ut vid särskilda arrangemang som relaterar till stipendiernas verksamhetsområden.
 

Översynen har skett genom en nationell översyn kring hur andra regioner hanterar sina pris och stipendier, dialog med Stiftelsen Peterson-Berger och Stiftelsen Gaaltije samt dialog med interna verksamheter. Dialog har även skett med Regionala utvecklingsnämndens presidium som har utgjort styrgrupp. De huvudsakliga förändringar som föreslås i reglerna är, förutom de av rent redaktionell och förtydligande karaktär, att

• Peterson-Berger stryks ur namnet,
• kulturstipendier även kan ges till unga bosatta på annan ort på grund av studier,
• ett nytt arbetsstipendium inom slöjd och konsthantverk inrättas (finansierat inom verksamhetsområde Kultur och bildnings rambudget),
• det samiska stipendiet ska medverka till att bevara, föra vidare eller utveckla sydsamiskt språk och kultur,
• utdelning ska ske på fullmäktige förutom arbetsstipendierna, samt att
• extern jury föreslår stipendiater.

Norrlands nätverk för Musikteater & Dans (NMD) är ett kommunalförbund bildat 1997 av regionerna, tidigare landstingen, i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Ändamålet med kommunalförbundets verksamhet är

• att medverka till att musikteater/opera och dans blir tillgängligt för alla lokalt, regionalt, nationellt och internationellt,
• att administrera till NMD beviljade gemensamma bidrag för turnéverksamhet och ökad publik tillgänglighet,
• att ansvara för övergripande koordinering av turnéverksamhet för de i nätverket ingående konstnärliga enheterna samt
• att tillföra övergripande perspektiv avseende geografisk spridning av föreställningar och därmed utgöra del av vardera medlemsregions kulturpolitiska målsättningar.

Turnénätverket inkluderar ensembler inom Estrad Norr, Norrdans, Norrlandsoperan och Piteå Kammaropera. Verksamheten finansieras av regionala bidrag samt statliga medel genom kultursamverkansmodellen. NMD fördelar årligen turnébidrag till de i nätverket ingående ensemblerna utifrån inskickade ansökningar där produktionskostnad och antal turnéorter är avgörande faktorer. NMD har en deltidsanställd koordinator.
 

Under 2024 har NMD processat en revidering av kommunalförbundets förbundsförordning. Exempelvis ger nu gällande förbundsförordning otillräcklig vägledning om hur och var val av ledamöter till förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige ska ske. Syftet är att framtidssäkra verksamheten via relevanta och klargörande styrdokument. Förbundets förtroendevalda har i processen framfört att förbundsförordningen ska klargöra varje nivås åtagande visavi förbundet. Delar av formuleringarna bryts därför ut och återfinns i stället i en kommande arbetsordning.
 

NMD:s förbundsfullmäktige har den 26 september 2024 godkänt förslag till reviderad förbundsförordning. Därefter ska varje medlemsregions fullmäktige fastställa dokumentet.

Kulturpolitisk samverkansgrupp (Kultur Z): Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Catarina Espmark (M) som avsagt sig uppdraget.