Möte 2022-12-13

Tid för justering: onsdag 14 december (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Särskild kollektivtrafik, färdtjänst

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Lägesrapport: Mittkapital

• Lägesrapport: Överenskommelsen med länets kommuner

• Lägesrapport: 1:1-anslaget

• Lägesrapport: Inför ny projektperiod med North Sweden European Office

• Tillgängliga möteshandlingar

• En attraktiv region (RUN/99/2029)

Se även upprättad slutrapport för förstudien GREEN (Grön energiomställning och energieffektivisering i små och medelstora företag i Jämtlands län) (RUN/481/2021).

Regionala utvecklingsnämnden har sedan 1 juli 2020 ett utskott; utskottet för kollektivtrafikfrågor. Utskottet har bland annat i uppgift att arbeta med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden inom kollektivtrafikområdet. I december 2021, § 206, fastställde nämnden utskottets uppdrag för 2022. Uppdraget bygger på tre delar:
 - Utskottets uppgifter enligt nämndens reglemente
 - Mål i nämndens verksamhetsplan för 2022 som härrör till utskottets ansvarsområden
 - Specifika uppdrag till utskottet kommande år utöver vad som definieras enligt punkt 1 och 2

Utifrån nämndens uppdrag formade utskottet en preliminär planering för årets sammanträden utifrån kända ärenden och prioriterade fokusområden.

Utskottet har löpande återrapporterat sitt arbete till nämnden, dels genom att delge nämnden sina protokoll, dels genom att utskottets ordförande lämnat en muntlig rapport vid varje nämndssammanträde. Utskottet ska även i slutet av året utvärdera sitt arbete och avge en samlad rapport till nämnden. Syftet med rapporten är att samlat beskriva hur utskottet har arbetat utifrån de uppdrag som utskottet fått samt hur utskottet i övrigt har fullgjort sitt uppdrag. Rapporten behandlades av utskottet vid utskottets sammanträde den 1 december 2022, § 30. Sammantaget visar uppföljningen att utskottet övergripande har följt sin årsplanering och att arbetet utgått från de uppdrag som erhållits i från nämnden.

Med anledning av att utskottet upphör vid årsskiftet och att de frågor som utskottet arbetet med kommer att flyttas över till en ny nämnd, kollektivtrafiknämnden, från 1 januari 2023 innehåller rapporten även ett antal medskick till den nya nämnden.

Regionfullmäktige fastställde i oktober 2019, § 113, energi- och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019). Strategin är gemensam med Länsstyrelsen Jämtlands län.

Enligt regionala utvecklingsnämndens uppföljningsplan för 2022 ska Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län – Energi- och klimatstrategi 2020–2030, följas upp vid nämndens sammanträde i december. Uppföljningen utgår från nämndens förvaltningsområdes arbete med länets Energi- och klimatstrategi. I Uppföljningsrapport 2022: Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län, daterad 2022-11-21, redogörs kort om arbetet för framtagandet och beslutandet av strategin, samt därefter hur arbetet utifrån strategin har skett under året inom verksamheterna för de tre områdena Hållbar tillväxt, Kollektivtrafik samt Kultur och bildning, både ur ett internt och ett externt perspektiv.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan för 2022 den 14 december 2021, § 207. Denna plan, i 16 punkter, ska enligt Region Jämtland Härjedalens Riktlinje för intern styrning och kontroll (RS/598/2018) följas upp två gånger per år.

Arbete pågår och preventiva rutiner finns i flera fall beslutade, strukturerad uppföljning av rutinefterlevnad är dock ett arbete som kan förbättras. Under 2021 och 2022 har flera verksamheter haft tillförordnade chefer som utöver sin tillförordnade roll även haft kvar tidigare arbetsuppgifter vilket medför en hög arbetsbelastning som även påverkar utrymmet att aktivt arbeta med uppföljningar. Implementering av verktyget Stratsys för uppföljning av internkontroll är påbörjad men arbete kvarstår för att få en god funktionalitet i denna process såväl som i rapporteringsformat.

Inga noterade väsentliga avvikelser/konsekvenser kopplat till de i internkontrollplanen identifierade riskerna har framkommit under perioden.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionala utvecklingsnämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionala utvecklingsnämnden antar inför varje nytt verksamhetsår en plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Intern kontroll och styrning och implementering pågår.

Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med fastställda strategier för länets utveckling, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet. Risker som följt av pandemi samt risker som följs via rutiner inom stab eller har bedömts som hanterade har för året 2023 sorterats bort.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets nionde rapport.

Verksamheten inom nämndens områden har under inledningen av 2022 haft en god utveckling och pandemins tillbakagång medför mindre belastning för verksamheterna. Kulturen öppnar upp igen och folkhögskolorna har högt deltagande. Inom kollektivtrafiken märks en återgång inom resandet men även påverkan av en kostnadsdrivande samhällsutveckling. Hos verksamhetsområde Hållbar tillväxt fortskrider arbeten med handlingsplaner och projektverksamhet, att informera kring tillgängliga stödmöjligheter samt de arbeten som faller inom ramen för den kommunala överenskommelsen.

Nämndens nettokostnad för perioden januari-november uppgår till -353,3 mkr vilket är +4,9 mkr jämfört med budget och -40,3 mkr jämfört med föregående år. Verksamhetsområde Kollektivtrafik har en nettokostnad på -14,6 mkr mot budgeterat. Kollektivtrafiken har även under 2022 lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster, men når nu så gott som budgeterade omfattningen om 80% av ett normalår (2019). Samtidigt har kostnadsmassan stegrats snabbt utifrån omvärldsfaktorer. Kollektivtrafikens prognos för helårsutfall på -22,6 mkr speglar denna utveckling. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är/varit vakanta, dels en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året. Övriga verksamheter beräknar att årets nettokostnad kommer understiga budgeterad ram vilket medför att prognosticerat underskott för nämnden totalt beräknas till -10,1 mkr. Det kvarstår även osäkerhet kring utveckling av vissa pågående juridiska processer, vilka inte är beaktade i prognosen.

Nämndens förvaltningsområde når inte målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar under perioden januari-november. Det gäller både män och kvinnor och innebär 0,8 procentenhets ökning jämfört med motsvarande period 2021. Den största ökningen är korttidssjukfrånvaron dag 1-14 vilket förmodas vara en effekt av Coronapandemins utbredning januari-februari, samt även enstaka längre sjukskrivningar där handlingsplaner finns och följs för att komma tillbaka i arbete.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 november 2022, § §44, fastställdes Regionplan och budget 2023-2025 (RS/513/2022). Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens årliga planerings- och budgetarbete. Den visar den övergripande politiska viljeinriktningen för de kommande tre åren genom prioriterade mål och ekonomiska ramar. I budget anvisar regionfullmäktige resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar. De prioriterade målen tar sin utgångspunkt i Region Jämtland Härjedalens fyra strategier; Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för en god ekonomi. För att tydliggöra regionstyrelsens och nämndernas ansvar finns under varje prioriterat mål ett antal uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna. Genom den årliga verksamhetsplaner ska den regionala utvecklingsnämnden säkerställa att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten för att verkställa fullmäktiges prioriteringar, att givna ekonomiska ramar hålls och att verksamhetens resultat följs upp.

Ett förslag till verksamhetsplan och budget för regionala utvecklingsnämnden 2023 har upprättats. Denna verksamhetsplan utgör sedan utgångspunkt för aktiviteter i verksamheten. I förslaget till regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2023 finns totalt 27 mål, en budgetram för förtroendevalda och verksamhetsområden inom förvaltningsområde regional utveckling utifrån förutsättningarna i Regionplan och budget 2023-2025. Verksamhetsplanen innehåller även beslutade investeringar samt en uppföljningsplan med de områden som regionala utvecklingsnämnden särskilt ska följa upp under året.

Regionala utvecklingsnämndens uppföljning sker genom månadsrapporter, tertialrapport per april, delårsrapport per augusti och årsbokslut. Regionala utvecklingsnämnden genomför också särskild uppföljning av sin verksamhet genom redovisningar och fördjupningar av bland annat strategier och planer som ryms inom nämndens ansvarsområde. Uppföljningarna ligger till grund för den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för fullmäktiges strategier.

Regler och villkor för verksamhetsbidrag beslutades av regionfullmäktige i juni 2021, § 74 (RS/413/2021). Enligt dessa ska Region Jämtland Härjedalen fördela verksamhetsbidrag till det civila samhället där regionala utvecklingsnämnden årligen beslutar vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storleken på bidragen.

De sökande organisationerna har prövats utifrån ovannämnda regelverk för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslagen fördelas till Ungdomsorganisationer, Politiska ungdomsorganisationer, Funktionsrättsorganisationer, Pensionärsorganisationer, Nykterhetsorganisationer samt Övriga främjande- och intresseorganisationer utifrån den bidragskonstruktion och de fördelningsnycklar som gäller för respektive organisationsgrupp.

Totalt har 42 ansökningar inkommit om verksamhetsbidrag för 2023. De ansökningar som får avslag motiveras av att de antingen ej uppfyller villkoren eller att de bedöms kunna söka kulturbidrag för den verksamhet som anges.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationerna försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Förslag till fördelning presenteras i PM Verksamhetsbidrag till organisationer 2023, daterad 2022-11-18.

Regionala utvecklingsnämnden beslutar årligen om fördelning av verksamhetsbidrag till studieförbund. Beslutet omfattar vilka organisationer som ska erhålla bidrag samt storlek på bidragen. De sökande organisationerna har prövats utifrån de Regler och villkor för verksamhetsbidrag som beslutats av regionfullmäktige i juni 2021, § 74 (RS/413/2021), för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslagen till studieförbunden för regional folkbildningsverksamhet fördelas genom bidrag till Folkbildning Mittnorrland enligt avtal (RUN/531/2021) samt till RF-SISU Jämtland-Härjedalen enligt avtal (RUN/487/2020). Fördelningen för 2023 års verksamhetsbidrag grundas på 2021 års verksamhet.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationerna försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Regionala utvecklingsnämnden ska årligen fatta beslut om regionalt verksamhetsstöd till idrottsförbund. Den sökande organisationen, RF-SISU Jämtland Härjedalen, har prövats utifrån de Regler och villkor för verksamhetsbidrag som beslutats av regionfullmäktige i juni 2021, § 74 (RS/413/2021), för att godkännas som bidragsberättigade organisation. Anslaget till Idrottsförbund fördelas genom bidrag till RF-SISU Jämtland-Härjedalen enligt Regionalt uppdragsavtal med RF-SISU Jämtland-Härjedalen 2021–2023 (RUN/487/2020). Anslaget inkluderar stöd till parasporten. RF-SISU Jämtland-Härjedalen har 388 lokalföreningar i länet med totalt 108 346 medlemmar.

Ärendet har beretts utifrån perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barns rätt, regional utveckling, ekonomi och miljö. Anslagsfördelningen bedöms medföra positiva effekter på flera av regionens prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där människor kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationen svarar dessutom mot bidragsreglernas prioriterade målområden; Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling och Det livslånga lärandet. Organisationen försäkrar att verka för god tillgänglighet i de lokaler som nyttjas för verksamheten.

Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för fördelningen av regionalt verksamhetsbidrag samt vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt Kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012) samt enligt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021). Fördelningen av verksamhetsbidrag regleras genom avtal med externa verksamheter samt interna uppdrag som behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning. De nationella kulturpolitiska målen och aktuell Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen (RS/1651/2018) är styrande för verksamhetsbidraget. Förslaget har föregåtts av verksamheternas ansökningar samt dialog med enhetschefer. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet samt museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet samt läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Den interna kulturverksamheten utförs av enheterna Estrad Norr för producerande och förmedlande av professionell scenkonst samt Kulturutveckling för främjande verksamhet inom bildkonst, film, slöjd, litteratur, design och biblioteksutveckling. Uppdrag till interna verksamheter reglerar uppdrag, uppföljning av mål och förväntat resultat samt årlig ersättning. 2022 fick Estrad Norr en särskild förstärkning av verksamhetsbidraget med 497 000 kronor avseende scenkonst för barn och unga. För verksamhetsåret 2023 erhåller Estrad Norr ett bidrag om totalt 34 940 478 kronor och Kulturutveckling ett bidrag om totalt 15 632 246 kronor. Ersättningen innefattar en uppräkning av det regionala verksamhetsbidraget med 2,25 % från 2022. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag i januari 2023. Den slutliga nivån på ersättningen meddelas under mars 2023. Återrapportering sker genom verksamhetsberättelse samt av kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Det statliga bidraget till kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) för turnésamverkan i norr söks i lika stora delar av respektive region inom NMD. Dessa statliga medel ska särskilt avsättas till NMD enligt kommunalförbundets förbundsordning.

Härke konstnärsstipendium till yrkesverksamma konstnärer utanför Jämtlands län har delats ut sedan 1996. Östersunds kommun och dåvarande Jämtlands läns landsting delade på stipendiesumman medan Härke bidrog med konstnärsbostad. Antalet ansökningar har ökat genom åren och ligger nu på cirka hundra stycken årligen.

Samarbetet mellan Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och Härke Konstcentrum kring Härke konstnärsstipendium formaliserades 2017. Nuvarande avtal för stipendiet har gällt för perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022. Tjänstepersoner från Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde Kultur och bildning och Kultur- och fritidsförvaltningen i Östersunds kommun samt representanter för föreningen Härke konstcentrum har kommit överens om ett förslag till ny överenskommelse, för perioden 1 januari 2023 – 31 december 2023. Nya förändringar när det gäller de ekonomiska förehavandena har diskuterats på grund av ökade omkostnader och en höjning sker för perioden med 5000 kronor vardera från region och kommun. Överenskommelsen innebär att regionen och kommunen vardera bidrar med 30 000 kronor till stipendiet. Stipendiet delas ut av Föreningen Härke Konstcentrum.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 20 oktober 2020 fastställdes Regionplan och budget 2021–2023 (RS/372/2020). Under Budgetramar för regionstyrelse och nämnder; Förändring Budgetramar; Regionstyrelsen; Regiondirektör återfinns följande:
”En kostnadsbudget på 0,5 mkr för interna projektmedel folkhälsa reserveras på område regiongemensamma kostnader för planperioden.”

I regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplaner återfinns följande mål, beskrivning och målvärde under rubriken Ett friskare liv:
Mål: Det strategiska arbetet i länet gällande samverkan mellan kultur och folkhälsa ska utvecklas
Beskrivning: Regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden ska inom ramen för Kultur Z och Folkhälso Z mobilisera och utveckla samverkan tillsammans med kommuner och andra aktörer. Målet innebär att kulturens hälsofrämjande aspekter ska synliggöras och tillvaratas för att därigenom bidra till ett friskare län.
Målvärde: Minst 3 st aktiviteter ska genomföras inom ramen för det strategiska arbetet.

En av de tre aktiviteter som beskrivs under målvärde är utlysning av projektbidraget Kultur för hälsa. Sammanlagt har 12 projekt beviljats medel under 2021 och 2022, sex per år. Under åren 2021 respektive 2022 utlystes projektbidraget under sen vår vilket ledde till att beviljade projekt/aktiviteter kom i gång sent och behövde förlängas över årsskiftet. För 2023 har medlen omdisponerats från regionstyrelsen till regionala utvecklingsnämnden, och återfinns inom verksamhetsområde Kultur och bildnings budgetram.

Samverkansorganen Folkhälso Z och Kultur Z föreslår att även för 2023 utlysa projektbidraget Kultur för hälsa, men nu med ansökningsperiod 15 januari-15 mars 2023 och i enlighet med de regler och villkor som föreslås. Genom att tidigarelägga och förlänga utlysningstiden förväntas fler kvalificerade ansökningar inkomma, projekten kan startas upp och genomföras tidigare vilket i sin tur möjliggör utvärdering av hela satsningen under hösten 2023.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över regeringens betänkande Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU2022:44). Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Betänkandet innehåller ett förslag till en nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher.

Eventuella synpunkter ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast den 16 december 2022.

Region Jämtland Härjedalen delar i stort utredningens förslag till nationell strategi men vill lämna särskilda synpunkter som vi ser kan behöva förtydligas i det fortsatta arbetet. Regionens synpunkter fokuseras kring Förtydligande av tvärpolitisk- och flerpartsamverkan, Kulturskaparna som den värdeskapande kärnan, Utveckling av befintliga stödstrukturer samt Platsens betydelse. Sammanfattningsvis menar Regionen, i likhet med förslaget, att det krävs ett tydligt nationellt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan och att det är en grundförutsättning för att kunna nå strategins målsättningar. Kulturskaparna och kulturskapandet är kärnan i de kulturella och kreativa branscherna och där saknar regionen skarpare formuleringar och perspektiv för att belysa detta faktum. Att identifiera hinder för vissa företag att ta del av befintliga stödsystem är centralt och regionen vill understryka att vissa kulturella och kreativa företag verkar utifrån andra logiker än traditionella tillväxtföretag men att alla ska ha samma möjlighet till stöd- och främjande insatser.

I regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 (RUN/34/2020), fanns målet att skapa ökade förutsättningar för att vara verksam inom kulturella kreativa näringar i Jämtland Härjedalen. Inom ramen för målet uppdrogs åt områdena Kultur och bildning respektive Hållbar tillväxt, att tillsammans ta fram en handlingsplan för att underlätta för företagare inom kulturella och kreativa branscher att vara verksamma i länet. Arbetet påbörjades 2021 där processen även utgjorde en pilotstudie för effektivt teamarbete inom förvaltningsområdet. Syftet var att hitta en riktlinje eller rutin för kommande processarbeten inom regional utveckling. Arbetet med planen pågick även under 2022 där vissa samarbeten mellan Hållbar tillväxt och Kultur och bildning genomfördes, exempelvis vad gäller bidragsinformation och projektskrivarverkstad för kulturella företag och branscher.

Processen resulterade i en Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023-202 där begreppet ”kulturella och kreativa näringar” har ersatts med ”kulturella och kreativa branscher”. Planen är ett komplement till den regionala kulturplanen och följer dess periodisering. Planen stakar ut riktningen för ett arbete som bör ske i samverkan med alla delar av regionala utvecklingsnämndens verksamheter, länets kommuner och andra främjande aktörer för att på bästa sätt stödja kulturella och kreativa företag. Till planen kopplas årliga aktivitetsplaner.

Planen identifierar fem fokusområden där insatser behöver ske för att främjaföretag inom kulturella och kreativa branscher och branscherna som helhet. Dessa är
 - Kartläggning och kunskapbyggande
 - Tvärpolitisk- och flerpartssamarbete
 - Kulturskaparna som den värdeskapande kärnan
 - Utveckling av befintliga stödstrukturer
 - Platsens betydelse

Uppföljning av planen med aktiviteter och indikatorer sker årligen av regionala utvecklingsnämnden och kommuniceras i berörda samverkansorgan med kommunerna.

Enligt kultursamverkansmodellen, förordningen (2010:2012) för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje region utarbeta en flerårig regional kulturplan.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, §37, att ge regiondirektören i uppdrag att inleda en process för framtagande av en regional kulturplan för kommande fyraårsperiod 2023-2026. Med anledning av att arbetet med den nya kulturplanen inte kunde bedrivas i den takt och omfattning som planerats, beslutade regionfullmäktige i juni 2022, § 71, att förlänga Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/1651/2018) att gälla ytterligare ett år, 2023.

Region Jämtland Härjedalen har nu tagit fram en remissversion för en kulturplan för perioden 2024 – 2027. Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin och Program för smart specialisering samt har utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, Kulturrådets prioriteringsgrunder, Agenda 2030, lagar och förordningar.

Kulturplanen har beretts i samarbete med Kultur Z, länets kulturpolitiska samrådsorgan bestående av politiker och tjänstepersoner från Region Jämtland Härjedalen och de åtta kommunerna. Regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp.

Utöver samråd med ovannämnda har dialogmöten och samråd med de olika konstarternas branschspecifika nätverk, samtliga kommuner, verksamheter inom verksamhetsområde Kultur och bildning Region Jämtland Härjedalen, Kultursamverkansmodellens aktörer, Kulturorganisationer, Fria aktörer, samiska organisationer samt flertalet Forum för barn och unga varit centrala i processen. Utifrån dessa har följande tre fokusområden utkristalliserats:

 - Tillgänglighet och delaktighet i hela länet
    Barns och ungas rätt till kultur
    Breddat deltagande och skapande
    Digital kulturutveckling
    Kulturens rum och platser – Gestaltad livsmiljö
 - Nationella minoriteters och urfolket samernas kultur och språk
 - De professionella kulturskaparnas villkor och kulturella och kreativa branscher

Utöver de ovan nämnda prioriterade områdena ges kommunerna och civilsamhällets aktörer samt verksamheter inom kultursamverkansmodellen betydande utrymme i kulturplanen.

Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027 föreslås skickas ut på remiss under första kvartalet 2023, för att omarbetas under sommaren. Planen kommer sedan att fastställas av regionfullmäktige under hösten 2023.

I oktober 2021 fick Region Jämtland Härjedalen och övriga regioner erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala serviceprogram för åren 2022–2030 (RUN/529/2021).

Det regionala serviceprogrammet syftar till god tillgång till kommersiell service i olika typer av landsbygd. Programmet bidrar till att stärka samordningen av de olika ekonomiska stöd och insatser som regionerna, länsstyrelsen och Tillväxtverket beslutar om.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 22 februari 2022, § 16, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till Regionalt serviceprogram samt utsåg regionala utvecklingsnämndens presidium till styrgrupp för processen.

Det regionala serviceprogrammet tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin och program för smart specialisering samt nationella förordningar för kommersiell service. En remissversion av det regionala serviceprogrammet har nu utarbetats i bred samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen Jämtlands län.

Regionalt serviceprogram 2023-2030 föreslås skickas ut på remiss under första kvartalet 2023. Programmet kommer sedan att fastställas av regionala utvecklingsnämnden under våren 2023.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd (RUN/493/2019, fastställda av regionala utvecklingsnämnden den 31 mars 2020, § 41) ska nämnden senast i december månad beslutar om kommande verksamhetsårs erbjudanden om företagsstöd. Vid behov kan beslut om förändringar i erbjudanden eller tillägg av nya erbjudanden fattas av nämnden under verksamhetsåret. Riktlinjerna kommer att revideras i samklang med det utvecklingsarbete som sker inom ramen för projektet Vägar till hållbar utveckling (RUN/174/2020).

Inom utgiftsområde 19 Regional utveckling i statsbudgeten finns anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder som ska finansiera insatser på regional nivå. Anslaget finansierar utöver företagsstöd också projekt för regional utveckling och stöd till kommersiell service.

De ekonomiska ramarna för medlen ges genom regleringsbrev. Regionerna ansvarar för att besluta om fördelningen av de tilldelade resurserna. Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 med dess strategiska områden och prioriteringar är vägledande för inriktningen av de regionala utvecklingsstrategierna och styrande för vad de statliga medlen för regionalt utvecklingsarbete på anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 får användas till. Det övergripande syftet med företagsstöden är att främja en hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften i företag och därmed främja en hållbar regional utveckling. Region Jämtland Härjedalen ska prioritera mellan inkomna ansökningar som uppfyller förutsättningarna för stöd och ge företräde till de ansökningar som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla detta syfte.

Det utbud av erbjudanden om företagsstöd som föreslås gälla under 2023 presenteras i beslutsunderlaget Erbjudanden om företagsstöd verksamhetsåret 2023. Arbetsgrupper med strateger och handläggare i samarbete mellan enheterna Finansiering och stöd och Näringsliv och samhällsbyggnad har haft i uppdrag att ta fram förslag på hur erbjudandena ska utformas. Arbetet tog sin utgångspunkt i 2022 års erbjudanden och skulle ta hänsyn till prioriteringar i regional utvecklingsstrategi, rådande omvärldsläge och erfarenheter av tidigare stödgivning. Näringslivsaktörer i länet har i vissa fall konsulterats. Kommunerna hade i särskild ordning möjlighet att bidra med synpunkter inom ramen för samverkansforumet Näringslivsverkstad som sammankallas av Region Jämtland Härjedalen.

Regionernas stödmöjligheter kommer till viss del att förändras 1 januari 2023 då förordningarna Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar samt Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag upphävs. Dessa förordningar ersätts med Förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar samt Förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag. De förändringar som träder i kraft har beaktats.

Krokom Dvärsätt IF har den 17 augusti 2022 inkommit med en ansökan om företagsstöd inom ramen för erbjudandet ”Stöd till idrotts- och rekreationsinfrastruktur”.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och med hänsyn taget till företagets övriga finansieringsmöjligheter. Det handlar om att skapa möjligheter att arbeta med de regionala och inomregionala skillnaderna i syfte att utveckla näringslivet. De regionala företagsstöden ska även utvecklas för att tydligare bidra till en hållbar utveckling med fokus på jämställdhet, integration och miljö. För att möta klimat-, miljö-och energiutmaningarna kan de regionala företagsstöden användas för att bidra till en miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher. En jämställd fördelning av företagsstöden mellan kvinnor och män ska eftersträvas.

Investeringen avser byggnadsinvesteringar för inomhushall för idrottsverksamhet. Krokom Dvärsätt IF kommer tillsammans med fem andra föreningar i Krokoms kommun bygga en allaktivitetshall i form av ”airdome”. Ett driftsbolag kommer bildas och hallen kommer att drivas företagsmässigt. Total kostnad för investeringen beräknas uppgå till 27 300 000 kronor. Mer information om investeringen finns i PM Företagsstöd Krokom Dvärsätt IF, daterat 2022-11-21.

Region Jämtland Härjedalen har inkommit med en ansökan om 2 753 784 kr i medfinansiering till projektet ”SAMSPILL – möt kulturen som näring med gränsöverskridande mötesplatser för samskapande aktörer. Projektet söker även medfinansiering från Interreg Sverige-Norgeprogrammet. Formell norsk part i projektet är Stiftinga Hilmar Alexandersen. Projektet sträcker sig från 1 april 2023 till 26 mars 2026, och har en total budgetomslutning på 7 867 956 kronor.

Kulturbranschen är en del av näringslivet som är eftersatt och dåligt stöttat jämfört med andra branscher. Branschen har en svag och sårbar ställning i Jämtlands län/Tröndelags fylke, jämfört med större regioner där det finns kulturinstitutioner och en mångfald av större uppdragsgivare, verksamhetssammanhang och arbets-givare. Syftet med SAMSPILL är att skapa en ny berättelse om kulturella och kreativa branscher som en självklar och jämbördig del av det långsiktigt hållbara näringslivet i Jämtlands län/Tröndelags fylke.

Projektets målgrupp, små och medelstora företag i Jämtland Härjedalen får genom projektet möjlighet att jobba med affärs- och produktutveckling där coacher och externa förläsare genomför lärpass och stöttar företagen. Aktörerna får också till sig kunskap om varandras villkor och förutsättningar, skapar de strukturer som saknas, utvecklar och paketerar de produkter och tjänster som efterfrågas, bygger affärsrelationer som krävs för långsiktigt hållbara affärsmodeller. SAMSPILL är också ett sätt att stärka och synliggöra en bransch som vilar på gemensamt kulturarv i vår gemensamma geografi. Med SAMSPILL stärker, synliggör och utvecklas kulturbranschen som näring och hela det ekosystem branschen verkar i, bland annat som en avgörande del i andra branschers affärsverksamheter och i länets långsiktigt hållbara utveckling.

Projektets mål är att synliggöra, förbättra och stärka kulturella och kreativa branschernas villkor, roller, värden och kompetenser för hållbar ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Jämtlands län/Tröndelags fylke.

Projektet knyter tydligt an till programmet för smart specialisering i styrkeområdet upplevelser, som skriver att strategiska satsningar på året-runt-turism och KKN stärker basen för upplevelser i Jämtland Härjedalen. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) nämns det att konst och kultur idag är en självklar del av den regionala utvecklingen därför att jämtländska kulturarvet och kultur-miljöerna är en motor för samhällsutveckling och skapar identitet och samhörighet som detta projekt också vill uppnå. Projektet relaterar även till den nationella strategin för hållbar regional utveckling där det påtalas att kultur har betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Ett rikt kulturliv och tillgängligt utbud av fritidsaktiviteter är viktiga för välfärden och demokratin. Dessutom bidrar kultur också till utvecklingen av näringslivet.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag, 50 företag

Projektet ska slutrapportera senast tre månader efter projektavslut.

Handelskammaren Mittsveriges Service AB har inkommit med en ansökan om 3 403 513 kronor i medfinansiering till projektet ”Kompetenskompassen”. Övrig medfinansiering kommer från samtliga kommuner i Jämtland/Härjedalen och Västernorrland samt från Örnsköldsviks industrigrupp. Projektet söker även medfinansiering från Region Västernorrland samt från Europeiska socialfonden (ESF+). Projektet sträcker sig från 1 februari 2023 till 31 december 2025, och har en totalt budgetomslutning på 28 572 224 konor.

Ett av tillväxthindren för företag är tillgången till rätt arbetskraft. Att enskilda företags tillväxt hindras kan påverka attraktionen för nyetableringar och investeringar samt att arbetsmarknaden kan bli ensidig. Projektet syftar till att skapa en systematisk och strukturell samverkan mellan skola och arbetsliv, vilket bedöms stärka matchningen mellan utflödet av kompetens från skolsystemet och arbetsmarknadens behov.

På kort sikt är målsättningen att projektet bidragit till företagens förmåga att attrahera ung arbetskraft. Vidare att höja kunskapen kring utbildnings- och yrkesval hos individer som bättre överensstämmer med företag och organisationers behov.

Målsättningen på längre sikt är att bilda långsiktiga strukturer för samverkan mellan skola och arbetsliv för att möta företagens och organisationers föränderliga kompetensbehov. Utflödet av kompetens från utbildningssystemet matchar i högre grad än idag företag och organisationers kompetensbehov och de får lättare att rekrytera kompetens efter behov.

Projektet överensstämmer med den nationella strategin för regional tillväxt. Det bedöms viktigt att det finnas en samverkan mellan aktörer med formellt ansvar inom kompetensförsörjningsområdet som statliga myndigheter och kommuner samt vidare med regioner, arbetsliv och andra berörda aktörer är. Regional samverkan inom området kan bidra till ett varierat och flexibelt utbud av utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå som tillgodoser efterfrågan på arbetsmarknaden.

I länets program för smart specialisering framgår att kompetensförsörjning är centralt för arbetet framåt. Länets åldrande befolkning och för flera kommuner minskande befolkning innebär utmaningar för återväxten på arbetsmarknaden. Kompetensglappet mellan tillgängliga kvalifikationer och det som arbetsgivare söker är centralt för den smarta specialiseringen.

Projektet bidrar till visionen i den regionala utvecklingsstrategin, att utbildningssystemet är flexibelt och tillgängligt är en möjliggörare för företagens utveckling i hela länet och deras försörjning av kompetens.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande organisationer, mål: 20 st.

Regionalt kommer även antal deltagande företag rapporteras, mål: 150 st.

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 20 september 2022, § 144, om medfinansiering till Leader Mittland Plus, Leader 3sam samt Leader Grogrund för programperioden 2023-2027 (RUN/392/2021). Vid medfinansiering till Leader blir Region Jämtland Härjedalen automatiskt medlem om inte medlemskap frånsägs.

Leader är en EU-initierad utvecklingsmetod som bygger på att privat, ideell och offentlig sektor i ett område utifrån en gemensamt framtagen strategi bidrar till utveckling i landsbygder. Leaderområdena godkänns av Jordbruksverket och organiseras i ideella föreningar som med anställd personal driver Leaderkontor. Leaders strategi genomförs genom att insatser finansieras i projektform. Leaderprojekt prioriteras av LAG (Local Action Group). LAG är sammansatt av personer med lokal förankring och kunskap som verkar i det berörda området.

Med ett medlemskap följer möjligheten till delaktighet i föreningarna. Sett till andra åtaganden bedöms Region Jämtland Härjedalen engagemang i de tre leaderföreningarna bestå av närvaro vid föreningarnas årsmöten. Ombud/representant till dessa möten kommer att utses vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i januari. Tjänsteperson från förvaltningen deltar i uppföljningsmöten samt andra dialoger med föreningarna.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2020, § 141, att ingå i ett nytt partnerskap, Mittstråket, under perioden 2021 - 2027 tillsammans med kommuner längs stråket och Region Västernorrland. Samarbetet handlar om att åstadkomma samhandling kring transportinfrastrukturfrågor i stråket. Partnerskapet har en kanslifunktion som finansieras av en medlemsavgift från respektive organisation. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsnyckel. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen under 2022 är 172 380 kronor. Beslut om finansiering tas årligen inför kommande verksamhetsår.

Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen för 2023 är 177 724 kronor. Vid Partnerskapet Mittstråkets styrgruppsmöte den 2 december 2022 beslutades att räkna upp medlemsavgifterna med 3,1 % enligt Landstingsprisindex (LPIK) till 2023 för att täcka lönekostnadsuppräkningar för kanslifunktionen. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta en höjning med 5 344 kronor för 2023 jämfört med föregående år.

Botniska korridoren är ett samarbete inom transportinfrastruktur med sju medverkande regioner i mellersta och norra Sverige: Örebro, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten. Fokus ligger på påverkan på EU och nationell nivå för åtgärder i transportinfrastrukturen, med tyngdpunkt på järnväg. Samarbetet, som bedrivs i projektform, har pågått sedan 2011.

Samarbetet finansieras av projektmedel från de medverkande regionerna och arbetar därför utifrån en projektmetodik med avgränsade tidsspann. Under perioden 2019–2022 har Norrtåg AB varit projektägare för Botniska korridoren. Diskussioner inför en ny projektperiod initierades i början av 2022, och regionala utvecklingsnämnden fattade ett inriktningsbeslut i ärendet den 22 februari, § 13. Beslutet formulerades att Region Jämtland Härjedalen överväger att delta i projektet Botniska korridoren 2023 – 2026 under förutsättning att större möjlighet till genomslag ges till Jämtland Härjedalens prioriteringar, samt att medfinansieringen skulle motsvara finansieringen för projektet 2019–2022.

Det har därefter beslutats att Region Västernorrland kommer att vara projektägare för perioden 2023–2026. Enligt förslaget är det totala beloppet för projektet 9,75 miljoner kronor, varav Region Jämtland Härjedalens medlemsavgift uppgår till totalt 750 000 kronor för fyra år. Hälften föreslås tas från regionbudgeten och hälften kommer projektet att ansöka om från Region Jämtland Härjedalens 1:1-anslag. Detta är samma summa och samma finansieringslösning som för innevarande projekt.

Problembilden kring nuvarande projekt och tveksamheten till att medverka i ett nytt projekt har varit svårigheterna kring att få gehör för Region Jämtland Härjedalens prioriteringar när det gäller Norra stambanan (Atlantstråket). Svårigheterna kommer sannolikt att bestå även framåt, dock bedöms omvärldsfaktorer och det faktum att vi behöver samarbeta väga tyngre i frågan om fortsatt medlemskap. Med anledning av detta bör Region Jämtland Härjedalen ta upp frågan med Botniska korridorens styrgrupp om möjligheter till egna inspel till nationell nivå i samband med kommande planrevidering av nationella infrastrukturplanen 2026. Mer information om inriktning och kostnad för det nya projektet samt en diskussion kring fördelar och utmaningar för Jämtland Härjedalen i samarbetet finns beskrivet i PM Botniska korridoren 2023–2026, daterat 2022-11-04.

Projektet kommer liksom tidigare att ledas av en styrgrupp där regionen har en ledamotsplats, och en ersättare. Dessa kommer att utses vid nämndens sammanträde i januari 2023.

Reglab är ett forum för kunskaps- och kompetensutveckling inom regional utveckling, som sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges regioner, Vinnova, Tillväxtverket och SKR. Reglab är en lärandearena som bidrar till att stärka regionernas utvecklingskapacitet och den regionala utvecklingsprofessionen i Sverige. Reglabs aktiviteter vänder sig till medlemmar och partner, och medlemmarnas behov styr alltid prioriteringen av aktiviteter. Reglab är en neutral arena för flernivåsamverkan och arbetar inte med påverkan. De regionala utvecklingsfrågorna är utgångspunkten för ett kollegialt kunskapsutbyte som stärker individernas strategiska kompetens, som stödjer omvärldsbevakning och skapar ett vidgat nätverk, både regionalt och nationellt. På systemnivå bidrar Reglab till en effektiv kunskapsspridning i hela systemet, innovation i metodfrågor och en stärkt flernivåstyrning.

Ägare av Reglab är samtliga svenska regioner tillsammans med Tillväxtverket och Vinnova. Reglab har också 26 partner, däribland Trafikverket, Boverket, ESF-rådet m fl. Formell projektägare är Sveriges Kommuner och Regioner, Sektionen för lokal och regional utveckling, och de är också arbetsgivare för kansliet. Reglab drivs i projektform, men fungerar i praktiken som en ideell förening. Det årliga medlemsmötet tillsätter styrelse, beslutar om verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och övergripande finansiering. Region Jämtland Härjedalens medlemsrepresentant utses av regionala utvecklingsdirektörens ledningsgrupp.

Region Jämtland Härjedalen har under åren deltagit i ett antal nätverk och lärprojekt via Reglab. Mervärdet av deltagandet är framför allt erfarenhetsutbyte och relationsbyggande med regionerna som jobbar på samma uppdrag, och myndigheter och andra organisationer som vi samverkar med i det regionala utvecklingsuppdraget. Erfarenhets- och kunskapsutbytet leder i sin tur till att vi inte behöver uppfinna hjulet, att vi kan komma fram till nya lösningar tillsammans, och att vi hittar nationell samverkan i aktuella frågor. Exempel på lärprojekt som Region Jämtland Härjedalen varit med i är Region 2050, Platsens betydelse, Matchningsindikatorerna, BRP+, Regional digital agenda, Regional brytningstid och Hållbar utveckling. Nätverk där vi finns representerade är bland annat analytikernätverket, medlemsgruppen och RUS-nätverket.

Regionerna betalar en medlemsavgift på 130 000 kronor + 9 öre/invånare. För Region Jämtland Härjedalen innebär det en medlemsavgift på 141 900 kronor per år.

Den 24 november beslutade Reglabs ägare på ett extra insatt medlemsmöte att förlänga verksamheten till och med 2026.

North Sweden European Office (NSEO) är norra Sveriges gemensamma EU-kontor i Bryssel. Administrativt är NSEO inordnat som ett projekt under Region Västerbotten. Målet med NSEO är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan.

NSEO är särskilt aktivt i de regionala nätverken Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) och Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politiskt nätverk som samlar kommuner och regioner i de fyra nordligaste länen för att tillvarata norra Sveriges intressen i frågor med en tydlig EU-dimension.

I november 2021 genomförde EFNS ett rapportörsmöte i Bryssel där EU:s mest omfattande klimatpaket, Fit for 55, behandlades i en särskild workshop. Mötet konstaterade att flera av förslagen i paketet innebär en delvis ny inriktning för klimatpolitiken, inte minst kring skogsbruk och bioenergi. Detta försämrar möjligheterna för näringslivet i de fyra nordligaste länen att bidra till EU:s klimatomställning. Mötet konstaterade också att EFNS behöver utföra ett omfattande påverkansarbete i de förhandlingar som då skulle inledas.

Utifrån detta behov fattades i december 2021 beslut att tillsätta en extra personalresurs med placering på NSEO:s kontor i Bryssel. Uppdraget var att ta fram positioner för hela Fit for 55-paketet samt mer detaljerade positioner med tydliga förslag på ändrade skrivningar i förordningstexterna samt aktivt bedriva påverkansarbete.

De fyra nordligaste regionerna gick då in med direktfinansiering motsvarande 375 000 kronor var till NSEO för att verkställa detta. Direktören för NSEO har ansvarat för uppdraget och rapporterat direkt till de fyra finansierande regionerna. Efter utvärdering av pågående arbete under 2022 har bedömningen gjorts att det finns ett stort behov av att även under 2023 avsätta en resurs som utifrån NSEO:s kontor i Bryssel fortsatt arbetar med framtagande av positioner och påverkansarbete. Den överenskomna summan som kommer att avsättas för de fyra nordligaste regionerna för det fortsatta arbetet är 250 000 kronor per region.

I regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 (RUN/34/2020) ingick aktiviteten att strukturera samverkans- och påverkansarenor för nämndens uppdrag. I den översyn som genomfördes under 2021 konstaterades att Länspartnerskapet som forum bedöms relevant, men i behov av en översyn som inte bara inkluderar forumet i sig utan hela processen. Regionala utvecklingsnämnden beslutade därför i februari 2022, § 7, att ge regiondirektören i uppdrag att se över processen för prioritering av strukturfondsprojekt, vilket inkluderar en översyn av Länspartnerskapet och formerna för regional förankring (RUN/78/2022). En process för översynen beslutades av nämnden i juni, § 100. Då beslutades också att ärendet ska återrapporteras på nämndens möte i december 2022.

En verksamhetsutvecklare anställdes i maj och har som del i arbetet intervjuat ett stort antal av Länspartnerskapets och Strukturfondspartnerskapets ledamöter. De inkomna synpunkterna har bearbetats och förankrats politiskt och lett till ett antal förslag på förändringar. De önskemål som framkommit är att ha ett forum för mer strategiska frågor där projektbedömningar endast är en del av dagordningen, samt att forumet ska vara politiskt lett. Processen med att utveckla Länspartnerskapet är inte avslutad utan behöver pågå även under 2023. Utifrån inhämtad information finns dock några förslag till förändringar som kan genomföras redan nu.

Norrtåg AB är ett samägt bolag som ägs med 25 procent vardera av Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Ändamålet med bolagets verksamhet är att för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) bedriva persontrafik med tåg inom respektive region, samt mellan regioner, bl.a. enligt överenskommelse med staten. Tågtrafiken och verksamheten finansieras av regionerna tillsammans med staten. Den statliga finansieringen är reglerat i ett samverkansavtal.

Under våren 2022 har Norrtåg förhandlat sitt avtal med den trafikoperatör som är upphandlad för utförande av tågtrafiken. Förhandlingen har inneburit ökade trafikkostnader vilket Norrtåg har äskat i ökade driftanslag från sina delägare. Norrtåg har även informerat och fört dialog med Trafikverket avseende de förhandlingar som förts och operatörsavtalets utformning.

Trafikverket har den 24 oktober 2022 inkommit med en skrivelse till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna där de efterfrågat mer information kring process och utfall av de förda förhandlingarna utifrån de villkor som finns i samverkansavtalet. Region Jämtland Härjedalen har i sin roll som regional kollektivtrafikmyndighet sammanställt ett förslag till svar utifrån sin kännedom kring processen och bedömning av avtalets förenlighet med samverkansavtalet.

Länstrafiken i Jämtlands län AB inledde under 2019, på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen, en upphandling av särskild kollektivtrafik (RUN/437/2019) för fyra av länets kommuner. Länstrafikens verksamhet fördes över till Region Jämtland Härjedalen den 1 juli 2020, under regionala utvecklingsnämnden. Region Jämtland Härjedalen beslutade i september 2020 att avbryta ovanstående upphandling (RUN/511/2020) och återkalla tilldelningsbeslutet gällande trafikområde Krokom/Strömsund (regionala utvecklingsnämnden § 128/2020).

Beslutet om att avbryta upphandlingen och återkalla tilldelningsbeslutet överprövades till Förvaltningsrätten, där Region Jämtland Härjedalens beslut att avbryta upphandlingen förklaras ogiltigt och återkallelsen av tilldelningsbeslutet upphävdes. Region Jämtland Härjedalen beslutade återigen i september 2021 att avbryta upphandlingen gällande Särskild kollektivtrafik inom kommunerna Krokom och Strömsund. Detta beslut överprövades till Förvaltningsrätten i Härnösand, och senare till Kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten i Sundsvall meddelade den 2 maj att de avslår överprövan. Denna dom har nu vunnit laga kraft och upphandlingen är därmed avbruten. En ny upphandlingsprocess för dessa kommuner är påbörjad.

Utifrån ovanstående processer har trafiken för nämnda kommuner behövt direktupphandlas, och avtal har tecknats med befintliga leverantörer för att kunna upprätthålla trafiken under den period som rättsprocesserna pågått. Även Region Jämtland Härjedalens beslut om direktupphandling har överprövats, och Förvaltningsrätten i Härnösands har den 11 juli 2022 konstaterat att Region Jämtland Härjedalen har ingått avtal utan föregående annonsering trots att det förelåg skyldighet att annonsera enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Domstolen beslutade däremot att avtalet skulle få bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Domen överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som den 5 augusti beslutade att avslå överklagandet.

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling i Sverige. Om en domstol har fastställt att ett avtal får bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse har Konkurrensverket enligt LOU en skyldighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift. Upphandlingsskadeavgiftens storlek bestäms med hänsyn till alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet. Med anledning av ovanstående mottog Region Jämtland Härjedalen i september 2022 en skrivelse från Konkurrensverket där organisationen ombads inkomma med en förklaring av vad som har hänt samt redogöra för de omständigheter som anses ha betydelse i sammanhanget och som bör påverka sanktionsvärdet. Svaret till Konkurrensverket, som argumenterar för att ingen sanktionsavgift ska beslutas, behandlades av regionala utvecklingsnämnden den 20 september, § 143.

Konkurrensverket har den 6 december 2022 lämnat in en ansökan om upphandlingsskadeavgift till Förvaltningsrätten i Härnösand, där de yrkar att förvaltningsrätten beslutar att Region Jämtland Härjedalen ska betala 650 000 kronor i upphandlingsskadeavgift. Den 7 december mottog Region Jämtland Härjedalen ett föreläggande från förvaltningsrätten (målnummer 4600-22) där vi ombeds att lämna ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall Region Jämtland Härjedalen går med på eller motsätter sig det som begärs i Konkurrensverkets ansökan. Svaret ska lämnas senast den 11 januari 2023.

Jämtlands och Västernorrlands län bedriver sedan många år gemensam busstrafik på sträckan Östersund – Örnsköldsvik i form av linje 40. De senaste upphandlingarna har genomförts av Din Tur, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, med stöd från Länstrafiken i Jämtland.

Trafiken fyller en viktig funktion för främst de mindre inlandskommunerna längs linjen. Därför medfinansierar Trafikverket nuvarande trafik. Beslutet om medfinansiering sträcker sig till och med 2023. Om Trafikverket kommer att fortsätta medfinansieringen är i nuläget okänt.

Nuvarande avtal sträcker sig till december 2024, liksom trafikavtalet i Ragunda. Din Tur har haft som ambition att samordna upphandlingen av linje 40 med övriga trafikavtal i Västernorrlands län, men då dessa förlängts till 2027 är det inte längre möjligt. Därför föreslås att Region Jämtland Härjedalen tar ansvaret för denna upphandling, med de eventuella samordningsvinster som upphandlingen i Ragunda kan innebära.

Mot denna bakgrund beslutade förbundsdirektionen Din Tur i september 2022 att lämna över ansvaret att upphandla trafiken mellan Östersund och Örnsköldsvik till Region Jämtland Härjedalen.

Beslutet att påbörja upphandlingsprocessen innebär inte att automatiskt att det blir en fortsatt trafik. Beslutet innebär att länen, i samråd med berörda kommuner, tar fram förslag för trafikens utformning och ramar. Med detta som utgångspunkt kommer Region Jämtland Härjedalen och Din Turs förbundsdirektion ges möjlighet att fatta beslut om väsentliga förutsättningar för upphandlingen, exempelvis ekonomiska ramar. När dessa beslut tas kommer förmodligen omfattningen av Trafikverkets eventuellt fortsatta medfinansiering också att vara känd.

Med anledning av att ansvaret för kollektivtrafikfrågor kommer att flyttas över till en ny nämnd, kollektivtrafiknämnden, från 1 januari 2023 kommer fortsatta beslut i ärendet att fattas av den nya nämnden.

De övergripande målen och inriktningen för kollektivtrafikens utveckling återfinns i gällande trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026 (RUN/278/2019). Programmet är övergripande till sin karaktär och de konkreta förändringarna av trafikutbudet kommer att hanteras genom bland annat årliga trafikplaner.

Beslut om trafikplaner fattas av regionala utvecklingsnämnden. I de fall det handlar om trafikförändringar av betydande karaktär eller då det finns behov av ökad finansiering beslutas trafikplanerna av regionfullmäktige.

Som regional kollektivtrafikmyndighet har vi ett ansvar att utveckla trafiken för att svara upp mot samhällets behov och utveckling. Detta ärende avser trafikplan för trafikåret 2024, T24, som har trafikstart i december 2023. Trafikplanen redovisar förslag på förändringar inom tåg- och busstrafiken i länet. För vissa objekt som lyfts krävs ytterligare utredning för att fastlägga lösningar, exakta kostnader samt förväntade intäkter.

Trafikförändringarna under 2024 bedöms ge positivt bidrag till målen i trafikförsörjningsprogrammet genom förbättrade resmöjligheter och ökad tillgänglighet, framför allt för arbets- och studieresor.

Från 1 januari 2023 flyttas ansvaret för kollektivtrafiken över till en ny nämnd, kollektivtrafiknämnden. Nämnas bör dock att den budgetram som nämnden tilldelats för 2023 i Regionplan och budget 2023–2025 (RS/513/2022) inte täcker befintlig trafikvolym. Det finns ett preliminärt beräknat budgetöverdrag för år 2023 på 21 miljoner kronor, kopplat till den kraftiga kostnadsutvecklingen på drivmedel som påverkar samtliga trafikavtal. Det medför också att osäkerheter finns gällande förutsättningar att finansiera befintlig trafikvolym även 2024.

De preliminära trafikförändringar som beskrivs i trafikplan för T24 är preliminärt kostnadssatta med 7,5 miljoner kronor. Från det kan förväntade intäkter på 1 miljon kronor avräknas för 2024 och 2,5 miljoner kronor från och med 2025 och framåt. Finansiering av nettokostnadsökning beaktas i Regionplan och budget från 2024, samt tas med i inspelsprocessen inför budget 2024.

De samhällsekonomiska effekterna av trafikförändringarna förutses bli positiva, till exempel genom möjliggörande av arbetskraftspendling till arbetsplatser i Hammarstrand, Funäsdalen, Svenstavik och Storlien med flera, möjliggörande av kollektivtrafikanslutning till flygplatsen, samt möjliggörande av ökat kollektivtrafikresande till jobb och studier där bussarna redan är fulla.

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafik: 2022-12-01

Protokoll regionens samverkansråd: 2022-11-07

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview