Möte 2026-10-20

Tid för justering: 22 oktober

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk
• Uppföljning av företagsstöd - SES Integration AB

• Förnybart 2030
• Sammanställning samtliga projekt

• Läget i organisationen
• Månadsrapport september
• Information om ramprojekt 1.7
• Uppföljning av Plan för kreativa och kulturella branscher senareläggs
• Plan med budget 2027 senareläggs

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionala utvecklingsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i juni och i oktober.

I den internkontrollplan för 2026, som Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 16 december 2025 § 176, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2025, då riskerna bedöms finnas kvar även 2026. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats.

Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risker ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd). I nämndens plan finns ingen risk som identifierats med riskpoäng 3 eller 4.

Internkontrollplanen har uppdaterats och riskbedömningarna har setts över och i vissa fall reviderats. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.

Kultursamverkansmodellen styrs av förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Region Jämtland Härjedalens framställan om statligt stöd till förordningens sju områden för 2027 utgår från de nationella kulturpolitiska målen och ambitioner i regional kulturplan (RS/555/2023). Regionens övergripande kulturuppdrag är att alla invånare ska ha tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet och erbjudas likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur samt ha möjlighet att påverka, delta och medverka i kulturlivet. De regionala verksamheterna ska i huvudsak komplettera kommunernas utbud och bidra till en hållbar kulturell infrastruktur i länet.

2025 var första året staten minskade anslaget till regionerna inom ramen för kultur-samverkansmodellen. För Jämtland Härjedalen innebar det en generell minskning på 0,61% vilket i reella tal innebar 253 000 kronor mindre. 2026 återställdes anslaget i princip till 2024 års nivå. Regionen aviserar 0% uppräkning för 2027 och 2028. Detta gäller för hela regionens verksamhet. Tillsammans med den borttagna indexuppräkningen vad gäller statliga bidrag till regional kulturverksamhet innebär det fortsatta utmaningar att kunna upprätthålla en kulturell infrastruktur i länet. Det betyder att verksamheterna successivt får mindre utrymme för konstnärlig produktion, publik verksamhet, främjande insatser och utvecklingsarbete. I nuläget ser regionen inga möjligheter till vare sig förstärkning av modellen eller kompensering för en minskad statlig finansiering.

Region Jämtland Härjedalens framställan till Statens kulturråd lyfter specifikt kulturarvets förutsättningar och behov, inte minst utmaningar vad gäller Stiftelsen Jamtli och Jämtlands läns arkiv (tidigare Föreningsarkivet i Jämtlands län). Framställan omfattar totalt 51 373 000 kronor varav en förstärkning av statsbidraget om 9 832 000 kronor motsvarande de behov som föreligger inom primärt arkiv och museum. Den regionala budgeten till kultur för 2027 (inklusive kommunala anslag inom samverkans-modellen) uppgår, under förutsättning av politiska beslut, till 86 958 000 kronor varav 64 016 000 kronor inom kultursamverkansmodellen.

Regionala utvecklingsnämnden avser att besluta om bidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen den 15 december 2026 för verksamhetsåret 2027. Budgeten för regionala utvecklingsnämnden beslutas den 16 februari 2027.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades 2020 av Tröndelags Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB. Fellesrådet har status som gränskommitté inom ramen för Nordiska Ministerrådet. Målsättningen med Fellesrådet är att utveckla en bred och handlingskraftig plattform för gränsregional samhandling och utveckling, som på sikt också ska engagera samarbetsparter inom näringsliv, akademi och civilsamhälle.

Under verksamhetsåren 2024-2026 har Region Jämtland Härjedalen finansierat Fellesrådet med 375 000 kronor per år. Denna summa är en kombination av medlemsavgift och driftsbidrag. Utöver personalkostnader finansieras även organisering av konferenser och deltagande i nordiska samarbeten och projekt.

Inför verksamhetsåret 2027 föreslås att finansieringen bibehålls på 375 000 kronor.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2020, § 141, att under perioden 2021–2027 ingå i ett nytt partnerskap, Mittstråket, tillsammans med kommuner längs stråket samt Region Västernorrland. Samarbetet handlar om att åstadkomma samhandling kring transportinfrastrukturfrågor i stråket. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsnyckel. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen är under 2026 195 133 kronor. Beslut om finansiering tas årligen inför kommande verksamhetsår.

Partnerskap Mittstråkets medlemsavgifter har tidigare justerats på årlig basis. Detta då merparten av medlemsavgifterna gått till lönekostnader för partnerskapets samordnare, som varit anställd av Region Jämtland Härjedalen. Sedan mars 2026 samordnas partnerskapet av en strateg från vardera Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Någon löneersättning utgår ej, arbetet sköts inom ramen för rollen som utvecklingsstrateg.

Med utgångspunkt enligt ovan beslutades föreslagen budget för nyttjande av medlemsmedlen med förutsättningen att medlemsavgifterna ej ska indexjusteras inför 2027. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen blir således densamma som för år 2026; 195 133 kronor. Protokoll från styrgruppsmötet, inklusive en tabell med medlemsavgifter för samtliga medlemmar i Partnerskap Mittstråket 2027, bifogas denna tjänsteskrivelse.

Nordic Sustainability Arena (NoSa) är en nordisk samverkansplattform som sammanför näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle för att gemensamt arbete med hållbar omställning. NoSa 2027 hålls i Åre i samband med de årligen återkommande världscuptävlingarna (denna gång för herrar) den 12–14 mars, 2027. NoSa erbjuder en arena för kunskapsutbyte, nätverkande och samskapande kring lösningar för klimat, energi, cirkulär ekonomi och social hållbarhet. För att implementera Region JH:s regionala utvecklingsstrategi RUS är deltagandet i NoSa 2026 en möjlighet att lyfta regionens pågående hållbarhetsarbete samt positionera regionen som en aktör i framkant i den gröna omställningen. Regionen har tidigare deltagit 2025 och 2026 där framför allt transporter och kollektivtrafik varit frågor som diskuterats i seminarier med regionalt deltagande.

Syftet med deltagande är att stärka regionens profil som en attraktiv, hållbar och innovativ plats att bo, leva och verka i samt att etablera och utveckla samarbeten med andra regioner, aktörer och näringsliv inom ramen för hållbar tillväxt. Deltagande syftar dessutom till att sprida och inhämta kunskap kopplat till klimatneutralitet, resurseffektivitet och social inkludering samt att marknadsföra pågående och planerade initiativ inom hållbar utveckling i region Jämtland och Härjedalen.

Ett regionalt deltagande ska också ses som en möjlig påverkansarena för att lyfta fram regionens arbete i centrala frågor inom det regionala utvecklingsuppdraget. Regionen deltar frekvent under ett år vid olika konferenser av detta slag där just det regionala perspektivet kan ta plats. I vissa fall bidrar också regionen med finansiellt stöd för att på så sätt också bidra till en mångfald av arenor.

Innehåll för 2027 innefattar bland annat:

• Mobilitet och gränsregional samverkan: kollektivtrafik, testarena för hållbara resor vid stora evenemang och destinationer, samt samarbete med Trøndelag
• Mat och regional utveckling: Food for White Winters, lokal mat, innovation och kopplingen till Jämtland Härjedalen som gastronomisk region/UNESCO samt livsmedelsproduktion.
• Folkhälsa och social hållbarhet: vintern, naturen och idrotten som kraft för rörelse, gemenskap, inkludering och psykiskt välbefinnande.
• Plats, kultur och samiska perspektiv: Snowtopia som publik arena för kultur, identitet, möten och berättelser om platsen, samiskt perspektiv integrerat i innehåll och utveckling

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över Promemorian "Effektiva vägtransporter" (LI2026/0124). Yttrandet har tagits fram i samverkan med Sveriges Åkeriföretags Jämtlandsavdelning.

Promemorian föreslår flera ändringar i svensk trafiklagstiftning för att öka effektiviteten och harmonisera fordonskombinationer på vägarna. Det handlar bland annat om justeringar av reglerna för att tillåta lastbilsekipage som är längre än 24 meter, det vill säga ekipage upp till 34 meter. Detta innebär att mer gods kan fraktas på varje enskilt fordon, vilket skulle leda till en större effektivitet i transporterna och ett minskat klimatavtryck.

I förslaget till yttrande har fokus främst lagts på ändringarna för längre lastbilsekipage då det är de förändringarna som kan komma påverka Jämtländska transportföretag mest.

Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har uppdraget att arbeta för en god vattenmiljö genom att ta fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för distriktets avrinningsområden i sexårscykler utifrån EU’s vattendirektiv (WFD). I distriktet finns ungefär en tredjedel av alla Sveriges sjöar och vattendrag. Samverkan sker utifrån frivilligt bildade vattenråd för respektive avrinningsområde vilket inte funnits för exempelvis Indalsälven tidigare.

Inför vattencykeln 2028–2033 avser Vattenmyndigheterna föreslå regionerna att ta en mer aktiv roll i att identifiera viktiga vattenfrågor som begränsar och/eller stärker det regionala utvecklingsarbetet, så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas samt för att skydda av kvaliteten på dricksvatten utifrån vattendirektivet i samverkan med berörda länsstyrelser och kommuner genom att aktivt delta i vattenråden.

Rollen som vattenråd innebär att bidra till en god vattenförvaltning inom verksamhetsområdet, så att grund- och ytvatten inom verksamhetsområdet kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär bland annat att ta ansvar för, uppmuntra och möjliggöra lokal dialog och samverkan mellan olika aktörer inom verksamhetsområdet kring frågor i vattenförvaltningsarbetet, i syfte att underlätta kunskapsutbyte och förståelse mellan aktörerna.

Vattenrådens funktion är att fungera som öppna mötesplatser för alla att delta, även privatpersoner, i för Vattenmyndigheterna viktiga samrådsfrågor. Mötesplatsen är helt i linje med Regional Utvecklings strategiska uppdrag inom Program för Smart specialisering (S3). Framtida näringslivsetableringar är beroende av god vattenkvalitet där utrymme finns i recipienterna för olika former av belastning. I dialog om regionala stöd och S3 är vattenråden en viktig mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte inom ett avrinningsområde.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 14 oktober 2025, § 125, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan för 2026. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Innovation AB, Torsta AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Stiftelsen Jamtli, Norrlands nätverk för musikteater och dans, Coompanion kooperativ utveckling i Jämtlands län samt Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2026-08-13. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som regionala utvecklingsnämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Johan Loock, Catarina Espmark och Leif Danielsson, samtliga (M), anför förslag till Regiondirektören om att i dialog med regionala utvecklingsnämndens presidium initiera ett första möte med skogsprogrammets styrgrupp i syfte att återupprätta skogsprogrammet som en arena för bred dialog och samverkan i skogliga frågor.

Från tjänstemannasidan bifalls initiativets förslag då de båda statliga myndigheterna i styrgruppen för det regionala skogsprogrammet inte längre har ett tydligt uppdrag att leda arbetet med programmet vilket är önskvärt att det förtydligas.

På tjänstemannanivå finns det idag en samverkansgrupp mellan Region Jämtland Härjedalen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Arbetet är kopplat till både programmet och dess handlingsplan. Gruppen möts en gång i månaden för att diskutera bla framdrift av föreslagna aktiviteter och underlag för aktuella remissvar mm. Det är initierat och sammankallas av Region Jämtland Härjedalen.

Centerpartiet har inkommit med initiativärende om vikten av att säkerställa att de gröna näringarnas kompetensförsörjningsbehov beaktas inom regionens lagstadgade kompetensförsörjningsarbete. En oro uttrycks för att behoven inom jordbruk, skogsbruk, livsmedelsproduktion och närliggande verksamheter inte fullt ut fångas upp i dagens analyser, prognoser och samverkansstrukturer och lyfter därför att en översyn av arbetet kan behövas.

Regionen har inom ramen för sitt regionala utvecklingsansvar ett lagstadgat uppdrag att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning utifrån hela arbetsmarknadens behov. Arbetet omfattar samtliga branscher och sektorer i länet och bygger på löpande analyser, prognoser och dialoger med arbetslivets företrädare. En viktig del i detta handlar om att återkommande bidra med regional input till Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

De gröna näringarnas kompetensförsörjningsbehov beaktas i dagsläget inom detta arbete. Näringarna har en särskilt viktig roll i länet, inte minst mot bakgrund av att jord, skog och vatten utgör ett av länets prioriterade styrkeområden. Detta medför att frågor kopplade till kompetensförsörjning, företagande, innovation och utbildning inom de gröna näringarna återkommande uppmärksammas i flera delar av regionens samlade utvecklingsarbete. Det gäller både inom arbetet med regional kompetensförsörjning men även inom arbetet med smart specialisering och inte minst inom pågående arbete med Regionala livsmedelsstrategin.

Inom det regionala kompetensförsörjningsarbetet används statistik och andra relevanta underlag från bland annat SCB, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. Dessa kompletteras vid behov med ytterligare rapporter och fördjupade kontakter med arbetslivets företrädare, för att nyansera behoven och säkerställa ett regionalt perspektiv. Upparbetade kontaktytor finns b.l.a med LRF som i sin tur besitter fördjupade kontaktytor/kunskap inom gröna näringarna.

Mot bakgrund av den förstudie som Torsta för närvarande bedriver med syfte att stärka de gröna näringarnas förmåga att synliggöra sina kompetensbehov har regionen även haft dialog med projektledaren för förstudien. Regionen ser positivt på detta och andra närliggande initiativ eftersom regionala och lokala underlag med god kvalitet stärker de bedömningar av kompetensbehov som regionen i sin tur gör.

Sedan 2024 driver Region Jämtland Härjedalen tillsammans med Länsstyrelsen Jämtlands län ett Livsmedelsråd med aktörer från länets livsmedelskedja. I juni 2026 antog regionfullmäktige den Regionala livsmedelsstrategin för Jämtlands län 2026-2035 (RUN/392/2023). Ett av Livsmedelsstrategins fyra fokusområden är kunskap, kompetens och innovation, där behovet av att stärka innovationsförmåga, utbildningssystem och kompetensförsörjning inom livsmedelssektorn lyfts fram. Under hösten 2026 tas en handlingsplan fram av Torsta inom ramen för det regionala partnerskapet, där bland annat LRF och Hushållningssällskapet medverkar.

Förvaltningens bedömning är att initiativärendets intentioner i huvudsak redan omhändertas inom befintliga strukturer och arbetssätt. Behoven beaktas inom såväl regionens samlade kompetensförsörjningsarbete som genom det särskilda fokus som ges området jord, skog och vatten och pågående mer riktat utvecklingsarbete utifrån livsmedelsstrategi och kommande handlingsplan. Samtidigt är det angeläget att kontinuerligt utveckla samverkan och kunskapsunderlag så att kompetensbehoven inom såväl de gröna näringarna som övriga branscher fortsatt synliggörs och kan mötas på ett ändamålsenligt sätt. Ett sådant arbete pågår löpande där ett aktivt utbyte och lärande sker såväl med andra regioner och myndigheter men också med olika aktörer i länet.