Möte 2022-04-05

Tid för justering: Onsdag 6 april kl. 13.00

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Geopark Indalsälven

• Prisjusteringar i Stadstrafiken

• Östersundslänken

• Norrtåg

• Handlingsplaner Smart specialisering (S3)

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Lägesrapport: Överenskommelsen med länets kommuner

• Lägesrapport: Inför ny projektperiod med North Sweden European Office

• Tema: Kompetensförsörjning flyttas till majsammanträdet

• Uppföljning 2022: Trafikförsörjningsprogram (inkl. Rapport Allmän kollektivtrafik 2021) (RUN/11/2022) flyttas till junisammanträdet

• SIMMITT (RUN/423/2020)

• Smart Industriell Modernisering JH (RUN/446/2018)

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 23 november 2021, § 187, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2022. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i april göra en uppföljning av arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och smart specialisering (S3).

Alla regioner i Sverige har en regional utvecklingsstrategi. Det är ett uppdrag som styrs genom den statliga förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Region Jämtland Härjedalen har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Jämtlands län. Arbetet innebär bland annat att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet av denna. Det innebär också att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. Att årligen följa upp, att låta utvärdera och att till regeringen redovisa resultatet av det regionala tillväxtarbetet ingår också i Region Jämtland Härjedalens uppdrag. En regional utvecklingsstrategi ska ses över en gång per mandatperiod.

I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Strategin är länets gemensamma vägvisare mot en långsiktigt hållbar framtid. I februari 2021 antogs även Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020), vilket är det sätt som det regionala utvecklingsuppdraget ska bidra till att uppfylla den länsgemensamma visionen. En av de tre långsiktiga prioriteringarna är Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i Program för smart specialisering som antogs i december 2020 (RUN/430/2018).

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av den regionala S3 är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Smart specialisering är ett verktyg för det regionala tillväxtarbetet och handlar om att kraftsamla för stärkt konkurrenskraft och innovation med områden med utvecklingspotential. Program för smart specialisering i Jämtlands Härjedalen 2021–2027 slår fast länets prioriterade styrkeområden: Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser och Digitala lösningar. Här adresseras på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning av den regionala S3 och presenterar den process som kommer att användas för att bedriva tillväxtarbetet i Jämtlands län. Programmet ligger till grund för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. Programmet ska framåt kompletteras med handlingsplaner för respektive styrkeområde. En uppföljning av det arbete som skett inom ramen för regionala utvecklingsstrategin och program för smart specialisering presenteras i Uppföljningsrapport Regional utvecklingsstrategi (RUS) och Smart specialisering (S3), daterad 2022-03-15.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 och 2021 en upphandling avseende landsbygdsutveckling. Inför upphandlingen togs ett förslag fram på hur Region Jämtland Härjedalen ska hantera tidigare upphandlat uppdrag landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Förslaget arbetades fram med utgångspunkt från den utvärdering och behovsanalys som genomfördes hösten 2020 i nära dialog med regionala utvecklingsnämndens presidium.

Förslaget, som sedan beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202, bestod av tre delar:

• För att säkerställa ett strategiskt perspektiv på landsbygdsutveckling där Region Jämtland Härjedalen som regionalt utvecklingsansvarig håller samman helheten föreslogs Region Jämtland Härjedalen genom tillsättning av en strategtjänst inom kommande organisation Hållbar Tillväxt ta hem det sakpolitiska och strategiska ansvaret för landsbygdsutveckling, där gröna näringar ingår som ett viktigt område.

• Region Jämtland Härjedalen upphandlar ett samlat och förfinat uppdrag kopplat till landsbygdsutveckling, med fokus på gröna näringar och undervisningsjordbruk.

• För att säkerställa att resurser för att driva på landsbygdsutveckling i länet tillfaller fler aktörer avsätts en årlig summa pengar till en pott där aktörer kan söka stöd till utvecklingsprojekt inom landsbygdsutveckling i bredare perspektiv, gröna näringar, mötesplatsfrämjande aktiviteter med mera.

Upphandlingsprocess
Upphandlingen genomfördes med öppet förfarande enligt LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. I upphandlingen antogs det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med värderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Anbudsgivare kunde lämna anbud enligt uppdelningsmodellen helt anbud.

Upphandlingsdokumenten annonserades den 2021-06-01, och totalt hämtades upphandlingsdokumenten i e-Avrop av nio företag under anbudstiden på 31 dagar (2021-06-01- 2021-07-01). Vid anbudsöppningen var två anbud inlämnade; från Hushållningssällskapet Jämtland och från Torsta AB.

Hushållningssällskapet Jämtland hade endast lämnat anbud på ett område, "landsbygdsutveckling gröna näringar". I Kravspecifikationen stod det att upphandlingen avser en sammanhållen tjänst och enligt punkt 2.2 i de Allmänna föreskrifterna måste det vinnande anbudet kunna leverera allt som efterfrågas (landsbygdsutveckling inom de gröna näringarna, ett gårdsjordbruk samt en utbildnings och utvecklingsmiljö). Bedömningen var att anbudslämnaren inte hade kapacitet att genomföra hela uppdraget, och anbudet gick därmed inte vidare till utvärdering.

Anbudet från Torsta AB bedömdes uppfylla kraven och gick vidare till utvärdering. Enligt prövning och utvärdering utsågs Torsta AB i augusti 2021 till vinnare av upphandlingen. I september fick Region Jämtland Härjedalen ett meddelande om överprövning från Förvaltningsrätten. Hushållningssällskapet i Jämtlands län önskade överprövning av Region Jämtland Härjedalens upphandling. Denna avslogs dock av Förvaltningsrätten i november, och den 30 november kunde avtal tecknas med Torsta AB. Verksamheten kunde då starta uppenligt plan 2022-01-01.

Landsbygdspott
Under arbetet med upphandlingen framförde länets aktörer önskemål att medel frigörs i en så kallad landsbygdspott. En summa på 500 000 kronor per år undantogs därför från upphandlingen för att fylla behovet av riktade landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt. Syftet med potten är att säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet. Aktörer skulle exempelvis kunna få stöd för insatser i bredare perspektiv, exempelvis mötesplatsfrämjande aktiviteter med mera.

Ett förslag till uppbyggnad och hantering av landsbygdspotten är under framtagande avseende inriktning, form för beslut samt uppföljning. Delaktig i processen är strateger med koppling till landsbygdsutvecklingsfrågor, nämndsekreterare och ekonom. Förslag till övergripande ram för landsbygdspotten förankras med nämndens presidium under våren och planeras kunna presenteras för regionala utvecklingsnämnden i maj eller juni.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets första rapport.

Även detta år har pandemin inledningsvis haft inverkan på verksamheten där främst återgång av resande har påverkats av smittspridning och restriktioner. I övrig verksamhet har digital omställning och distansarbete varit en möjliggörare.

Förvaltningens nettokostnad för perioden januari-februari uppgår till -65,1 mkr vilket är -1,8 mkr jämfört med budget och -2,0 jämfört med föregående år. Överdrag mot budget är främst beroende av lägre konsumentintäkter inom kollektivtrafik samt utbetalningstakt av organisationsbidrag inom kulturen. Vid jämförelsen mot föregående år är nettokostnadsökning att finna inom kollektivtrafik där ökning av trafikkostnader inte täcks av motsvarande intäktsökning.

Förvaltningen lämnar i sin första prognos för årsutfall 2022 en förväntad negativ avvikelse mot budget med -15 mkr. Underskottet uppkommer inom kollektivtrafiken som dels har ett lägre resande med därav lägre biljettförsäljning, dels har en stor avtalad kostnadsmassa som påverkas av avtalsenliga prisökning utifrån indexutveckling av bland annat bränslepriser. Utvecklingen för 2022 är svår att bedöma och är även beroende av utveckling av vissa pågående processer.

Förvaltningsområdet når inte målvärdet på högst 3 % sjuktimmar av ordinarie timmar (4,9 %). Det gäller både män och kvinnor och innebär 2,2 procentenheters ökning jämfört med motsvarande period 2021. Den största ökningen är korttidssjukfrånvaron dag 1-14 vilket förmodas vara en effekt av corona, samt även enstaka längre sjukskrivningar där handlingsplaner finns och följs för att komma tillbaka i arbete.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 fastställdes i november 2021, § 187.

En ny skatteunderlagsprognos publicerades den 16 december vilken medförde en förbättring av Region Jämtland Härjedalens finansiering via skatteintäkter och generella statsbidrag under planperioden 2022–2024. En reviderad Regionplan och budget 2022–2024 fastställdes därför av regionfullmäktige den 16 februari 2022, § 15, där det gjorts tillägg till den regionala utvecklingsnämnden budgetram. Tilläggen avser:

• 2 mkr till organisationsbidrag till föreningar och organisationer

• 1 mkr till satsningar på kultur för barn och unga

• 1 mkr till etableringsarbete för att fortsätta bedriva pågående arbete efter avslutat projekt

• 6 mkr till tillfällig ramökning till kollektivtrafik under för att kompensera intäktstapp under pandemi samt ökande kostnadsmassa

Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan har därför reviderats utifrån ovanstående tillägg. I samband med detta har även vissa budgetposters fördelning per kostnadsslag korrigerats. Vissa korrigeringar har även gjorts i nämndens uppföljningsplan.

Under 2016 genomförde revisionen en granskning av projektverksamheten inom regionala utvecklingsnämnden, vilket bland annat resulterade i att dokumentet Anvisningar för att starta, söka, driva och följa upp projekt inom regional utveckling arbetades fram. Anvisningarna antogs av nämnden i december 2016, § 178, och reviderades i augusti 2018, § 116 (RUN/561/2017).

Under 2021 implementerade Region Jämtland Härjedalen ett nytt systemstöd för att bättre kunna följa och överblicka organisationens totala projektportfölj. I samband med detta påbörjades en översyn av gällande projektanvisningar för att bland annat harmonisera benämningen av ett projekts olika faser, för att tydliggöra hur nya projektinitiativ ska förankras, samt tydliggöra projektens uppföljning. Översynen har resulterat i att ett förslag till nya projektanvisningar tagits fram som föreslås ersätta nuvarande anvisningar. Den största förändringen mot tidigare dokument är att rena rutin- och rollbeskrivningar och fördelning av ansvar inom förvaltningsorganisationen har plockats bort ur nämndens anvisningar. Detta kommer istället att ingå i dokument som fastställs av direktören. Då Region Jämtland Härjedalen vid årsskiftet inrättat ett gemensamt projektkontor för hela förvaltningen förväntas en utveckling av hur organisationen strukturerar det interna arbetet med projekt äga rum, och rutin- och rollbeskrivningar kommer därmed att uppdateras löpande.

Regeringen har avsatt totalt 3,25 miljarder i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2020–2025, varav 1,3 miljarder kommer utlysas år 2022. Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. PTS föreslår tre utlysningsområden; Norrland, Svealand och Götaland. Fördelningen mellan de tre landområdena kommer att ske proportionerligt efter stödbehov, vilket uppskattas till att en tredjedel av tillgängligt stödbelopp hamnar i Norrland.

Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:

• Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes under perioden 13 januari – 4 februari 2022.

• Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som ska vara inlämnat till PTS senast den 2 maj 2022.

Kriterier att tillämpa vid regional prioritering
PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet. Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av åtta av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionen ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen.

Prioritering av byggnader
Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen (d.v.s. byggnader som inte är fritidshus) som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen. Region Jämtland Härjedalen bör ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader. Denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun.

Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 2 maj. I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

Regeringen fattade den 18 november 2021 beslut om ett förslag till nationellt program för Europeiska socialfonden+ 2021-2027 (ESF+) i Sverige. Programmet är skickat till EU-kommissionen och förväntas godkännas under våren 2022. För varje Nuts 2-region ska det finnas en regional handlingsplan. I slutet av december 2021 erbjöd därför regeringen regionerna och Gotlands kommun att ta fram förslag till regionala handlingsplaner inom ramen för ESF+ för respektive Nuts 2-region (A2021/002284).

Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland har i nära samarbete med Svenska ESF-rådet tagit fram handlingsplanen. Planen utgår från framtagna analyser (bland annat Socioekonomisk analys) som beskriver förutsättningarna och utmaningarna i Mellersta Norrland. Prioriteringar i planen ligger tillsammans med det nationella programmet för ESF+ till grund för kommande utlysningar. Planen ska lämnas till Svenska ESF-rådet den 19 april.

Ramar och viktiga utgångspunkter för de regionala handlingsplanerna har varit det nationella socialfondsprogrammets mål, prioriteringar och avgränsningar samt de regionala utvecklingsstrategierna och andra underliggande planer som exempelvis plan för regional kompetensförsörjning. De medel som omfattas är programområde A (Öka möjligheten till ett hållbart arbetsliv för alla) samt programområde D (Öka kapaciteten i glesbygden).

Information om framtagande av plan och möjlighet till inspel har skett i en rad sammanhang där olika aktörer och organisationer finns representerade så som Länspartnerskapet, Näringslivsdialog och ledningsgrupp för regional kompetensförsörjning (där Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, JGY, Samling Näringsliv, Handelskammaren, representanter för Folkhögskolorna samt kommunalt nätverk för tillväxt/näringslivschefer och vuxenutbildning/Lärcentrumchefer ingår).



Länets kommuner har delgivits information via regionens samverkansråd, nätverk för kommunchefer, tillväxt/näringslivschefer och HR-chefer. Flertalet aktörer har också tagit initiativ till fördjupade dialoger som exempelvis Samordningsförbundet, Mittuniversitet, SISU, Innanförskapsakademin, Coompanion, Handelskammaren samt olika delar av kommunala verksamheter. Den regionala handlingsplanen bygger till stor del på de prioriteringar och behov som arbetats fram med länets aktörer i Plan för regional kompetensförsörjning (RUN347/2021) vilken beslutades av regionala utvecklingsnämnden i november 2021.

De fyra prioriteringarna i planen är:
-Förbättra flexibel tillgång till livslångt lärande
-Rätt kompetens på en föränderlig arbetsmarknad
-Förbättrade förutsättningar för en långsiktigt hållbar och inkluderande arbetsmarknad
-Digital trygghet och medborgardriven lokal utveckling

Den korta tidsplanen har gjort att såväl process för framtagande, information, förankring och inspel behövt hålla ett mycket högt tempo. Handlingsplanen ska dock vid behov revideras årligen för att hållas aktuell. Ytterligare inspel och behov kan därmed komma att lyftas in framgent.

Härjedalens kommun antog i juni 2020 en ny kommunövergripande översiktsplan som utgör grunden för den fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen. Översiktsplanen anger en strategisk inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

I ett område där kommunen vill vägleda mer detaljerat upprättas en fördjupad översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen kompletterar därmed den kommunomfattande översiktsplanen. Den har en långsiktigt hållbar utveckling av bebyggelsen i området som syfte, fungerar vägledande och utgör ett underlag för dialog mellan olika intressenter. Den fördjupande översiktsplanen undersöker lämplig lokalisering av nya bostadsområden och områden för handel och verksamheter. Den utreder också hur viktiga funktioner inom orten så som skola, vård och omsorg ska kunna utvecklas.

Härjedalens kommun arbetar med att revidera fördjupad översiktsplan för Funäsdalen - Ljusnedal. Planförslaget har nu skickats ut på samråd. Sista dag för yttrande är den 24 april 2022.

Planen redovisar åtgärdsförslag för länsvägar inom planområdet. Då dessa åtgärdsförslag kan komma att beröra den regionala transportplanen har fokus lagts på att lämna synpunkter på två föreslagna åtgärder:

• Vision om nydragning av väg 84 söder om Funäsdalssjön

• Utbyggnation av gång- och cykelvägnätet

Den 14 december 2021, § 220, fastställde regionala utvecklingsnämnden vilka erbjudanden om företagsstöd som ska gälla för verksamhethetsåret 2022.

Det finns nu behov av att förändra fastställd maximal stödnivå i erbjudandet Stöd till större investeringar över 3 600 000 kronor (regionalt investeringsstöd). Detta beror på att en ny regionalstödskarta för Sverige har godkänts för perioden 2022–2027. Samtliga kommuner i Jämtlands län tillhör stödområde 1 i den nya kartan. Regeringen har beslutat om förändringar i förordning (SFS 2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar för harmonisering till den nya regionalstödskartan som började gälla 25 januari 2022.

Förändringen möjliggör att taket för stödnivån i stödområde 1 höjs med 5 procentenheter jämfört med tidigare. I stödområde 1 får regionalt investeringsstöd lämnas med högst 40 procent för små företag, med högst 30 procent för medelstora företag och med högst 20 procent för stora företag. En utgångspunkt, precis som tidigare, är dock att stödet inte får vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. I praktiken kan beslutad stödnivå därför bli lägre och inget ärende har hittills i år varit aktuellt för beslut om den högre maximala stödnivån. Det bedöms dock vara behövligt att öppna för ökad stödnivå framåt. Tidigare var maximal stödnivå maximalt 35 procent för små företag, 25 procent för medelstora företag och 15 procent för stora företag.

Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län ek. för. har kallat till årsstämma (föreningsstämma) den 25 april 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län är Jenny Persson. Ombudsersättare är Ann-Marie Johansson.

I kallelsen framgår det av den ekonomiska redovisningen att Coompanion gör ett positivt resultat för verksamhetsåret 2021 med 82 116 kronor. Vinsten föreslås balanseras i ny räkning vilket innebär att fritt eget kapital uppgår till 881 054 kronor. I den bifogade revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 2021.

Region Jämtland Härjedalen har vid tiden för ombudsinstruktionen inte fått valberedningens förslag gällande val av styrelseledamöter eller fastställande av arvoden. I kontakt med företrädare för föreningen har ett preliminärt förslag gällande arvoden kommunicerats att ligga på samma på samma nivå som för 2021, samt att det inte föreligger några förslag på nya ledamöter.

Vattenbrukscentrum Norr AB har kallat till årsstämma 20 april 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud till Vattenbrukscentrum Norr AB är Andreas Köhler med ombudsersättare David Adervall.

Region Jämtland Härjedalen har vid tillfället för ombudsinstruktionen endast tagit del av kallelsen samt preliminärt bokslut. Där framgår det att bolagets totala rörelseintäkter har uppgått till 8 503 493 kronor. Summa rörelsekostnader har uppgått till totalt 7 363 907 kronor vilket ger ett resultat före skatt på 876 126 kronor.

Almi Företagspartner Mitt AB har kallat till årsstämma den 28 april 2022. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Almi Företagspartner Mitt AB är Jenny Persson med ombudsersättare Maria Jakobsson.

I Almi Företagspartner Mitt AB:s årsredovisning för år 2021 framgår att verksamhetsåret har haft en intäkt om 29 832 000 kronor och kostnaderna har uppgått till 29 681 000 kronor, samt ett positivt resultat från finansiella poster om 25 000 kronor vilket ger ett resultat för år 2021 om 176 328 kronor. 2021 års resultat föreslås tillföras fritt eget resultat i balansräkningen vilket innebär att till förra årets balanserade resultat om 21 033 582 kronor tillförs 1 525 000 kronor. I ny räkning överförs 21 209 910 kronor.

I den bifogade revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att stämman fastställer resultaträkningen och balansräkning för år 2021 samt att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Jonas Andersson (S) har lämnat ett initiativärende om fria bussresor för seniorer där följande föreslås:

• Regionala utvecklingsnämnden ställer sig bakom ett tidsbegränsat pilotprojekt om att erbjuda kostnadsfria resor under lågtrafik inom länstrafiken för seniora invånare.

• Erbjudandet av avtals- och kostnadsskäl inte innefattar resor med Stadstrafiken eller Norrtågstrafiken.

• Regionala utvecklingsnämnden utreder vilka tider och eventuellt veckodagar som i sammanhanget ska definieras som lågtrafik samt under vilken period pilotprojektet bör fortlöpa.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 23 november, § 196, och beslutade att initiativärendet överlämnas till regiondirektören för beredning.

Att erbjuda olika priser baserat på åldersgrupper är vanligt förekommande i kollektivtrafiken och förenligt med likställighetsprincipen enligt kommunallagen. Cirka en fjärdedel av befolkningen i Jämtlands län (31 000 av 132 000) är 65 år eller äldre (seniorer). Av den vuxna befolkningen utgör seniorer cirka 30 %. Seniorer och pensionärer har precis som alla åldersgrupper olika levnadsvillkor och ekonomiska förutsättningar.

Seniorer i Jämtland har 25 % rabatt på en del av Länstrafikens biljettutbud (periodbiljetter och 20-resorsbiljetter, ej stadstrafik). Seniorer kan också köpa Seniorkortet, som ger rätt till obegränsat resande i hela Jämtland. Seniorkortet tecknas för ett helt år och kostar 3 768 kr/år (314 kr/månad). Jämfört med priset för motsvarande biljett för vuxen är rabatten 77 %. En anledning till den höga rabatten på seniorkortet är att seniorer i hög grad reser på andra tidpunkter än den mest belastade trafiken. Den övervägande delen av seniorernas resor sker mitt på dagen, mellan högtrafiken på morgonen (7 – 8) och eftermiddagen (15 – 17).

Under stora delar av 2020 och 2021 har kollektivtrafiken, precis som övriga samhället, varit kraftigt påverkade av pandemin. Intäkter och resande har som en följd av detta minskat, varför 2019 får utgöra en jämförelse för normala nivåer. Intäkten från Seniorkorten uppgick 2019 till cirka 7 miljoner kronor. Under 2021 har motsvarande intäkt sjunkit till 4,5 miljoner. Intäkten från övriga biljetter med rabatt för seniorer uppgick under 2019 till cirka 1,5 miljoner kronor. Under 2021 har motsvarande intäkt sjunkit till 0,5 miljoner kronor.

För enkelbiljetter ingår seniorer i kundkategorin vuxen. Intäkterna för enkelbiljett vuxen uppgick under 2019 till cirka 11 miljoner kronor (exklusive stadstrafiken) och under 2021 till cirka 6 miljoner.

Hur många seniorer som skulle avstå från att köpa seniorbiljetter eller andra typer av biljetter är svårt att förutsäga, men att det kommer att innebära minskade intäkter är ofrånkomligt. Om en fjärdedel av de som köper seniorkort skulle kunna lösa sina resor under lågtrafik enligt förslaget, innebär det minskade intäkter med cirka 2 miljoner kronor/år, baserat på år 2019. För andra typer av rabatterade biljetter skulle en fjärdedel motsvara minskade intäkter på 0,5 miljoner baserat på 2019. Om man antar att 10 % av enkelbiljetter för vuxna köps av seniorer och att en fjärdedel kan lösa sin resa utan att köpa biljett så motsvarar det cirka 0,3 miljoner kronor i minskade intäkter. Sammantaget skulle dessa antaganden resultera i minskade intäkter på 2,8 miljoner kronor med försäljningsnivåer enligt 2019.

Kollektivtrafiken har inte en budget i balans för 2022, vilket bör tas hänsyn till i ett beslut om att minska intäkterna och därmed göra underskottet större och som därmed inte ryms inom befintlig ram. Att öka antalet resor med resenärer som inte genererar en intäkt bidrar inte till att minska risken för indragen trafik, utan snarare tvärtom. För trafikavtalet i Åre utgår en ersättning till trafikföretaget per påstigande resenär. Ett ökat resande innebär alltså också ökade kostnader för trafiken.

Från och med juni 2023 kommer stadstrafiken i Östersund att gå in i en ny avtalsperiod. Det är rimligt att anta att önskemål om avgiftsfri kollektivtrafik även för stadstrafiken då kan komma att aktualiseras för stadstrafiken, om förslaget bifalls. Det är också rimligt att anta att önskemål om avgiftsfri kollektivtrafik för andra grupper i samhället kan komma. Detta bör också tas hänsyn till vid ett beslut i ärendet.

Kommuner har en möjlighet att göra tillköp, vilket sju av länets åtta kommuner har gjort för ungdomar sedan några år tillbaka. I dessa fall betalas alltså resorna av respektive kommun.

Med hänvisning till rådande ekonomiska läge inom kollektivtrafiken och den osäkerhet som finns framåt gällande exempelvis utveckling av bränslepriser föreslås att initiativärendet avslås, men att dess intentioner ska tas med i framtida planering av biljettutbud och kampanjer för ett ökat resande.

Regionala utvecklingsnämnden genomför årliga uppföljningar av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform och som faller inom ramen för nämndens ansvarsområden. Vid sammanträdet den 13 oktober 202, § 133, gjordes en uppföljning av nämndens engagemang i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Uppföljningen resulterade bland annat i att regionfullmäktige i februari 2021, § 24, beslutade att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att avyttra Region Jämtland Härjedalens aktier i Jämtlandsgården Livsmedel AB. I första hand ska aktierna erbjudas Torsta AB.

Bolaget Jämtlandsgården Livsmedel AB utför slakt och styckning av nötboskap, får, lamm och hästar. Region Jämtland Härjedalens aktiepost om 35 aktier, uppgår till 10 500 kronor av totala aktiekapitalet på 7 713 000 kronor motsvarande 0,14 % ägarandel. Storleken på aktieinnehavet samt den otydliga kopplingen till regionens huvuduppdrag motiverade beslutet att innehavet ska avyttras.

Dialog har förts med Torsta AB som i mailkorrespondens per 2021-11-29 har meddelat att de inte är intresserade av att köpa de 35 aktier som erbjudits. Därefter har genom kontakt med Jämtlandsgården Livsmedel AB:s VD ställts frågan om att via styrelsen erbjuda övriga aktieägare möjlighet att köpa rubricerade aktiepost varefter svar återkommit att köpare finns inom denna ägarkrets.

Vid prissättning har utgångspunkt skett i Regions Jämtland Härjedalens ägarandel av bolagets substansvärde enligt senast tillgängliga reviderade årsredovisning (räkenskapsår 2020). Substansvärde per aktie enligt denna beräkning (35/489 346 aktier * eget kapital 3 120 tkr) till 6 kronor/aktie. Föreslagen köpeskilling är 10 kronor/aktie, det vill säga totalt 350 kronor. Aktieöverlåtelseavtal är upprättat och bifogas i ärendet.

Regionstyrelsen fastställde i november 2021, § 204, fördelningen av investeringsbudgeten för 2022. Regionala utvecklingsnämnden och verksamhetsområde Kultur och bildning, Estrad Norr, har i investeringsplanen beviljats att reinvestera i ett ljusbord om 150 000 kronor. Nu har det visat sig att området kan köpa samma teknik för endast 75 000 kronor och därmed får ett överskott om 75 000 kronor. Området äskar att omdisponera överskottet till inköp och finansiering av en ej beslutad nyinvestering i en pelarlift om 75 000 kronor. Varken områdets eller regionens beslutad total investeringsram för år 2022 förändras genom föreslagen omdisponering.

En pelarlift använder man för arbete på hög höjd som till exempel att rikta in strålkastare eller ”sätta rigg” för en föreställning. Konsekvenser vid utebliven omfördelning blir att området inte kan erbjuda scenkonst enligt uppdrag. Höghöjdsarbetet i riggen på scenen kan inte väljas bort, där sitter allt scenljus. Dessutom blir det en arbetsmiljöfråga med stora risker att arbeta på stege. En pelarlift resulterar i avsevärt högre arbetskvalitet och säkerhet på arbetsplatsen.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 10 mars 2022. Då varken områdets eller regionens beslutade totala investeringsram för år 2022 förändras genom föreslagen omdisponering och med hänsyn till konsekvenserna om investeringen inte genomförs föreslår rådet att omdisponeringen godkänns.

Under våren 2019 gjorde regionala utvecklingsnämnden en översyn av sitt engagemang och deltagande i nätverk som i stort handlat om samverkan och påverkan i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut att ge regiondirektören i uppdrag att se över möjligheter och intresse av att bilda en ny nordisk gränsregional kommitté med Trøndelag fylkeskommune. Region Jämtland Härjedalen avslutade därefter sitt medlemskap i Mittnordenkommittén, och i november 2020, § 130, beslutade regionfullmäktige följande:
1. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att bilda en förening inom ramarna för Nordiska Ministerrådet med Trøndelag fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB som preliminära medlemmar.
2. Föreningen får arbetsnamnet Fellesrådet for Jämtland/Härjedalen og Trøndelag

Uppdraget har genomförts och resulterat i att en Gränsekommittée i form av föreningen Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen har etablerats och vunnit stöd genom avtal med Nordiska Ministerrådet. Nedan följer en beskrivning av arbetet.

Utifrån fullmäktiges uppdrag beslutade regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 188, att Elise Ryder Wikén (M) utses till Region Jämtland Härjedalens representant i interimsstyrelsen för Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen fram till dess att ordinarie föreningsstämma kan hållas. Samtidigt beslutade nämnden att avsätta totalt 700 000 kronor under perioden 2021-2022 för medfinansiering till ett interregprojekt för etablering av Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen.

Stiftande möte för föreningen hölls den 22 december 2020, och föreningen antog sina stadgar. Region Jämtland Härjedalens representant i styrelsen utsågs till ordförande för föreningen. Inför föreningens årsstämma i juni 2021 beslutades att Region Jämtland Härjedalens ombud vid föreningsstämman för Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen bemyndigades att rösta för att stämman ger interimsstyrelsen för föreningen uppdraget att under 2021 arbeta vidare för att etablera föreningens verksamhet i enlighet med föreningens ändamål (§ 80/2021).

I oktober 2021, § 171, beslutade nämnden att finansiera Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Trøndelag med 150 000 kronor för verksamhetsåret 2021 och med 250 000 kronor för verksamhetsåret 2022.

Fram till föreningsstämman som planeras till våren 2022 leds föreningen fortsatt av interimsstyrelsen bestående av tre ledamöter; en representant för Region Jämtland Härjedalen, en representant för Trøndelag Fylkeskommun, och en representant från Naboer AB. Naboer AB fungerar som administrativ plattform för den ideella föreningens löpande förvaltning, liksom förvaltningen av relationen till Nordiska Ministerrådet.

Etableringen har genomförts med stöd av en etableringsplan, som uppdaterats löpande under överinseende av interimstyrelsen. Till stöd för etableringen har Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag Fylke inrättat ett Fellesteam bestående av tjänstepersoner som medverkat i genomförandet av etableringsplanen. Från och med kommande årsmöte 2022 (föreningsstämma) övergår verksamheten från etableringsfas till ordinarie verksamhet. Förslaget från Fellesrådets styrelse till årsstämman är att styrelsen utökas från tre till fem ledamöter, vilket medför att Region Jämtland Härjedalen medverkar med två ledamöter.

• Interreg Sverige-Norge 2021-2027, Övervakningskommitté. Val av 1 ledamot och 1 ersättare, varav en kvinna och en man, för perioden 2022-04-05 – 2022-12-31.

• Interreg Sverige-Norge 2021-2027, Styrkommitté Nordens Gröna Bälte. Val av 1 ledamot och 1 ersättare, varav en kvinna och en man, för perioden 2022-04-05 – 2022-12-31.

• Trööndelagen Saemien Raerie/Samisk Råd Trøndelag. Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till 2022-12-31 istället för Helen Bergkvist som avsagt sig uppdraget.

Vid frågor kring fattade beslut eller beslutsunderlag, vänligen kontakta nämndsekreterare Emma Borg (emma.borg@regionjh.se).

Protokoll regionens samverkansråd: 2022-02-07

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview

Deltagande samt eventuella önskemål om specialkost meddelas nämndsekreterare Emma Borg, emma.borg@regionjh.se, så fort som möjligt, dock senast fredag 1 april.