Möte 2023-10-24

Tid för justering: Onsdag 25 oktober (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Kultur på recept (HSN/1691/2020)
  (delrapport hanteras av hälso- och sjukvårdsnämnden, se Möte 2023-10-24 | MeetingPlus [sv] (regionjh.se))

• Torsta AB

• Almi Företagspartner Mitt AB & Almi Invest Mitt AB

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Verksamhetsplan 2024

• Testresenär (RUN/310/2019)

• Förnybart i tanken (RUN/90/2019)

• Stolpe in för stad och land (SiSL) (RUN/665/2017)

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2022, § 212, om Plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023-2027. Målet att skapa ökade förutsättningar för att vara verksam inom dessa branscher och näringar är grunden för planen. Då ansvaret för planens genomförande ligger på två områden, Hållbar tillväxt och Kultur och bildning, har det första året till stor del handlat om att skapa en organisation för genomförandet. Fyra team bestående av chefer, strateger, handläggare för stöd samt statistiker, har skapats för att på mest effektiva sätt leda, samordna och genomföra adekvata insatser och aktiviteter.

Uppföljningen (Uppföljningsrapport Uppföljning av arbetet med plan för kulturella och kreativa branscher i Jämtland Härjedalen 2023, daterad 2023-09-27) följer planens fokusområden. En stor del av aktiviteter och insatser görs inom ramen för befintlig verksamhet, inte minst inom Kultur och bildnings verksamhet. Vidare finns det insatser och aktiviteter som kan härröras till flera av planens fokusområden och till ett allmänt främjande av förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher. Särskilda insatser sker dessutom till stor del inom interregprojektet Samspel.

Rapporten vill även presentera relevant statistik där totalt antal företag i länet inom kulturella och kreativa branscher per juli 2023 är 1 345 stycken varav 47% finns i Östersunds kommun, 21% i Åre kommun och 10% i Krokoms kommun. För övriga kommuner är fördelningen Härjedalen 6 %, Berg respektive Strömsund 5% och Bräcke respektive Ragunda 3%. Av dessa är de flesta företag inom litterärt och konstnärligt skapande samt artistisk verksamhet (37%). Högst andel KKB-företag har Åre kommun med 9%.

Rapporten ger även förslag på fler indikatorer att följa under planperioden.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 13 december 2022, § 198, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2023. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Ett sådant område är de regionala utvecklingsmedlen (1:1-anslaget).

Uppföljningen avser hur Region Jämtland Härjedalen har beviljat och betalat ut företagsstöd, projektstöd och stöd till kommersiell service under första delen av 2023. Kommentarer ges utifrån de mål och målvärden som finns i verksamhetsplanen. De medel som finansierar stöden (bidrag) kommer från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom statsbudgeten, utgiftsområde 19 Regionala utveckling. Stöden ska syfta till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och får beviljas i enlighet med specifika förordningar. Projekt ska även kunna motiveras utifrån projektets koppling till strategin för länets utveckling. Företagsstöden ska explicit syfta till att främja en hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften i företag och därmed främja en hållbar regional utveckling.

Hur mycket medel respektive region bemyndigas att bevilja och sedan hantera för utbetalning definieras i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (RUN/595/2022).

Sammanfattningsvis visar uppföljningen att det har varit en jämn fördelning mellan projekt- och företagsstöd. Stöden har nått ut till företag och projektverksamhet i alla kommuner. Företagsstöden jämförs i relation till fördelningsnyckeln antal sysselsatta i privat sektor. Pandemin och kriget har påverkat företagsinvesteringarna och projektens genomförande men summerat är söktrycket på regional medfinansiering högt och hela årets tilldelade anslag för utbetalningar behöver enligt nyttjas enligt prognosen. Uppföljningen presenteras i sin helhet i Uppföljningsrapport regionala utvecklingsmedel 2023, daterad 2023-10-13.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde 13 december 2022, § 198, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2023. I uppföljningsplanen anges att aktuellt läge för nämndens fattade beslut ska redovisas vid sammanträdet i oktober. Den senaste redovisningen och uppföljning gjordes i oktober 2022, § 159 (RUN/34/2022).

Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

I bilagd redovisning, Uppföljning av regionala utvecklingsnämndens fattade beslut, daterad 2023-09-28, finns en sammanställning av de beslut som nämnden har fattat som resulterat i en åtgärd och där regiondirektör, presidium eller ordförande getts särskilda uppdrag. Uppföljningen redovisar beslut som ännu inte är återrapporterade/avslutade.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Verksamhetsområdena Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett inför 2023 som innebär att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Resultatavvikelsen var positiv för perioden och uppgick till +11,1 mkr. Prognosen för helår 2023 är uppdaterad jämfört med tidigare prognos och bedöms bli 4,6 mkr bättre än budget.

Antal anställda exklusive timanställda har minskat med tre medarbetare jämfört med samma mättillfälle föregående år. Ackumulerad utförd tid i en tolvmånadersperiod (oktober 2022-september 2023) visar utfallet 148 årsarbetare som är i paritet för samma period året innan.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 16 maj 2023, § 71, att påbörja en utredning gällande Stiftelsen Jamtli utifrån ekonomi och verksamhet. Utredningen ska återredovisas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober. Bakgrunden var en inkommen skrivelse från stiftelsen om behov av extra grundanslag för att Jamtli ska kunna behållas i sin nuvarande form. En extern utredare upphandlades för uppdraget som bland annat innefattade att särskilt se över tolkningen av stiftarnas ansvar utifrån stadgar och urkunder samt vad som ingår i basuppdraget till Stiftelsen Jamtli. Kostnaden för uppdraget fördelas lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun enligt principen 65%/35%. Utredaren presenterade muntligt en delrapport vid nämndens sammanträde den 25 september.

Utredningsrapporten (Uppdrag/Jamtlis grunduppdrag, daterad 2023-09-28), som primärt har fokuserat på att tyda och tydliggöra styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget, ska i första hand ses som ett underlag för vidare politisk diskussion. Den är att betrakta som en första fas i ett fortsatt arbete där särskilda konklusionsområden samt övriga punkter i uppdraget bör utredas närmare i detalj. Det gäller exempelvis att se över styrande funktioner, tydliggöra hur resurser disponeras, kostnader och finansiering över tid samt att etablera en rehabiliteringsprocess för en långsiktig hållbarhet i stiftelsens förvaltande ansvar.

Rekommendationen är att tillse att vidare utredning får förutsättningar att fortsätta med en mindre utredningsredaktion, bestående av extern utredare och tjänstepersoner från region och kommun, för att uppnå större tidseffektivitet, ett fylligare kvalitetskritiskt perspektiv och en tidplan som samspelar med de formella beslutsprocesserna inom ramen för respektive huvudman och stiftelsens verksamhet. I upphandlat avtal med utredaren finns återstående resurs om ca 75 timmar som bör användas till detta arbete.

Kultursamverkansmodellen styrs av förordningen (2010:2012)?om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Region Jämtland Härjedalens framställan om statligt stöd till förordningens sju områden för 2024 utgår från de nationella kulturpolitiska målen och ambitioner i den regionala kulturplanen (RUN/12/2021). Regionens övergripande kulturuppdrag är att alla invånare ska ha tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet och erbjudas likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur samt ha möjlighet att påverka, delta och medverka i kulturlivet. Aktuella fokusområden i kulturplanen tar sin utgångspunkt i regionala utmaningar och möjligheter. De regionala kulturverksamheterna ska komplettera kommunernas kulturutbud och bidra till en hållbar kulturell infrastruktur i länet.

Inför 2024 avser regionen dock att särskilt fokusera på barnkonventionens implementering i verksamheterna, ett fortsatt främjande av kulturella och kreativa branscher, fortsatt samverkan med hälso- och sjukvården kring kultur och hälsa samt stärkt kunskap och främjande av urfolket samernas språk och kultur. Spelkultur och spelutveckling är ett område som tar plats i kulturplanen och där finns goda möjligheter att stärka området. Residensverksamhet är en metod som används och utvecklas för att stärka kulturskaparna, bidra till lokal samverkan och konstnärlig kvalitet. Samverkan med universitetet stärks genom framtagande av en ny utbildning kring konstnärlig gestaltning med platsen som utgångspunkt. Bild- och formområdet stärks genom ett utvecklat avtal med Åredalens folkhögskolas konstutbildning. Samarbetet inom Kultur i norr utvecklas och Viermie K förslås få ett verksamhetsbidrag från samtliga fyra norrlandsregioner.

Region Jämtland Härjedalens framställan till Kulturrådet för verksamhetsåret 2024 omfattar totalt 46 153 000 kronor varav en statlig uppräkning om 3,6% av 2023 års statsbidrag, en ökning motsvarande regional uppräkning om 3 004 000 kronor samt ett äskande i likhet med tidigare år om 500 000 kronor för administration av modellen. Den regionala budgeten till kultur för 2024 (inklusive kommunala anslag inom samverkansmodellen) uppgår, under förutsättning av politiska beslut, till 86 452 000 kronor varav 63 422 000 kronor inom samverkansmodellen.

Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris på kulturområdet är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom olika konstnärliga områden. Kulturstipendium och Kulturpris till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1966 respektive 1990, det samiska stipendiet sedan 1999 och arbetsstipendierna sedan 2019. Styrande för stipendierna och kulturpriset är Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/182/2018) som beslutades av regionfullmäktige 2018-10-09, § 126.

En översyn av regelverket föreslås nu av två skäl. På förekommen anledning kan namnet på kulturstipendierna och kulturpriset leda till missförståndet att Peterson-Berger stiftelsen delar ut dessa och inte Region Jämtland Härjedalen. En förändring eller utveckling av dessa utmärkelser, inte minst vad gäller namnet men även syftet med priset och kulturstipendierna, bör därför ses över. Det andra skälet grundar sig i de senaste årens nationella diskussion gällande armlängds avstånd och politisk styrning av kulturen. Den diskussionen handlar i stora drag om att politiken beslutar om mål och ekonomiska ramar medan innehållet överlämnas till sakkunniga. Dessutom kan det uppstå jävsituationer vid handläggning. Därför finns det skäl att se över regelverket gällande hur pristagare och stipendiater utses.

Region Jämtland Härjedalen är huvudman för Birka folkhögskola i Ås och Bäckedals folkhögskola i Sveg. Sedan 1 januari 2019 är regionala utvecklingsnämnden utsedd till styrelse för de båda folkhögskolorna. Folkhögskoleplanen sätter ramarna för skolornas styrning och pekar ut en långsiktig inriktning och profil för respektive skola. I folkhögskoleplanen framgår skolornas organisation och ledning, folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet samt utpekade samverkansområden mellan skolorna. Planen löper på fyra år och fastställs av skolornas styrelse.

Folkhögskoleplan 2021–2024 beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 190, och upphör att gälla den 31 december 2024. Detta innebär att processen med att ta fram en ny folkhögskoleplan behöver genomföras under kommande år för att en ny plan ska kunna beslutas inför 2025.

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 kommittédirektiv om Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden (dir. 2022:75, U 2022:01). Enligt detta beslut ska en särskild utredare föreslå eventuella ändringar som krävs avseende statens stöd till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. Den 14 september 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:130) och att uppdraget ska redovisas den 14 juni 2024.

Den särskilde utredaren ska bland annat
 - föreslå en lämplig gemensam modell, eller olika modeller, för styrning och fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund respektive idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet,
 - föreslå hur kontroll och granskning av användningen av statsbidragen kan stärkas på alla nivåer inom folkbildningen
 - föreslå en ordning för återtagande av statsbidrag som beslutande organ har återkrävt enligt någon av de grunder för återbetalningsskyldighet som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen och som ska motsvara vad som gäller för statliga myndigheter.

Utifrån att kommittédirektivet kan komma att leda till förändringar av modellen för styrning och fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och då eventuellt påverka ramfaktorerna för regionens folkhögskolor föreslås att processen med att ta fram en ny folkhögskoleplan förskjuts. Detta innebär i sin tur att nuvarande folkhögskoleplan behöver förlängas att även gälla år 2025. Vidare föreslås att arbetet med att ta fram en processplan samt tidsplan för processarbetet ändå påbörjas för att ha en ny folkhögskoleplan på plats från 2026, samt regionala utvecklingsnämndens presidium utses till styrgrupp.

Projektet En attraktiv region som bedrivits under 2020-2023 handlade om att etablera ett samordnat arbete kring att visa näringslivets och offentlighetens kompetensbehov, samt att öka antalet invånare i Jämtland Härjedalen. I arbetet ingick också att skapa en gemensam process för att ta emot, välkomna, och integrera nyinflyttade i länet. Projektet genomfördes som ett samarbetsprojekt, där Region Jämtland Härjedalen hade projektansvaret. Utöver Regionen ingick länets kommuner, Länsstyrelsen, Mittuniversitetet, Länsförsäkringar Jämtland, Jämtkraft AB, övriga näringslivet samt intressesammanslutningar såsom IUC Z-Group AB, Samling Näringsliv, Företagarna och Handelskammaren.

Projektets mål var att locka fler att bosätta sig i och arbeta i Jämtland Härjedalen. Syftet med projektet var att ett utvecklat samarbete skapades mellan det offentliga och det privata, för att på ett effektivare sätt arbeta med att attrahera arbetskraft som i dag är svårrekryterad för såväl företag som det offentliga.

Projektet har nått bra resultat. Bland annat finns en upparbetad och fungerande, länsomfattande samarbetsmodell för kompetensattraktionsarbete (TAM - Talant Attraction Model). I september 2023 finns 1103 hushåll som registrerat sig och anmält intresse för en flytt till länet. 265 hushåll av dessa har tagit steget och flyttat hit. 819 personer har beställt magasinet ”Ta Steget” som marknadsför platsen mot potentiella inflyttare. Exempel på andra resultat är etableringen av ett nätverk för inflyttarvägledare, en framtagen arbetsmodell och handlingsplan för respektive kommun, etablerat coworkingnätverk och ett uppbyggt regionalt ambassadörsnätverk. Samtliga nätverkskontakter och inflyttarkontakter finns i ett gemensamt CRM-system, som utvecklas kontinuerligt.  

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har kommit överens om att tillsammans driva kompetensattraktionsarbetet vidare i ytterligare ett år enligt den upparbetade modellen och det arbetssätt som byggts upp i projektet En attraktiv region.

När Regionförbundet Jämtlands län avslutades och uppgick i Region Jämtland Härjedalen 2015 beslutade ägarna, landstinget och åtta kommuner, att förbundets egna kapital skulle läggas i en gemensam pott för att finansiera projekt och aktiviteter av gemensamt intresse för länets utveckling (LS/1231/2014). Användning av medel beslutas av regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från regionens samverkansråd. Vid regionens samverkansråds sammanträde den 28 augusti 2023, § 44, fattades ett inriktningsbeslut om att samarbetet kring kompetensattraktion under 2024 ska finansieras med medel från den gemensamma potten, totalt 2 929 000 kronor.

Ett förslag till samarbetsavtal, inklusive bilagor, har därefter tagits fram som reglerar samarbetet mellan parterna. Avtalsförslaget behandlades av regionens samverkansråd den 9 oktober 2023, § 56. Rådet beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna samarbetsavtalet.

Sedan Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 reglerades den interkommunala samverkan i ett samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, där Energikontoret Jämtland Härjedalen inkluderades. Avtalet reviderades 2018 och när länets kommuner bildade Kommunförbundet Jämtland Härjedalen 2022 upprättades en Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen om regional samverkan avseende Energikontoret som gäller under 2023. Syftet med den tidsbegränsade överenskommelsen var att under en övergångsperiod fortsätta samverkan avseende Energikontoret, samt utreda den fortsatta placeringen, finansieringen och styrningen av Energikontoret.  

Under våren 2023 tillsattes en arbetsgrupp med representanter från kommunerna samt regionen, som i maj 2023 presenterade ett förslag för regionens samverkansråd om hur Energikontorets framtid från och med 2024 skulle kunna se ut. Förslaget innebar i korthet att Energikontoret fortsatta placering skulle vara Region Jämtland Härjedalen, att finansieringen ska delas mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen, samt att styrningen ska ske via en samrådsgrupp där parterna är representerade.

Med utgångspunkt i ovanstående har ett förslag till samarbetsavtal, inklusive bilagor, nu tagits fram som reglerar samarbetet mellan parterna. Avtalet gäller för perioden 2024–2028, med möjlighet till förlängning som längst till 2033. Avtalet innebär att Energikontoret även fortsatt organiseras inom Region Jämtland Härjedalen, samt att kontorets uppdrag omfattar tre delar: Projektverksamhet, Energi- och klimatrådgivning samt Energi- och fastighetsnätverk. Energikontorets basfinansiering uppgår till 1 600 000 kronor för 2024, och räknas därefter upp årligen med landstingsprisindex. Region Jämtland Härjedalen står för halva basfinansieringen, dvs. 800 000 kronor, och resterande del finansieras gemensamt av länets kommuner.

Avtalsförslaget behandlades av regionens samverkansråd den 9 oktober 2023, § 54. Rådet beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna samarbetsavtalet.

Almi Företagspartner AB har överlämnat finansieringsförslag för Almi Företagspartner Mitt AB för verksamhetsåret 2024.

I förslag till finansiering för Almi Företagspartner Mitt AB uppgår den totala finansieringen för år 2024 till 25 143 159 kronor, varav Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 6 160 074 kronor. Övrig finansiering kommer från Almi AB (moderbolaget) med 12 823 011 kronor och Region Västernorrland med 6 160 074 kronor. Förslaget till finansiering är oförändrat från verksamhetsåret 2023.

Därutöver har moderbolaget Almi AB reserverat 1 089 847 kronor för särskilda insatser för tillväxt som kan tas i anspråk efter beslut om samverkan i projekt.

När ägaranvisningen inför verksamhetsåret 2023 godkändes, föreslogs denna gälla tills vidare med intentionen att ha en mer långsiktig styrning jämfört med årliga ägaranvisningar, som dittills varit fallet. Detta diskuterades även vid den ägardialog som ägde rum 29 mars 2023. Således har inget nytt förslag till ägaranvisning inför 2024 överlämnats.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2020, § 141, att under perioden 2021–2027 ingå i ett nytt partnerskap, Mittstråket, tillsammans med kommuner längs stråket samt Region Västernorrland. Samarbetet handlar om att åstadkomma samhandling kring transportinfrastrukturfrågor i stråket. Partnerskapet har en kanslifunktion som finansieras av en medlemsavgift från respektive organisation. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsnyckel. Medlemsavgiften för Region Jämtland Härjedalen under 2023 är 177 724 kronor. Beslut om finansiering tas årligen inför kommande verksamhetsår.

Vid Partnerskap Mittstråkets styrgruppsmöte den 2 december 2022 beslutades att årligen räkna upp medlemsavgiften enligt Landstinsprisindex (LPIK). Detta för att täcka lönekostnadsuppräkningar för kanslifunktionen. Medlemsavgifterna kommer inför 2024 räknas upp med 4,2%. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta att medlemsavgiften för år 2024 är satt till 185 188 kronor, en höjning med 7 464 kronor jämfört med år 2023.

Regeringen har den 15 juni beslutat att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037. Syftet med uppdraget är att ge regeringen ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar och inriktning för åtgärder i transportinfrastrukturen för den aktuella periodenen.

I enlighet med regeringens direktiv ska Trafikverket vid genomförande av uppdraget föra dialog med samt hämta in synpunkter från regionerna samt Gotlands kommun. Region Jämtland Härjedalen har därför getts möjlighet att redan nu komma med inspel till Trafikverket i dess arbete med inriktningsunderlaget. Eventuella inspel ska lämnas till Trafikverket senast den 30 oktober 2023.

Trafikverket ska redovisa inriktningsunderlaget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 15 januari 2024. Inriktningsunderlaget kommer då att skickas ut på formell remiss till bland annat regionerna, som då har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter direkt till departementet. Remisstiden sträcker sig fram till den 15 april 2024, och Region Jämtland Härjedalens yttrande kommer att behandlas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 9 april.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheter att lämna synpunkter på Trafikverkets vägplan för E14, Ånge-Bräcke i Ånge kommun, Västernorrlands län samt Bräcke kommun, Jämtlands län (TRV 2023/98476). Trafikverket Region Mitt har tagit fram ett samrådsunderlag för ombyggnad av väg E14 för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan. Samrådet syftar till att ge och få information samt att allmänhet såväl som myndigheter och organisationer ska kunna bidra med inspel som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet. Synpunkter och yttranden ska ha kommit in till Trafikverket senast den 14 november 2023.

Då remissen inkom den 11 oktober har ärendet inte hunnit beredas inför nämndens sammanträde i oktober. Beslut om yttrande föreslås därför delegeras till regionala utvecklingsnämndens ordförande.

Norrtåg AB har under de senaste åren arbetat med att ta fram ett förslag till gemensam tågstrategi för de fyra norra länen. Arbetet har resulterat i dokumentet Norrtåg 2040 – En tågstrategi, som nu skickats ut på remiss till berörda regioner. Remissen ska besvaras senast 31 oktober 2023. De färdiga förslaget till strategi kommer därefter skickas ut till berörda organisationer i de fyra länen för fastställelse senast i februari 2024.

Tågstrategi 2040 är en samlad beskrivning av förutsättningarna för persontåg i norra Sverige fram till 2040. Mycket stora investeringar i Norrbotniabanan, Ådalsbanan men också andra investeringar förändrar förutsättningarna stort. Flera trafik- och omvärldsanalyser har gjorts som en grund för strategin. I remissmissivet anges att Norrtåg AB önskar svar på följande frågeställningar:

1. Visionen i Tågstrategi 2040 är att Norrtåg är ett gemensamt trafiksystem där helheten är viktig och där de befintliga stråken i basutbudet ska utvecklas mot frekvent timmestrafik när förutsättningarna finns? Delar ni bilden av att utveckling av det befintliga basutbudet är den prioriterade frågan?

2. Norra Sverige står inför enorma förändringar de kommande 10–15 åren, både när det gäller samhällsutveckling, näringslivets utveckling och järnvägens utveckling. Norrtåg har identifierat fyra trender som kommer att få en stor påverkan på norra Sverige de kommande åren. Delar regionen/RKM bedömningen av utvecklingen i regionerna avseende utvecklingen av ortsstruktur, arbetsmarknad och områden för större arbetspendling?

3. Persontåg utgör tillsammans med framför allt buss och flyg ett samlat kollektivtrafiksystem. De olika trafikslagen har olika fördelar och funktioner och kompletterar varandra men konkurrerar samtidigt. Vilken betydelse har tåget för er regions framtida utveckling?

4. Överensstämmer Tågstrategi 2040 med övriga mål- och styrdokument i er region och hänger tågstrategin ihop med de trafikförsörjningsprogram som finns?

5. I Tågstrategi 2040 är synen på pendlingstrafik att denna kan etableras i framtiden om förutsättningarna är rätt, där trafiken måste vara tät (1–2 dubbelturer per timme) och att ett tydligt val mellan buss och tåg på en sträcka görs. Vilka sträckor ser ni skulle kunna vara intressanta i er region i framtiden?

6. Övriga synpunkter.

Remissen kommer att besvaras av Region Jämtland Härjedalens kollektivtrafiknämnd som ansvarig för kollektivtrafikfrågorna i regionen. Då flera av frågorna ovan tangerar regionala utvecklingsnämndens ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna i regionen har ett förslag till yttrande arbetats fram gemensamt av de båda nämndernas verksamheter.

Utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv har följande aspekter lyfts fram i svaret:
 - Kollektivtrafiken som en bärande faktor för kompetensförsörjningen
 - Klimatomställning och fossilfritt 2030

Enligt regionstyrelsens reglemente ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och att hålla dem aktuella. En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument brukar därför göras varje mandatperiod. De dokument som nu ses över är bland annat Region Jämtland Härjedalens policydokument.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (Dnr RS/1060/2018) är en policy en typ av dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. En policy ska inte ge några fasta regler utan enbart principer.

En av Region Jämtland Härjedalens policyer är den personalpolitiska policyn som syftar till att underlätta ställningstaganden och utgöra vägledning för chefer och medarbetare i utveckling och tillämpning inom hela det personalpolitiska området, för att därigenom uppnå regionens uppdrag och åtaganden. Region Jämtland Härjedalens policyer ligger till grund för andra styrdokument, såsom Regionplan med budget samt verksamhetsplaner.

En arbetsgrupp från den politiska majoriteten har under ledning av HR-strateg under våren 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av personalpolitisk policy. Revideringen av policyn har sett till innehållet beaktat dels skiftet av politiskt styre inom Region Jämtland Härjedalen, dels utmaningar gällande kompetensförsörjning och bemanning via externa alternativ, liksom förhållningssätt utifrån tillitsbaserad ledning och styrning. Därtill har stycket avseende jämställdhet, jämlikhet och mångfald utvecklats.

Eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden, patientnämnden och revisorerna har personalansvar och arbetsmiljöansvar för den personal som arbetar inom respektive nämnds verksamhet beslutade regionstyrelsen den 29 augusti 2023, § 134, att skicka policyn till nämnderna för synpunkter innan det slutliga förslaget överlämnas till fullmäktige för beslut. Eventuella synpunkter ska vara regionstyrelsen tillhanda senast den 29 oktober.

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) tydliggör att varje region eller motsvarande ska bedriva regional biblioteksverksamhet och anta en regional biblioteksplan. Syftet med den regionala biblioteksverksamheten och den regionala biblioteksplanen är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Den regionala biblioteksverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen som ett utpekat verksamhetsområde: Regional biblioteksverksamhet, läsfrämjande och litteratur.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 9, att ge regiondirektören i uppdrag att inleda en process för framtagande av en regional biblioteksplan för kommande fyraårsperiod 2023–2026. Med anledning av att arbetet med den nya biblioteksplanen inte kunde bedrivas i den takt och omfattning som planerats, beslutade regionfullmäktige i juni 2022, § 70, att förlänga Regional biblioteksplan 2019–2022 för Region Jämtland Härjedalen (RUN/591/2017) att gälla ytterligare ett år, 2023. En remissutgåva av planen fastställdes i regionala utvecklingsnämnden i januari 2023, § 10, med remisstid till den 30 april.

Arbetet med att utforma ett förslag till ny regional biblioteksplan för Jämtland Härjedalen har skett i nära samverkan med biblioteksverksamheten i regionen och i en tjänstedesignprocess där många olika intressenter involveras. Under remisstiden har sju remissvar inkommit vilka i möjligaste mån beaktats. Till största delen uttryckte remissvaren bifall till förslaget. Under området Den lokala litteraturen och författarna samt Tillgängliga bibliotek har vissa justeringar och tillägg gjorts för att tillmötesgå inkomna synpunkter. Den kartbild över länets biblioteksstruktur som ingår i förslaget har justerats för att uppfylla högre krav på tillgänglighet.

Framtaget förslag till Regional biblioteksplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027 har sin utgångspunkt i bibliotekslagen, den regionala utvecklingsstrategin, de nationella kulturpolitiska målen, Agenda 2030, lagar och förordningar. Biblioteksplanen har beretts i samarbete med kommunernas bibliotekschefer och biblioteksmedarbetare samt det regionala författarnätverket. I arbetet med den regionala kulturplanen har även biblioteks- och litteraturfrågorna behandlats. Regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp.

Utifrån dialoger, samråd och intervjuer har följande fyra prioriterade områden arbetats fram:
 - Hållbara bibliotek
 - Tillgängliga bibliotek
 - Framtidens bibliotek
 - Den lokala litteraturen och författarna

Regionfullmäktige beslutade i december 2021, § 154, att säga upp samarbetsavtalet med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli 2020-2022 (RUN/459/2017), samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att i samverkan med Östersunds kommun ta fram förslag till nytt samarbetsavtal för perioden 2023–2026. Förslaget till nytt samarbetsavtal avsågs att framtas parallellt med den långsiktiga Överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli 2023-2027 (RUN/13/2021). Den långsiktiga överenskommelsen ligger till grund för regionens respektive kommunens årliga överenskommelser med Stiftelsen Jamtli. Då det inte var möjligt beslutades i stället att teckna ett ettårigt avtal för 2023 med samma lydelse som det tidigare avtalet.

Samarbetsavtalet mellan regionen och kommunen reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna och anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

Den långsiktiga överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli för perioden 2023-2027 beslutades av regionfullmäktige i november 2022, § 148. Processen med samarbetsavtalet 2024-2027 har skett genom dialog mellan regionen och kommunen. Då det inte har funnits skäl till justeringar utöver redaktionella ändringar så föreslås tidigare lydelser att fortsätta gälla. Både samarbetsavtalet och överenskommelsen synkroniserar nu med perioden för den regionala kulturplanen 2024-2027.

Ärendet lyftes vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 25 september 2023, § 155. Nämnden beslutade då att återremittera ärendet med följande motivering:
Pågående utredning gällande Jamtlis uppdrag och finansiering ska återredovisas för nämnden i oktober. För att möjliggöra fördjupad dialog mellan regionen och Östersunds kommun utifrån utredningens resultat och dess eventuella påverkan på kommande års finansiering återremitteras ärendet till nämndens sammanträde i oktober.

Den dialog som genomförts sedan nämndens sammanträde i september har inte föranlett några justeringar i det förslag till avtal som redan presenterats.

• Interreg Sverige-Norge, Styrkommitté Nordens Gröna Bälte: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Oscar Furu (M) som avsagt sig uppdraget.

• Leaderföreningarna Leader Mittland, Leader 3sam och Leader Grogrund: Fyllnadsval av ombudsersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Oscar Furu (M) som avsagt sig uppdraget.

• Trööndelagen Saemien Raerie/Samisk Råd Trøndelag: Fyllnadsval av observatör för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Monica Hallquist (S) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll regionens samverkansråd: 2023-10-09

Samtliga protokoll finns tillgängliga via Översikt | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)