Möte 2024-09-17

Tid för justering: Onsdag 18 september (digitalt)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Kultur på recept (HSN/1691/2020)
• Fördjupning: Folkhälsa
• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Månadsrapport juni
• Revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin (RUN/392/2023) - ändrad tidplan

• Mid Nordic Visual Lab (RUN/507/2022)
• Förnybart 2030 (RUN/587/2022)
• Fossilfria destinationer och besöksmål (RUN/513/2022)

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionala utvecklingsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i samband med tertialrapport i maj och delårsrapport i september.
 

I den internkontrollplan för 2024, som regionala utvecklingsnämnden fastställde den 12 december 2023, § 221, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2023, då riskerna bedöms finnas kvar även 2024. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats. Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risken ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd).

Internkontrollplanen har efter delårsuppföljningen uppdaterats och riskbedömningarna har setts över och i vissa fall reviderats. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport. I nämndens uppdaterade plan finns en risk som är identifierad med riskpoäng 3 (orange). Risken är följande:

• Att pågående nationell utredning gällande finansiering och styrning av folkbildningen får konsekvenser för folkhögskolorna.
  Kommentar: Åtgärder görs i och med att man inväntar statlig utredning.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde 21 november 2023, § 192, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2024. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.
 

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Innovation AB, Torsta AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Stiftelsen Jamtli, kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans, Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening, Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening samt Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.
 

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2024-08-29. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som regionala utvecklingsnämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 21 november 2023, § 192, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan, för 2024. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Ett sådant område är de regionala utvecklingsmedlen (1:1-anslaget).
 

Uppföljningen avser hur Region Jämtland Härjedalen har beviljat och betalat ut företagsstöd, projektstöd och stöd till kommersiell service under första halvan av 2024. Kommentarer ges utifrån de mål och målvärden som finns i verksamhetsplanen. De medel som finansierar stöden (bidrag) kommer från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom statsbudgeten, utgiftsområde 19 Regionala utveckling. Stöden ska syfta till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken och får beviljas i enlighet med specifika förordningar. Projekt ska kunna motiveras utifrån projektets koppling till strategin för länets utveckling. Företagsstöden ska syfta till att främja en hållbar tillväxt och stärka konkurrenskraften i företag och därmed främja en hållbar regional utveckling.
 

Hur mycket medel respektive region bemyndigas att bevilja och sedan hantera för utbetalning definieras i regleringsbrev avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling (RUN/562/2023).
 

Sammanfattningsvis visar uppföljningen att det har varit mer medel beslutade till företagsstöd jämfört med projektstöd under första halvåret. Stöden har inte nått ut till företag i alla kommuner medan projektverksamhet har genomförts i alla kommuner. Företagsstöden jämförs i relation till fördelningsnyckeln antal sysselsatta i privat sektor. Kriget i Ukraina och oroligheter i andra delar av världen, höga räntor, NATO-medlemskap är faktorer som påverkat företagsinvesteringarna och projektens genomförande, men summerat är söktrycket på regional medfinansiering högt och hela årets tilldelade anslag för utbetalningar behöver nyttjas enligt prognosen. Uppföljningen presenteras i sin helhet i Uppföljningsrapport regionala utvecklingsmedel 2024, daterad 2024-09-06.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 20 februari 2024, § 9, om att ta fram ett förslag på nya/andra lokaler som är bättre anpassade för kulturverksamhetens behov. Enligt beslutet ska förslaget, inklusive kostnadsbedömning, återredovisas senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i september 2024.
 

Den 9 april 2024, § 29, beslutade regionala utvecklingsnämnden att teckna nytt hyresavtal avseende Estrad Norrs utökade lokaler vid Scenkonstverkstan i Odenskog. Estrad Norr väljer att inte ta över hyresavtalet gällande svarta lådorna på Folkets Hus som löper ut per sista januari 2025. Avtal för Estrad Norrs kontorslokaler i Folkets Hus löper ut 31 december 2027. Även dessa lokaler planeras att utrymmas vid årsskiftet 2024–2025. Dialog pågår internt om hur dessa lokaler skulle kunna nyttjas av andra verksamhetsområden inom andra förvaltningsområden.
 

En del av Estrad Norrs lokaler i Odenskog inrättades under våren till kontor som en akut åtgärd utifrån gällande vattenskador och arbetsmiljörisker på Folkets Hus. Enhetens hela personalstyrka är nu samlad på Scenkonstverkstan och är mycket nöjda. De lokaler som blivit kontor var ursprungligen tänkt till annat, exempelvis kostymateljé, attributverkstad, tvättstuga och uppsjungningsrum. Estrad Norr behöver alltså fortsatt ett flertal utrymmen för att kunna bedriva sin verksamhet. Ett internt arbete på enheten pågår för att se över hur lösningar kan skapas inom befintliga lokalytor men även vilka behov som finns av utökade ytor samt kostnad för detta. Hyran för Scenkonstverkstan är idag cirka 2,6 miljoner kronor per år.
 

På sikt kommer Estrad Norrs lokalkostnader totalt att minska men ej under 2025 då iordningställande av ovan nämnda lokaler skulle behöva genomföras. Det kommer dock finnas fortsatt behov av att emellanåt hyra externa repetitionslokaler för kortare perioder samt scener för framträdanden beroende på verksamhetens art.
 

När det gäller kulturens övriga verksamhet, det vill säga enheten Kulturutveckling samt stabsfunktioner, har verksamheten tillsammans med fastighetsavdelningen påbörjat ett arbete för att se över behov och funktion. Avtalet för dessa lokaler på plan 4 på Folkets Hus löper ut 31 januari 2026 med ett års uppsägningstid. En lokalbehovsutredning har genomförts med fokus på verksamheterna som huserar på plan 4 som visar på de behov som verksamheten har för att bedriva verksamhet på ett adekvat sätt. Det handlar bland annat om ändamålsenliga lokaler för synlighet, praktiska och operativa aktiviteter, projektverksamhet, konstförvaring och -hantering, digitala lösningar och förråd för att verksamheten ska fungera optimalt. Ambitionen är att minska nuvarande 800 kvadratmeter på Folkets Hus till 450 kvadratmeter. Då regionen samtidigt genomför ett centralt arbete kring flexibel arbetsplats så behöver dessa processer löpa parallellt. Vissa administrativa funktioner inom området kan ingå i det övergripande arbetet med flexibel arbetsplats och skulle därmed kunna husera i befintliga lokaler inom regionen. Därmed effektiviseras så väl kostnader som lokalytor.
 

Processen med kulturens lokalbehov pågår och kan därför inte slutredovisas till nämnden i detta läge. Arbetet sker i nära samarbete mellan fastighetsavdelningen och verksamhetsområde Kultur och bildning med fokus på adekvata och praktiska lösningar där den totala lokalkostnaden i bästa fall bedöms kunna minska men i varje fall kunna behållas oförändrad.

Regionfullmäktige beslutade den 18 oktober, § 109, om Regionplan och budget för planperioden 2024–2026 (RS/129/2023). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde regionala utvecklingsnämnden en plan med budget för 2024 i november 2023, § 192.
 

Nämndens plan innehåller 15 uppdrag inom fem målområden som nu följs upp i en delårsrapport per den sista augusti. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Kultur och bildning, Hållbar tillväxt samt Regional utvecklingsdirektör.
 

Nettokostnaden för perioden januari-augusti 2024 uppgår till -89,6 mkr jämfört med -84,8 mkr för samma period föregående år. Nettokostnaden var 8,8 mkr bättre än budget för samma period.
 

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret bedöms hamna på +3,6 mkr. Det är framför allt personalkostnader inom Hållbar tillväxt som förväntas bli lägre.

Antalet anställda har minskat med nio personer per augusti 2024 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Omräknat till årsarbetare över en tolv månaders period, så är det en minskning med sex årsarbetare.
 

Den ackumulerade sjukfrånvaron till och med augusti 2024 uppgår till 3,2 % för Regionala utvecklingsnämnden. Samma period föregående år uppgick sjukfrånvaron till 3,7 %.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2024 vid sitt sammanträde i september.
 

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,
• deltids- och distansstudier,
• kulturprogram,
• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt
• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Birka folkhögskola 2025 är 7940 tilldelade deltagarveckor. Planen för 2025 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i december 2020, § 190, Folkhögskoleplan 2021–2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför vårterminen 2024 vid sitt sammanträde i september.
 

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser
• deltids- och distanskurser
• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,
• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt
• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

För 2025 är den preliminära tilldelningen från Folkbildningsrådet 4850 deltagarveckor i ingångsvärde till Bäckedals folkhögskola. Beslut om slutgiltig tilldelning till Folkhögskolorna fattas först i februari 2025 av Folkbildningsrådet.

Under 2024 genomförde Folkbildningsrådet en sänkning av antalet årsplatser på landets folkhögskolor med 3%. Syftet med sänkningen var att möjliggöra en ökning av deltagarveckans värde med 54 kr. För Bäckedals del innebär förändringen en minskning av ingångsvärdet med 150 deltagarveckor jämfört med föregående år.

Planen för 2025 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna samt beslut som tas av Folkbildningsrådet.

I gällande statsbidragsvillkor för folkhögskoleverksamhet Statsbidrag till folkhögskolor 2024 - villkor och fördelning kapitel 2.2 Självständiga folkhögskolor konstateras att ”Statens stöd till folkhögskolan utmärks av en tilltro till folkhögskolornas förmåga att självständigt forma den verksamhet som är kopplad till stödet”. Folkbildningsrådet har, med sitt myndighetsuppdrag, att ta emot, fördela och följa upp statsbidraget.

I arbetet med att följa upp folkhögskolornas verksamhet och organisationer efterfrågar man under 2024 resultat av riskanalyser utförda av respektive folkhögskolas styrelse inom nedan formulerade områden:

• bristande statsbidragshantering,

• bristande kvalitetssäkring av verksamheten,

• bristande kunskap om styrdokument,

• brister i myndighetsutövning samt

• risk för brott mot demokrativillkor.

Resultatet av riskanalyserna ska föras in i till ärendet bifogad matris. Det finns även möjlighet att formulera upp till tre egna risker för analys i dokumentet.

Samtliga definierade risker har en sannolikhetsgrad som är låg eller medel och det finns beskrivet tydlig plan för hantering genom systematiskt kvalitetsarbete, kontinuerliga uppföljningar och utbildning.

Färdigställd riskanalys ska skickas till Folkbildningsrådet senast den 15 oktober 2024.

I gällande statsbidragsvillkor för folkhögskoleverksamhet Statsbidrag till folkhögskolor 2024 - villkor och fördelning kapitel 2.2 Självständiga folkhögskolor konstateras att ”Statens stöd till folkhögskolan utmärks av en tilltro till folkhögskolornas förmåga att självständigt forma den verksamhet som är kopplad till stödet”. Folkbildningsrådet har, med sitt myndighetsuppdrag, att ta emot, fördela och följa upp statsbidraget. I arbetet med att följa upp folkhögskolornas verksamhet och organisationer efterfrågar man under 2024 resultat av riskanalyser utförda av respektive folkhögskolas styrelse inom nedan formulerade områden:

• bristande statsbidragshantering,

• bristande kvalitetssäkring av verksamheten,

• bristande kunskap om styrdokument,

• brister i myndighetsutövning samt

• risk för brott mot demokrativillkor.

Resultatet av riskanalyserna ska föras in i till ärendet bifogad matris. Det finns även möjlighet att formulera upp till tre egna risker för analys i dokumentet.
 

Samtliga definierade risker har en sannolikhetsgrad som är låg och det finns beskrivet tydlig plan för hantering genom systematiskt kvalitetsarbete, kontinuerliga uppföljningar och utbildning.
 

Färdigställd riskanalys ska skickas till Folkbildningsrådet senast den 15 oktober 2024.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Handlingar i detta ärende publiceras endast internt till nämndens ledamöter och ersättare.

Enligt punkt 8.2 i delegationsbestämmelser för regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen får beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt som ryms inom verksamhetsplan och årsbudget och där Region Jämtland Härjedalens egen medfinansiering, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor beslutas av regiondirektör (vidaredelegerat till regional utvecklingsdirektör – i de fall den egen finansiering understiger 200 000 kronor får besluta fattas av områdeschef). Projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska dock alltid godkännas av nämnden innan projektstart. Den 10 september fattade områdeschef Hållbar tillväxt beslut om att ansöka om ett så kallat ramprojekt som ska stimulera cirkulär internationell konkurrenskraft i länets små- och medelstora företag.
 

Ansökan om medfinansiering från Regionalfonden (ERUF) avser utlysningen Bidra till ett hållbart näringsliv i Mellersta Norrland. Projekt inom utlysningen får innehålla direkta stöd till företag, inkluderat företagsstöd som beviljas inom ramprojekt. Ett ramprojekt är en särskild typ av projekt där ramprojektägaren (Region Jämtland Härjedalen) fördelar medel från EU-fonden vidare genom beslut om stöd till företag som i sin tur genomför aktiviteterna, det vill säga investeringar i strategiska utvecklingsåtgärder. Det är bara regioner och vissa statliga myndigheter som kan vara ramprojektägare. En förutsättning är nämligen att det finns en godkänd stödordning som möjliggör att ramprojektägaren kan bevilja stöd direkt till företagen. I detta fall är aktuella stödordningar förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar och förordning (2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag.
 

Internationell konkurrenskraft i företag stöds inom ramprojektet genom att förmedla företagsstöd som delfinansierar olika typer av åtgärder direkt i företag. Ramprojektets syfte är att stärka den internationella och globala konkurrenskraften i länets små och medelstora företag genom att bevilja bidrag till relevanta investeringar. Projektets syfte och effekter förväntas också bidra till regionala mål och långsiktiga prioriteringar. Målsättningen är att 30 företag ska beviljas stöd inom projektet.
 

Övrig finansiering till ramprojektets administrativa del (projektstöd) söks från statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder som beslutas av Region Jämtland Härjedalen i särskilt ärende. Ramprojektet har även privat finansiering från de företag som deltar. Region Jämtland Härjedalen medfinansierar även företagsstöden med medel från anslag 1:1, och denna medfinansiering verkställs succesivt i takt med att företagsstöd beviljas inom ramprojektet. Detta ramprojekt har projektstart 1 januari 2025 under förutsättning att sökt finansiering beviljas.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades 2020 av Tröndelags Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och Naboer AB. Fellesrådet har status som gränskommitté inom ramen för Nordiska Ministerrådet. Målsättningen med Fellesrådet är att utveckla en bred och handlingskraftig plattform för gränsregional samhandling och utveckling, som på sikt också ska engagera samarbetsparter inom näringsliv, akademi och civilsamhälle.
 

Sedan årsskiftet 2023/2024 har Fellesrådet övertagit samtliga aktier i Naboer AB, ett utvecklingsbolag som tidigare ägdes av Tröndelag Fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen och ett antal kommuner på båda sidor av gränsen. I samband med övertagandet bjöds även kommuner i respektive region in till att bli medlem i Fellesrådet, och föreningen har på så sätt markant ökat sitt medlemsantal under 2024. Detta innebär spännande möjligheter till gränsöverskridande samarbete, men också behov av strategiska diskussioner om såväl föreningens syfte och verksamhet som administrativ struktur.
 

Ursprungligen var medlemsavgiften till Fellesrådet 250 000 kronor per år. Efter uppköpet av Naboer AB adderades även Regionens driftsbidrag till Naboer AB, omfattande 125 000 kronor per år, till Fellesrådet. Inför 2024 utökades därmed Region Jämtland Härjedalens finansiering av Fellesrådet till 375 000 kronor per år. Denna finansiering föreslås vara intakt under verksamhetsår 2025, för att kunna bibehålla det momentum som finns i dagsläget med nytillkomna medlemmar, initiativ till nya projekt samt organisering av konferenser och nordiska samarbeten.

Jämtlands län har sedan år 2020 ingått i ett gemensamt representationskontor i Bryssel, North Sweden European Office (NSEO), tillsammans med Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Kommunförbundet i Västernorrland, Företagarna och Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten samt Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet och Mittuniversitetet.
 

NSEO drivs i formen av ett samarbetsprojekt med Region Västerbotten som projektägare och Umeå Universitet som anställande myndighet. Föregående projektperiod löpte ut 2023 och regionala utvecklingsnämnden fattade i september 2023, § 150, beslut om att ingå i ett nytt projekt för perioden 2024–2030. Samarbetet och finansieringen regleras i ett avtal mellan samtliga parter. Kostnaden för Region Jämtland Härjedalens del uppgår enligt avtalet till 850 000 kronor per verksamhetsår (2024 års värde, uppräkning årligen enligt index) och är baserat på invånarantal.
 

Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka de möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland som det svenska medlemskapet i EU erbjuder. NSEO ska utgå från och agera för det samlade norra Sveriges intressen i EU utifrån den inriktning som parterna gemensamt lägger fast och ska gentemot EU kunna företräda de gemensamma regionala perspektiven.
 

NSEO har de senaste åren fått stora kostnadsfördyringar bland annat till följd av ökad inflation, högre pensionskostnader samt en svag kronkurs vilket lett till dyrare resor och lokalkostnader. Den beslutade budgeten för 2025 innebär att personalstyrkan behöver minska från befintlig nivå för att hålla en budget i balans. Därför har NSEO under våren 2024 äskat om mer medel och lämnat ett förslag på permanent nivåhöjning, där budgeten för 2025 räknats upp med 10,6 % i stället för beslutade 3,6 %. För Region Jämtland Härjedalen uppgår finansieringen för 2025 till 940 100 kronor, vilket innebär en ökning med 59 500 kronor jämfört med redan beslutad nivå.

Almi Företagspartner Mitt AB ägs av Region Jämtland Härjedalen (24,5%), Region Västernorrland (24,5%) samt Almi AB (51%). Totalt finns det 16 regionala Almi-bolag i Sverige, som alla samägs av Almi AB och respektive regioner.
 

Under de senaste åren har den administrativa bördan och rapporteringskraven på finansiella institut som Almi ökat markant, vilket lett till stora kostnadsökningar. En bidragande faktor som driver ökade kostnader är det stora antalet regionala Almi-bolag. Även om strukturer och rutiner i stor mån är desamma för samtliga bolag, krävs fortfarande separata årsredovisningar, stämmor, styrelser, riskanalyser mm. Det har därmed funnits en önskan från Almi AB att minska ner antalet regionala bolag.
 

Almi AB initierade därför en dialog med samtliga regioner under hösten 2023, för att diskutera en konsolidering av Almi-bolagen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har fört regionernas gemensamma talan i förhandlingarna, och de regionala utvecklingsdirektörerna har i hög utsträckning varit inblandade.
 

Utkomsten av förhandlingarna har resulterat i att dagens 16 regionala Almi-bolag minskas ner till åtta regionala bolag. Den nya bolagsindelningen ska följa Sveriges åtta NUTS 2-områden. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta ingen förändring i ägarstruktur eller områdesindelning, då vårt regionala bolag Almi Företagspartner Mitt AB är ett av få bolag inom Almi AB som redan idag följer NUTS 2-indelningen.
 

Det finns dock ett antal förändringar som även påverkar Region Jämtland Härjedalen, kopplat till uppdatering av styrdokumenten av Almi Företagspartner Mitt AB. Samtliga regionala bolag ska framgent ha likalydande styrdokument, något som inte är fallet i dagsläget.
 

Tre nya versioner av styrdokument har tagits fram: ägaranvisning, bolagsordning och samverkansavtal. Utöver mer administrativa uppdateringar i formuleringar, är det några specifika ändringar som är värda att notera:

• Styrelsens storlek ändras från lägst fyra (4) ledamöter och högst nio (9) ledamöter utan suppleanter, till lägst tre (3) och högst tio (10) ledamöter och lägst två (2) och högst sex (6) suppleanter.

• Region Jämtland Härjedalen har idag två ordinarie styrelseledamöter i styrelsen. Framöver kommer Region Jämtland Härjedalen ha rätt att nominera en styrelseledamot och en suppleant till styrelsen utifrån följande skrivning i samverkansavtalet:
  ”Bolagets styrelse ska bestå av x ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget och en av dessa ledamöter ska vara styrelsens ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den eller de regionala ägarna. Den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en styrelseledamot vardera och en av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om en regional ägare innehar en ägarandel över 25 % kan det innebära en rätt för den regionala ägaren att nominera en ytterligare styrelseledamot, det vill säga totalt två styrelseledamöter.
  Bolagets styrelse ska vidare bestå av x suppleanter, vilka utses av bolagsstämman. Moderbolaget har rätt att nominera en suppleant och den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en suppleant vardera. Suppleant får endast tjänstgöra istället för den ordinarie ledamot som nominerats av samma part som nominerat suppleanten. Suppleant kan närvara digitalt utan rätt att delta i diskussion och beslut vid de styrelsemöten där ordinarie styrelseledamot närvarar.”

• Arvode och kostnad för lekmannarevision behöver framöver bekostas av de regionala ägarna, dvs Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Idag bekostas lekmannarevisionen av Almi Företagspartner Mitt AB. Kostnaden varierar mellan olika år, men ett riktmärke är ca 50 000 kronor per år. Regionerna har inte juridisk möjlighet att välja bort lekmannarevisionen, enligt information från Revisionskontoret. Förslagsvis delas kostnaden för lekmannarevisionen lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

Ovanstående frågor har diskuterats i de nationella förhandlingarna mellan SKR och Almi AB, och möjligheten att ändra punkten om exempelvis kostnad för lekmannarevision bedöms som mycket låg. Förslaget är därför att godkänna samtliga föreslagna ändringar i styrdokumenten.
 

Det nya samverkansavtalet träder i kraft så fort det är godkänt och undertecknat av samtliga parter. Ny bolagsordning och ägaranvisning kommer att fastställas på Almi Företagspartner Mitt AB:s bolagsstämma under våren. Ny styrelse kommer att även den att utses stämman. Nominering av styrelseledamot samt ersättare utifrån den nya sammansättningen kommer att ske på regionfullmäktiges sammanträde i november.

Region Jämtland Härjedalen har i bred samverkan med länets aktörer tagit fram en målbild för hur Jämtlands län ser ut år 2050. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) beskrivs denna målbild. Strategin fastställdes av regionfullmäktige i februari 2021, § 21.
 

Ambitionen med RUS är att den ska vara sektorsövergripande. För att nå den önskade målbilden för 2050 behövs det ett bredare grepp över fler politikområden där RUS är den gemensamma vägvisaren för en önskad framtid i länet. Enligt förordningen (2017:583) ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. För att konkretisera Region Jämtland Härjedalens mål och prioriteringar för arbetet inom det regionala utvecklingsansvaret fastställde regionfullmäktige därför i februari 2021, § 22, dokumentet Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050 (RUN/516/2020). Resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet som Region Jämtland Härjedalen lämnar till regeringen årligen, grundar sig på dessa mål och långsiktiga prioriteringar. I andra kärnverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen finns mål och prioriteringar som också bidrar till RUS målbild 2050.
 

Styrdokumentet för det regionala utvecklingsansvaret har nu setts över med ambitionen att binda samman den nationella strategin, Nationell strategi för hållbar utveckling i hela landet 2021–2030, med regionala politiska prioriteringar. Förslagen på de långsiktiga mål och prioriteringarna nedan är bättre synkroniserade med den nationella strategin som är vägledande för inriktningen av den regionala utvecklingsstrategin. Den nationella strategin är också styrande för användningen av de statliga medlen från anslag 1:1 Regional utveckling.
 

Långsiktigt mål föreslås även fortsatt vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.
 

De långsiktiga prioriteringarna föreslås vara:

• Likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet

• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela länet

• Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet

• Tillgänglighet i hela länet genom digital kommunikation, fysisk infrastruktur och hållbar mobilitet

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.
 

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.
 

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.
 

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 14 maj 2024, § 67, och beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta förslag till reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen.
 

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni 2024, § 89, att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för att utreda vilken demokratisk rättighet som säger att alla ska ha tillgång till konst och kultur samt en motivering varför en konstpolicy ska breddas och gälla kultur och inte enbart konst.
 

Skälen för återremissen adresseras i PM Konstpolicy, daterad 2024-08-29. Utredningen har inte föranlett någon förändring i förslaget till reviderad policy.

Protokoll regionens samverkansråd: 2024-03-25, 2024-04-22, 2024-05-27, 2024-08-26

Samtliga protokoll finns tillgängliga via Översikt | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)