Möte 2026-06-09

Tid för justering: 15 juni

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Läget i organisationen

• Information från regionens samverkansråd
• Information från kurser/konferenser/nätverk
• Månadsrapport maj
• Uppföljning av företagsstöd - Aidare AB
• Information från Energikontoret
• Information om inkubatorn Axera (fd Peak Innovation)

• Mittstråket 2.0 
• Birkas Erasmusprojekt 

Kommissionen presenterade den 17 juli 2025 ett förslag till ny förordning om Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och maritimt, välstånd och säkerhet (KOM[2025] 565 slutlig). Enligt förslaget ska varje medlemsstat utarbeta en nationell och regional partnerskapsplan som grund för genomförandet av reformer och investeringar under perioden 2028-2034.

Den 22 januari beslutade Regeringen om att regionerna erbjuds att, för ett eller flera län, ta fram underlag inför framtagandet av Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan för perioden 2028-2034 med fokus på regionens viktigaste ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar samt territoriella utmaningar, samt förslag till investeringar och andra interventioner som kan bidra till att möta dessa utmaningar.

Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland har i nära samarbete tagit fram underlaget för NUTS 2-regionen Mellersta Norrland. Nära dialog har skett med Tillväxtverket som är samordnande myndighet för erbjudandet. Underlaget utgår från framtagna analyser, bland annat OECD-studien Support to the implementation capacity of sustainable green development in the European Arctic Northern Sparsely Populated Areas, vilka beskriver förutsättningar och utmaningar i Mellersta Norrland. Underlaget ska redovisas senast den 12 juni 2026 till Regeringskansliet.

Ramar och viktiga utgångspunkter för underlaget har varit de förslag till Europaparlamentet och rådets förordningstexter som framgått av erbjudandet, samt de mål och specifika mål som framgår i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet för perioden 2028-2034 och om ändring av för ordning (EU) 2023/955 och förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (KOM[2025] 565 slutlig).

Information om framtagande av underlaget och möjlighet till inspel har skett i en rad sammanhang där olika aktörer och organisationer finns representerade, så som Kommunförbundet Jämtland Härjedalens styrelse, möte med kommunernas tillväxtchefer, Regionala samverkansrådet, Kommunala näringslivsdagarna i Bräcke, Länspartnerskapet. En större workshop för möjlighet till inspel samlade aktörer och organisationer som Bron Innovation, Länsstyrelsen Jämtlands län, Fellesrådet, Leader, Mittuniversitetet, Jämtland Härjedalen turism, Torsta AB med flera.

Den korta tidsplanen har gjort att såväl process för framtagande, information, förankring och inspel behövt hålla ett mycket högt tempo.

Det framtagna underlaget lyfter principiella medskick från Sveriges 21 regioner, vikten av gleshetsmedlen, en övergripande beskrivning av Mellersta Norrland samt åtta specifika åtgärdsområden med förslag på insatser. De åtta specifika åtgärdsområdena är följande:

1. Näringsliv och innovation
2. Skola och arbetsmarknad
3. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning
4. Folkhälsa i Mellersta Norrland
5. Mobilitet och transportinfrastruktur
6. Konnektivitet
7. Drifts- och utvecklingskapacitet i civil- och offentlig sektor.
8. Omställning, klimat och naturresurser

I regional plan för bredband 2023-2025 (RUN/269/2022), fastställd av regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 185, framgår att uppföljning av bredbandsmålen samt de insatser som genomförts årligen ska följas upp vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i maj. 2026 blev ärendet uppskjutet till sammanträdet i juni månad.

Nya nationella bredbandsmål presenterades av regeringen 2025 i ”Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030”. Där beskrivs följande huvudmål för konnektivitet: I Sverige och mot omvärlden ska det alltid finnas tillförlitlig konnektivitet så att det är möjligt att bo, leva och verka i hela landet. Den digitala infrastrukturen ska vara motståndskraftig, säker och främja konkurrenskraft, innovation och hållbarhet.

Både de gamla regionala bredbandsmålen och de nya nationella målen beskrivs i uppföljningsrapporten.

Vid den senaste kartläggningen, 1 oktober 2025, hade 98 % av länets hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Motsvarande siffror för hela landet var närmare 100 %. Anledningen till den höga siffran är att Post- och Telestyrelsen bedömer att mobilteknik idag kan erbjuda dessa nedladdningshastigheter.

Vid samma kartläggning visades också att 80 % av länets hushåll är uppkopplade med fiber, dvs gigabitinfrastruktur. Stora skillnader finns dock mellan kommuner samt mellan tätort och glesbygd. Till exempel är endast vart tredje hushåll i glesbygd i Härjedalens- samt Strömsunds kommuner uppkopplade med fiber.

Andel av Jämtlands läns yta med täckning av infrastruktur för mobila tjänster från minst en operatör, motsvarande grundläggande kapacitet är 88 %.

Andel befolkade områden i länet med mobiltäckning motsvarande god kapacitet är 69 %.

Orsaken till att bredbandsmålen ännu inte uppnåtts och att marknaden inte bygger i den takt som krävs är flera. Framför allt beror det på att ekonomiska resurser för att bygga bredbandsnät i den takt som behövs saknas. Även andra orsaker finns vilka beskrivs närmare i uppföljningsrapporten.

Prognosen för bredbandsmålen, både de gamla och nya, är att de inte kommer att nås utifrån nuvarande utbyggnadstakt. För att nå målen behöver tillgängliga stöd utnyttjas maximalt men nya riktade stödmedel behövs sannolikt också till geografiska områden där marknaden ej avser bygga bredbandsnät eller där anslutningskostnaden är alltför hög för ett företag eller hushåll.

2025 tilldelade PTS knappt 37 Mkr i stöd för åtta olika bredbandsprojekt i länet.

Regionala utvecklingsfonden samt Region Jämtland Härjedalen har under 2025 finansierat fem ortsammanbindande sträckor med drygt 20 Mkr.

Stödsystemet bygger idag på konkurrens mellan ansökningar och aktörer och vid en sådan konkurrens om stödmedel med övriga län i Norrland kommer stöd ges till de projekt som ger flest anslutna byggnader i förhållande till sökt stödbelopp. Detta gynnar inte glesbebyggda områden där kostnaden är väldigt hög per byggnad att ansluta. Och stor del av Jämtlands läns yta är just sådana områden. Om dessa stödmedel inte är tillräckliga måste påverkansinsatserna på nationell nivå intensifieras.

En utförligare beskrivning av måluppfyllelsen och lägesrapport för länet finns sammanfattat i Uppföljningsrapport 2026 - Regional plan för bredband 2023-2025.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Statsbidragsmottagare ska rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2025 senast den 15 juni 2026. Regionala utvecklingsnämnden ska i sin roll som folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Birka folkhögskola har under året producerat folkbildning i form av långa och korta kurser, kulturprogram och gemensamt lärande via nationella och internationella samarbeten. Samarbeten är en viktig hörnsten inom folkbildningen och under 2025 utvecklades bland annat samarbete med kulturskolor i Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

De senaste fyra åren har skolan aktivt arbetat med internationalisering med finansieringsstöd av Erasmus +. Syftet är att använda internationella utbyten, praktik och kompetensutveckling som en katalysator för att stärka folkbildningens relevans. Folkhögskolans demokratifokus stärks av att möjliggöra mänskliga möten över nationsgränser.

Under sommaren 2025 genomförde Birka sin sommarkursvecka. Under en vecka samlades strax under 100 personer från hela Sverige för att förkovra sig i kurser som Akvarellmålning, Läkemedelsväxter, Folkrock och Jägarexamen. Kortkurser har erbjudits löpande under året.

Det ekonomiska utfallet landade på ett plusresultat. Bakgrunden till plusresultatet kan förutom god ekonomisk hushållning kopplas till Regionens strategiska arbete för att nå en ekonomi i balans.

Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och de av Folkbildningsrådet beslutade villkoren för statsbidrag. Statsbidragsmottagare ska rapportera sin verksamhet för verksamhetsåret 2025 senast den 15 juni 2026. Regionala utvecklingsnämnden ska i sin roll som folkhögskolestyrelse för Birka och Bäckedal, godkänna årsredovisningen innan den skickas in till Folkbildningsrådet. Årsredovisningens innehåll och disposition har fastställts av Folkbildningsrådet.

Verksamhetsåret präglades av en ansträngd ekonomi med ett prognostiserat underskott som, trots olika åtgärder, resulterade i ett negativt utfall. Samtidigt har verksamheten i stort kunnat genomföras enligt plan, med vissa justeringar såsom paus och omarbetning av kursen Hållbar kunskap samt genomförande av extra kortkurser. Arbetsmiljöfrågor har haft fokus, då personalens arbetsbelastning tidvis varit hög. Åtgärder har genomförts för att förbättra både arbetsmiljö och utrustning. Under året har förbättringar gjorts i skolans lokaler, bland annat av ventilation och dagvattensystem, delvis med kommunal finansiering.

Nya riktlinjer för distanskurser infördes utan större påverkan på verksamheten. Utbildningsverksamheten har varit omfattande och varierad, med allmänna kurser på grund- och gymnasienivå samt profilkurser inom bland annat natur, jakt och fiske. Antalet deltagare ökade under året. Även särskilda kurser och hantverksutbildningar bedrevs framgångsrikt, liksom ett brett utbud av distanskurser inom exempelvis fotografering, byggnadsvård och regenerativt lantbruk. Kortkurser samlade över 140 deltagare och bidrog till ökad synlighet och rekrytering.

Skolans utemiljö och praktiska undervisning har utvecklats, med bland annat odling, djurhållning och biodling integrerad i kursverksamheten. Även projektet kring Jo-jonsvallen har utvecklats, där restaureringsinsatser genomförts med stöd av bidrag och antikvarisk expertis. Platsen används alltmer i undervisning och har uppmärksammats som ett kulturarv av särskild betydelse med internationell skyddsmärkning.

Samverkan med externa aktörer och lokala initiativ har stärkt skolans roll i bygden. Bland annat utvecklades samarbetet med Härjedalens kommun genom ett KAA-avtal som ger unga utan gymnasieexamen möjlighet till studier. Samarbetet med volontärorganisationen SCI återupptogs och resulterade i ett uppskattat internationellt läger.

Kulturverksamheten har omfattat flera publika arrangemang med god uppslutning samt olika studiebesök och aktiviteter under året.

En ny folkhögskoleplan för 2026–2029 utarbetades under året, med stärkt fokus på folkhälsa och beredskap som centrala prioriteringar i linje med regionala utvecklingsmål.

Regiondirektören fick i uppdrag av den Regionala utvecklingsnämnden 2026-02-17, §10 att utarbeta en riktlinje för hantering av allvarliga våldssituationer vid Region Jämtland Härjedalens folkhögskolor. Detta mot bakgrund av den kartläggning av folkhögskolornas säkerhetsarbete som genomfördes under 2025 (RUN/182/2025).

Riktlinjen är en komplettering till Region Jämtland Härjedalens Riktlinje Hot och våld (RS/416/2021) och utgår från propositionen Skolor mot brott (prop.2024/25:160) samt från bestämmelserna i 6e kapitlet skollagen (2010:800).

Regionala utvecklingsnämnden beslutade 16 december 2025, § 181, att uppdra åt regiondirektören att utreda om basanslaget till Stiftelsen Jamtli är för litet i förhållande till uppdraget, och i så fall återkomma med en beskrivning av hur stor finansiering som Jamtli behöver för att finansiera basuppdraget. Östersunds kommun fattade motsvarande beslut. Uppdraget ska redovisas till regionala utvecklingsnämnden senast 9 juni 2026.

Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun är, tillsammans med Heimbygda och Jämtlands konstförening, stiftare av Jamtli. I stiftelseurkunden från 1974 stipuleras ändamålet med stiftelsen som bland annat handlar om att förvalta samlingar, byggnader och markområden och hålla dem tillgängliga för allmänheten, samt att verksamheten bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Under 2025 genomfördes ett arbete att se över den gemensamma överenskommelsen mellan stiftarna som bland annat anger anslagsfördelningen mellan regionen och kommunen. Regionfullmäktige beslutade om detta samarbetsavtal den 22 oktober 2025, § 104. De gemensamma kostnader för driften av stiftelsens verksamhet som ersätts av huvudmännen beslutades att fortsättningsvis fördelas med 65 % på regionen och 35 % på kommunen. Samarbetsavtalet ska ses över varje ny mandatperiod.

Stiftelsen har under flera år aviserat att de offentliga anslagen är för låga i förhållande till basuppdraget vilket primärt bygger på de underhållsbehov samt förvaltning av de kulturhistoriska husen som inte håller jämna steg med den tekniska livslängden på fastigheterna. Den 16 maj 2023 beslutade regionala utvecklingsnämnden, § 71, att utreda stiftarnas ansvar utifrån stadgar och urkund, vad som ingår i basuppdraget och finansieringen över tid. Utredningen, som genomfördes av Sergei Muchin och presenterades för regionala utvecklingsnämnden 11 maj 2024, § 74, konstaterade bland annat att de kulturhistoriska husen är att betrakta som en del av samlingen som stiftelsen enligt ändamålsparagrafen har att förvalta. Nämnden beslutade även att se över arbetet med en flerårig handlings- och finansieringsplan för att säkerställa att samlingarna inklusive kulturhistoriska hus har de resursmässiga förutsättningarna som krävs. De senaste tre åren har Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun tillskjutit 2,1 miljoner kronor vardera i tillfälliga bidrag utifrån de särskilda omständigheter stiftelsen har gällande framför allt nymagasinering av samlingar samt underhåll av byggnader.

Utredningen huruvida basanslaget till Jamtli är för litet i förhållande till uppdraget har genomförts i nära samverkan med Östersunds kommun och med stiftelsen som försett regionen och kommunen med nödvändiga underlag. Förvaltningen konstaterar att nuvarande nivå på anslag inte motsvarar den kostnadsutveckling stiftelsen har när det gäller samlingsförvaltningen inklusive underhåll och förvaltning av fastighetsbestånd. År 2025 visar basverksamheten ett underskott om cirka -5,6 miljoner kronor utan extra stöd. Det tillfälliga anslaget på totalt 4,2 miljoner kronor förbättrar resultatet men är endast ettåriga tillskott och löser inte den långsiktiga finansieringen.

Enligt gällande samarbetsavtal mellan stiftarna står kommunen idag för 35 % och regionen för 65 % av det totala anslaget till Jamtlis basuppdrag. Utöver anslaget till basuppdraget erhåller Jamtli särskilda bidrag om totalt 3 847 926 kronor enligt gällande överenskommelse (RUN/39/2025). Dessa avser riktade insatser som tillkommit genom åren och som fördelas lika mellan kommun och region (50/50), med undantag för pedagogiska skolbesök som regionen finansierar till 100 %. Sammantaget uppgår anslag och tillfälliga bidrag till 38 788 821 kronor, där kommunen i praktiken står för 38 % och regionen för 62 %. Utredningens analys tillsammans med underhållsplaner av byggnader visar att det skulle krävas en förstärkning av Jamtlis basanslag med 7,5 miljoner kronor per år för att de ska kunna förvalta samt underhålla de fastigheter som omfattas av basuppdraget. I detta belopp ingår de 4,2 miljoner kronor som erhölls i tillfälliga bidrag under 2025 vilket innebär ett ytterligare behov om 3,3 miljoner kronor jämfört med 2025 års nivåer.

I samråd mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen har diskuterats möjliga alternativ att möta detta som i huvudsak handlar om att förändra anslagsfördelningen mellan kommunen och regionen för att ge möjlighet för kommunen att ta ett större kostnadsansvar för Jamtli. Ett annat alternativ som diskuterats är att permanenta de tillfälliga medlen om 2,1 miljoner kronor vardera från kommun och region.

Det konstateras dessutom att beslut om anslag kommer väldigt sent på året vilket innebär att stiftelsen har svårt att göra kostnadseffektiva underhållsplaner då en stor del av fastighetsunderhållet kräver extern specialistkunskap.

Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1990 och ska ses som ett erkännande för en kulturell eller konstnärlig gärning. Kulturpristagaren ska vara en professionell aktör som har verkat inom samt haft stor betydelse för Jämtland Härjedalens kulturliv och i sin gärning visat prov på högtstående konstnärskap. Utlysningen för 2026 års pris skedde genom annonsering i sociala medier, utskick och på regionens hemsida. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) har legat till grund för beslutet.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med enheterna Kulturutveckling och Estrad Norr. Kulturpriset omfattar 30 000 kronor och finansieras inom ram för verksamhetsområde Kultur och bildning. Utdelning av kulturpriset sker vid Regionfullmäktige.

Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne har delats ut sedan 1966 och kan ges till personer eller grupper som är bosatta eller huvudsakligen verksamma i Jämtland Härjedalen. Stipendiet ska uppmuntra unga kulturutövare i deras utveckling och framtida verksamhet och är avsett för konstnärlig förkovran genom fort- eller utbildning. Stipendiesumman kan sökas till och med 30 års ålder och delas mellan max tre stipendiater.

Utlysning för 2026 års stipendium har skett genom annonsering i sociala medier, utskick samt på regionens hemsida och Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) har legat till grund för bedömning.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med enheterna Kulturutveckling och Estrad Norr. För kulturstipendierna avsätts totalt 60 000 kronor inom ram för verksamhetsområde Kultur och bildning att fördelas jämnt mellan de tre föreslagna stipendiaterna. Utdelning av kulturstipendier sker vid Regionfullmäktige.

Region Jämtland Härjedalens samiska stipendium inrättades 1999 efter förslag från Samernas Riksförbund (SSR) med syfte att uppmärksamma någon som har medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. Utlysning för 2026 års stipendium har skett genom annonsering i sociala medier, utskick och på regionens hemsida. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet (RUN/414/2023) har legat till grund för beslutet.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med Stiftelsen Gaaltije. Stipendiet är på 20 000 kronor och finansieras inom ram för verksamhetsområde Kultur och bildning. Utdelning av det samiska stipendiet sker i samarbete med Stiftelsen Gaaltije vid Regionfullmäktige.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionala utvecklingsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i juni och i oktober.

I den internkontrollplan för 2026, som Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 16 december 2025 § 176, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2025, då riskerna bedöms finnas kvar även 2026. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats.

Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risker ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd). I nämndens plan finns en risk som identifierats med riskpoäng 3. Risken i regionala utvecklingsnämndens internkontrollplan är följande;

• Risken att stora delar av verksamheten betraktas som administration istället för kärnverksamhet.

Internkontrollplanen har uppdaterats och riskbedömningarna har setts över och i vissa fall reviderats. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.

Storsjöns kallbadhus, 802493-1498, har den 19 december 2025 inkommit med en ansökan om stöd inom erbjudandet Stöd till idrotts- och rekreationsinfrastruktur. Investeringen avser byggnation av ett kallbadhus i Östersund. Total kostnad för investeringen enligt ansökan uppgår till 19 156 000 kronor, under handläggning har totalt kostnadsunderlag justerats av stödsökande till 21 192 600 kronor.

Syftet med stödet är att möjliggöra utvecklingen av ny eller uppgradering av befintlig idrottsinfrastruktur eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur. Multifunktionell rekreationsinfrastruktur är anläggningar som ska kunna fylla flera funktioner, för kulturella aktiviteter och rekreation.

Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021 - 2030 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Investeringen i Storsjöns kallbadhu bedöms ha en tydlig koppling till Region Jämtland Härjedalens utvecklingsmål, särskilt avseende stärkt attraktivitet, förbättrad folkhälsa och utveckling av besöksnäringen. Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin samt Program för smart specialisering inom styrkeområdet Upplevelser, där utveckling av attraktiva mötesplatser och året-runt-baserade aktiviteter utgör viktiga delar.

Trots dessa positiva aspekter kräver gällande regelverk att stöd endast får lämnas till investeringar som bedöms vara genomförbara och långsiktigt hållbara. Enligt 27 § förordning (2022:1467) får stöd inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att investeringen ska kunna genomföras, vilket förutsätter att finansieringen i huvudsak är fastställd och att nödvändiga tillstånd föreligger.

I förevarande ärende är finansieringen inte säkerställd och en betydande del av investeringen är beroende av externa beslut som ännu inte är fattade. Vidare har bygglov ännu inte beviljats. Dessa omständigheter innebär att investeringen inte kan anses tillräckligt genomförbar enligt gällande regelverk.

Därtill bedöms verksamhetens långsiktiga ekonomiska förutsättningar vara förenade med osäkerheter. Den redovisade driftskalkylen visar små marginaler och ett betydande beroende av ideella insatser, vilket medför en risk för att verksamheten inte kan bedrivas på ett långsiktigt stabilt sätt. Detta innebär att stödet inte kan anses bidra till en sådan hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling som avses i 1 § förordning (2022:1467).

Sammantaget bedöms att förutsättningarna för att bevilja stöd inte är uppfyllda.

Enligt punkt 4.1 i Regionala utvecklingsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för 2027 har upprättats.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och övriga nämnder har gjorts i syfte att skapa en välfungerande ärendehanteringsprocess. Sammanträdestiderna är även avstämda mot Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2027.

Regionstyrelsen behandlade ärendet gällande sina sammanträdestider den 27 maj, vid detta sammanträde lämnades även ett förslag till sammanträdestider för Regionfullmäktige. Regionfullmäktige behandlar ärendet om sammanträdesdagar för 2027 vid sitt sammanträde den 16–17 juni. En extra dag för förtroendemannautbildning och övning har planerats in den 17 februari, dessutom har en budgetdag planerats till den 6 april. Budgetdagen är gemensam för regionfullmäktiges, styrelsens och nämndernas ledamöter.