Möte 2021-02-16

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

I överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, avseende vaccination mot Covid-19 har regionerna fått ansvar för att förbereda, distribuera och genomföra vaccinationerna på ett skyndsamt sätt och i enlighet med Folkhälsomyndigheternas rekommendationer. I överenskommelsen framgår att staten ersätter regionerna med ett schablonbelopp på 275 kronor per given dos vaccin och om vaccineringen bedrivs i den kommunala hälso- och sjukvården ska kommunerna via regionerna få ta del av finansieringen för denna verksamhet.

För att underlätta genomförandet av vaccinationerna behöver ett samarbete ske mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Ett förslag till ersättning för utförda vaccinationer har därför tagits fram och föreslås uppgå till 170 kr per vaccination till kommunerna, och resterande del av ersättningen 105 kr per vaccination stannar i regionen för att bekosta samordning, ordinering, journalanteckning, transporter mm.

Respektive kommun föreslås fakturera Region Jämtland Härjedalen för volymen vaccinationer efter slutförd vaccination som ett engångbelopp.

Regionfullmäktige beslutade 2020-02-12 att justera taxan för allmän- och specialisttandvård från och med 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut samt inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller från och med 2020-01-15.

Åtgärderna i tandvårdstaxan har kostnadsberäknats utifrån Folktandvården i Jämtland Härjedalens förutsättningar. Utgångspunkten för beräkningarna har varit TLVs föreskrifter om vilka moment som varje åtgärd omfattas av samt den uppskattad tidsåtgången för respektive åtgärd som angivits. Tiden har värderats och i vissa fall justerats. Lönekostnader och overheadkostnader har beräknats utifrån tidsåtgången för respektive åtgärd. Till detta har lagts kostnader för tandteknik och tandvårdsmaterial.

Tidigare har material och tandteknik för ex. dyrare protetiska åtgärder som tillkommit utöver det som ingått i åtgärden lagts till som en extra kostnad med en separat åtgärdskod för material. Detta är inte längre tillåtet bland annat eftersom patienterna ska ha möjlighet att göra prisjämförelser i webtjänsten Tandpriskollen och då ska alla kostnader finnas inkluderade. Prisökningen i den föreslagna taxan för dessa åtgärder kan därför verka stor eftersom materialåtgärden tagits bort och istället är inkluderas i åtgärdspriset.

För vissa åtgärder tar TLVs riktprislista inte hänsyn till att en åtgärd kan ha stor kostnadsspridning beroende på tidsåtgång och materialkostnad. Ett medelpris är svårt att beräkna eftersom spridningen på hur ofta en enkel eller komplicerad åtgärd utförs varierar över tid. För att priset ska vara rimligt i förhållande till kostnaderna för den vård som utförts har latituder skapats. Syftet är att undvika att vissa patienter får betala ett allt för högt eller lågt pris och samtidigt säkerställa att Folktandvården får kostnadstäckning.

Förslaget innebär en intäktshöjning för vissa av åtgärdsgrupperna medan andra är oförändrade eller lägre. Det är en svårighet att fullt ut beräkna hur detta förslag till prislista slår i kronor och procent totalt eftersom prislistans struktur förändras. Fler latituder har införts där statistik saknas för att beräkna volymerna per latitud. Materialkostnader som tidigare debiterats separat nu är inkluderade.

Baserat på 2019 års volym beräknas förslaget till ny tandvårdstaxa ge omkring 3,2 miljoner i intäktsökning. Utförda timmar vuxentandvård 2020 har dock minskat med 8100 timmar sedan 2019. Om volymen är lägre även 2021 kommer intäktsökningen att bli lägre och taxan ge en sämre kostnadstäckning pga att de fasta kostnaderna ökar per timme. Folktandvården redovisade 2020 ett underskott på 5,5 miljoner.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-02-02 § 10 och föreslår regionfullmäktige:
1. Framtagen modell för kostnadsberäkningar godkänns som underlag för prissättning av åtgärder i tandvårdstaxa 2021
2. Kostnader för tandvårdsmaterial och tandtekniska arbeten som tidigare debiterats som separat påslag ska vara inkluderat i åtgärdspriset.
3. Latituder införs enligt förslag för åtgärder som har stor kostnadsspridning på grund av variation i komplexitet och/eller material- och tandtekniska kostnader.
4. Beslut om undantag från TLVs referensprislista och prissättning av dessa åtgärder enligt förslag.
5. Åtgärder där undantag ej gjorts från referensprislistan höjs enligt TLVs höjning av referenspriset.
6. Taxan för frisktandvårdsavtal höjs 1,6% enligt TLV och beräkning av prisnivån genomförs inför beslut om taxa 2022.
7. Beslutad tandvårdstaxa enligt ovan gäller från och med 2021-04-01

I regionfullmäktiges arbetsordning under punkt 16.2 Allmänhetens frågestund står: ”Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten tillfälle att ställa frågor till en namngiven fullmäktigeledamot eller visst parti som finns representerat i regionfullmäktige, Allmänhetens frågestund.
Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren och lämnas in till regionen minst en dag före sammanträdet. Frågorna ska besvaras vid en särskild angiven tidpunkt under sammanträdet.
Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att frågeställaren samt övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.
Regionfullmäktiges presidium bestämmer hur frågestunden ska genomföras och bestämmer vilka förtroendevalda eller anställda som behöver kallas för att lämna upplysningar”

För att öka ledamöternas och partiernas möjligheter att hinna förbereda skriftliga svar på allmänhetens frågor bör tiden för när frågan senast ska vara inlämnad ändras till ”senast tredje vardagen före sammanträdet”. Exempel: Om sammanträdet infaller på en tisdag ska frågan vara inlämnad senast på torsdagen veckan innan.
Det är samma tidsgräns som gäller för när fullmäktigeledamöterna senast kan lämna in fullmäktigefrågor.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2021-02-02 § 16 och föreslår regionfullmäktige
Regionfullmäktiges arbetsordning punkt 16.2, andra stycket ändras till:

Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren och vara Region Jämtland Härjedalen tillhanda senast tredje vardagen före sammanträdet.

Bengt Bergqvist (S) har den 15 oktober 2020 inkommit med en motion till regionfullmäktige om att inrätta ett personalpolitiskt utskott. Motionären anser att avskaffande av det personalutskott samt det särskilda personalbokslut som upprättades som fanns förra mandatperioden har bidragit till en lägre grad av styrning och uppföljning av området.

Region Jämtland Härjedalens uppdrag att arbeta för utveckling och tillväxt samt erbjuda en god och nära hälso- och sjukvård av god kvalité är omfattande och komplext. Chefers och medarbetares kompetens, engagemang och arbetsförhållanden är viktiga framgångsfaktorer för regionens förutsättningar att genom en god ekonomisk hushållning fullgöra sitt uppdrag och möta medborgarnas behov och förväntningar. Utifrån uppdrag och utmaningar de närmaste åren, samt det arbetsgivarpolitiska områdets betydelse för verksamhetens utveckling och resultat, finns ett behov av kraftsamling i den fortsatta utvecklingen av en verksamhetsdriven och enhetlig personalpolitik med jämn och hög kvalitet. I det ingår också en tydlig styrning och uppföljning.

I den politiska organisationen för mandatperioden 2015–2018 fanns utskott under regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden. Regionstyrelsen hade vid mandatperiodens slut tre utskott; Utskottet för hälso- och sjukvård, Utskottet för ekonomi och Utskottet för personal. Utskotten hade enligt regionstyrelsens reglemente som uppgift att inom respektive utskotts ansvarsområde arbeta med:

• Fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden, framtidsbevakning och analys av långsiktiga utvecklingsområden.
• Inspel till planeringsförutsättningar, regionplanen och till styrelsens verksamhetsplan.
• Uppföljning av regionens långsiktiga utvecklingsplaner.
• Uppföljning av regionstyrelsens verksamhetsplan.
• Frågor om värdegrund och Region Jämtland Härjedalens värdegrundsarbete.
• Jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.
• Behovsanalys.

Utskotten skulle även bereda ärenden till regionstyrelsen och kunde också väcka ärenden inom sitt område. En viktig utgångspunkt för de frågor som utskotten skulle arbeta med var de framgångsfaktorer och aktiva mål som fanns fastställda i styrelsens verksamhetsplan.

• Utöver de allmänna uppgifterna så hade utskottet för personal följande uppgifter:
• Långsiktiga personalpolitiska utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier,
• långsiktig övergripande kompetensförsörjning för Region Jämtland Härjedalens verksamhet inklusive planering av generella och riktade kompetensförsörjningsinsatser,
• tillämpningsföreskrifter för personalpolitiken utifrån fullmäktiges beslut,
• lönepolitik,
• arbetsmiljö, inklusive företagshälsovård och chefs- och ledarskap.

Inför den nya mandatperioden 2019–2022 gjordes en utvärdering av den politiska organisationen (RS/2343/2016) och det gjordes också särskilda utvärderingar av de befintliga utskotten. I utskottets för personals utvärdering (RS/1870/2018) konstaterades att utskottet löpande arbetat med samtliga mål som regionstyrelsen uppdragit till utskottet. Utskottet ansåg sig också ha fått informationer om andra pågående utvecklingsarbeten inom personalområdet. Vidare ansågs att utskottet arbetat aktivt med de frågor som fanns inom utskottets ansvarsområde. Utskottet hade också en gång per år genomfört fördjupningsdagar där samtliga strategområden belysts och diskuterats. Utskottet såg det som positivt att det funnits möjlighet att nischa sig och tillgodogöra sig fördjupad kunskap kring personalfrågorna. Utskottet lyfte även fram möjligheten att föra en bra diskussion i ett mindre forum. Men utvärderingarna från alla utskotten visade också att utskottens uppdrag i viss mån varit otydliga. Bland annat utifrån avsaknaden av beslutsmandat i flertalet frågor. Vidare ansågs handläggningstiden förlängas samt var administrationen kring mötena tidskrävande och sammanträdena knöt upp många ledande tjänstemän.

Den särskilda beredningens utvärdering som låg till grund för den nya politiska organisationen visade att förtroendevalda och regionens chefer i stort var nöjda med den politiska organisationen bortsett från utskotten. Den huvudsakliga kritiken var att utskottens uppgifter var oklara och att de medfört förlängda handläggningstider utan att det synbarligen främjar demokratin. Beredningen rekommenderade därför att det inte borde finnas utskott. I fastställda reglementen finns skrivning om att frågan om utskott är en fråga för fullmäktige. Det enda utskottet som finns idag är Utskottet för kollektivtrafikfrågor under regionala utvecklingsnämnden.

Under pågående mandatperiod har frågan om regionstyrelsens och nämndernas ansvar för styrning och uppföljning inom personalområdet diskuterats i olika sammanhang. Det har konstaterats att det finns anledning att tydliggöra framförallt regionstyrelsens- och hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar och därmed också vilket organ som ska följa upp vilka frågor. I nu gällande reglemente för regionstyrelsen framgår att regionstyrelsen har ett ansvar för hela regionens utveckling och för förhållandena mellan regionen som arbetsgivare och dess medarbetare. Det beskrivs dock endast övergripande. Ansvaret som personalorgan beskrivs till exempel som att regionstyrelsen ansvarar för regionövergripande frågor där regionen uppträder som en part och som personalpolitiskt behöver hållas ihop. Det förtydligas något men ser ut att vara avgränsat till att uppfylla skyldigheterna i Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och kollektivavtalsfrågor. Det omfattar att avgöra tolkning och tillämpning av lag och avtal, besluta om stridsåtgärder, teckna avtalsförsäkringar, samordna utgående personal- och löneförmåner samt stöd och servicefunktioner. Personalpolitiska frågor som regionövergripande behöver hållas ihop omfattar däremot betydligt mer är det som regleras genom formella regelverk såsom lagar och kollektivavtal så möjligen kan detta behöva förtydligas i reglementena och i sådana fall även innefatta en beskrivning av hela det arbetsgivarpolitiska området.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling. När utskotten togs bort var tanken att regionstyrelsen och nämnderna skulle arbeta mer med fördjupning kopplat till strategiska utvecklingsområden men också att presidierna skulle överta viss del av utskottens arbete. I några fall har detta gjorts, till exempel genom särskilda budgetdagar och längre uppföljningar under sammanträdena, men till största del är det begränsat till kortare uppföljningar på sammanträdena i enlighet med de uppföljningsplaner som upprättats. Inför nästa mandatperiod finns därför anledning att se över hur de olika politiska organen ska arbeta mer med fördjupning.

Ett förslag till direktiv för den politiska översynen inför mandatperioden 2023–2026 (RS/814/2020) har upprättats. I det finns förslag om att se över möjligheten till fördjupning inom olika centrala politikerområden samt att de förtroendevalda ska ges möjlighet att komma in tidigt i processen. Även regionstyrelsens och nämndernas ansvar för personalfrågor föreslås ska belysas. Arbetet med översynen ska enligt föreslagna direktiv påbörjas i mars 2021 och avslutas i början på 2022. Sammantaget är det därför inte aktuellt att just nu inrätta ett personalpolitiskt utskott. Frågan bör däremot belysas i kommande översyn enligt beskrivning ovan. Där kan frågan om utskott lyftas i ett vidare perspektiv och utvärdera nyttan och behovet inom såväl personalområdet som andra politiskt prioriterande områden. Genom att samtidigt belysa ansvar och roller är det möjligt att inför kommande mandatperiod tydliggöra hur uppföljningsansvaret ska fördelas mellan organen.