Möte 2017-11-08

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- NORA Norrlandstingens analyssamverkan

- Information inför årets influensavaccinering

- Uppföljning analysprogrammet

 - Uppföljning Resultatförbättrande åtgärder inkl återredovisning av utredning om förutsättningar för att driva verksamhet gemensamt med annat landsting

Det ackumulerade resultatet efter september uppgick till -72,6 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen till och med september 2017 har försämrats jämfört med föregående månad och uppgick till 5,4 procent. De största kostnadsökningarna förutom personal avser bemanningsföretag och läkemedel.

Intäkterna har minskat med 2,2 procent jämfört med föregående år.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med september har ökat med 4,2 procent, motsvarande 141,6 miljoner kronor jämfört med samma period 2016. Kostnaden för bemanningsföretag fortsätter att öka, till och med september var ökningen 14,4 miljoner kronor (12 procent). Det är främst kostnader för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Trenden att ökningstakten avtar håller i sig.

Likviditeten har förbättrats med 51 miljoner kronor sedan årsskiftet. Likviditeten har under denna period förstärkts med lån från Kommuninvest på 80 miljoner kronor.

Sjukfrånvaron bland Region Jämtland Härjedalens medarbetare fortsätter att minska.

Den 1 mars 2017, § 39, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Regionala utvecklingsnämnden och Vårdvalsnämnden var de två nämnder som valdes ut. En rapport om regionala utvecklingsnämnden har därför upprättats. Den avser att redogöra för om nämndens verksamhet bedrivs i enlighet med regionfullmäktiges övergripande mål, hur medlen används samt hur nämnden arbetar med styrning, uppföljning och effektivitet. Den belyser också uppdraget utifrån de motiv som lyftes fram för bildande av en regional utvecklingsnämnd 2015.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap. 1 §. Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt och övervaka att regionfullmäktiges beslut verkställs. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

Sammantaget visar rapporten att regionala utvecklingsnämnden sedan 2015 utvecklat former och arbetssätt för att hålla ihop arbetet med att skapa utveckling och tillväxt i regionen och också integrerats allt mer i Region Jämtland Härjedalens styrmodell och organisation. Därmed blir det också tydligare var ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna ligger. Nämndens rutiner för ärendehanteringsprocessen har också anpassats mer efter regionens övergripande regler vilket skapar förutsättningar för en mer sammanhållen ärendehanteringsprocess.

Det finns flera exempel på hur nämnden fullgjort sitt uppdrag som ansvarig för de regionala utvecklingsfrågorna. Exempelvis har nämnden arbetat med strategisk påverkan gentemot staten inom relevanta områden och utvecklat samverkan med andra relevanta aktörer. Nämnden följer också kontinuerligt upp sitt uppdrag utifrån prioriteringarna i den regionala utvecklingsstrategin. Efter augusti 2017 har nämnden ett ekonomiskt överskott på 15,3 mkr. Med anledning av Länstrafiken AB:s prognostiserade underskott är förvaltningens helårsprognos osäker. Under året har förvaltningen arbetat tillsammans med bolaget för att föreslå åtgärder.

Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer (exempelvis kommunala bolag) som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

Den 1 mars 2017, § 39, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Regionala utvecklingsnämnden och Vårdvalsnämnden var de två nämnder som valdes ut.

Resultatet av uppföljningen redovisas genom en uppföljningsrapport. Som underlag till rapporten har delårsbokslut per augusti 2017 studerats liksom nämndens protokoll 2016 och 2017 samt internkontrollplan. Sammantaget visar uppföljningen att Vårdvalsnämnden redovisar en god måluppfyllelse.

Preliminär årsredovisning per sista december 2017 visar på ett negativt resultat med 1,6 mkr.

Den 1 mars 2017, § 39, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Transitio AB hörde till ett av de bolag som valdes ut. Bolaget har i uppdrag är att tillhandahålla tågfordon till de regionala tågtrafikbolagen. Region Jämtland Härjedalen är en av 20 ägare till bolaget. Varje Regional kollektivtrafikmyndighet äger 5 %. En rapport om Transitio har upprättats utifrån uppsiktsplikten.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap. 1 §. Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet som bedrivs i bolag samt kommunalförbund, föreningar och stiftelser som regionen är medlem i. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt och övervaka att regionfullmäktiges beslut verkställs. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

För några av de bolag som Region Jämtland Härjedalen är engagerade i är det regionala utvecklingsnämnden som ansvarar för att bevaka och ta tillvara regionens intresse för bolaget. Det utifrån nämndens ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. Transitio AB tillhör dessa bolag vilket innebär att bolaget i första hand ska följas upp av regionala utvecklingsnämnden. Som underlag i granskningen har styrelseprotokoll, rapporter, verksamhetsplan och regionala utvecklingsnämndens uppföljningar om bolaget använts.

Sammantaget visar uppföljningen av Transitio AB att bolaget sköter sina åtaganden och har tydliga mål för sin verksamhet. De har också en tydlig organisationsstruktur och rutiner för hur bolaget rapporterar till ägarna om verksamhet, ekonomi och mål. För 2017 har kommunikation och information till ägarna också varit ett utpekat fokusområde. Deras ekonomi regleras genom uthyrning av fordon. För Region Jämtland Härjjedalen innebär det att Norrtåg AB hyr tåg genom Transitio AB.

Den 1 mars 2017, § 39, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Norrtåg AB var ett av de bolag som valdes ut. Region Jämtland Härjedalen äger 25 % av bolaget. Bolaget har i uppdrag att bedriva persontågtrafik på dagtid i respektive län samt mellan länen och angränsade län enligt överenskommelse med staten/Trafikverket. En rapport om bolaget utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt har upprättats.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap. 1 §. Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet som bedrivs i bolag samt kommunalförbund, föreningar och stiftelser som regionen är medlem i. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt och övervaka att regionfullmäktiges beslut verkställs. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

För några av de bolag som Region Jämtland Härjedalen är engagerade i är det regionala utvecklingsnämnden som ansvarar för att bevaka och ta tillvara regionens intresse för bolaget. Det utifrån nämndens ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och kollektivtrafiken. Norrtåg AB tillhör dessa bolag vilket innebär att bolaget i första hand ska följas upp av regionala utvecklingsnämnden även om bolaget också ingår i regionstyrelsens uppsiktsplikt.

Sammantaget visar uppföljningen av Norrtåg AB att bolaget sköter sina åtaganden och har tydliga mål för sin verksamhet som också återredovisas. Måluppfyllelsen är god där bland annat reseutvecklingen är positiv. Bolaget redovisar också en positiv budgetavvikelse per sista augusti 2017. Den totala trafikkostnaden uppgår till 118, 2 mkr jämfört med budget 128 mkr. En positiv avvikelse på 9,8 mkr. Region Jämtland Härjedalens kostnader och finansiering för anslag till bolaget är i balans med budget.

Den 1 mars 2017, § 39, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Länstrafiken AB är ett av de bolag som valdes ut. Det är ett helägt bolag av Region Jämtland Härjedalen. Bolagets uppdrag är att operativt svara för de uppgifter som krävs för att upprätthålla en allmän kollektivtrafik i Jämtlands län och till angränsande län. En rapport om Länstrafiken utifrån uppsiktsplikten har upprättats.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap. 1 §. Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet som bedrivs i bolag samt kommunalförbund, föreningar och stiftelser som regionen är medlem i. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt och övervaka att regionfullmäktiges beslut verkställs. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

Utifrån att det är Regionala utvecklingsnämnden som ansvarar för de regionala utvecklingsfrågorna och kollektivtrafiken är det i första hand nämndens ansvar att följa upp, bevaka och ta tillvara regionens intresse för Länstrafiken AB. Även om bolaget också är föremål för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Några exempel på dokument som använts i granskningen är rapporter om ekonomin, styrelseprotokoll och verksamhetsplan samt uppföljningar som regionala utvecklingsnämnden har genomfört. VD: n för Länstrafiken AB har även deltagit på utskottet för ekonomis sammantröde den 17 augusti 2017, § 42, för att ge en aktuell rapport om verksamheten, ekonomiskt resultat och prognoser.

Sammantaget visar uppföljningen av Länstrafiken AB att bolaget har tydliga mål för sin verksamhet med utgångspunkt från beslutade mål i regionfullmäktige. Måluppfyllelse och ekonomiskt resultat återredovisas till Region Jämtland Härjedalen i enlighet med ägardirektiven. Måluppfyllelsen för bolaget visar bland annat att det totala antalet resor har ökat. Kundnöjdheten har också ökat. Det ekonomiska ackumulerade resultatet uppgick till -3 miljoner kronor per sista augusti 2017. Det beror främst på minskade intäkter, högre trafikkostnader, och ett underskott för avdelningen Bussgods på 2,1 mkr. Utifrån det ekonomiska läget arbetar bolaget med resultatförbättrande åtgärder. Konkreta åtgärder har också vidtagits av Region Jämtland Härjedalen. Bland annat finns ett förslag från regionstyrelsen till regionfullmäktige att avveckla avdelningen Bussgods verksamhet. Frågan tas upp av regionfullmäktige i november 2017.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Patient – vårdskador följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 2-3 maj och 7-8 november.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2017 är att andelen vårdskador ska minska jämfört med resultatet för oktober 2016. Andel vårdskador har minskat tydligt under aktuell mätperiod och ligger nu på 3 %.

Andel vårdskador ska minska mäts med Markörbaserad journalgranskning (MJG), en strukturerad metod för att mäta förekomst av vårdskador i Sverige. Metoden identifierar vårdskador inom ett antal skadeområden och ger en överblick över förekomst.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017-– 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Medarbetare – sjukfrånvaro följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 7-8 november.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2017 är att sjukfrånvaron för medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen ska minska och komma närmare rikssnittet för landsting och regioner i landet.

Målvärdet för 2017 är 6 %. Sjukfrånvaron har minskat till 5,6 % vid jämförelsen per september och målet beräknas uppnås under 2017.

Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan satt som mål för 2017 att kostnaderna för köp från bemanningsföretag ska minska till 2015 års nivå, då kostnaderna uppgick till 125,6 miljoner kronor. Det kräver att kostnaderna för inhyrd personal 2017 minskas med 49,1 miljoner kronor (-28 procent). Totalkostnaden 134,4 miljoner kronor t o m september 2017, var 8,8 miljoner kronor högre än målet för hela 2017, varför detta mål inte längre är möjligt att uppnå.

Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som fortsatt öka mycket kraftigt. Kostnaderna per september 2017 översteg målet med 25,6 miljoner kronor – en avvikelse på +251 procent. Kostnaderna för inhyrda läkare översteg visserligen också målet, men har jämfört med samma period 2016 minskat med 5,3 miljoner kronor (-5,3 procent).

Aktiviteter för att minska beroendet av bemanningsföretag pågår inom ramen för det SKL-stödda projektet Uppnå oberoende av bemanningsföretag. Vid regionstyrelsen sammanträde 28 februari-1 mars fattades beslut om vilka målvärden som ska följas upp i projektet Uppnå oberoende av bemanningsföretag. Även dessa målvärden och utfall redovisas i bifogade rapport.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2017. De områden som ingår i planen är fakturahantering, attesteringsregistervård, lönehantering, uppdrag politiska beslut samt delegationsbestämmelser. Planen följs upp i maj och november. Det kan konstateras att regionstyrelsen fattat beslut om delegationsbestämmelser och att det startats upp projekt för att förbättra fakturahanteringen.

Uppföljning enligt bifogad rapport.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2017. Enligt uppföljningsplanen ska regionstyrelsen på sitt möte den 7-8 november bland annat följa upp samverkan med kommunerna; SVOM och Barnarenan.

I bifogade rapporter redovisas SVOM och Barnarenans arbete under 2017.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges att styrelsen avser att följa upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare.

I handlingsplanen för Attraktiv arbetsgivare finns följande mål uppsatta:

• Alla medarbetare bidrar aktivt till verksamhetens uppdrag och utveckling.
• Alla chefer utövar ett aktivt chefs- och ledarskap för att genomföra verksamhetens uppdrag och utveckla den.
• Regionen tar tillvara medarbetarnas kompetens med fokus på verksamhetens uppdrag.
• Alla medarbetare får inskolning och introduktion i yrket samt en individuell kompetensutvecklingsplan.
• Tillvarata medarbetarens kompetens till fullo och på ett effektivt sätt, utifrån verksamhetens behov.
• Säkra framtida kompetensförsörjning.
• Regionens lönepolitik är tydlig och känd i organisationen.
• Hälsofrämjande arbetsmiljö för att nå uppsatta mål och skapa engagemang för utveckling.

Personalavdelningen arbetar med aktiviteter kopplade till samtliga mål, vilket framgår av bifogad rapport.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 ska regionstyrelsen på sitt sammanträde 7-8 november följa upp tvångsvården.

Vid område psykiatri bedrivs tvångsvård i enlighet med Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT 1991:1128) respektive Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV 1991:1129). Patienter under 18 år tillhörande Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) erhåller tvångsvård vid VUP eller vid avdelning 108 inom Område Barn.

I lagen regleras även vilka tvångsåtgärder som är godkända att använda. Dessa är fastspänning, avskiljning, tvångsmedicinering och inskränkning i användande av kommunikationsutrustning. Tvångsvård bedrivs vid alla avdelningar vid område psykiatri.

Regionfullmäktige fastställde den 21 juni 2017, § 96, en regionplan med strategiska mål för perioden 2018-2020. Den 3 juli 2017, § 113, fastställdes en finansplan som innehåller finansiella mål och ekonomiska ramar för 2018-2020. Målen i de två planerna är det övergripande uppdrag från regionfullmäktige som regionstyrelsen och nämnderna ska verkställa i form av åtgärder och beslut. För att visa vad de ska fokusera på det närmaste året ska de upprätta egna verksamhetsplaner. En verksamhetsplan för regionstyrelsen 2018 har nu upprättats. Verksamhetsplanen fastställs av regionstyrelsen och anmäls sedan till regionfullmäktige.

I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för de strategiska mål som rör styrelsens ansvarsområden 41 framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. För varje perspektiv finns också två aktiva mål. De aktiva målen är mätbara och följs upp i månadsrapporter och som fördjupning till regionstyrelsen under året. Aktiva mål och framgångsfaktorer följs också upp i tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut. Uppföljningen ligger till grund för en samlad bedömning av måluppfyllelsen för fullmäktiges strategiska mål. I verksamhetsplan finns också en kortare beskrivning av planeringsförutsättningar. Där anges bland annat att det svåra ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen innebär att åtgärder som syftar mot att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning kommer att ha fortsatt hög prioritet.

Budgetramen för regionstyrelsen 2018 är 2 700,1 mkr. Fördelningen av budgetramar för regionstyrelsens verksamheter har gjorts på ett nytt sätt för 2018. Områdena inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått en budgetram som motsvarar den helårsprognos för 2017 som de själva angett i delårsbokslutet augusti 2017, utan någon uppräkning. Det betyder ett krav på 0 % kostnadsökningar i områdenas egna verksamheter, eller med andra ord ska områden genom effektiviseringar klara 2 % generell löneökning, 3,6 % ökning av regionsjukvård och 2 % allmän inflation. Totalt motsvarar det cirka 54 miljoner kronor. Dessutom förväntas områdena genom särskilda resultatförbättrande åtgärder gemensamt och solidariskt bidra till att täcka det samlade ofinansierade utrymmet i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens centrala budget som uppgår till 205 miljoner kronor.

Regionstyrelsens verksamhetsplan innehåller också en uppföljningsplan som visar vilka områden regionstyrelsen ska följa upp under året.

För ett landsting finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen). Enligt kommunallagen ska styrelsen och nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ytterst handlar det om att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål och de kravs som ställs. En systematisk riskhantering är ett viktigt instrument för att säkerställa uppfyllandet av mål och förväntningar.

Enligt gällande reglemente för intern kontroll vid Region Jämtland Härjedalen ska regionstyrelsen årliga besluta om en plan för intern kontroll.

Regionstyrelsen fattade 2017-05-30—31 § 126 beslut om att efterhöra kommunernas intressen för samverkan inom administration enligt förutsättningarna i ”Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner”, att efterhöra kommunernas intressen för att tillsammans utreda samordning inom förråd, transport och fastighetsdrift/ underhåll, mm inom teknisk service, att analysera effekter av outsourcing om inget intresse finns samt att ta kontakt med statliga myndigheter om samverkan, t ex gällande sammanträdeslokaler. Samverkan ska vara en stående punkt på det regionala samverkansrådet.

Kommunerna har via samverkansrådet, kommunchefsträff samt genom direktkontakt förfrågats angående intresse för samverkan enligt ställt uppdrag. Responsen har varit sval, förutom Krokoms kommun som eventuellt kunde se samverkansmöjligheter.

En förutsättning för samverkan kan vara gemensamt systemstöd och där kan den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner kunna utgöra en arena för dessa frågor. Efter rekommendation från regionens samverkansråd bereder regionstyrelsen ärendet för beslut på regionfullmäktige i november. Denna nämnd har dessutom en bredare ansats än den nuvarande nämnden varvid flera områden kan tas upp som tangerar drift, service, utveckling samt specialistfunktioner, inte bara IT-frågor. Här kan samverkansfrågor kanaliseras och beredas gemensamt inför nämnden.

Samverkan med statliga myndigheter eller kommuner är komplext och kräver ofta en fördjupad utredning om effektiviseringsvinster, nyttokalkyl och kompensförsörjning för att nämna några. För Region Jämtland Härjedalens räkning finns inte de utredningsresurser eller den kompetens som krävs. Utöver regionen måste den statliga myndigheten eller kommunen också delta i utredningen med egna eller externa resurser.

Gällande omlokalisering av regionens administrativa funktioner har ett nytt regelverk tagits fram som möjliggör distansarbete hemifrån eller i annan lokal på hemorten som regionen disponerar. I platsannonser vid rekrytering framgår detta också. Detta skapar då möjlighet att bo och arbeta i hela länet/regionen.

Den så kallade Kommunutredningen har i dagarna överlämnat delbetänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) där regionen är remissinstans. Med nuvarande lagstiftning är det svårt att samverka över landstings- och kommungränsen. Utredningen föreslår förändringar i kommunallagen så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Lagändringar föreslås träda i kraft 1 juli 2018.

När det gäller serviceverksamheternas uppdrag att samarbeta med kommuner eller i andra hand utreda outsourcing så pågår redan detta arbete. Det gäller till exempel hämtning av prover vid äldreboenden, diskussioner om leverans av kost, hantering av hjälpmedel etc. I övrigt arbetar Service löpande med effektiviseringsåtgärder i form av t ex outsourcing. I dagsläget undersöks möjligheterna att effektivisera transporter av hjälpmedel och effektivisering av regionens posthantering med hjälp av extern leverantör. Fastighetsdrift och projektledning inom fastighetsområdet är redan idag till stor del outsourcad.

Under våren 2017 har läget efter den uteblivna regionbildningen i norr diskuterats av de fyra region/landstings-direktörerna. De har gett ut uppdrag för fördjupad analys av vilka samarbeten/effektiviseringar som skulle kunna vara möjliga mellan de fyra norrlandstingen/regionerna. Uppdragen handlar om samarbeten inom:

• ekonomiområdet - uppdrag till de fyra ekonomidirektörerna (LVN ansvar)
• personalområdet - uppdrag till de fyra personaldirektörerna (NLL ansvar)
• IT-området - uppdrag till de fyra IT-cheferna (NLL ansvar)
• kommunikationsområdet - uppdrag till de fyra kommunikationscheferna (VLL ansvar)
• beställarenheterna - uppdrag till de fyra beställarcheferna (RJH ansvar)

Dessutom pågår diskussioner och utredningar gällande samarbete mellan de fyra 1177-verksamheterna inklusive hur anknytning till nationell samverkan inom detta område kan ske.

Regionstyrelsen gav 2017-05-31 § 131 regiondirektören i uppdrag att utvärdera regionens internhandel mellan beställare och utförare av medicinska servicetjänster. Beroende på vad utvärderingen visar, ska förslag på en förändring av modellen presenteras, om så krävs för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt nyttjande av medicinska servicetjänster.

Denna utredning syftar främst till att se om tydligare regler kan ge bättre prioriteringar och styrning i organisationen på detta område. Utredningen kommer inte direkt att leda till minskade kostnader. Av den anledningen har resurser hittills inte kunnat prioriteras för detta uppdrag. Antingen ska uppdraget lösas genom att extern resurs köps in för att göra analysen eller så ska uppdragets tidsplan omprövas.

Utifrån det ekonomiska läge som regionen befinner sig i behöver de interna resurserna prioriteras för direkt resultatpåverkande åtgärder och ekonomiska möjligheter finns inte för att köpa in externa resurser för att genomföra uppdraget. Därför föreslås att uppdraget avslutas och regiondirektören får bedöma när uppdraget kan genomföras.

Den samlade jour- och beredskapsorganisationen för Berg, Bräcke, Ragunda, Krokom och Östersund startade 1 september 2016. En första uppföljning gjordes i mars 2017 och nu, efter lite mer än ett år, görs en utvärdering mot målen i beslutet.

De fem närvårdsområdena ingår i ett gemensamt jour – och beredskapsområde, med en jourläkare på akutmottagningen, en bredskapsläkare för telefonsamtal mm, samt möjlighet till bokade läkarbesök under helger på hälsocentralerna. Efter 1 september 2016 har jour och beredskap i mycket högre grad än tidigare bemannats med fasta läkare, som har bättre kunskap om lokala förhållanden och rutiner. Åtskillnaden av jour - och beredskapsarbete har medfört en bättre arbetsmiljö. Färre läkare behöver nu hålla beredskap - en läkare istället för som tidigare fem. Under uppstarten av den nya organisationen har det förekommit en del problem att få tekniken att fungera, men nu har alla distriktsläkare tillgång till bärbara datorer, som ger möjlighet till kommunikation med ljud och bild med kommunerna, samt till att nyttja regionens vårdsystem.

Jour- och beredskapsorganisationens kostnader jan-sep 2017 var 5,9 miljoner kronor jämfört med utredningens kalkyl för samma period på 5,3 miljoner kronor. Kalkylen baserades dock på 2015 års lönenivå, varefter två års lönerörelser tillkommit. Kostnaderna överensstämmer därför väl med kalkylen. Jämfört med tidigare organisation är kostnadsnivån dock lägre, då helårskostnaden 2015 enligt utredningen uppgick till 13,6 miljoner kronor.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-02—03, §84 fick regiondirektören i uppdrag att se över administrativa system för att utnyttja möjligheterna med molntjänster för att sänka kostnader utan att inkräkta på säkerheten. Rapporten syftar till att beskriva övergripande förutsättningar för att kunna tillämpa molntjänster och på så sätt dra nytta av rationaliseringar och kunna uppnå andra nyttoeffekter. Exempel ges på vilka typer av administrativa IT-system (som idag finns i regionens lokala IT-miljö) som kan vara aktuella att ersätta med eller flytta över till molntjänster.

I rapporten redovisas en sammanställning av fördelar (nyttoeffekter) och utmaningar vid nyttjande av molntjänster. Sammanställningen visar att det kan finnas väsentliga vinster, i första hand ur tillgänglighetssynpunkt för användarna. Det är svårt att utifrån en totalkostnad kunna garantera direkta ekonomiska besparingar vid en övergång till molntjänster. Däremot pekar flera faktorer på att en större kostnadskontroll kan uppnås genom mer förutsägbara kostnader över tid vid nyttjande av molntjänster.

En fortsatt utredning inom verksamheten kan visa på vilka typer av effektiviseringar och andra nyttoeffekter som kan realiseras genom en överflytt av vissa system till externa molntjänster. Där kan också tydliggöras vilka typer av information som är lämpliga att överföra till sådana tjänster. Molntjänster ska övervägas i de fall det är kostnadseffektivt och lagringssäkert. Region Jämtland Härjedalen har sedan tidigare anskaffat molntjänster i form av Microsoft Office 365 Enterprise med samarbetsplattformar och kontorsprogramvara samt Saba Cloud som lär-/kompetens-plattform.

I anslutning till regionstyrelsens behandling av tertialrapporten april 2017 § 108 2017-05-31 gav regionstyrelsen regiondirektören i uppdrag att driva på utvecklingen av internstafetter från sjukhuset ut till primärvården med syfte att minska hyrläkarkostnader och effektivisera så patienterna får specialistvårdsbesök direkt på hälsocentralen och återredovisa hur detta utvecklats till regionstyrelsen i november 2017.

Sedan i maj sammanträder en styrgrupp för god och nära vård varannan måndag för att driva på och samordna aktiviteter som sammanför specialistvården och primärvården.

När det gäller internstafetter har det gått ut uppmaning i denna fråga med prioritering av Östersunds hälsocentraler. Resultatet är tyvärr blygsamt. Styrgruppen för god och nära vård har fokuserat på den andra delen i utvecklingen dvs att effektivisera arbetet mellan primärvård och specialistvård så att patienterna får sitt specialistvårdsbesök direkt på hälsocentralen.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-30—31, § 108 fick regiondirektören i uppdrag att inom ramen för produktions- och kapacitetsplaneringen i primärvården optimera nyttjandet av hyrläkarna. Uppdraget återredovisas nu till regionstyrelsen.

Inom primärvården har användandet av hyrläkare minskat i jämförelse med år 2016. En fortsatt minskning är angeläget och högt prioriterat. Den främsta orsaken till minskningen är att rekrytering av fast personal har kunnat göras på flertalet hälsocentraler. Bland de framgångsfaktorer som identifierats för lyckade rekryteringar uppfattas främst god arbetsmiljö, goda möjligheter till fortbildning och utveckling, möjlighet att vara delaktig och kunna påverka verksamheten samt förbättrade möjligheter till distansoberoende arbete.

Härjedalen, Berg, Bräcke, Krokom och Åre närvårdsområden har en verksamhet som bygger på fast anställd personal, vilket kan definieras som ett oberoende av hyrläkare. Rekrytering pågår till enstaka tjänster. Inom Strömsund, Ragunda och Östersund pågår mer rekryteringsarbete och förhoppningsvis kan ytterligare fler hälsocentraler definieras som oberoende under år 2018. Redan i dagsläget är Backes och Lits hälsocentraler oberoende av hyrläkare. Lugnviks och Odensalas hälsocentraler är nära att kunna definieras som oberoende. Zätagränd, Frösö, Brunflo och Torvalla hälsocentraler har inte tillräckligt med fast anställda läkare för att kunna bygga verksamheten på fast anställd personal.

Östersunds närvårdsområde har den största volymen på inhyrda läkare och samtidigt det mest begränsade geografiska området. Från november 2016 finns en gemensam närvårdsområdeschef för Östersund med ett tydligt uppdrag att samordna Östersund. Bland åtgärder som hittills har genomförts för en ökad samordning är en gemensam planering av läkarbemanning där närvårdsområdeschefen har en översikt över hur bemanningen ser ut vecka för vecka på varje hälsocentral. Det finns också ett gott exempel i Zätagränds hälsocentral som trots stort behov av inhyrda läkare närmar sig ett nollresultat. Bakom det resultatet ligger mycket arbete och en minutiöst noggrann planering av varje detalj. Detta arbetssätt utgör en viktig del i närvårdsområdeschefens plan för arbetet i hela Östersund.

Planeringen av läkarbemanning och avropen av hyrläkare utgår från veckor och det är också antalet veckor som följs upp månadsvis. För att få en större noggrannhet i planeringen bör denna istället utgå från behovet av läkarbesök. Det finns en stor variation i hur många läkarbesök varje inhyrd vecka resulterar i och det finns fler faktorer som påverkar utfallet. En av faktorerna är planering och schemaläggning på hälsocentralerna och den går att påverka. Andra faktorer är mer kopplade till hur övrig bemanning ser ut och går inte att påverka i lika stor utsträckning när alternativ saknas. De hälsocentraler som har låg eller ingen fast läkarbemanning behöver lägga andra uppgifter än mottagningsbesök på inhyrda läkare, exempelvis hemsjukvård, konsultationer med kommunsköterskor, tider på BVC och MVC.

Primärvården arbetar med utveckling av produktions- och kapacitetsplanering och som en aktivitet i det arbetet införs under hösten 2017 en gemensam grundplanering för hyrläkare på hälsocentralerna. Hyrläkare som enbart har mottagning med patienter på hälsocentralen ska schemaläggas för minst 75 besök per vecka. Hälsocentraler som saknar fasta läkare och behöver använda hyrläkare till annat än ordinarie mottagning på hälsocentralen ska planera antal timmar för detta och därefter schemalägga övriga besök i proportion till den återstående tiden.

Inför avrop ska behoven av hyrläkare beräknas utifrån hur många besök det finns behov av att hyra in läkare för. Produktionen följs upp månadsvis för varje hälsocentral. I de fall hyrläkare arbetar på annat kostnadsställe eller annan verksamhet ska alltid den faktiska kostnaden debiteras ut.

Inför ändringen i schemaplanering görs en risk- och konsekvensanalys.

I överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa för 2017 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) anges att (högst) sex stycken Regionala Resurscentra för Psykisk Hälsa ska etableras under 2017. Regionala Resurscentrum samlar gemensamma stödresurser som ska bidra till strategiskt och långsiktigt förbättringsarbete inom området psykisk hälsa, och är en del av en struktur för ökat kunskapsutbyte inom området psykisk hälsa (inklusive psykisk ohälsa och psykisk sjukdom).

Etableringen av Regionalt Resurscentrum ska ses som en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens samlade struktur för kunskapsstyrning som Region Jämtland Härjedalen godkände vid sitt möte 2017-10-04 § 223.

Under sommaren kom uppmaning från SKL att ingående landsting/regioner inom norra sjukvårdsregionen skyndsamt skulle teckna avtal med SKL för att ta del av sjukvårdsregionens tilldelade 6 000 000 kronor som stöd för uppbyggnad av Regionala Resurscentrum. Regionstyrelsens ordförande och tillförordnad regiondirektör undertecknade avtalet i början av juli 2017.

Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund beslutade 2017-09-27 § 74 bl.a. att rekommendera landstinget/regionerna att teckna avtal med NRF om att de ekonomiska medlen som landstinget/regionerna avtalat med SKL om, hanteras via Norrlandstingens regionförbund.

Norrlandstingens Regionförbunds direktion beslutade 2017-09-27 , § 67 om en preliminär verksamhetsplan 2018-2020 och budget för 2018. I förslag till verksamhetsplan 2018-2020 har inarbetats Förbundsdirektionens beslut om viktiga temaområden för mandatperioden och samverkansprojekt inom flera områden. Förbundet har för år 2018 ökade kostnader när det gäller bl.a. personal, lokaler och administration. Förbundet kommer således inte att som under flertalet tidigare år kunna finansiera temporära utredningskostnader inom sin ordinarie driftbudget. För sådana tillfälliga kostnader kan dock ackumulerat eget kapital användas enligt särskilda beslut. I föreliggande förslag uppräknas förbundets budgetramar med LPIK exkl. läkemedel enligt prognos från SKL 2017-08-17.

De ekonomiska medlen som Norrlandstingens Regionförbund planerar för ryms inom Regionstabens tilldelade budgetramar för 2018.

Justitieombudsmannen har anmodat regionstyrelsen att yttra sig över vad som har framförts i en anmälan till Justitieombudsmannen och att berörd befattningshavare får möjlighet att lämna synpunkter. Anmälaren har den 3 maj 2017 begärt att få ut kopia på journal för sin dotter från Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken, Region Jämtland Härjedalen. Hen har gjort en anmälan till Justitieombudsmannen om att hen inte fått ta del av journalkopia samt inte fått information om skälen till regionens avslagsbeslut.

Den aktuella begäran har inte hanterats på rätt sätt enligt reglerna om utlämnande av allmänna handlingar. Berörd befattningshavare har lämnat synpunkter på handläggningen. Ett förslag till yttrande har upprättats inom samordningskansliet. Yttrandet ska vara JO tillhanda senast 16 november.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkande om Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, (SOU 2017:43). Uppdraget har varit att lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten i fråga om hjälpmedel och minska skillnaderna över landet. Att kartlägga tillgången till hjälpmedel för enskilda samt analysera ansvarsfördelningen och samordningen mellan huvudmännen. Förslagen ska vara effektiva och bidra till ökad delaktighet

Utredningen visar tydligt att ett gediget utredningsarbete och kartläggning har genomförts. Resultatet ger en översikt av hur hjälpmedelsverksamhetens komplexitet ser ut. Bifogat yttrande belyser de delar i utredningen där Region Jämtland Härjedalen förstärker respektive har invändningar mot framtagna förslag.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen med stöd av hjälpmedelsverksamheten.

Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 26 oktober men vi har fått förlängd svarstid till 9 november. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har av Justitiedepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över remiss, Så stärker vi den personliga integriteten, SOU 2017:52.

Utredningen är ett slutbetänkande av integritetskommittén. Utredaren presenterade sin tidigare granskning av den personliga integriteten i delbetänkandet, Hur står det till med den personliga integriteten?

Dataskyddsförordningen ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Personuppgiftslagen kommer då att upphöra att gälla och en mängd lagar och andra regler kommer att ha anpassats till att vi har en direktverkande EU-lagstiftning i stället. Målsättningen för kommitténs arbete har varit att skyddet av den personliga integriteten ska stärkas så att denna grundläggande rättighet är i balans med andra grundläggande rättigheter och legitima samhällsintressen.

Utredaren förslår därför förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) 15 § till att, om ett förslag har betydelse för den personliga integriteten i de fall som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen, så ska dessa konsekvenser beskrivas i betänkandet. Integritetskommittén anser också att regeringen bör utvärdera, utveckla och vid behov uppdatera Datainspektionens vägledning för integritetsanalys.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på de ändringar som föreslagits i arbetet med översynen av rättsområdet. Region Jämtland Härjedalen tillstyrker därför utredningens förslag i sin helhet.

Ett remissvar har utarbetats inom samordningskansliet. Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet senast 10 november. Paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget om att hälso- och sjukvårdskuratorer ska få ansöka om legitimation efter relevant utbildning. Grunden för legitimation bör som huvudregel vara en yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskurator. Dessa bestämmelser träder ikraft 1 januari 2019. Övergångsbestämmelser kommer att under en 5-årsperiod finnas för kuratorer vars utbildning och yrkeserfarenheter bedöms motsvara de legitimationsgrundande kraven. En ny yrkesexamen håller på att tas fram, med syfte att få ett mer nationellt lika innehåll i utbildningen.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 29 november.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss Konsultation i frågor som rör det samiska folket. I promemorian föreslås att en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna. Reglerna föreslås bli införda som en ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Syftet är att främja och stärka det samiska folkets inflytande över dess egna angelägenheter i beslutsprocesser.

Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting att konsultera Sametinget i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Konsultationen ska göras före beslut i ärendet. Om ärendet kan få särskild betydelse för en samisk organisation eller en sameby ska även dessa konsulteras om det finns skäl för det.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Synpunkterna ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast 21 november och vi har inte medgetts förlängd svarstid. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

SKL genomförde under våren 2017 en granskning av regionens ekonomi och styrning. Resultatet av analysen presenterades i form av en powerpointpresentation till regionstyrelsen och regionfullmäktige den 20 juni 2017. Tillsammans med representanter från SKL upprättades ett första analysprogram för det fortsatta analysarbetet. Regionstyrelsen fastställde det på sitt sammanträde den 29 augusti 2017, § 186.

På sammanträdet med utskottet för ekonomi den 13 november 2017, kl. 13.00 – 17.00, ska en information och diskussion genomföras utifrån pågående arbete. Regionstyrelsens ordinarie ledamöter och ersättare samt partiernas politiska sekreterare bör ha möjlighet att delta.

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar (RS/62/2017), område kirurgi, C-båge.
• Svar på remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om medicinska exponeringar (RS/1590/2017).
• Svar på remiss Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring (RS/1464/2017).
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017 (RS/62/2017), område akut, ombyggnad av ambulansstationen i Hammarstrand.
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017 (RS/62/2017), område akutvården, ny landningsplats i anslutning till nya hälsocentralen i Gäddede.
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017 (RS/62/2017), område hjärta-neurologi-rehabilitering, ombyggnation av lokaler.
• Svar på remiss Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) (RS/1562/2017)

2. Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Elin Lemon (C) beviljas att delta på träff för ledande landsting/regionpolitiker inom Centerpartiet den 13 oktober 2017.
• Ann-Marie Johansson (S) beviljas att delta på Guldgalan, Östersund den 11 november 2017.
• Elin Lemon (C) beviljas att delta på Guldgalan, Östersund den 11 november 2017.
• Christer Siwertsson (M) beviljas att delta på Guldgalan, Östersund den 11 november 2017.

3. Beslut fattade av t.f. ekonomidirektör

• Lån från Kommuninvest i Sverige AB (RS/578/2017).

4. Beslut fattade av regionstabschef

• Bevarande och gallringsplan för Folktandvårdens journaler (RS/1950/2017).
• Bevarande och gallringsplan – Allmän administration (RS/185/2016).
• Fördelning av statliga medel 2017 för civilt försvar i Region Jämtland Härjedalen (RS/1610/2017).
• Avslag på begäran om utlämnande av journalkopia (RS/2253/2017).
• Tillfälligt gallringsbeslut gällande röntgenbilder från läkarmottagning i Månsåsen (RS/2293/2017).

5. Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-09-22 – 2017-10-26 (RS/602/2017).

• Protokoll: Landstingsbostäder AB 2017-06-08.
• Protokoll: Patientnämnden i Jämtlands län 2017-06-15.
• Protokoll: Utskottet för ekonomi 2017-09-20.
• Protokoll: Vårdvalsnämnden 2017-10-12.
• Skrivelse: PRO i Hammerdal kräver att Region Jämtland Härjedalen tar sitt ansvar och ser till att Hammerdal får en fungerande hälsocentral.
• Sammanträdestider 2018 för Norrlandstingens regionförbund.
• Cirkulär 17:47 från SKL, Budgetförutsättningar för åren 2017-2021.

Den 9-10 februari 2016 fattade regionfullmäktige beslut om mer enhetliga patientavgifter. Det finns behov att förtydliga avgifter och regler avseende körkortsintyg och hörapparater. Referensgruppen för avgiftsfrågor förslår följande ändringar:

• För körkortsintyg som utfärdas av ögonspecialist tas idag en avgift ut om 300 kronor. Detta gäller patienter med laserbehandlad diabetesretinopati, ögonskador p.g.a. diabetes eller glaukom. Intygsskrivandet är mycket tid- och resurskrävande. Ögonmottagningen utfärdar cirka 150 körkortsintyg/år, tidsåtgången per intyg är cirka 60 minuter. De patienter som inte uppfyller körkortskravet ber ofta om ett nytt intyg då de vill få en chans till att behålla körkortet. För körkortsintyg som utfärdas av distriktsläkare, diabetesläkare eller optiker tas en avgift ut om 1000 kronor.
  
  Referensgruppen för avgiftsfrågor föreslår att avgiften för körkortsintyg ska uppgå till 1000 kr även då körkortsintyget utfärdas på Ögonmottagningen av specialist.
   
• Utprovning för hörapparat (3-4 besök) har idag en engångsavgift om 500 kronor. Förslaget är att patienten istället betalar 300 kr per besök. Högkostnadsskydd ska gälla. För patienter över 85 år ändras avgiften till avgiftsfritt. Avgiften blir då enligt enhetstaxa samt att alla besök hos audionom har samma avgift.
   
• För borttappad hörapparat idag är avgiften beroende hur gammal hörapparaten är, avräknas på 5 år, 10 % för varje påbörjat halvår. Förslag till en enhetlig avgift om 1000 kr för borttappad hörapparat inom 4 år från utprovningsdatum för att det ska vara lika för alla patienter. Ingår inte i högkostnadsskyddet.
   
• Införande av avgift om 150 kr då öroninsatsen är borttappad. Öroninsats av grundmaterial kostar cirka 150 kr. Då avgjutningen av öroninsatsen finns sparad, behövs inget besök till de patienter som har tappat bort/förstört sin öroninsats. Specialmaterial till högre kostnad används inte.
   
• Patienter hos Hörcentralen betalar idag den del av hörapparatskostnaden som ligger över 3500 kr. 1997-03-01 beslöts att införa en utprovningsavgift för hörapparater samt ett kostnadstak på 3 500 kronor. ”Taket” innebär att för patienter som väljer hörapparater över 3 500 kronor får patienten själv stå för mellanskillnaden mellan apparatens pris och 3 500 kronor.
  
  Denna avgift förelås tas bort då den är inaktuell då det förut handlade om att den digitala tekniken gjorde att patienten kunde välja en dyrare hörapparat, vilket inte är fallet idag.

Enligt beslut i regionfullmäktige 2016-02-09—10, § 10 ska en översyn göras av avgifter för intyg och hälsokontroller, den så kallade Gula taxan.

Referensgruppen för avgiftsfrågor har tagit fram ett förslag på ny princip för enhetliga avgifter för intyg och hälsokontroller. Förslaget innebär att grupptaxesystemet slopas. Den nuvarande Gula taxan är otydlig och svårtolkad vilket gör det problematiskt att hitta och tyda vilka avgifter som är tillämpliga.

Nuvarande taxor varierar beroende på gruppering:
Grupp 1: 0 kr, gällande patientavgift
Grupp 2: 300 kr utan moms, 375 kr med moms
Grupp 3: 500 kr/timme utan moms. 625 kr/timme med moms. Annan än läkare som självständigt utfärdar intyg. För tid däröver uttas 125 kr per påbörjad 15-minutersperiod.
Grupp 4: 1 000 kr/timme utan moms. 1 250 kr/timme med moms. Avser läkare. Lägsta avgift 500 kr/625 kr. För tid därutöver uttas 250 kr/312:50 kr per påbörjad 15-minuters period.

Nytt förslag om enhetliga avgifter där grupptaxesystemet slopas:
Gällande patientavgift (300 kr). Denna motsvarar nuvarande grupp 1.
Timtaxa: 1 000 kr/timme exklusive moms. Lägsta avgift 500 kronor exklusive moms. För tid utöver 1 timme uttas 250 kronor exklusive moms per påbörjad 15-minutersperiod. Denna motsvarar nuvarande grupp 4 och ersätter grupp 2-4.

För intyg som inte finns uppräknade i Gula taxan föreslås att avgift tas ut antingen som för liknande intyg eller om liknande intyg inte finns, enligt timtaxa.

Regionstyrelsen föreslås få i uppdrag att revidera dokumentet Gula taxan som är en bilaga till avgiftshandboken. Förteckningen över intyg och hälsokontroller ska uppdateras och benämningar ses över. En ny layout där intygen sorteras efter kategori/åtgärd ska tas fram för att tydliggöra innehållet.

I bifogad bilaga finns en sammanställning över hur principen om enhetliga avgifter för intyg och hälsokontroller är uppbyggt. En jämförelse med fyra andra regioner och landsting görs också.

Intäkterna för intyg och hälsokontroller under januari – oktober 2017 enligt nuvarande taxa är 377 551,80 kronor. En beräkning visar att intäkterna för samma period med det nya förslaget med enhetstaxa skulle ge 381 655,00 kronor. Förslaget till ny princip för enhetliga avgifter för intyg och hälsokontroller påverkar inte intäkterna i någon större grad men hanteringen och administrationen av avgifterna blir enklare och tydligare.

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2008, § 128, att tandvårdstaxan för Folktandvården i Jämtlands län ska sättas i enlighet med den referensprislista som fastställs av TLV, Tandvård och Läkemedelsverket. Beslut om undantag har senare fattats enligt nedan.

• Beslut LF 2009 taxa avseende implantatkomponenter, åtgärd 420, 3 400 kronor.
• Beslut LF 2010, § 116 priserna för frisktandvården justeras enligt gemensam prissättning för Norrlandslandstingen. (Beslutet föreslås nu upphävas)
• Beslut LF 2011 taxa avseende fyllningsåtgärderna nr 701, 702, 703, 704, 705, 706 och 707 referenspris enligt TLV+ 7 %.
• 2013-01-01 införde TLV referenspriser även för specialisttandvården. Beslut LF 2013 att införa denna referensprislista + 5 %.
• 2014-09-01 referenspriserna för åtgärdsgrupp 8 (800-890 protetiska åtgärder) sänks. Beslut LF att den generella prishöjningen av åtgärdsgrupp 8 inte överstiger referensprisets nivå med mer än 7 % för allmäntandvården och 12 % för specialisttandvården.

Den 15 januari 2018 justerar TLV referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård. Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen avser därför att justera taxan med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLV:s referenspris fr.o.m. 2018-01-15.

Frisktandvårdstaxan justerades senast i Region Jämtland Härjedalen 2017-03-01. Frisktandvårdsavtalet innebär ett fast pris för hela avtalsperioden, tre år. För att kunna täcka kostnaderna i tre år för den arbetsinsats som krävs för varje Frisktandvårdsavtal bör priserna följa med övriga tandvårdstaxor. Därför föreslås att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen höjer prissättningen i Frisktandvårdstaxan med 0,5 %, vilket innebär samma ökning som TLV:s justering 2018-01-15 av referenspriserna.

2010 beslutades att priserna för frisktandvård ska justeras enligt gemensam prissättning för Norrlandstingen. Detta beslut föreslås nu att upphävas och istället bör Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen justera prissättningen i frisktandvårdstaxan med samma procentuella höjning som TLV justerar referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård. Förutsättningarna för att ha en gemensam prissättning med norrlandstingen har försvårats de senaste åren då besluten om övriga tandvårdstaxor har skiljt sig åt i förhållande till referenspriserna från TLV och hur ofta som taxorna förändrats.

Kostnaden för åtgärdsgrupp 4, kirurgiska åtgärder, har stigit i förhållande till referensprisets höjning sedan 2014. Folktandvården kan inte längre täcka kostnaderna för den arbetsinsats och de medicintekniska produkter som krävs för vissa av dessa behandlingar. Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen bör från och med 2018-01-15 höja priset för åtgärd 407 (O+T), 428, 431 och 432 inom åtgärdsgrupp 4, kirurgiska åtgärder, enligt bifogat förslag. Prissättningen inom åtgärdsgruppen får inte överstiga referensprisets nivå med mer än 7 % för allmäntandvården och 12 % för specialisttandvården.

En ny kommunallag träder i kraft 2018-01-01. Lagen har en ny struktur med ny kapitelindelning och ett moderniserat språk, men innebär inte några större materiella ändringar. En ändring är att i den nya lagen pekas fullmäktiges presidium ut som det organ som ska föreslå budget för revisorerna. Andra ändringar är att det har införts krav på elektronisk anslagstavla och ordet kungörelse har ersatts med tillkännagivande. Ett krav på kallelse till fullmäktige har införts. Kravet på publicering av kungörelsen i ortspressen har tagits bort.

Idag har särskilda budgetberedningen uppgiften att föreslå budget för revisorerna och för patientnämnden. Eftersom den nya lagen pekar ut at fullmäktiges presidium som det organ som föreslår budget för revisionen blir det bara förslaget till budget för patientnämnden kvar i beredningen. Med hänsyn till detta bör uppgiften att föreslå budget för patientnämnden också läggas på fullmäktiges presidium liksom övriga uppgifter som beredningen har. Den särskilda budgetberedningen bör därmed tas bort.

Med hänsyn till det nya kravet på elektronisk anslagstavla och det minskade intresset hos befolkningen att läsa traditionella tidningar kan det ifrågasättas om kostnaden för annonsering uppväger nyttan. Av kostnadsskäl bör därför bestämmelserna om publicering i ortstidningar tas bort.

Fullmäktiges arbetsordning föreslås ändras i dessa hänseenden. Ändringar görs i avsnitt 2, 4, 5, 6. 17 och 14.1. Avsnittet, Permanenta fullmäktigeberedningar, tas bort. I övrigt ändras laghänvisningarna i fullmäktiges arbetsordning och styrelsens och nämndernas reglementen till den nya lagen.

Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av dåvarande landstingsfullmäktige efter att reglerna i kommunallagen ändrats. Dessa regler trädde i kraft den 15 oktober 2014.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Regionfullmäktige ska enligt reglerna i kommunallagen besluta om utbetalning av partistöd minst en gång per år.

Samtliga partier har kommit in med redovisning över användningen av partistöd för tiden 1 januari 2016 – 31 december 2016.

Då 2018 är valår kommer utbetalningen av partistöd att redovisas fram till och med den 14 oktober 2018. Regionfullmäktige i november 2018 får fatta beslut om utbetalning av partistöd från och med den 15 oktober till den 31 december utifrån den nya mandatfördelningen efter valet.

Region Jämtland Härjedalen stöttar Jämtland Härjedalens organisationsliv genom ett antal bidrag och stödformer vilka regleras genom Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (LS/926/2014), vilka antogs av dåvarande landstingsfullmäktige i november 2014, § 225.

I regelverket finns flera typer av sökbara stöd och bidrag under det som kallas Länskulturens övriga stödformer. Förslaget innebär att lyfta ut Kulturens stödformer ur nuvarande regelverk till ett eget samlat regelverk, Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen. Fria anslaget, Hörbart och Görbart slås samman till ett övergripande Kulturstöd. Filmstöd och Brännbart förändras inte. Ett nytt stöd, STARTstöd, skrivs in i det nya regelverket.

Det nya regelverket för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen föreslås börja gälla från 1 januari 2018. Revideringen har genomförts utifrån ett jämställdhetsperspektiv där särskilda formuleringar under syfte och villkor har skrivits in.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-10-10, § 141 och föreslår regionfullmäktige

1. Förslag till nya Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen antas.
2. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2018.

Region Jämtland Härjedalen stöttar Jämtland Härjedalens organisationsliv genom ett antal bidrag och stödformer vilka regleras genom styrdokumentet Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (LS/926/2014), vilka antogs av dåvarande landstingsfullmäktige i november 2014, § 225.

I regelverket finns flera typer av sökbara stöd och bidrag under det som kallas länskulturens övriga stödformer. Denna del föreslås lyftas ut, för att istället utgöra ett eget styrdokument, Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/402/2017).

Med anledning av ovanstående förslag behöver styrdokumentet Regler och villkor för bidrag till externa organisationer revideras, detta genom att avsnitt 10, Rutiner för övriga stödformer inom länskulturen, tas bort.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-10-10, § 142 och föreslår regionfullmäktige

1. Förslag till reviderade Regler och villkor för bidrag till externa organisationer antas.
2. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2018.

Gällande uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli löper parallellt med Region Jämtland Härjedalens samarbetsavtal med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och regional kulturplan, under perioden 1 januari 2015 till och med den 31 december 2018. Uppdragsavtalet, som antogs av dåvarande landstingsfullmäktige 2014, sträckte sig ursprungligen över perioden 2015-2017, men har sedan förlängts med ett år för att överensstämma med ovan nämnda styrdokument. Inför en översyn av avtalet för perioden 2019-2022, ska nuvarande avtal sägas upp skriftligt innan utgången av 2017, annars förlängs avtalet med ytterligare ett år. Uppdragsavtalet ligger till grund för årsavtal med Jamtli.

I samråd mellan huvudmännen och Jamtli har behov påtalats om att säga upp gällande avtal med förslag till omarbetningar inför 2019, utifrån regionala och kommunala styrdokument och i koppling till Jamtlis kommande strategiplan. Processen förs i dialog på tjänstemannanivå mellan regionen, kommunen och Jamtli där ett första möte är inplanerat. Därefter kommer dialog att erbjudas övriga två stiftare, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Jamtlis styrelse beslutar under hösten om process för Jamtlis kommande strategiplan. I koppling till kulturplanen kommer dialog att ske med Jamtli om nationella och regionala kulturpolitiska perspektiv i koppling till kultursamverkansmodellen, men även om kulturens roll för regional attraktionskraft, inflyttning och tillväxt i koppling till regionala utvecklingsstrategin. Grundläggande skrivningar gäller alltjämt, där huvudmännen ser Stiftelsen Jamtli som en tillgång och resurs för regionen och dessutom sträva efter hållbar utveckling i enlighet med den europeiska utvecklingspolitiken. Perspektiv på jämställdhet, barnens situation, miljö och mänskliga rättigheter kommer att lyftas i kommande uppdragsavtal åren 2019-2022.

Det nya uppdragsavtalet beräknas kunna antas av regionfullmäktige senast i juni 2018.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-10-10, § 144 och föreslår regionfullmäktige

1. Region Jämtland Härjedalen säger upp uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2015-2017 (2018). Avtalet upphör att gälla den 31 december 2018.
2. Förslag till nytt uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019-2022 tas fram i samverkan med samtliga stiftare.

Norrtåg AB har ansvar för den regionala tågtrafiken och ägs till 25 % av Region Jämtland Härjedalen. Övriga ägare är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Styrdokumenten för Norrtåg AB har under året reviderats. Vid ägarråd 170424 godkändes en reviderad version av konsortialavtal och bolagsordning. Handlingarna har sedan cirkulerat för underskrift.

För att de ska kunna börja tillämpas ska varje ägare anta dem.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-10-10, § 149 och föreslår regionfullmäktige

1. Uppdaterat konsortialavtal för Norrtåg AB, 2017-06-09, antas.
2. Uppdaterad bolagsordning för Norrtåg AB, 2017-06-09, antas.

Region Jämtland Härjedalen har regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till Länstransportplan för perioden 2018-2029. Planen ska innehålla förslag till åtgärder och investeringar i den statliga transportinfrastrukturen de närmaste 12 åren. Trafikverket har fått i uppdrag att för samma period ta fram ett förslag till Nationell plan som bland annat innefattar medlen det statliga järnvägsnätet och större vägar (i Jämtland E 14 och E 45). Drift, underhåll och bärighetsåtgärder av hela statliga transportinfrastrukturen ingår i Nationell plan.

Den ekonomiska ramen för länstransportplanen 2018-2029 för Jämtlands län uppgår till 521 miljoner kronor. Knappt 70 % satsas på utveckling av vägnätet och drygt 30 % på utveckling av gång- och cykelvägar. Utveckling av järnvägar och europavägar förutsätts kunna ske genom Nationella planen.

Samfinansiering med bärighetsanslag föreslås ske flera av på de vägobjekt som föreslås i planen. För att möjliggöra vidare utveckling under planperioden och framtagande av nya objekt avsätts potter för utredningar, statlig medfinansiering, mm.

Planens förslag till åtgärder bedöms ge bättre förutsättningar för turistnäringen och för skogsnäringen, för tunga transporter och för arbetspendling. Satsning också på gång- och cykelvägar för arbetspendling och säkerhet men även som ett led i klimatmålet. Kopplingen till bostadsbyggandet i regionen samt satsning på viktiga stråk har varit ledande i prioriteringarna. Hastighetsöversynen ställer krav planer för åtgärder för att kunna behålla hastigheter om 100 km/h. De långa avstånden och det behov av tillgänglighet som bland andra turistnäringen har behöver beaktas. Sänkta hastigheter till 80 km/h på långa sträckor innebär längre restider vilket inte gynnar tillgängligheten.

Mot bakgrund av det stora behov av åtgärder som finns i länets transportinfrastruktur motsvarar inte förslagna ramar på långa vägar det behov som finns för ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Den långa planeringshorisonten på 12 år innebär att många av åtgärderna i planen är i ett tidigt planeringsskede så förändringar av utförande kan ske. Planen revideras vart fjärde år vilket innebär att möjligheter till förändringar och justeringar utifrån nya förhållanden samt inlyftande av nya objekt kan ske om fyra år.

Förslag till Länstransportplan 2018-2029 för Jämtlands län har varit ute på remiss sedan juni 2017. Remissversionen av förslaget samt inkomna remissvar har behandlats av regionala utvecklingsnämndens utskott för infrastruktur. Sammanställning av remissvar redovisas i separat bilaga. Förslaget har sedan omarbetats utifrån framförda synpunkter inför överlämnande till regionala utvecklingsnämnden.

Det av regionfullmäktige antagna förslaget kommer att överlämnas till regeringen, vars beslut väntas under våren 2018.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-10-10, § 151 och föreslår regionfullmäktige

Förslag till Länstransportplan 2018-2029 för Jämtlands län antas.

Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningsförbund har också deltagit i diskussionerna.

Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet.

Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december 2016. Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster.

Projektet och diskussionerna har nu lett till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningsförbund och Region Jämtland Härjedalen vill utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner har tagits fram.

Den befintliga nämnden för IT-drift och stöd bör kunna användas för samverkan. Avtalet och reglementet för nämnden bör därför ändras i enlighet med det nu framtagna förslaget till samarbetsavtal och reglemente.

Av bilaga Budget 2018 framgår att verksamheten bör ha en sammanhållande tjänsteman och omkostnader motsvarande 1 117 000 kr. Dessa övergripande kostnader ska delas lika mellan de 11 medlemmarna i nämnden, dvs Region Jämtland Härjedalens kostnad blir ca 110 000 kr.

Regionens samverkansråd behandlade slutligt ärendet 2017-09-25, § 59 och rekommenderar att respektive organisation fattar beslut enligt förslaget.

Eva Hellstrand (C) föreslår i en motion att regionfullmäktige ska besluta att Region Jämtland Härjedalen tar fram en strategi för snabbt minskande avfallsmängder.

De senaste tre åren har vi sett en markant ökning av de totala avfallsmängderna och särskilt det avfall som går till förbränning har ökat, från 329 ton 2013 till 438 ton år 2016.

På grund av resursbrist på centrala miljöfunktionen har en djupare analys av material- och avfallsflöden inte kunnat göras. Inför en eventuell strategi för åtgärder bör det därför först genom en extern resurs genomföras en förstudie av material- och avfallsflöden i regionen och med stöd av Lean-metodiken identifiera möjliga åtgärder för att minimera slöserier av material och produkter, minimera avfallsmängden och möjligheter till ökad andel materialåtervinning av avfall.

Redovisning från konferenser, utskott mm