Möte 2025-05-27

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Effektiv administration
• Beredskapsläge och övning Marit 
• Fastighetsfrågor
• Sommarplanering

År 2025 fortsätter att vara ekonomiskt utmanande för regionen. Tidigare års höga inflation har drivit upp kostnadsnivåerna, medan skatteunderlagen inte har påverkats i samma omfattning. Inflationsnivån har dock avtagit och börjat närma sig Riksbankens inflationsmål. För att hantera det ekonomiska läget har det i Regionplan med budget 2025-2027 lagts en negativ budget på -230 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,3 procent av regionens budgeterade kostnadsmassa.

Det inledande tertialet för 2025 visar ett negativt verksamhetsresultat före finansiella poster på 49 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Intäktssidan uppvisar dock en förbättring jämfört med budget, huvudsakligen förklarat av ökade riktade bidrag samt generella bidrag. På kostnadssidan är det framför allt utgifter för egen och inhyrd personal exklusive pensionskostnader som bidrar till avvikelsen. Pensionskostnaderna har hittills varit lägre än budget och påverkar resultatet positivt. 

Resultat efter finansiella poster uppgår till en förlust på 239 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. De finansiella posterna som påverkar negativt är till stor del orealiserade förlusterna. Dessa är att betrakta som mycket osäkra då det varit stora svängningar på börsen under årets första månader.  Dessutom förändras marknadsvärdet löpande under året.

Efter det första kvartalet sattes helårsprognosen ned till ett underskott på 330 miljoner kronor och i denna tertialrapport bedöms prognosen vara oförändrad.  Arbetet med att identifiera och utvärdera lämpliga åtgärder pågår löpande.

Personalkostnader inklusive pensionskostnader var 40 miljoner kronor högre än budget, räknas även inhyrd bemanning in är avvikelsen 119 miljoner kronor högre än budget. Köpt riks- och regionvård var 25 miljoner kronor över budget, avvikelsen innefattar 30 miljoner kronor där enskilda vårdhändelser överstiger 1 miljon kronor. Läkemedel avviker positivt med 11 miljoner kronor. Övriga kostnader är 9 miljoner kronor över budget.

Sammanfattningsvis är avvikelserna mot budget negativa inom hälso- och sjukvårdsnämnden samt finansförvaltningen medan övriga delar inom verksamheten utvisar positiv avvikelse.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är en ständigt pågående och gemensam insats för samtliga av regionens verksamheter. Planen för resultatförbättrande åtgärder består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga aktiviteter. För att möta regionens utmaningar behöver åtgärderna beakta behovet av utveckling, förändring och prioriteringar. Den redovisade uppföljningen av beslutade åtgärder i tertialrapporten ger inte en aggregerad positiv effekt i nivå med den effekt som är bedömd i verksamhetsplaner. Det kan delvis följa av att utfall kan vara förskjutna mellan månader och år. Åtgärderna är även svåra direkt koppla till adekvat ekonomisk mätpunkt.
Bedömningen är dock fortsatt att arbetet kommer att bära frukt som en del i långsiktigt och hållbart omställningsarbete.

Personal
Avtalsrörelsen 2025 har pågått under våren och de flesta kollektivavtalen är klara på nationell nivå. De hittills tecknade avtalen följer industrins märke för en lönekostnadsutveckling på 6,4 procent under en 2-årsperiod och har fokus på att säkra verksamhetens kompetensförsörjning. För medarbetare med medlemskap i arbetstagarorganisationer med klara avtal fortsätter nu det lokala arbetet med löneöversyn 2025 i regionens verksamhet.

Antal anställda har fortsatt att öka med 122 månadsanställda medarbetare, främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden men även hos regionstyrelsen. Sjukfrånvaron uppgår till 7,1% av ordinarie arbetstid vilket är en högre andel än jämförelseåren utvisar.

Likviditet
Regionens likviditet är påverkad av de underskott som har ackumulerats under åren 2023-2024 samt utifrån den negativa prognos som lagts för 2025. I regionplan finns också beslut att teckna nya lån under 2025, i finansieringsbudgeten ligger nyupplåningsnivån på 200 miljoner kronor under 2025 men möjlighet till högre lånebelopp finns. Lånesumman för året beräknas uppgå till 300 miljoner kronor utifrån gällande helårsprognos. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor. Likviditetsprognosen är baserad på prognoser tillgängliga för perioden, årsprognosen för investeringar är sänkt till 225 mkr per sista april, vilket kommer förbättra likviditeten resten av året. Inbetalningar av statsbidrag har stärkt likviditeten sedan förra månaden. Likviditeten har till och med april försämrats med 35,5 miljoner kronor.

Uppföljning av mål och uppdrag
Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens målområden. För varje målområde finns ett övergripande mål som ska uppnås genom de uppdrag för kommande år som regionfullmäktige ger till styrelsen och nämnderna.

Totalt har Regionfullmäktige fördelat 31 uppdrag att arbeta med och redovisa i tertialrapporten för april. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som pågående och delvis uppfyllda. För de finansiella nyckeltalen är målen för kostnadskontroll inte är uppfyllda. För övriga målområden sker progress inom uppdragen i enlighet med plan, men är vid detta första tertial ännu inte slutförda.

Regionstyrelsens tertialrapport
En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en positiv avvikelse mot budget med 163 miljoner kronor, vilket beror på lägre pensionskostnader och högre tillfälliga statsbidrag.

Den samlade statusbilden över regionstyrelsens samtliga uppdrag är att de flesta uppdrag är pågående och därför delvis uppfyllda vilket framför allt märks för målområde God och nära vård samt God och tillgänglig tandvård som bör båda gäller i hela Jämtland Härjedalen. Målområdet Utvecklingskraft är uppfyllt medan Tillgängligt kulturutbud i hela Jämtland är delvis uppfyllt. För målområde Ändamålsenlig kompetens för effektivt stöd till verksamhet och utveckling samt Ledning, styrning och uppföljning av beslut och verksamhet spretar bilden mer och för dessa målområden finns även kortsiktiga nyckeltal.

På regionstyrelsens möte den 27 maj 2025 ska ärendet om regionstyrelsens uppsiktsplikt behandlas (RS/118/2025). Utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens kraftiga negativa budgetavvikelse behövs långsiktiga strategier för att förbättra ekonomin och realisera en högre takt av omställningsarbetet, kompletterat med kortsiktiga åtgärder som ger direkta effekter på ekonomin. Regionstyrelsen ska genom särskild bevakning begära redogörelse för månadsvis uppnådd ekonomisk effekt av nämndens pågående resultatförbättrande åtgärder samt, vilka ytterligare åtgärder nämnden planerar att genomföra.

För en region finns lagkrav på intern kontroll där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde 2025-01-21 § 5 antagit en plan för intern kontroll för år 2025. Planen skall följas upp under 2025.

I 2025 års internkontrollplan har risker identifierats när det gäller möjligheterna att kunna genomföra de uppdrag som regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan. För de 5 risker som bedömdes ha störst konsekvens och sannolikhet (Risknivå 3 Åtgärdas snarast) identifierades förebyggande åtgärder som skulle säkerställa att uppdragen i regionstyrelsens verksamhetsplan 2025 skulle kunna genomföras. Status på dessa förebyggande åtgärder har nu följts upp per den 30 april.

• Den övervägande delen av åtgärder för att förebygga risker är pågående eller delvis genomförda och bedöms kunna slutföras enligt plan under 2025. Exempel på dessa är riskerna att verksamheten inte lägger ned tillräckligt stora resurser på att arbeta med effektiviseringsåtgärder samt åtgärder för att förbättra regionens försörjningsberedskap samt robusthet.
• De förebyggande åtgärder som redan genomförts avseende risken att tillräckliga resurser inte ska avsättas för att fortsätta arbeta för tillgängliga läkemedel med hjälp av en trygg läkemedelsförsörjning och aktiv resthantering gör att risken att inte lyckas med uppdraget kan nedgraderas till risknivå 2.
• Samtliga planerade åtgärder bedöms i dagsläget bli klara under 2025.

Bifogad rapport beskriver status för kontrollmomenten i planen 2025-04-30.

Övriga uppdrag där risknivån bedömdes som lägre följs upp i regionstyrelsens tertialrapport per april samt delårsbokslut per augusti.

På regionstyrelsens sammanträde den 1 oktober 2023, § 145 fastställdes Regionstyrelsens plan och budget 2025. Planen reviderades sedan 10 december 2024, § 203 Verksamhetsplanen innehåller också en uppföljningsplan för 2025. Enligt den ska en uppföljning av planen redovisas på regionstyrelsens möte i maj. En rapport om uppföljning av regionstyrelsens plan 2025 har upprättats.

Syftet med rapporten är att summera hur arbetet med regionstyrelsens uppdrag, nyckeltal och aktiviteter går efter årets första månader. Uppföljning utgår i huvudsak från tertialrapporten per april (RS/27/2025). Men det har också gjorts en analys av verksamhetens måluppfyllelse vad gäller aktiviteter. Regionstyrelsen har möjlighet att vidta åtgärder om analysen visar att det kommer att bli svårt att nå enen tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut. Men uppföljningen är också en viktig planeringsförutsättning i arbetet med regionstyrelsens plan för 2026. Den planen ska fastställas på regionstyrelsens sammanträde i oktober.

Sammantaget kan konstateras att arbetet med aktiviteter kopplat till de flesta av uppdragen och nyckeltalen i planen pågår. Det pågår också ett löpande arbete med åtgärder i enlighet med framtagen åtgärdsplan. Vissa resultat har uppnåtts. Men för att efter årets slut redovisa en bra måluppfyllelse behövs ett särskilt arbete med de aktiviteter som inte påbörjats eller är försenade. För att nå de finansiella målen måste planerade åtgärder följas och budget hållas.

Inga förändringar av Regionstyrelsens plan och budget föreslås förutom en justering av nyckeltalet kopplat till Regionens koldioxidutsläpp från tjänsteresor och interna transporter inom alla verksamheter. Nyckeltalet föreslås ändras från -42 % till -47% för att bättre stämma överens med jämförelseår och målvärde.

I aktuell redovisning, Miljöbokslut 2024, har resultatet för regionens interna miljöarbete sammanställts för kalenderåret 2024.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter påverkar miljön på många sätt. I detta miljöbokslut redovisas regionens målutfall och miljöarbete under tre huvudrubriker, Klimatpåverkan, Giftfri miljö och Resurseffektivitet. Inom det regionala utvecklingsarbetet görs också mycket inom miljöområdet vilket beskrivs i ett eget kapitel. Regionens interna miljöarbete löper kontinuerligt och under året har fem miljömål följts. Mål som uppnås är andel ekologiska livsmedel och en hög återvinningsgrad av avfall. Mål för minskade avfallsmängder är nära att nås. Däremot uppnås inte mål för tjänsteresor och interna transporter samt energianvändning.

Region Jämtland Härjedalen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 vilket innebär att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar inom miljö. Förutom arbetet via målstyrning, sker det inom verksamheterna ett fortlöpande arbete med aktiviteter som bidrar till förbättringar inom miljöområdet.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725) (KL) 6 kap. 1 §. En rapport om nämnder, förbund, bolag, stiftelser och föreningar som regionen antingen bedriver eller på annat sätt deltar i har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats. För varje verksamhet finns en beskrivning av verksamhet, Syfte och uppdrag, Måluppfyllelse, Ekonomisk situation och slutligen en sammanfattande analys och bedömning.

Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året. Varje ledamot ansvarar för att hålla sig informerad om de frågor som kan påverka Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning.

Upprättad rapport visar att majoriteten av de verksamheter som Region Jämtland Härjedalen bedriver eller deltar i fortlöper väl. För de flesta bolag och föreningar som regionen deltar i finns i stort inte några framträdande ekonomiska risker och verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt utifrån ett ägarperspektiv.

Rapporten visar att det ekonomiska läget för hälso- och sjukvårdsnämnden är fortsatt svårt och att vidtagna åtgärder inte har varit tillräckliga. Vid utgången av 2024 uppgick hälso- och sjukvårdsnämndens nettokostnad till 3 726 mkr vilket var 374 mkr sämre än budget. Nettokostnaden ökade med 143 mkr (3,9 %). De inledande månaderna av 2025 visar fortsatta svårigheter där de ekonomiska resultaten fortfarande avviker från budget. Efter februari 2025 redovisade nämnden ett ekonomiskt resultat på -118 mkr men oförändrad nettokostnad jämfört med motsvarande period 2024.

Kollektivtrafiknämndens ekonomiska resultat för 2024 uppgick till -295,2 mkr, vilket var 5,4 mkr sämre jämfört med samma period föregående år. Jämfört med budget var nettokostnaden 7,2 mkr bättre.

För att Region Jämtland Härjedalens långsiktiga plan om en ekonomi i balans ska kunna verkställas behöver nämnderna fullfölja och komplettera upparbetade åtgärdsplaner för att hålla budget. Utifrån de redovisningar regionstyrelsen fått hittills för 2025 är de åtgärder som vidtagits inte tillräckliga. Därför bör regionstyrelsen fortsätta att särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid behov bör regionstyrelsen föreslå fullmäktige åtgärder. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium bör bjudas in till regionstyrelsens möte i maj samt till resterande möten för 2025 för särskild redovisning.

Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvård står inför ett mycket omfattande arbete att hantera vårdens omställning, genomföra verksamhetsförändringar och samtidigt fortsätta att erbjuda en god vård. Långsiktiga strategier behövs för att förbättra ekonomin och realisera en högre takt av omställningsarbetet, kompletterat med kortsiktiga åtgärder som ger direkta effekter på ekonomin. Regionstyrelsen bör genom den särskilda bevakningen begära redogörelse för månadsvis uppnådd ekonomisk effekt av nämndens pågående resultatförbättrande åtgärder samt, vilka ytterligare åtgärder nämnden planerar att genomföra. Regionstyrelsen ska via nämndens redovisningar kunna säkerställa att nämnden, samt underliggande nivåer, håller tillräckligt hög takt i arbetet för att kunna fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.

Regionens revisorer har via KPMG nyligen gjort en granskning av regionens kontroll och uppföljning av bisysslor hos anställda. I granskningen bedömer de bland annat att delegationsbestämmelserna bör ses över, då godkännande av bisyssla inte är att anse som ren verkställighet eftersom det i besluten finns utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. I granskningen framkommer även att Regler för bisysslor behöver ses över och att kännedom om reglerna och uppföljningen av desamma behöver förbättras. Granskningen kommer att besvaras av regionstyrelsen vid sitt sammanträde 26 augusti.

En översyn av reglerna har påbörjats och kommer att bli klar efter sommaren. Delegationsbestämmelserna föreslås dock redan nu revideras för att tydliggöra vem som får besluta om att godkänna eller avslå bisysslan eller besluta om att bisysslan ska upphöra. Beslut om att avslå bisysslan eller att bisysslan ska upphöra ska anmälas till regionstyrelsen. Men för att förenkla hanteringen föreslås att godkännande av bisyssla enbart hanteras i Kompetensportalen och inte behöver anmälas till regionstyrelsen.

Delegationen förs även in i samtliga nämnders delegationsbestämmelser.

Enligt punkt 4.1 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2026 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

En gemensam budgetdag har planerats in till den 18 mars.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2026.

Regionfullmäktige fastställer sina sammanträdesdagar för 2026 vid sitt sammanträde 17–18 juni.

Regeringen har inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården med uppdrag att fördela 250 miljoner kronor per år i statsbidrag till regionerna för insatser för att höja effektiviteten i hälso- och sjukvården under perioden 2025–2030. Statsbidraget fördelas utifrån ansökningar där regionerna enskilt eller i samverkan beskriver hur de vill använda medlen och förväntade resultat i form av effektiviseringar inom hälso- och sjukvården och dess administration.

Regionernas olika nätverk (inkl regiondirektörerna) har identifierat två områden där samarbete mellan samtliga 21 regioner bedöms ge betydande effektivitetsvinster. För dessa områden vill regionerna göra gemensamma ansökningar om statsbidrag. Det första området handlar om att hjälpas åt att lösa ut hinder för AI-tillämpningar som förväntas ge betydande kvalitets- och effektivitetsvinster. Genom att samarbeta kring att lösa ut hinder för AI-tillämpningar inom exempelvis data, juridik, nytto- och riskanalyser och kompetensutveckling uppstår samverkansvinster när nödvändiga underlag tas fram 1 gång i stället för 21 gånger. Dessutom kan tiden till implementering kortas och effektivitetsvinster (exempelvis genom minskad administration) uppnås i potentiellt alla regioner. Regionerna samarbetar redan kring området men statsbidrag innebär en möjlighet att förstärka och accelerera det gemensamma arbetet. Det andra området handlar om att utveckla en gemensam process och plattform för att möjliggöra skalning och spridning av lyckade lösningar, både tekniska och organisatoriska. Stora effektivitetsvinster kommer uppstå med ett nationellt ekosystem som möjliggör spridning och skalning av validerade och värdeskapande lösningar.

För regioner som deltar innebär det ett ansvar att, utifrån sina respektive förutsättningar, bidra med resurser till det gemensamma arbetet och dokumentera vilka effekter det gemensamma arbetet medför i regionen. Den tid som avsätts för det gemensamma arbetet kommer att kompenseras genom sökta medel.

Eventuell ytterligare ansökan från Region Jämtland Härjedalen från det tillfälliga statsbidraget för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård hanteras av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/61/2024, Regionplan och budget 2025–2027. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2026 uppgår investeringsramen till 288 miljoner kronor (228 miljoner 2025). Vid köp av fastigheten Getingen (fd Jämtkraft) under 2025 krävs ytterligare investeringar år 2026 för renovering på 50 miljoner kronor för både 2026 och 2027. Det utökar totala investeringsramen till 339 miljoner kronor för 2026 samt till 342 miljoner kronor 2027. 

Enligt regler för investeringar ska investeringsrådet årligen sammanställa ett förslag avseende total investeringsram och investeringsplan med sammanställd reinvesteringsnivå, (reinvesteringar överstigande 5 mkr särredovisas per objekt som informationsärende) samt nyinvesteringar på objektsnivå. Regionstyrelsen fastställer årligen fördelningen av investeringsbudgeten och ansvarar för hela regionens investeringar.

Inför 2025 så flyttades MTA organisatoriskt från hälso och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen, vilket medför att de investeringar som ingår i 2026 års investeringsram även inkluderar verksamhetsinvesteringar tillhörande MTA. En omfördelning av avskrivningsbudgeten mellan regionstyrelsen och hälso och sjukvårdsnämnden gjordes i samband med budgetarbetet inför 2025.

Förslaget till investeringsbudget 2026 har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning.

Följande investeringar föreslås för regionstyrelsen (tkr)

                                      
Respektive nämnd har för den egna verksamheten godkänt föreslagen investeringsplan innehållande reinvesteringsnivån samt nyinvesteringar på objektsnivå enligt beslut i regionala utvecklingsnämnden 2024-05-13 § 63 och hälso- och sjukvårdsnämnden 2025-05-22 § XX.
 

Sammanställning av totala investeringsplanen för Region Jämtland Härjedalen 2026 (tkr):

Förslag till fördelning av nyinvesteringar per objekt framgår i bilaga 1.

I ovan investeringar ingår även nedan beslutade investeringar

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken har i ett beslut 2025-03-13 § 15 föreslagit Region Jämtland Härjedalen att inrätta en fast landningsplats för ambulanshelikopter i Gäddede. Merparten av antalet avbrutna helikopterlarm i Region Jämtland Härjedalen beror på väderbegränsningar. Närvård Frostviken föreslår att en fast plats inrättas med basala flygsäkerhetshöjande åtgärder för att ge trygga patienttransporter. Kraven finns i Transportstyrelsens författning 2012:78. Det finns även krav kopplade till aktuell helikoptertyp. Förslaget skulle innebära att Regionen fattar beslut om att inrätta en helikopterlandningsplats med följande innehåll:

1. Regionen tecknar ett mångårigt arrendeavtal med kommunen om landningsplatsen (mer än 5 år).
2. Regionen sätter upp en belyst vindstrut på lämplig plats och hinderljus på värmeverkets skorsten efter avtal med Strömsunds energi.
3. Regionen sätter upp skyltar och hinder för obehörig biltrafik. Fler åtgärder kan på sikt tillföras som asfalterad sättningspunkt och staket i någon form.

Vid sitt sammanträde 2025-04-28 § 64 gav regionstyrelsen ett uppdrag till regiondirektören i samverkan med kommundirektören i Strömsunds kommun att utifrån upprättad uppdragsbeskrivning genomföra en översyn av samverkan Närvård Frostviken.

I uppdraget ingår att

• göra en genomlysning av Närvård Frostvikens befintliga verksamhet och uppdrag, såväl vardag som helg, dag och natt. Både akuta, planerade och preventiva behov ska innefattas.
• utföra en omvärldsanalys för att få en bild av hur andra regioner och kommuner bygger samverkan. I denna innefattas samverkansformer, styrande dokument, aktörer och deras relation till andra samverkansforum.
• lista de utmaningar som ses, såsom bemanning, kompetensfrågor, IT, kvalitet, ekonomi etc. För att se grundproblemet kan en rotorsaksanalys genomföras.
• besvara frågor kring robusthet, utvecklingsbehov samt informationsdelning kopplat till lagstiftning.
• lämna förslag till förändringar i verksamhet och avtal kring hur Strömsunds kommun och Region Jämtland Härjedalen ska organisera och bedriva vård- och omsorgsverksamhet i Frostviken. Till förslagen ska konsekvenser till följd av de föreslagna lösningarna beskrivas (patient-, medarbetar-, ekonomi- samt miljöperspektiv).

Strömsunds kommun har 2025-04-28 § 81 tagit motsvarande beslut.

Region Jämtland Härjedalens beslut om Gemensamma nämndens förslag gällande helikopterlandningsplats bör inte föregå den beslutade översynen utan istället tas in som en del i översynen.

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• ersättning för listade personer

• rörlig ersättning

• tilläggsersättning

Regionfullmäktige fastslog den 23 juni 2021 §84 dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” vilket syftar till att tydliggöra hur regionen hanterar konkurrensneutralitet i sina vårdvalssystem. Vidare är målet med dokumentet att konkretisera hur regionen beräknar ekonomisk konkurrensneutralitet och ge utförare, oavsett driftform, en trygghet i att konkurrensneutralitet eftersträvas och råder.

Det finns däremot inte någon lagstadgad skyldighet att upprätta ett sådant dokument och Region Jämtland Härjedalen är ensam om att ha ett sådant dokument. Det enda lagkravet som finns kopplat till likvärdighet är att alla externa utförare behöver hanteras likvärdigt i relation till varandra. Däremot finns inga krav på att den regiondrivna verksamheten och de externa utförarna behöver hanteras på samma sätt kopplat till exempel till ekonomi.

Beslutet om Likvärdiga villkor beskriver att ifall den ekonomiska uppföljningen visar att regionens totala avvikelse efter beräkning av huvudmannauppdrag och sistahandsansvar är negativ så innebär det att det uppföljda ersättningssystemet inte är konkurrensneutralt. Om det är en negativ avvikelse så ska regionstyrelsen ta ställning till om övriga vårdgivare ska kompenseras i motsvarande grad året efter.

I samband med Regionstyrelsen den 10 december 2024 fick Regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till eventuell justering av beräkning för underskottskompensation avseende verksamhetsår 2024 utifrån dokumentet Likvärdiga villkor. Eventuella justeringar skulle redovisas vid Regionstyrelsens sammanträde den 21 januari 2025 för att kunna ligga till grund för beräkning av underskottskompensationen för verksamhetsåret 2024. Utifrån politisk dialog har redovisningen dröjt till styrelsen i maj.

I samband med att regionfullmäktige beslutade om dokumentet Likvärdiga villkor fick regionstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag för kostnader avseende huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar.

Då det gäller sistahandsansvaret som regionen har som huvudman, beslutade regionstyrelsen för 2021 att sistahandsansvaret endast ska gälla för hälsocentraler som både har mer än 30 km till nästa närmaste hälsocentral samt färre än 4 000 folkbokförda invånare i upptagningsområdet vilket redovisas i Rapport från politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval (RS/773/2021). Villkor som sedan tillämpats även för åren 2022 och 2023.

Regionstyrelsens beslut kring sistahandsansvaret tar ingen hänsyn till ifall någon annan vill etablera sig på de orter eller i dess närhet där regionen har sina hälsocentraler.

En rimlig bedömning är att ifall underskottskompensationen ska betalas ut, bör det ske genom att alla hälsocentraler som inte finns på samma ort som privata hälsocentraler bör ses som ett sistahandsansvar. Det skulle innebära att regionens hälsocentraler i Östersund, Frösön och Åre skulle undantas från sistahandsansvaret. Där finns en tydlig konkurrens och de egendrivna hälsocentralerna bör på samma sätt som de privata agera utifrån det. Vidare görs bedömningen att kompensation ska utgå till samtliga utförare med grund i antal listade, på samma sätt som tidigare år.

Vid beräkning av underskottskompensationen för verksamhetsåret 2023 avgick ungefär 24 mnkr kopplat till sistahandsansvaret. Med det nya förslaget till beräkning av sistahandsansvaret skulle ungefär 88 mnkr ha avgått från sistahandsansvaret för verksamhetsåret 2023. Ifall regionen tillämpat beräkningen för verksamhetsåret 2023 så skulle regionen ha betalat ut drygt 3 mnkr i stället för 14 mnkr i underskottskompensation.

I samband med beräkning av underskottskompensationen för verksamhetsåret 2024 föreslås även att ingen kompensation ska beräknas kopplat till kostnader för den nyöppnade hälsocentralen i Torvalla.

Vidare föreslås att kostnader som är hänförliga till robusta hälsocentralerna nivå 1 och 2 ska undantas från ersättning enligt dokumentet Likvärdiga villkor. Detta med stöd av Försvarsberedningens notering i Kraftsamling ”att om privata utförare inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag vid höjd beredskap och krig så faller ansvaret för att hantera detta på kommuner och regioner.” Detta gäller hälsocentralerna i Strömsund, Järpen, Frösön, Brunflo, Hammarstrand, Sveg och Funäsdalen.

Lars-Erik Olofsson (KD) har inkommit med ett initiativärende till regionstyrelsen där han yrkar att underskottskompensation för år 2024 på 19,261 miljoner kronor ska utbetalas snarast till de alternativa vårdgivarna i Hälsovalet.

Vid regionstyrelsens sammanträde den 10 december 2024 § 208 fick regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till eventuell justering av beräkning för underskottskompensation avseende verksamhetsår 2024 utifrån dokumentet Likvärdiga villkor. Eventuella justeringar skulle redovisas vid regionstyrelsens sammanträde den 21 januari 2025 för att kunna ligga till grund för beräkning av underskottskompensationen för verksamhetsåret 2024. Utifrån politisk dialog har redovisningen dröjt till styrelsen i maj.

I ärende Kompensation till privata vårdgivare för 2024 (RS/762/2024) som behandlas av regionstyrelsen 27 maj 2025 återrapporteras uppdraget och i förslaget ingår att kompensation ska betalas ut till de privata vårdgivarna för underskott i den regiondrivna primärvården 2024 med 8 902 000 kronor.

Regionstyrelsen beslutade den 10 december 2024 att ge det politiska rådet för vårdvalen i uppdrag att utreda vilka eventuella förändringar som kan göras inom hälsovalet för att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för hälsocentraler i glesbygd.

Bakgrunden är att några av utförarna bedriver hälsocentral i glesbygd, där det bor relativt få personer vilket påverkar antalet möjliga listade invånare till hälsocentralen. Utifrån hög inflation och kraftig prisutveckling senaste åren har den ekonomiska situationen blivit akut för flera hälsocentraler.

För att möta de olika förutsättningarna som finns utifrån bland annat geografin har det inom hälsovalet införts en möjlighet till dispens på krav av tillgång till läkare om hälsocentralen har färre än 2000 listade, under förutsättning att överenskommelse finns tecknat med en närliggande hälsocentral. Vidare ingår i ersättningsmodellen en glesbygdsfaktor som fördelas utifrån antal listade och avståndsintervall. Slutligen har det beslutats att vissa kostnader och stödverksamheter ska ligga hos huvudmannen och vara en tillgång för samtliga utförare inom hälsovalet.

Det politiska vårdvalsrådet har diskuterat ärendet. Utifrån en övergripande analys av de ekonomiska resultaten kan konstateras att problemet inte är avgränsat till glesbygd utan är mer omfattande till att gälla hela länet, vilket snarare kan indikera på att den totala finansieringen och uppdraget skulle behöva ses över.

För att komma till rätta med problemet krävs en mer omfattande utredning avseende kompetens, tid och resurser.

Utifrån det ekonomiskt ansträngda läget föreslås att ingen sådan utredning görs nu.

I ett beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden den 18 april 2024 § 41 uppmanas regionstyrelsen att inför 2025 se över ersättningsmodellen för Vårdval allmäntandvård för barn och unga, avseende effekten av sanktion vid förseningar, samt att värdera vilken effekt en förändring av denna kan medföra, för att barntandvården i större utsträckning fördelas jämnt mellan de utförare som finns i länet. (HSN/371/2024).

Regionstyrelsen lämnade svar vid sammanträdet den 10 december 2024 där det beslutades att ge det politiska vårdvalsrådet i uppdrag att se över ersättningsmodell och revisionsintervall i samband med framtagande av förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2026. Vidare beslutades att ge det politiska vårdvalsrådet i särskilt uppdrag att redovisa förslag till förändringar i beställningen som begränsar administrationen. (RS/292/2024).

Från 1 januari 2025 ändrades åldrarna för kostnadsfri tandvård från 3-23 år till 3-19 år, vilket kommer att påverka uppdraget för utförarna då åldrarna 20-23 år kommer att ingå i det statliga tandvårdsstödet.

Ersättningen till vårdgivarna bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för revisionsintervall, där Region Jämtland Härjedalen valt att förlänga intervallet för den äldsta gruppen. Se nedan. Vid försening på över sex månader kommer ersättningen dras in.

Se tabell i tjänsteskrivelsen.

Det politiska vårdvalsrådet har vid flera sammanträden diskuterat revisionsintervall och kommit fram till att följa Socialstyrelsens riktlinjer, med undantag för den äldre gruppen. Däremot diskuteras om andra krav i beställningen skulle kunna underlätta för vårdgivarna samt om den sänkta åldern från 2025 till 3-19 år påverkat utförarna. Förslag till förändringarna i förfrågningsunderlaget för Vårdval barn och unga 2026 fastställs i ett separat ärende (RS/42/2025).

Från februari 2025 tillämpas automatisk utbetalning via systemstöd för att ersätta vårdgivarna utifrån rätt utförda revisionsintervall, vilket begränsar administrationen och säkerställer korrekt hantering utifrån ställda krav. Detta kommer att följas med analys av eventuella systemfel som i förekommande fall kommer att rättas och kompenseras. Efter de första utbetalningarna kan vi se att felregistreringar från Folktandvården minskat rejält.

Det politiska rådet för vårdvalen föreslår inga förändringar i revisionsintervall inför 2026. Övriga förslag till ändringar ses över i den ordinarie processen för framtagande av förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård barn och unga 2026 som hanteras i ett separat ärende. (RS/42/2025).

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för dödsfall och återinsjuknande i cancer, förbättra livskvaliteten samt reducera cancerrelaterad trötthet och ångest (Courneya, 2024; Schmitz et al., 2019). Fysisk aktivitet rekommenderas för att minska risken för cancer i befolkningen och återinsjuknande i cancer (Smith Doe, 2025). Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet är ett kostsamt problem för samhället. Under 2023 uppskattas de totala samhällskostnaderna till 16,5 miljarder kronor för de fall av cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2 diabetes som kan tillskrivas stillasittande och fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2025).

En överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) över tre år tecknades med start 230101 mellan Region Jämtland Härjedalen och den ideella föreningen Friskis & Svettis Östersund i syfte att främja fysisk aktivitet och social gemenskap för individer som har eller har haft cancer. Överenskommelsen fokuserar särskilt på individer som behöver stöd för att komma igång med sin fysiska träning. Individerna kan nå träningsgruppen via sin kontakt inom sjukvården eller direkt via Friskis & Svettis.

Överenskommelsen avser en ekonomisk kompensation om 50 000 kr per år där Region Jämtland Härjedalen ersätter Friskis & Svettis för arbetskostnaden som träningen avser. Deltagande i träningsgruppen är gratis. Under perioden 2023-01-01—2024-12-31 har 61 unika personer deltagit i ett eller flera träningspass. Under 2023 var det totala deltagarantalet 456 med ett medeltal på 11 deltagare per pass. Under 2024 var det totala deltagarantalet 648 med ett medeltal på 15 deltagare per pass. Från 2023 till 2024 har det skett en ökning på 30% i totalt deltagarantal.

Samtliga åtaganden i överenskommelsen anses fullföljda för båda parter. Utöver dessa åtaganden har fysioterapeuter från regionens Cancerrehabteam vid två tillfällen under hösten 2024 bistått med föreläsning om vikten av fysisk aktivitet vid cancer. Dessa har hållits i anslutning till träningsgruppen i Friskis&Svettis lokaler. Från intervjuer som genomförts visar träningen att det bidrar till upplevelser av återhämtning och egenmakt, förstärkta genom känslor av gemenskap. Deltagarna upplevde också fysiska framsteg, fann livsglädje, hanterade oro och fick socialt stöd.

Med utgångspunkt i vad som uppnåtts inom ramen för det överenskomna partnerskapet föreslås en förlängning över ytterligare tre år.

Politiskt råd för folkhälsa behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 14 april 2025, § 8.

Region Jämtland Härjedalen delar årligen ut folkhälsopriset Årets folkhälsoinsats. Priset är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar, företag eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län.

Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

Utlysning för 2025 års pris har skett genom utskick på sociala medier samt på regionens hemsida. Sammanlagt har 96 nomineringar inkommit. Bifogad motivering föreslås för folkhälsopristagaren. Stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris (RS/2231/2016) gäller för årets folkhälsoinsats.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med det regioninterna rådet Politiskt råd för folkhälsa och nätverket FolkhälsoZ:s presidium i enlighet med stadgarna för priset. Folkhälsopriset omfattar 20 000 kronor och delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde i juni 2025.

Politiskt råd för folkhälsa behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 14 april 2025, § 10.

På uppdrag av regionens revisorer har KPMG genomfört en granskning av regionens IT-drift. Granskningen har genomförts genom dokumentgranskning och intervjuer. Den samlade bedömning är att regionstyrelsen delvis har en tillfredsställande styrning och kontroll av regionens IT-drift.

I granskningen framkom att regionstyrelsen inte har beslutat om styrande dokument som tydliggör styrning och kontroll av regionens IT-drift, men att de avtal som tecknats med externa leverantörer tydliggör styrning och kontroll av regionens IT-drift för grundplattformen. Avtal reglerar såväl samverkansstruktur, tekniska förutsättningar samt processer för support och störningar.

Vidare är bedömningen att det saknas erforderliga resurser och kompetenser för att hantera och förebygga störningar. Granskningen visar att flertalet vakanser finns inom IT-enheten och nuvarande funktioner får bemanna flertalet roller och parallella uppgifter.

Det konstateras även en bristande följsamhet till regionens fastställda systemförvaltningsmodell samt att planerade förändringar av styrning och strukturer inte har genomförts i enlighet med ambitioner om tydligare IT-styrning genom portföljstyrning och tjänstestyrning.

Uppföljning visar att regionens IT-drift som tillhandahålls av driftsleverantörer uppnår leverans enligt ställda krav. Trots detta finns en uppfattning att driftstörningar väsentligt påverkar arbetsmiljön och effektivitet i det dagliga arbetet.

Ett förslag till svar har upprättats inom Utveckling och digitalisering.

Senast 9 juni ska en redovisning av vilka åtgärder som styrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6).

Utredningen har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för att säkerställa det civila försvarets personalbehov med totalförsvarspliktig personal och föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret som är anpassad efter dagens samhälle och de behov som finns inom det civila försvaret samt föreslå nödvändiga författningsändringar för att förslagen ska kunna genomföras.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten Säkerhet och beredskap med hjälp av Regionjuristerna samt HR. Remissen ska besvaras senast 13 maj men vi har beviljats förlängd svarstid till 29 maj 2025. Paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remissen av Det nödvändiga ska vara tillåtet – en lag om internationellt hälso- och sjukvårdssamarbete (Ds 2024:33).

Promemorian innehåller förslag som syftar till att säkerställa att Sveriges lagstiftning på hälso- och sjukvårdsområdet är anpassad för internationella samarbeten, särskilt med avseende på kriser, katastrofer samt säkerhet och försvar. Fokus ligger på att förbättra de rättsliga förutsättningarna för internationellt hälso- och sjukvårdssamarbete i Sverige och utomlands.

Ett förslag till svar har upprättats inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård.

Remissens ska besvaras senast 11 maj. Region Jämtland Härjedalen har beviljats anstånd till 23 maj men har möjlighet att komplettera med det slutliga yttrandet efter styrelsens sammanträde. Förslag till svar har stämts av med regionstyrelsens presidium och därefter skickats in som preliminärt svar.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Critical Medicines Act (CMA) är ett förslag från EU-kommissionen med syfte att stärka tillgången på viktiga läkemedel inom EU och minska beroendet av tredjeländer. Det är en del av EU:s arbete med att bygga upp en mer motståndskraftig och strategisk läkemedelsförsörjning. 

Målsättningen för initiativet är att: 

• Underlätta investeringar i tillverkningskapacitet för kritiska läkemedel, deras aktiva ingredienser och andra viktiga insatsvaror i EU 
• Minska risken för leveransavbrott och stärka tillgängligheten genom att uppmuntra diversifiering av leveranskedjan och motståndskraft i de offentliga upphandlingsförfarandena för kritiska läkemedel och andra läkemedel av gemensamt intresse 
• Nyttja den samlade efterfrågan i de deltagande medlemsstaterna genom gemensamma upphandlingsförfaranden 
• Stödja diversifieringen av leveranskedjorna för att underlätta ingåendet av strategiska partnerskap 

EU-kommissionens initiativ till en Critical Medicines Act (CMA) är välkommet och det är positivt med ambitionen att stärka läkemedelsförsörjningen inom EU. Tillgången till kritiska läkemedel är avgörande för att säkerställa en robust och jämlik hälso- och sjukvård i hela unionen. Bristsituationer för läkemedel har ökat under senare år och utgör ett växande hot mot patientsäkerheten.

Det är ett omfattande förslag, som krävt många olika synvinklar. Förslag på svar har tagits fram av läkemedelsenheten i ett tätt nationellt samarbete med övriga regioner och Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Svar ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 26 juni 2025.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissen Omsättningslagring av vissa läkemedel för en stärkt försörjningsberedskap – rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

TLV har haft i uppdrag att utreda frågor om en skyldighet för läkemedelsföretag att lagerhålla vissa läkemedel i Sverige i syfte att säkerställa en god försörjningsberedskap. Utgångspunkten har varit det förslag som Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap lämnade i betänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Detta innebär att det införs en ny lag om lagerhållningsskyldighet för sjukvårdsprodukter som anger att läkemedelsföretag som tillhandahåller läkemedel som behövs för att bedriva vård som inte kan anstå ska lagerhålla sex månaders normalförbrukning av läkemedlet i Sverige. Läkemedlen ska lagerhållas i den ordinarie försörjningskedjan och varorna omsätts löpande genom försäljning, vilket brukar kallas omsättningslager. Den i lag angivna miniminivån på lagret får inte underskridas.

TLV lämnar följande förslag:

• I ett första steg föreslås lagerhållningsskyldigheten omfatta tre månaders normalförbrukning. Det innebär en kraftfull förstärkning av lagerhållna läkemedel jämfört med i dag, när många företag har en månads minimilager. När en sådan lagerhållning är etablerad och har funnits i några år kan systemet utvärderas för att bedöma om denna skyldighet behöver utökas till sex månaders normalförbrukning för vissa eller alla läkemedel som behövs för vård som inte kan anstå.
• Den normalförbrukning som ska lagerhållas beräknas utifrån tolv månaders historisk försäljning.
• De volymer av läkemedlet som ska lagerhållas fastställs inför varje nytt kalenderår. De ses över och justeras inför den 1 juli varje år om försäljningen har ökat eller minskat med minst 25 procent.
• Läkemedelsverket beslutar, med stöd av underlag från TLV, om vilka läkemedel och volymer respektive företag är skyldigt att lagerhålla.
• Läkemedelsföretagen får ansöka till TLV om ersättning för kostnader för sådan lagerhållning efter avslutat kalenderår. Sådant statligt stöd kan lämnas i form av ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och en stödordning för det bör tas fram. Ersättningen beräknas utifrån företagens anskaffningskostnad för läkemedlen och kostnaden för lagerhållning. TLV förslås få meddela föreskrifter om hur ersättningen ska beräknas.
• Parallellhandlade läkemedel och läkemedel som säljs med stöd av licens undantas från krav på lagerhållning.

Remissen ska besvaras senast 31 juli. För att beredning av svaret ska ges så lång tid som möjligt och för att styrelsen inte har något sammanträde i juni och juli föreslås att styrelsen ger regionstyrelsens ordförande i uppdrag att besluta om svaret på remissen efter samråd med 2:e vice ordförande.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens presidium utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt
   
• Redovisning av revisorernas granskning av IT-drift (KPMG)

Regionfullmäktige fastställer varje år en Regionplan och budget. Den beskriver planperiodens politiska inriktning, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas inom respektive målområde. Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Ett förslag till Regionplan och budget 2026–2028 har upprättats. 

I Regionplan och budget finns åtta målområden som utgår från Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som summerar inriktningen samt uppdrag som visar vad styrelsen och nämnderna ska genomföra för att verkställa målet. För att visa på målområdets utveckling finns långsiktiga nyckeltal som följs över tid.  

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är fortsatt mycket ansträngt. En medvetenhet om att hushålla med befintliga resurser ska råda i hela organisationen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning är en central del i styrningen, där en långsiktig plan för ekonomi ska vara en del av ordinarie arbete med planering, budget och uppföljning.

Inför planperioden 2026–2028 bedöms verksamheten inte erhålla någon uppräkning av budgetram till följd av det svåra ekonomiska läget. För att klara målet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 måste regionstyrelsen och samtliga nämnder bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet. Som ett första steg behöver regionstyrelsen och samtliga nämnder minska ned sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram. Steg två är att årligen möta nya kostnadsökningar exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder. 

I den långsiktiga planen för att nå en ekonomi i balans sammanfattas de övergripande åtgärderna för att nå en budget i balans. Att utifrån lagkrav och nationella riktlinjer anpassa utbudet och ambitionsnivån med hänseende till de ekonomiska förutsättningarna är nödvändigt. Åtgärder som ger direkta effekter på en bättre ekonomi och samtidigt bidrar till en effektivare verksamhet med tillräckliga ambitioner ska prioriteras. Nya arbetssätt, via medarbetardriven verksamhetsutveckling, måste stödjas av modern teknik. Digitalisering och AI kommer att vara avgörande för att nå en modern och hållbar region.

Region Jämtland Härjedalen bedömer, med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, att det inte är möjligt att återställa det negativa balanskravsresultaten från 2023 och 2024 inom treårsperioden och samtidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet. Denna bedömning grundar sig också i att även budgeten för åren 2025 är negativ vilket i praktiken innebär att återställandet behöver ske på längre sikt, fram till och med år 2030.

Hösten 2023 åberopade Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en negativ budget för år 2024 på minus 300 miljoner kronor. Anledningen då var den snabba förändringen i omvärlden som fick inflationen att stiga, vilken resulterade i höga pensionskostnader under år 2023 och 2024.

Region Jämtland Härjedalen har med anledning av detta åberopat synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat år 2025 samt att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom treårsperioden utan på längre sikt. 2023 års underskott innan år 2028, och resterande del fram till och med år 2030. De negativa underskotten för åren 2023 och 2024 är inte unika för vår region och heller inte dess utmaningar, då totala underskottet för samtliga regioner i Sverige landade på minus 12 miljarder 2023 och preliminärt minus 10 miljarder för 2024 där verksamhetens resultat var negativt i 16 av landets 21 regioner.

Motivering till att återställa på längre tid:

• Återställa över längre tid för att inte göra ogenomtänkta verksamhetsneddragningar.
• De ekonomiska förutsättningarna har varit unikt svaga åren 2023 och 2024 kopplat till inflationen och dess påverkan på pensionskostnaderna.
• År 2025 ska anses som ett återhämtningsår, både konjunktur- och verksamhetsmässigt och att det ser ljusare ut från 2026 och framåt, vilket skapar förutsättningar att återställa på lite längre tid.
• Region Jämtland Härjedalens prognos för utvecklingen av skatteunderlaget är försiktigare än Sveriges kommuner och regioners prognos.
• En förväntat negativ real skatteunderlagstillväxt försämrar ytterligare förutsättningarna för att återställa senast 2026. Skatter och generella bidrag har inte ökat i motsvarande takt som inflation och löneökningar, vilket gjort det svårt att möta kostnadsökningarna.
• Fullmäktige har i Riktlinje för god ekonomisk hushållning, tagit beslut om att långsiktigt stärka soliditeten i Region Jämtland Härjedalen med målet att uppnå positiv soliditet.

Region Jämtland Härjedalens beslut att åberopa synnerliga skäl betyder inte att det inte krävs ett fortsatt arbete för att vända den ekonomiska utvecklingen. En i övrigt hög nettokostnadsutveckling innebär att det, trots att pensionskostnaderna bedöms minska, kommer att krävas omfattande åtgärder för att nå en ekonomi i balans till 2030 och över tid stärka den finansiella ställningen. Det innebär även ett nollresultat 2026 som följs av relativt stora överskott 2027–2030.

Att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom respektive treårsperiod, i detta ekonomiskt utmanande läge, anses ge bäst förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning på sikt. De negativa konsekvenserna av tillfälligt stora neddragningar i verksamheten bedöms alltså bli större än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Region Jämtland Härjedalen strategi är att ha ett långsiktigt förhållningssätt till god ekonomisk hushållning, där ett kontinuerligt arbete mot uppsatta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för både verksamhet och ekonomi. Det krävs en långsiktigt stabil ekonomisk planering och kontroll över kostnadsutvecklingen för att genomföra strategiska satsningar, klara framtida investeringar och pensionsåtaganden. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att prioritera och omfördela resurser. 

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium.  

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 750 mkr år 2026, 850 mkr år 2027 och 950 år 2028. 

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.  

Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. 

Kompletteras senare.

Kompletteras senare

Regionfullmäktige beslutade 2024-06-19 § 75 om förfrågningsunderlaget gällande 2025 (RS/102/2024).

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2026 smärre justeringar som bland annat rör omställning för god och nära vård, kunskapsstyrning, samverkan med kommunen samt arkivering av journaler. Samtliga förslag till förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2026 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag.

Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 fattas vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid styrelsens möte i november liksom kapitel 6 om Uppföljning.

Då en tjänst för sammanhållet uppdrag kring kunskapsstyrning för primärvården tillsatts inom Division Nära vård föreslås en förflyttning av budget motsvarande 800 tkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet för vårdvalen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2026. Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2025 även ska gälla för 2026.

Nuvarande ersättning till fotvårdarna med 722 kr kommer inför 2026 att räknas upp i enlighet med förfrågningsunderlaget. Beslut om ersättning tas när LPIK för 2026 är fastställt.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2023 om tillsättande av ett politiskt råd för vårdvalen under 2024-2026 med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget. (RS/329/2023).

Inför 2026 föreslås justering av krav på revisionsundersökning av tandläkare avseende 3-åringar till att gälla upp till 6 månader efter barnets treårsdag samt ett tillägg att sista revision av tandläkare kan ske vid 18-19 års ålder. I övrigt föreslås endast redaktionella förändringar i förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2026, vilka redovisas i beslutsunderlaget.

AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare, vilka är 20 av Sveriges regioner. Syftet är främst att optimera ägarnas spårfordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom sakområdena anskaffning, förvaltning och underhåll.

Transitio genomförde under åren 2002 och 2003 leasingtransaktioner med amerikanska banker som investerare avseende spårfordon. Avtalen löper med ordinarie löptid på c:a 28 år. Intäkter och kostnader kopplade till transaktionerna debiteras löpande till hyrestagarna av fordonen som omfattas av avtalen. Uppdragsgivande regioner har ställt säkerhet i form av borgen för avtalens fullgörande.

Transitio har nu fått indikationer på att det finns möjlighet att i förtid avsluta de amerikanska leasarna som rör 34 Regina två vagnars fordon. För Region Jämtland Härjedalens del uppgår värdet för denna lease till 781 250 i SEK och 1 349 050 i USD.

Beslutet förutsätter att övriga berörda borgensmän med fordon i aktuella leasetransaktioner fattar motsvarande beslut.

Att avsluta leasarna i förtid kommer inte innebära någon likviditetspåverkan för regionen då dessa kommer ersättas med annan lånefinansiering.

HSN behandlar ärendet 22 maj.

HSN behandlar ärendet 22 maj.

HSN behandlar ärendet 22 maj.

Den nuvarande Energi- och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2018–2019. Den presenterar mål och insatsområden för det regionala energi- och klimatarbetet och säkerställer att Jämtlands län bidrar till de globala klimatmålen och för sin del i Parisavtalet.

Med bakgrund i de nya energipolitiska målen fick Länsstyrelserna inför 2024 i uppdrag av regeringen att se över de regionala energi- och klimatstrategierna. Under 2024–2025 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen via samarbetet i Energi- och klimatrådet. Revideringsprocessen har bland annat bestått av omvärldsbevakning, dialogmöten, workshop i samband med Klimatseminariet 2024, workshops inom Energi- och klimatrådet även samisk konsultation har genomförts med Sametinget och SSR. Förslaget till ny strategi har skickats på remiss till cirka 70 aktörer som getts möjlighet att inkomma med synpunkter på underlaget.

Vissa förändringar har gjorts i den reviderad strategin. De tidigare fem fokusområdena har blivit fyra, vilka är; Fossilfria och effektiva transporter och arbetsmaskiner, Energiplanering och energieffektivisering, Skog och mark som kolsänka och resurs samt Hållbar konsumtion och resurshushållning. Det tidigare fokusområdet Förnybar energi har blivit Energiplanering och energieffektivering, med mer fokus på energiplanering och energieffektivisering och mindre fokus på produktion av energi. I förslaget till reviderad strategi läggs mer fokus på en rättvis klimatomställning, dels med ett eget kapitel dels under varje fokusområde. Strategin har även uppdaterats med senaste statistik, samt aktuella mål på global-, europeisk- och nationell nivå. Genomförandedelen har förstärkts med en beskrivning av Energi- och klimatrådets roll.

Nuvarande målen om Fossilbränslefritt år 2030 och Minst 10 procent minskade utsläpp av växthusgaser varje år under perioden 2020–2030 kvarstår oförändrade.

Energi- och klimatstrategin är vägledande för länets energi- och klimatarbete, och bidrar till uppfyllandet av den Regionala utvecklingsstrategin. Energi- och klimatstrategin kan bland annat fungera som ett stödjande och vägledande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, såsom vid fördelning av regionala utvecklingsmedel samt andra medel, framtagande av regional transportplan samt andra strategiska regionala dokument såsom skogsprogram och livsmedelsstrategi.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 13 maj 2025, § 70, och föreslår regionfullmäktige:

Regional Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län 2025–2030 antas.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2026 föreslås regionfullmäktige sammanträda vid 6 tillfällen; februari, april, juni, oktober, november och december, sammanlagt 8 sammanträdesdagar.

År 2026 är ett valår och ny mandatperiod börjar från och med 15 oktober. Sammanträdesplanen behöver därför anpassas efter det.

Sammanträdet i oktober föreslås ligga tidigare än vanligt så att nuvarande regionfullmäktige kan behandla delårsbokslutet. Första sammanträdet för nyvalda fullmäktige föreslås till 17 november då val av revisorer, fullmäktiges presidium, valberedning och regionstyrelsen genomförs och regionplan med budget fastställs. Val till nämnderna och övriga organ tas 8 december.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2025 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni men den ska även fastställas av nya fullmäktige. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2026.

Ärendet behandlades av fullmäktiges presidium 2025-05-19 § 43 och föreslår regionfullmäktige:
Följande sammanträdesdagar fastställs för regionfullmäktige 2026:
10 februari
28-29 april
16-17 juni
13 oktober
17 november
8 december

Det har inkommit en motion från Catarina Espmark (M), Joel Nordkvist (M) och Lise Hjemgaard-Svensson (M) om att införa Utmaningsrätt i Region Jämtland Härjedalen. Utmaningsrätt innebär att entreprenörer kan utmana en region att bedriva någon av regionens verksamheter på ett bättre sätt än regionen själv, till exempel till en lägre kostnad och/eller högre kvalitet. En region som har antagit regler om utmaningsrätt bestämmer själv om utmaningen ska antas eller ej.

Den enda region som har regler om utmaningsrätt är Region Gotland. De utmaningar som regionen mottagit rör labb- och röntgen, utredning och behandling av neuropsykiatri, samt inköpsfunktioner och upphandling. Samtliga utmaningar har avslagits.

Utmaningar medför ökad administration. Den utmanade verksamheten hos regionen ska utvärderas. Däri ingår att förutse alla konsekvenser vid drift av en extern aktör och att bedöma både direkta och indirekta kostnader för driften, mm. Om utmaningen antas, sammanställs ett upphandlingsunderlag och sedan görs en upphandling enligt LoU.

Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort antogs 20 procent av de utmaningar som kommunerna mottagit. Av de antagna utmaningarna ledde 67 procent till avtal med en extern aktör. Det innebär att det i snitt görs åtta utredningar för varje extern aktör som upphandlas. Utmaningsrätten riskerar att ta stora administrativa resurser i anspråk. En åtgärd för att förbättra Region Jämtland Härjedalens ekonomi är att minska administrationen. Då är det olämpligt att fatta beslut som kan leda till mer administration.

Regionen ser regelbundet över sina verksamheter och kan alltid göra utvärderingar på eget initiativ. Några exempel från senare år är telefonistservice, sjukresebokningar och helpdesk. Då resulterade översynen i att regionen tog över verksamheten i egen regi. Andra gånger kan det leda till att verksamhet upphandlas.

Ett medborgarförslag har inkommit om att utöka antalet tv-kanaler för patienter på Östersunds sjukhus. Idag finns endast SVT1 och SVT2.

Att titta på tv vid besök på ett sjukhus eller vårdcentral kan vara en skön avkoppling. Det kan skingra tankarna vid ett jobbigt sjukhusbesök eller för den som är inlagd. En stor andel av dagens patienter och besökare har möjlighet att använda egen utrustning såsom mobiltelefoner och läsplattor för att surfa på nätet eller titta på TV, serier och filmer från egna abonnemang hos olika TV- och streamingtjänster. Kostnadsfritt trådlöst nätverk finns tillgängligt på Östersunds sjukhus för alla patienter och besökare.

Att offentligt sända tv är reglerat enligt lag. Sjukhus är undantagna från kravet på viss licens och får visa SVT1 och SVT2 utan extra kostnad. För att utöka antalet kanaler krävs avtal om licens vilket är förenat med en kostnad. För till exempel 70 visningspunkter är kostnaden 7 150 kr/månad vilket ger en årskostnad på 86 000 kr. För 100 visningspunkter är kostnaden 9 040 kr/månad och 108 000 kr/år. De kanaler som då ingår är SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6, Sjuan, TV8, Kanal 9, TV10, Kanal 11, TV12 och Discovery Channel. Erfarenheter från andra regioner visar att ett utökat utbud kan innebära ökad administration i verksamheten.

Med anledning av Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge är en ökad kostnad på 86 000–108 000 kr/år för ett ökat TV-kanalutbud inte möjligt att prioritera i dagsläget då de flesta patienter och besökare har egen utrustning att använda. Med anledning av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås.

Ärendet behandlas av HSN 22 maj.