Möte 2024-03-27

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare. 

• Särskild ledning ekonomi

• Hälso- och sjukvårdsbarometern

• Minskat matsvinn

• Hemsjukvårdsavtalet

• Status arbetstidsavtal

• Status uppdrag om systematiskt beredskapsarbete

En månadsrapport för februari 2024 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med februari 2024 var negativt och uppgick till -141 miljoner kronor, vilket var 91 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter februari beräknas uppgå till minus 600 miljoner kronor. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning som är högre än budget. Riks- och regionvård prognostiseras gå bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen 2024 var 12,7 procent, 138 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var i nivå med föregående år.

Bruttokostnaderna var 138 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 15,3 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 47 miljoner kronor, motsvarande 10,3 procent. Pensionskostnaderna var 23 miljoner kronor högre än föregående år, vilket förutom inflationen, beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 6 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 13 miljoner kronor, motsvarande 13,2 procent.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 21 miljoner kronor motsvarande 48 procent mot föregående år, och uppgick till 63 miljoner kronor totalt.

Förslag till åtgärder och aktiviteter för att minska kostnaderna för 2024 och framåt har tagits fram och arbetet pågår. Under början av 2024 startade särskild ledning ekonomi för att få till ett trendbrott i kostnadsutvecklingen och skynda på åtgärder.

Likviditeten har under året förbättrats med 110,5 miljoner kronor till och med februari. En ny upplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor.

Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och nya lån kommer behöva tas upp.

En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter februari en negativ avvikelse mot budget med 22 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2024 års uppföljningsplan ska styrelsen 26-27 mars följa upp följande områden:

• Vårdnära service (muntligt)
• Årlig riskbedömning SAM (muntlig)
• Tillgänglighet i vården (muntlig)
• Långsiktiga nyckeltal i regionplan och budget 2024–2026 (muntligt)

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor i samband med föredragningen.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vårdval medicinsk fotvård samt vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna sker enligt beskrivning i respektive förfrågningsunderlag. (RS/850, 851, 852/2021).

Verksamhet som bedrivs inom Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) respektive Lag (1993: 1651) om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, följs upp enligt §25 för LOF och §26 för LOL.

Hälsovalet består från årsskiftet av 21 regiondrivna vårdenheter, varav fyra enligt dispensansökan, samt 11 filialer. I annan regi 7 vårdenheter, varav en enligt dispensansökan samt 9 filialer. Under året inkom två ansökningar för filialer, Åre byfilial öppnad vecka tre 2024 samt i Storhogna med planerad öppning i juli månad 2024.

Inom vårdvalet för medicinsk fotvård ingick 22 leverantörer. Under 2023 ansökte tre om att ingå i vårdvalet, varav en godkändes och två kommer att behandlas under 2024.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna består av folktandvårdsklinikerna samt 24 privata kliniker. Under året har åtta vårdgivare under en period beviljats en begränsning av antalet listade barn och unga vuxna.

Region Jämtland Härjedalen finansierar 23 fysioterapeuter verksamma enligt LOF men under 2023 har ingen läkare enligt LOL begärt ersättning.

Vårdgivarna lämnar en årlig verksamhetsberättelse utifrån ett underlag från regionen. En sammanställning av verksamhetsberättelserna för hälsovalet redovisas i ett årsbokslut som ett separat beslutsunderlag. För övriga vårdgivare lämnas en kortare sammanfattning muntligt vid regionstyrelsens möte.

Under oktober till december 2023 har en fördjupad uppföljning av fem fysioterapeuter verksamma enligt Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) genomförts. Bakgrunden är det regelverk som regionstyrelsen beslutat om systematisk granskning av privata vårdgivare verksamma inom ramen för nationella taxan (RS 472/2023).

Dessa vårdgivare ersätts per genomfört besök. Uppföljningen syftar bland annat till att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv kontrollera om vårdgivarna följer patientdatalagen (2008:355) samt delar av patientsäkerhetslagen (2010:659) vid journalföring. Vid uppföljningen har också fakturaunderlag sett till journaldokumentation och tidbok kontrollerats i syfte att se om ersättningen är korrekt.

Fem fysioterapeuter verksamma inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen har också ingått i uppföljningen. Något som åvilar respektive verksamhetschef men i enlighet med förfrågningsunderlaget för hälsovalet är revision därutöver tillåtet.

Hos varje vårdgivare har 10 patienter valts ut som i första hand haft mer än 15 besök under ett år. Uppföljningen har utgått från tre nivåer vilka är föredömlig, tillfredsställande och bristande journalföring.

I denna granskning visar fem av vårdgivarna en föredömlig journalföring och fem har ett tillfredsställande resultat med vissa förbättringsområden. Ingen av vårdgivarna har en bristande journalföring i de granskade journalerna.

Enligt regelverket för systematisk granskning framgår att fakturerade besök som inte är journalförda ska återbetalas. Ingen av vårdgivarna verksamma enligt LOF saknar journalanteckningar i förhållande till fakturaunderlag.

Uppföljningen redovisas i en rapport som beslutsunderlag.

Regionens arbete med informationssäkerhet syftar till att stödja det övergripande målet att rätt information når rätt person i rätt tid. Detta bidrar till en välfungerande verksamhet där regionen når sina mål från våra uppdragsgivare och till våra medborgare.

Det försämrade säkerhetsläget och ett ökat cybersäkerhetshot har höjt den övergripande hotnivån ytterligare under 2023. Detta ser vi inte minst i att offentlig verksamhet och hälso och sjukvårdssektorn framför allt som måltavlor för dessa grupper.

Informationssäkerhetsfunktionen har fått en ny informationssäkerhetsansvarig under senare delen av 2023 vilket lett till en nystart och standardisering av informationssäkerhetsarbetet på regionen. Det nya arbetssättet utgår från MSB:s metodstöd och bästa praxis utifrån området informationssäkerhet.

Det nya arbetssättet kommer även innebära att vi nu kan börja mäta och följa upp arbetet på ett helt annat sätt än vi tidigare gjort.

I samband med årsbokslut 2023 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2023 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer Regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2023 års investeringsobjekt/ investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2024, i bilaga 2 investeringsobjekt som föreslås att inte beviljas överföring och i bilaga 3 investeringsobjekt som verksamheten själv, på grund av förändrat behov, inte längre vill genomföra och utgår.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendena den 26 februari 2024.

Bilaga 1, Investeringar som föreslås överföras till 2024
Merparten av investeringarna har blivit försenade på grund av resurs-/komponentbrist främst hos leverantörer och/eller är påbörjade. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid eller inte hunnit genomföras och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2023 till 2024 bör bli aktuell.

Totalt 104 779 000 kr varav
- Hälso- och sjukvård, 51 354 000 kr
- Regionstab, 6 104 000 kr
- Regional Utveckling, 5 259 000 kr
- Haveripott, 1 962 000 kr
- Projekt ur extra medel (13 mnkr), 4 265 000 kr och
- Fastighet, 35 835 000 kr,

föreslås överförs till år 2024 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.

I ovan förslag om överföring av medel till 2024 ingår även nedan investeringar där det äskas även överföring för beräknad fördyring för dessa.

LAB, Blododlingsskåp (IP 22, beslutad budget, 600 tkr) - Fördyring 325 tkr
Öron, Diatermi (IP 23, beslutad budget, 100 tkr) - Fördyring 96 tkr
Övervakningsutrustning (IP 22, IP 23, beslutad budget, 10 565 tkr) - Fördyring 1 240 tkr
Totalt, Fördyringar 1 661 tkr

Vid beslut om överföring enligt ovan kommer HNR:s investering i uppgraderat röntgensystem att resultera i ett överskott om 3 700 tkr, (IP 23) 15 000 tkr – offererad pris, 11 300 tkr).

Då beslut saknas om hur, under år 2024, uppkomna fördyringar ska finansieras har rådet i sitt förslag ovan kvitterat finansiering för dessa tre ovan fördyringar från överskottet från HNR:s investering. Resterande överskott från HNR:s investering om 2 039 tkr (3 700  -1 661) återlämnas.

Bilaga 2, Investeringar som föreslås inte bevilja överföring till 2024
Rådet gör bedömningen att särskilda skäl inte föreligger till att investeringarna enligt bilaga 2, om 36 373 000 kr, inte påbörjats i tid eller inte hunnit genomföras och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2023 till 2024 inte bör bli aktuell.

Bilaga 3, Investeringar som föreslås att dras tillbaka/utgå
För beviljade investeringsobjekt 2023 enligt bilaga 3, om 8 753 000 kr, som ej genomförts anser rådet att dom kan dras tillbaka/utgå då verksamheten själv anger att investeringarna inte behöver genomföras främst på grund av förändrat behov och att det inte kommer tillföra några negativa konsekvenser för verksamheten.

Eftersom beslut saknas om hur, under år 2024, uppkomna fördyringar ska finansieras, föreslår rådet att outnyttjad budget från investeringar som dras tillbaka/utgår, enligt bilaga 3, 8 753 000 kr, överförs till 2024 års pott för oförutsedda investeringshändelser för att därav kunna finansiera i första hand fördyringar och i andra hand haverier och andra oförutsedda investerings händelser.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-03-21 § 28 och godkänner föreslagna överföringar.

För att påskynda processen tog regionstyrelsens ordförande 2024-03-01 ett brådskande beslut om förhandsbesked att omgående fullfölja påbörjade investeringar enligt bilaga 1 som investeringsrådet föreslår ska överföras från 2023 till 2024 och som i princip redan är helt klara och kontrakt skrivna med leverantörer etc.

I oktober 2023 tog regionstyrelsen beslut om förslag till investeringsram och fördelning av investeringsbudgeten på objektsnivå för år 2024.

Region Jämtland Härjedalens står inför stora ekonomiska svårigheter där den ökade kostnadsutvecklingen kraftigt försämrat regionens likvida situation. Åtgärder och aktiviteter för att bryta trenden behöver vidtas omgående inom hela regionens verksamhet.

Regiondirektören har tillsatt en särskild ledning som ser över åtgärder såsom kraftig restriktivitet av resor i tjänsten, inköpsstopp i delar av verksamheten, möjligheten att sätta olika fastighetsprojekt på paus och att skjuta vissa investeringar och inköp på framtiden.

Utifrån ovan har en översyn av 2024 års beslutade investeringar gjorts. Investeringsrådet föreslår efter samråd med fastighetsavdelningen att ett antal investeringar till ett belopp av 36,8 mkr ska utgå från 2024 års investeringsplan och får återigen äskas till 2025 års investeringsbudget. Det gäller främst beslutade investeringar som helt eller delvis inte kommer att kunna genomföras under 2024.

Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände förslaget vid sitt sammanträde 2024-03-21 § 27.

För att ytterligare bromsa kostnadsutvecklingen och säkerställa regionens likviditet tog regionstyrelsens ordförande 2024-03-01 ett brådskande beslut om att verkställandet av beslutade investeringar omgående skulle pausas. Beslutet gäller alla investeringar där upphandling ännu inte påbörjats och gäller i första hand till och med regionstyrelsens sammanträde i mars för att då utifrån likviditeten ta ställning till om investeringarna fortsatt ska pausas.

Utifrån kostnadsläget föreslås att alla investeringar där upphandling ännu inte påbörjats fortsatt ska pausas. Beslutet bör gälla till regionstyrelsens sammanträde 28-29 maj då den likvida situationen kan bedömas på nytt utifrån tertialrapport per april. Om särskilda skäl föreligger för något enskilt objekt får regiondirektören bedöma om avsteg från beslutet ska beviljas.

Region Jämtland Härjedalen äger ett stycke vindkraftverk i Mortorp, Kalmar kommun. Bakgrunden var att Landstingsstyrelsen år 2010 gav landstingsdirektören i uppdrag att utreda hur landstinget på bästa sätt kunde bli självförsörjande på förnyelsebar energi.

Frågan utreddes och utifrån förslaget tog landstinget beslut om att investera i ett vindkraftverk motsvarande ca 50-75% av årsenergibehovet. Investeringen skulle finansieras genom att medel används, som enligt finansieringsbudgeten, skulle investeras i pensionsportföljen för framtida pensionsutbetalningar.

Utifrån nuvarande ekonomiska läge samt den risk det finns att äga ett stycke vindkraftverk kopplat till kostnader för reinvesteringar, underhåll samt en osäkerhet när det gäller framtida skatteregler föreslås att en utredning genomförs avseende försäljning av vindkraftverket. Utredningen ska innehålla förutsättningar för en försäljning, en ekonomisk analys vid fortsatt ägande och risker vid ett fortsatt ägande.

Regionstyrelsen gav i oktober 2023 regiondirektören följande uppdrag:

1. Att hålla samman en utredning om Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) och dess nuvarande verksamhet. Inriktningen ska vara att GNS avvecklas. Förslag på hur den verksamhet som nämnden i dagsläget ansvarar för, liksom eventuella nya samverkansområden, bör organiseras ska inkluderas i utredningen,
2. Regiondirektören ska inom ramen för uppdraget föra en dialog med länets kommuner om GNS framtid och diskutera utredningens förslag med kommunerna.
3. Utredningen ska slutredovisas senast vid regionstyrelsens sammanträde 26-27 mars 2024 och förslag presenteras till framtida hantering av centrala frågor.

?GNS inrättades 2017 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. GNS ingår i Regionens organisation. Samverkan i nämnden utökades 2018 till att även omfatta länets övriga kommuner. I samband med att GNS utökades anställdes även en särskild strateg i Region Jämtland Härjedalen för att arbeta med utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde (men sedan ca två år tillbaka finns tjänsten inte kvar).

Den rättsliga reglering som är relevant återfinns främst i 3, 5 och 9 kap. Kommunallagen (2017:725, KL), liksom i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet respektive lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt led i att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta dagens och framtida utmaningar. Sådan samverkan kan även organiseras inom ramen för bl.a. en gemensam nämnd. Från och med den 1 juli 2018 finns en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Härigenom har möjligheter till samverkan för kommuner och regioner förändrats. Upphandlingslagstiftningen har dock inte ändrats, vilket innebär att eventuell upphandlingsskyldighet gäller på samma sätt som före lagändringen.

Utifrån den utredning som har genomförts bedöms att några juridiska hinder för att avveckla GNS inte föreligger.

Framtidsutmaningar har identifierats, exempelvis avseende kompetensförsörjning. Sådana frågor bör på ett rättvisande sätt övervägas och diskuteras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situation parterna i nuläget befinner sig i, liksom i övrigt ansträngda läge, kan sådana diskussioner dock komma att dra ut på tiden. Utfallet av sådana diskussioner är dessutom svåra att förutse.

Mot ovan givna bakgrund bör GNS avvecklas.

Då gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för närvarande inte är aktiv bör vidare diskussioner och ev beredning av ärende för avveckling av nämnden hanteras av Regionens samverkansråd där samtliga parter är representerade.

Den 20 oktober 2020, § 90, beslutade regionfullmäktige att en visselblåsarfunktion skulle inrättas i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2021. Regionstyrelsen fick i uppdrag att upprätta regler för funktionen. Reglerna togs fram och fastställdes av regionstyrelsen den 8 december 2020, § 226.

På fullmäktiges presidiums initiativ har en översyn av visselblåsarfunktionen gjorts som visar att det finns behov av att revidera inriktningen och reglerna utifrån nu gällande lagstiftning, då skyddet i nu gällande lagstiftning bara omfattar rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang och inte allmänheten.

Den 13 februari 2024, §26, beslutade regionfullmäktige att visselblåsarfunktionen ska enbart omfatta rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang. Regionstyrelsen fick i uppdrag att revidera regler för funktionen.

Förslag till reviderade regler har tagits fram.

Regionen har sedan 2019 arbetat med konceptet ”Robusta hälsocentraler” (RS/138/2020). Konceptet innebär att hälsocentralerna i länet ska bygga robusthet utifrån tre olika nivåer, där nivå 1 är högsta nivån av robusthet. Resultatet från projektet visar att det mest kostnadseffektiva är att dela upp hälsocentralerna utifrån dessa tre nivåer för det innebär att man strategiskt kan välja vilka hälsocentraler Region Jämtland Härjedalen behöver prioritera för att uppnå en god och nära vård såväl i vardag, kris och ytterst krig. Regionstyrelsen fattade i mars 2022 beslut om nivåstruktureringen.

Sedan projektet avslutades 2019 har Sverige genomgått en pandemi, säkerhetsläget i närområde har försämrats och Sverige står nära ett medlemskap i NATO. Utifrån dessa förutsättningar genomfördes hösten 2023 en reevaluering av valet av de i projektet utpekade hälsocentralen vilka bör ha en robusthet på nivå 2. Bedömningen är att de hälsocentraler som projektet förslog vara robust i nivå 2 fortfarande är aktuella men att det tillkommit ytterligare en hälsocentral och det är Funäsdalens.

Anledningen till att hälsocentralen i Funäsdalen föreslås ha en robusthet på nivå 2 är att om behov av ”storskalig utrymning” skulle uppstå i händelse av krig eller större samhällsstörning vilket innebär flytt av civilbefolkningen från storstadsregioner till mindre orter, är Funäsdalen ett bra alternativ. Där finns boende, god samhällsservice, robust sjukvård mm vilket är förutsättningar som MSB lyfter i sin vägledning Storskalig utrymning. Funäsdalsfjällen är lämplig utifrån den god samhällsservice och infrastruktur som finns på platsen men även möjlighet till evakuering till närliggande områden och leverans av förnödenhet.

Utpekade hälsocentraler nivå 2 är:
1. Strömsund
2. Järpen
3. Frösön
4. Brunflo
5. Hammarstrand
6. Sveg
7. Funäsdalen

Beslutet att de föreslagna hälsocentralerna ska ha en robusthet nivå 2 är ett principiellt beslut. Det kommer att krävas fler beslut, bland annat ekonomiska, gällande vilka åtgärder som behöver genomföras på respektive hälsocentral för att nå robusthet nivå 2.

Regionen gör bedömning att det inte möjlighet att privata aktörer deltar i planeringen för robusta hälsocentraler nivå 1 och 2. Denna bedömning görs bland annat med stöd av Försvarsberedningen notering i Kraftsamling ”att om privata utförare inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag vid höjd beredskap och krig så faller ansvaret för att hantera detta på kommuner och regioner” (s. 121) Däremot är privata utförare en naturlig del i robusta hälsocentraler nivå 3 där alla hälsocentraler, oavsett driftsform, måste vara mer robust för att klara de utmaningar som dagens samhälle ställer på sjukvården gällande nära vård där bland annat mer avancerad sjukvård flyttas ut i hemmen.

Utifrån beslut om nivåstrukturering (RS/825/2021) fattas nu beslut om vilka av hälsocentralerna i länet som ska vara nivå 2 hälsocentraler.

Förordningen (2023:579) om viktigt meddelande till allmänheten anger att regionen får begära sändning av ett VMA. I förarbetet framgick att regioner behöver kunna begära sändning utifrån två olika uppdrag, dels utifrån regionens uppdrag i smittskyddslagen (2004:168), dels vid andra typer av kriser och situationer där regionen behöver agera utifrån uppdraget i LEH (2006:544).

För att ett VMA ska kunna sändas ut så skyndsamt som möjligt är det nödvändigt att behörigheten för att begära sändning av ett VMA delegeras till den som har möjlighet att upptäcka behovet i tid och omedelbart kan genomföra en begäran om sändning. Delegering behöver ske till smittskyddsläkaren och till den eller de inom regionen som har befogenhet att fatta omedelbara beslut i samband med en krissituation. Ett restriktivt förhållningssätt bör tillämpas enligt kravet på att säkerställa riktigheten i de VMA som sänds.

Arbetsgivaren avser att ansöka om dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar. De ambulansstationer som omfattas av ansökan är ambulansstationerna i Funäsdalen, Hede och Sveg.

Det finns stora svårigheter att rekrytera till Härjedalen bland annat utifrån glesbygdsperspektivet. Det är också svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå. Idag är verksamheten beroende av att bemanna ambulansen med medarbetare från till exempel Östersund (15 – 20 mil enkel resa). Möjligheterna att ta in nyexaminerade sjuksköterskor är även begränsade då det är lång inskolningstid som också förutsätter att verksamheten även har erfaren personal på plats. Två nya medarbetare kan heller inte gå samma arbetspass på grund av avsaknad av ambulansrelaterade utbildningar och körutbildningar.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av 20-timmarspass (undantag) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på de långa pendlingsavstånden; vid beviljat undantag behöver medarbetare som bor långt från stationen pendla lika många tillfällen då jour ej räknas som arbetstid. Konsekvensen av detta är att de utför lika många pass och pendlingar men har längre arbetspass på grund av jouren. Arbetsgivaren bedömer att man med detta arbetssätt inte kommer att leva upp till kraven i AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö och skapa en balans mellan arbete, fritid och familjeliv. Arbetsgivaren förutsätter att en sådan balans är väsentlig för att kunna prestera i arbetet.

Arbetsgivaren ser även stora svårigheter att lösa bemanningen till kommande säsonger och med kommande pensionsavgångar i verksamheten. Detta innebär att arbetsgivaren behöver söka dispens för ett perioden 2024-06-03—2025-06-02, samtidigt som arbetet med kompetensförsörjning inom området fortgår.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-03-21 § 25.

2021 fick anestesiläkaravdelningen ansvar för att bemanna regionens ambulanshelikopter. Förändringen har skett successivt och var fullt genomfört till sommaren 2023. Besättningen på ambulanshelikoptern kör även vägambulans vid korta uppdrag eller då vädret inte tillåter flygning. Sammantaget åker besättningen i genomsnitt på 2,6 larm/dygn. Belastningen varierar dock stort. Utöver utryckningarna läggs dagligen arbetstid på säkerhetskontroller, bedömning av larm, stöd till övrig ambulanspersonal via telefon samt administration.

För att möjliggöra rationellt utnyttjande av regionens ambulanshelikopter och för att täcka behovet av anestesiläkare tjänstgörande på ambulanshelikoptern behövs tjänstgöring i dygnspass.

Läkarföreningen anser att det finns skäl för avsteg och att ansöka om dispens i enlighet med anestesiläkarklinikens begäran för de läkare som tjänstgör inom ambulanshelikopterns verksamhet. Avsteg gäller i 12 månader under perioden 2024-01-31—2025-01-30.

Läkarföreningen anser vidare att behoven av dispens för 24 timmars arbetspass är väl motiverade utifrån liv, hälsa och säkerhet. Frekventa byten och överrapporteringar som kortare arbetspass innebär ökad risk för förseningar då det är omöjligt att byta personal då helikoptern är ute på uppdrag vanligtvis 2 – 3 tim, ibland > 5 tim.

Med bakgrund av detta begär arbetsgivaren förhandling med syfte att i förlängningen begära dispens för att möjliggöra jourpass om 24 timmar för de anestesiläkare som tjänstgör på regionens ambulanshelikopter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-03-21 § 26.

Regionens revisorer presenterade i oktober 2023 sin granskning av arbetsmiljöarbete (REV/5/2023). Granskningen syftade till att svara på om uppföljning och kontroll av arbetsmiljöarbetet är tillfredsställande. Konklusionen blev att styrelsen har en delvis tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av arbetsmiljöarbetet.

Revisorerna lämnar två rekommendationer:

1. Eftersträva fler mätbara mål och/eller indikatorer för att bredda styrningen till att spegla fler perspektiv. För att en sådan styrning ska vara möjlig över tid behöver uppgifterna kunna tas fram per automatik ur systemen.

2. Säkerställa införande av ändamålsenliga stödsystem för styrning, uppföljning och kontroll av arbetsmiljöarbetet

Regionstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder som styrelsen vidtagit eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet senast 2024-04-17.

Ett förslag till svar har upprättats inom HR-avdelningen.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remiss Boverkets rapport 2023:11 – Utvärdering av lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.

Bakgrunden till Boverkets utvärderingsuppdrag är att såväl antalet ansökningar som antalet beviljade bidrag och bidragssummor har sjunkit under senare år. Regeringens uppdrag till Boverket har varit att belysa vad som hänt samt att redovisa orsaker till nedgången. Boverket har inte funnit något som pekar på att lagändringen år 2018 skulle ha påverkat möjligheten att vare sig ansöka om bidrag eller att bevilja bidrag från kommunernas sida. Förändringen har pågått en längre tid och påverkats av en mängd faktorer, bland annat demografi och bostadsbestånd. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder om Boverket finner hinder för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till nödvändiga anpassningar i bostaden. Förslagen kan vara förslag på ändringar i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 3 april. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att yttra sig avseende Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (SOU 2023:76).

I utredningens direktiv framgår det att utredningen ska analysera, bedöma om det behövs författningsändringar och i så fall lämna nödvändiga författningsförslag för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för

• att personuppgifter eller andra data från flera individer ska kunna användas för vård och behandling av andra enskilda individer,

• forskning,

• utvecklings- och innovationsverksamhet,

• undervisning på akademisk nivå samt,

• statliga, regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande.

?I uppdraget ingår också att redogöra för konkreta tillämpningssvårigheter när det gäller den befintliga regleringen av hälsodata som eventuellt framkommer under utredningens gång.

Förslag till svar på remissen har upprättats inom FoU-avdelningen i samråd med övriga regioner i Norra sjukvårdsregionen. Utifrån utredningens omfattning begränsas Region Jämtland Härjedalens remissvar framför allt till konkreta författningsförslag samt ett antal allmänna kommentarer.

Remissen ska besvaras senast 3 april. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på SOU 2023:82 Ökad kontroll över tandvårdssektorn.

Syftet har varit att utreda om det är lämpligt att införa tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet och vilka regeländringar och andra förutsättningar som i så fall krävs. Tillståndsprövningen kontrollerar bland annat vårdgivarnas lämplighet, gör marknaden mindre attraktiv för oseriösa aktörer samt tydliggör de berörda myndigheternas respektive roller och ansvar.

Vidare föreslås att såväl regionerna som Försäkringskassan ska anmäla till IVO att det finns anledning att anta att tandvårdsverksamhet bedrivs yrkesmässigt utan nödvändigt tillstånd eller att en tillståndshavare lämplighet för att bedriva sådan verksamhet kan ifrågasättas.

Utredningen har även analyserats angående myndigheternas möjlighet att genomföra kontroller och att stoppa eventuella utbetalningar till vårdgivare.

Ett förslag till svar har upprättats som grundar sig på lagförslagen och redovisas i ett separat beslutsunderlag.

Remissvar ska lämnas senast 14 april 2024.

Region Jämtland Härjedalen är remissinstans för finansdepartementets förslag Anpassningar av upphandlingslagstiftningen med anledning av EU:s IPI-förordning.

IPI-förordningens (International Procurement Instrument) tar sikte på situationer när handelsaktörer inom EU helt eller delvis inte släpps in för att kunna konkurrera i offentlig upphandling eller koncessioner på marknader i länder utanför unionen. Enligt IPI-förordningen kan då Europeiska kommissionen inleda samråd och besluta om åtgärder (så kallade IPI-åtgärder) för att begränsa det aktuella landets ekonomiska aktörer, varor eller tjänsters tillgång till upphandlingar inom den europeiska marknaden. Denna förordning är direkt bindande och tillämplig i alla medlemsstater, och alla medlemsstater ska därmed följa eventuella beslut om IPI-åtgärder.

I IPI-förordningen framgår att medlemsstaterna ska ha nationella bestämmelser som ger rättsligt skydd för ekonomiska aktörer i ärenden som rör IPI-förordningen, exempelvis när någon har intresse av att erhålla ett kontrakt som omfattas av en IPI-åtgärd, vilket saknas i dagsläget. Dock ska EU-rätten redan idag få genomslag i nationell rättstillämpning, men enligt förslaget ska detta tydliggöras med generella bestämmelser i Lag om offentlig upphandling (2016:1145), Lag om upphandling av koncessioner (2016:1147) och Lag om upphandling inom försörjningssektorerna (2016:1146).

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för Inköp och upphandling. Bedömningen överensstämmer med promemorians analys gällande att förslaget innebär förtydliganden av redan gällande rätt, och har därför ingenting att invända mot de föreslagna ändringarna.

Remissen ska besvaras senast 12 april.

1. Tillgänglighetsrådet: Val av ersättare för perioden till och med 2026-12-31 istället för Johan Loock (M) som avsagt sig uppdraget.

Länk till protokoll från regionens politiska organ: https://forum.regionjh.se/committees 

En årsredovisning för Region Jämtland Härjedalen har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med december 2023 var negativt och uppgick till -512 miljoner kronor, vilket var 525 miljoner kronor sämre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen 2023 var 20 procent, 977 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande 20 procent.

Verksamhetens intäkter var 122 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 159 miljoner kronor. Intäkter för avgifter och försäljning har ökat med 31 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 855 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 13,6 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 210 miljoner kronor, motsvarande 8,2 procent. Pensionskostnaderna var 218 miljoner kronor högre än föregående år, vilket förutom inflationen, beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 46 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 43 miljoner kronor, motsvarande 7,8 procent. Det är framför allt kostnaderna för läkemedel inom hematologi och onkologi som ökat.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 165 miljoner kronor motsvarande 80,4 procent mot föregående år, och uppgick till 369 miljoner kronor totalt.

Likviditeten har under året försämrats med 414 miljoner kronor till och med december. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor under året och den totala skulden till Kommuninvest uppgick till 90 miljoner kronor.

Det negativa resultatet har påverkat likviditeten negativt under 2023. Likviditeten kommer fortsätta påverkas negativt under inledningen av 2024.

Checkräkningskrediten höjdes under december till 145 miljoner kronor mot tidigare 50 miljoner kronor för att stärka betalningsberedskapen på kort sikt.

Regionens betalningsförmåga har svängt kraftigt de senaste åren. 2019 uppgick soliditeten till minus 34 procent men efter starka resultat för åren 2020 till 2022 förbättrades soliditeten betydligt. Efter ett år med negativt resultat har soliditeten återigen försämrats och uppgick till minus 13,1 procent exklusive ansvarsförbindelse.

Regionfullmäktige har i Regionplan med budget 2023-2025 beslutat om 13 prioriterade mål. Till de prioriterade målen finns sedan 33 uppdrag fördelade på nämnderna.

Av dessa tretton mål har sex bedömts som delvis uppfyllda, sex som uppfyllda och en som ej uppfylld. Till dessa finns 33 uppdrag till nämnderna och styrelsen. Av dessa bedöms 21 som delvis uppfyllda, tio som uppfyllda och två som ej uppfyllda. Av de sex finansiella målen har ett bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fyra som ej uppfyllda.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål efter december.

En årsredovisning för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör hade en negativ budgetavvikelse på 80 miljoner kronor. Det som orsakar en negativ avvikelse är främst regiongemensamma kostnader avseende pensionskostnader men även högre kostnader för IT- och underhållsavtal än budgeterat.

På regionfullmäktiges sammanträde den 20 juni 2018, § 106, beslutade regionfullmäktige att anta Informationssäkerhets- och dataskyddspolicy (RS/937/2018). Sedan dess har policyn reviderats vid ett tillfälle under 2020. Utifrån regionstyrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella initierades en översyn av Informationssäkerhets- och dataskyddspolicyn i slutet av 2023.

Ett flertal lagrum ställer krav på att det ska finnas ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) och att det byggs upp i enlighet med gällande svenska standarder, såsom ISO/IEC27000, som i sin tur lägger grunden för hur ledningssystemet ständigt ska följas upp och förbättras. Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS och MSBFS 2020:6 är exempel på lagrum som reglerar styrning inom området.

I tidigare policy ingick även dataskydd vilket inte återfinns i förslag till ny policy. Detta för att dataskydd regleras av en egen lagstiftning (Dataskyddsförordningen/GDPR).

Ett förslag till Informationssäkerhetspolicy för Region Jämtland Härjedalen har utarbetats inom informationsförvaltningsenheten. Framtagandet av Informationssäkerhetspolicy har inbegripit att policyn i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska ange regionens värderingar och förhållningssätt till informationssäkerhet. Region Jämtland Härjedalens vision, lagrum samt gällande standarder är utgångspunkter för informationssäkerhetspolicyns utformning.

Svenskt Ambulansflyg (KSA) är ett kommunalförbund där samtliga Sveriges 21 regioner är medlemmar. Kommunalförbundet bildades 2016.

Kommunalförbundets förbundsordning justerades senast under 2022, efter beslut av samtliga regioner. Vid beslut om förbundsordning 2022 fattades därutöver beslut om att befintlig fördelningsmodell skulle genomgå en fördjupad översyn. Översynen är genomförd av Regionernas ekonomidirektörer.

Fördelningsmodellen beskriver hur medlemmarna ska finansiera KSAs kostnader.

Förslaget består av följande delar:

• 70 % rörlig fakturering baserat på antal flygtimmar

• 30 % beredskapsavgift

Beredskapsavgiften baseras på

• 50 %, de senaste årens andel flygtimmar per region

• 25 %, geografisk yta per län

• 25 % baseras på antal invånare per region

Föreslagen fördelningsmodell innehåller parametrar och är dimensionerad så att den jämfört med befintlig fördelningsmodell är enklare och transparentare samtidigt som dess resultat är förutsägbart. En ny beräkningsfaktor i beredskapsavgiften, utöver geografisk yta och antalet invånare, är de senaste årens utförda flygningar för regionens räkning. Det innebär 300 tkr i ökad kostnad för regionen kopplat till utförda transportbeställningar vilket bedöms som en måttfull ökning jmf Norrbotten och Västernorrland som exempel.

I övrigt föreslås ett antal andra förtydligande och tillägg i förbundsordningen som rör ändamål och uppgifter, mandatperioders längd samt ekonomi.

De justeringar som rör ekonomi omfattar ett förtydligande om att KSA kan avtala om checkräkningskredit, ett åtagande för KSA att informera medlemmarna vid större oväntade ekonomiska störningar eller händelser samt en vägledning vid budgetering av flygtimmar och dess pris.

Justeringar rörande mandatperioders längd avser preciseringar av när ledamöters uppdrag startar och/eller slutar i fullmäktige, i styrelsen samt för revisorer.

Syftet med justering av KSAs ändamål och uppgifter är dels att möjliggöra en stärkt beredskap regionalt, dels att underlätta för förbundets medlemmar att uppfylla regionernas uppdrag att bidra till uppbyggnaden av Sveriges nationella beredskap. Föreslagen justering ger möjlighet till samverkan inom flera områden, framför allt nationellt men också internationellt. Exempel på sådana områden är möjlighet att ta ansvar för och samordna öppning av flygplatser, hämta patienter i andra länder för sjukvård i Sverige eller att hämta svenskar vid en internationell kris eller katastrof samt att ingå redundansavtal med parter i Sveriges närhet för att säkra en ömsesidig god beredskap.

Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarnas regionfullmäktige. Förbundsfullmäktige har den 8 februari 2024 antagit Förbundsordning 3.0 samt föreslagit respektive region att fastställa den.

Den reviderade förbundsordningen träder i kraft när den fastställts av samtliga regioners fullmäktige. Fördelningsmodellen kommer därmed att tillämpas från och med verksamhetsåret 2025. KSA fastställer budgeten för 2025 i juni 2024. Tidsmässigt innebär det att fullmäktiges beslut i regionerna måste tas så att det vinner laga kraft senast den 21 maj.

Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, Regler för investeringar (RS/558/2015). Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige 2020-10-20 § 92.

En ny översyn har nu genomförts för att förenkla och göra investeringsprocessen mer lätthanterlig. De främsta förändringarna i de reviderade reglerna redovisas i punktlista nedan.

• Reinvesteringar beslutas politiskt på totalnivå ej objektsnivå. Beslut på objektsnivå överlåts till tjänstemannaorganisationen med regiondirektör som beslutande funktion.

• Reinvesteringar >5 mkr lyfts som informationsärende politiskt.

• Reinvesteringar delas in i: reinvesteringar i medicinskteknisk utrustning, reinvestering i fastigheternas grundkomponenter samt övriga reinvesteringar

• De reviderade reglerna fastslår att det ska finnas ett investeringsråd samt ett fastighetsråd inom Region Jämtland Härjedalen.

• Fastighetsinvesteringar ska delas in i: reinvesteringar i fastigheternas grundkomponenter, nyinvesteringar i fastigheter samt mindre lokalanpassningar.

• Tidigare benämning på akuta investeringar samt oförutsedda investeringar ändras till att bara benämnas som oförutsedda investeringar.

• Tillägg i det reviderade reglementet avseende rutin för avyttring.

I samband med att regler för investeringar revideras bör även följande punkter ändras i regionstyrelsens reglemente under rubriken
3 Delegering från fullmäktige
Regionstyrelsen beslutar i ärenden som rör

• fördelning och fastställande av investeringsbudgeten inom av fullmäktige beslutad investeringsram enligt Regler för investeringar (NY)

• fastställande och omdisponering av investeringsbudgeten på objektsnivå (stryks)

• fastställande och nyttjande av pott för akuta investeringar (stryks)

• ombudgetering av investeringsutrymme till kommande budgetår (oförändrad)

• operationella leasingavtal, (oförändrad),

• avyttring av utrustning inklusive beslut om internationellt bistånd (NY)

Reglerna kommer senare att kompletteras med tillämpningsanvisningar som ska beskriva det interna arbetet med investeringar.

Region Jämtland Härjedalens avgifter för parkering på sjukhusområdet samt personalparkeringarna har varit oförändrade en lång tid. Det senaste beslutet om avgifter för parkeringar vid regionens verksamheter fastställdes av regionfullmäktige 2019-02-13, § 19. En översyn har nu gjorts i syfte att i enlighet med gällande beslut likställa avgifterna med övrig parkering i Östersund samt anpassa avgifter utifrån ökade kostnader för el, snöröjning och service. Det finns också ett behov av att se över regionens regler för parkeringar som fastställdes av regionstyrelsen 2019-01-30, § 19.  

I Kommunallagen (2017:725) 2 kap § 5 anges att “Kommunen har rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommunen är skyldig att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning”. De avgifter en kommun debiterar en medborgare ska följa den självkostnadsprincip som regleras i KL kap 2 § 6. 

Regionfullmäktiges beslut om parkeringsavgifter 2019-02-13, § 19, var följande:

a. Avgifter för besöksparkeringar ska ligga i nivå med den taxa som gäller i anslutning till regionens lokaler i aktuell kommun och ska i största möjliga utsträckning vara enhetlig över länet.

b. Regionstyrelsen får delegation att besluta om taxan för besöksparkeringar.

c. Den lägre kontrollavgiften fastställs till 400 kronor och den högre till 600 kronor.

d. Avgift för personalparkering fastställs till:

• Uteparkering: 2 400 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen

• Dygnsparkering: 3600 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen.

• Natt och helgparkering: 1800 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen.

• Verksamhetsparkering: 2400 kronor för dagparkering och 3600 kronor per år för dygnsparkering, avgiften tas ut årsvis.

• Laddplats för elbil: 6000 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen.

• Månadsbiljett dagparkering: 250 kronor per månad.

• Om regionen hyr parkeringar av en extern hyresvärd till en lägre kostnad än ovanstående kan regionstyrelsen besluta att motsvarande lägre avgift tas ut av medarbetaren. Kostnaden för regionens förhyrning ska vara specificerad av hyresvärden. Ingår parkeringsplatser i det totala hyresavtalet får reducering av avgiften inte ske.

Regionstyrelsen beslutade 2019-01-30, § 19, att fastställa besöksavgift till 10 kronor.

Intäkterna för parkeringsavgifterna går till etablering och underhåll av parkeringsytor. Där ingår bland annat snöröjning, sandning, hyresavgifter, elavgifter, bevakning och kostnader för betalningslösningar.

Region Jämtland Härjedalens regler för parkeringar omfattar bestämmelser kring prioriterade grupper, besöksparkeringar, tjänstebilar och privata fordon, personal-parkeringsalternativ, parkering för funktionshindrade och parkeringsövervakning. Reglerna anger att det är önskvärt att besökare och patienter kan parkera fordon i någorlunda närhet till respektive verksamhetsställe. Regionen har även tjänstefordon som behöver parkeringsplatser och i mån av plats är det även ett intresse för regionen att erbjuda personalen parkeringsmöjlighet i närheten av arbetsplatsen och dessa regler gäller oavsett om det är egna eller inhyrda lokaler.

Parkeringssituationen runt Östersunds sjukhus för medarbetare är idag ansträngd. Region Jämtland Härjedalens system att erbjuda samtliga medarbetare möjlighet till uteparkeringsplats gör att det på några ställen (bland annat sjukhusområdet) blir en överuthyrning. Detta får till följd att personal parkerar på besöksparkering i brist på plats vilket i sin tur medför att parkeringssituationen på besöksparkeringen också blir ansträngd.

I syfte att göra parkeringssituationen mindre ansträngd har regionen nu möjlighet att hyra fler parkeringsplatser. Dessa parkeringsplatser är belägna i garaget på Köpmangatan 24 där regionen sen tidigare hyr ett antal parkeringar. Kostnad för att hyra ytterligare 60 platser är beräknad till 400 000 kronor per år.

Den 13 februari 2024 beslutade kommunstyrelsen i Östersunds kommun att föreslå kommunfullmäktige om ändrad taxa för parkeringsavgifter på offentlig parkeringsplats och i det kommunala parkeringshuset. Förslaget ska behandlas av kommunfullmäktige i april. Om förslaget går igenom så innebär det att vissa avgifter för parkering höjs och justeras enligt följande:

• 5 till 10 kronor i grön zon per timma,

• 12 till 15 kronor i gul zon per timma

• 18 till 20 kronor i röd zon per timma

• 12 till 15 kronor per timma för parkering i Parkeringshuset.

• 250 till 300 kronor per månad för gatuparkering med motorvärme

För att finansiera hyra för ytterligare parkeringsplatser, anpassa avgiftsnivåerna med den taxa som gäller för parkeringsplatser i anslutning till regionens lokaler samt för att i ett svårt ekonomiskt läge hantera ökade kostnader för etablering, underhåll och service av parkeringsytor är det rimligt att avgifterna justeras. Förslag till nya avgiftsnivåer utgår från kommunens nivåer på taxor men avgifterna är sammantaget något lägre med anledning av gällande princip att det inte erbjuds några fasta platser.

• Besöksparkering föreslås höjas från 10 till 15 kronor per timma.

• Generell dagparkering för personal höjs från 200 till 300 kronor per månad.

• Dygnet runt och varmgarageplatser höjs från 300 till 500 kronor per månad.

• Laddplatser för personal (för närvarande 15 platser) höjs från 500 till 750 kr per månad.

• Natt och helgparkering för personal höjs från 150 till 200 kr per månad

Föreslagen höjning förväntas ge en ökad intäkt på cirka 1,7 miljoner kronor. Intäkten ska finansiera de nya parkeringsavgifterna och ökade kostnader.

Utöver en justering av parkeringsavgifter finns också behov av att se över befintliga regler för parkeringar och anpassa dem efter gällande lagstiftning. I det arbetet bör också ingå att se över principer för fördelning av platser som idag innebär en överbokning.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kommit med en ny rekommendation som gäller från och med 1 mars 2024. Därmed upphör tidigare rekommendation om att avgiftsfrihet ska råda för alla individer vid vaccinering mot covid-19.

SKR rekommenderar regionerna att besluta om fortsatt avgiftsfrihet vid vaccinering mot covid-19 för grupper som rekommenderas vaccination enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Från och med 1 mars 2024 finns en ny rekommendation från Folkhälsomyndigheten.

För grupper som inte omfattas av rekommendation om vaccination mot covid-19 rekommenderar SKR att regionerna fattar beslut om avgifter för vaccinering ska tas ut eller inte. Regionernas beslut ska meddelas SKR senast 2024-05-02.

Sedan vaccinationsinsatsen mot covid-19 startade har vaccinationerna varit avgiftsfria för personer som rekommenderas vaccination. Detta har möjliggjorts genom ekonomisk ersättning till regionerna via årliga överenskommelser mellan SKR och regeringen. Från och med 2024 finns ingen överenskommelse och regionerna ersätts inte längre av staten för vaccinationerna. Själva vaccinet tillgängliggörs kostnadsfritt för regionerna under 2024. Hur det blir under 2025 och framåt beror på regeringens beslut under hösten.

Avgiftsbefriade grupper

Folkhälsomyndighetens rekommendation för vaccination mot covid-19 för våren 2024 är att en dos vaccin ges till personer 80 år och äldre, samt personer som är 65–79 år och har dagliga omsorgsinsatser från till exempel hemtjänst eller SÄBO/korttidsboende. Personer som endast har hemtjänstinsatser i form av städning, trygghetslarm eller leverans av matlådor, ingår inte i målgruppen för rekommendation.

Folkhälsomyndigheten har ingen generell rekommendation om vaccination mot covid-19 för personer med immunbrist. Patientgruppen är bred och behandlande läkare avgör behovet av vaccination för dessa grupper. De flesta personer med någon form av immunnedsättning på grund av sjukdom eller behandling ingår i rekommendationen om årlig vaccination mot covid-19 inför höst/vintersäsongen.

I enstaka fall kan behandlande läkare anse att det finns indikation för vaccination även av anhöriga till personer med allvarlig immunbrist.

Personer som inte omfattas av rekommendationerna för våren men har tillstånd som medför ökad risk för allvarlig covid-19, till exempel graviditet eller underliggande sjukdom, kommer att omfattas av rekommendation om en vaccindos inför höst/vintersäsongen 2024–2025.

Avgift för covid-19 vaccinering

Vaccination mot covid-19 jämställs numera med annan typ av vaccinering. Region Jämtland Härjedalens huvudprincip för andra typer av vaccinationer är för närvarande en grundavgift på 400 kr för ett vaccinationsbesök + inköpspriset för aktuellt vaccin.

Förslaget innebär att covid-19 vaccinering till de grupper som inte omnämns i Folkhälsomyndighetens rekommendation ska börja betala lika som för annan vaccinering, dvs samma som alla annan vaccinering, f n 400 kr i grundavgift + eventuellt inköpspris för vaccinet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-03-21 § 30 och föreslår regionfullmäktige:

1. Region Jämtland Härjedalen erbjuder avgiftsfri vaccination mot covid-19 till de grupper som Folkhälsomyndigheten för tillfället rekommenderar vaccination och det ska gälla alla personer som bor eller stadigvarande vistas i Sverige.
2. Grupper som inte omnämns i Folkhälsomyndighetens rekommendationer för vaccination mot covid-19 ska betala grundavgift för vaccination, (för närvarande 400 kr) + eventuellt inköpspris.
3. Beslutet gäller från och med 1 maj 2024.

Ärendet utgår eftersom det blev återremitterat vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 21 mars.

Enligt Lag (1997:736) om färdtjänst är det kommunen som ansvarar för kommuninvånarnas rätt till färdtjänst. En kommun har rätt att överlåta uppgiften till en regional kollektivtrafikmyndighet. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för resor med färdtjänst. Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen. Är en regional kollektivtrafikmyndighet tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunerna och regionen gemensamt.

Sex av länets åtta kommuner (Berg, Bräcke, Härjedalen, Ragunda, Krokom och Åre) har enligt gällande samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län (RUN/455/2018) uppdragit till Region Jämtland Härjedalen som regional kollektivtrafikmyndighet att verkställa samtliga kommunens uppgifter, inklusive myndighetsutövning, som huvudman för färdtjänst. I samarbetsavtalet anges att den taxa som gäller för den allmänna kollektivtrafiken (Länstrafiktaxan) är normerande för färdtjänsttaxan.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 28 november 2023, § 144, fastställdes nya priser och biljetter för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss). Beslutet innebär bland annat att taxan för den allmänna kollektivtrafiken som tidigare varit avståndsberoende kommer att ändras till att styras genom zonindelning. Förändringarna kommer att träda i kraft under andra halvan av 2024. I samband med att ärendet behandlades i kollektivtrafiknämnden den 26 oktober, § 73, beslutades att ge regiondirektören i uppdrag utifrån de föreslagna förändringarna i taxan för den allmänna kollektivtrafiken se över principer för färdtjänsttaxan.

Nuvarande taxa har varit oförändrad sedan 2018. Med dagens taxa uppgår kostnaden för resa med den särskilda kollektivtrafiken till cirka 150 % av enkelbiljettpriset för resa med den allmänna kollektivtrafiken. Resa med den särskilda kollektivtrafiken har en högre servicegrad, och anordnas utifrån resenärens önskemål. Priset för resa med den särskilda kollektivtrafiken motiveras därtill av att de är sällanresor.

Den nya taxan med tillhörande zonindelning för den allmänna kollektivtrafiken är konstruerad helt utifrån den allmänna kollektivtrafikens linjer, trafikutbud och resandemönster. Att behålla taxan för den allmänna kollektivtrafiken som normerande för färdtjänsttaxan när zonindelningen implementeras skulle innebära att kostnaden i förhållandet till sträckan för resa med den särskilda kollektivtrafiken förefaller ologisk, då den inte längre är avståndsberoende. Det innebär också att priset för att resa med den särskilda kollektivtrafiken inte skulle motsvara resans innehåll, och att kostnadstäckningsgraden vid längre resor kommer att minska. Utöver ovanstående torde resandet med stor sannolikhet öka vilket innebär ökade kostnader för huvudmännen (kommunerna).

Förslag till ny hantering av färdtjänsttaxan har tagits fram i samråd med länets kommuner som ingår i samarbetsavtalet. Förslaget innebär att färdtjänsttaxan lämnas oförändrad och att den därmed även fortsatt ska vara avståndsberoende, men att den till skillnad mot tidigare justeras utifrån konsumentprisindex (KPI). Justering ska årligen ske utifrån KPI för senaste 12-månadersperiod per sista september, i relation till motsvarande period föregående 12-månadersperiod.

KPI sett som årsmedel har de senaste åren legat mellan 1 och 2 procent förutom det två senaste åren då den legat kring 8,5 procent . Vid förändringar överstigande 3 % ska regionen och kommunerna gemensamt besluta om eventuella avsteg från ovanstående princip.

Ärendet har beretts av Regionens Samverkansråd 2024-02-05 § 7.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 21 februari 2024, § 9, och föreslår regionfullmäktige:

1. Färdtjänsttaxa för Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Ragunda kommun, Krokoms kommun och Åre kommun fastställs.

2. Färdtjänsttaxan ska justeras vid årsskiftet med första justering 2025-01-01, justering ska ske utifrån KPI för senaste 12-månadersperiod per sista september, i relation till motsvarande period föregående 12-månadersperiod.

3. Om KPI är negativ ska taxan inte justeras nedåt.

Norrtåg AB har tagit fram en inriktningsplan, Norrtåg 2040 – en tågvision, för utvecklingen av den framtida regionala tågtrafiken i de fyra norra länen i Sverige. Syftet har varit att skapa en samsyn för detta utifrån de förändringar som planeras i form av större infrastrukturinvesteringar och den långa framförhållning som krävs för att anskaffa tillräckligt med fordon för att klara försörjningen de kommande 15–20 åren.

Arbetet med tågvisionen har pågått under flera år, och under våren 2023 skickades en första version av dokumentet ut på remiss till de fyra berörda länen. Regionerna/de regionala kollektivtrafikmyndigheterna yttrade sig över remissversionen i oktober 2023. Region Jämtland Härjedalens yttrande bereddes gemensamt av regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden, och beslutades slutligt av kollektivtrafiknämnden den 26 oktober 2023, § 70 (KTN/61/2023).

Det dokument som remitterades under 2023 var benämnd Tågstrategi 2040, och var betydligt mer omfattande än den tågvision som nu tagits fram utifrån inkomna synpunkter. Norrtåg AB:s styrelse behandlade dokumentet vid sitt sammanträde den 18 december 2023, och beslutade att fastställa Norrtåg 2040 – En tågvision, samt att rekommendera de berörda regionerna och regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ställa sig bakom visionsdokumentet.

Visionen ger en inriktning om vart norra Sverige gemensamt är på väg när det gäller den regionala tågtrafiken. Ambitionen är att visionen ska ligga till grund för andra kommande beslut om exempelvis fordonsanskaffning och framtida trafikutveckling.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 21 februari 2024, § 10, föreslår regionfullmäktige:
Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom Norrtåg AB:s dokument Norrtåg 2040 – en tågvision.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm