Möte 2022-09-28

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

• Lägesrapport
• Personal- och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården
• Beslut om statligt bidrag för en ekonomi i balans
• Uppföljning av fattade beslut

Arbete med civilt försvar ska bygga på den fredstida krisberedskapen. Det är svårt att göra en exakt gränsdragning i planerings- och förebyggande arbete mellan krisberedskap och civilt försvar. Arbetet sker därför samordnat i Regionen.

Den statliga överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKR för 2022 trycker på en resilient och robust vardag. Detta går att återfinna i uppdragen till regionerna. Regionens arbete med höjd beredskap och civilt försvar riktas därför i huvudsak mot en robustare och mer motståndskraftig vardag. Fördelningen av medlen för 2022 är beslutade av regiondirektören (RS/878/2021). Ökningen ger Regionen möjligheter att höja tempot i arbetet med civilt försvar.

Regionens arbete med civilt försvar under 2021–2022 har fortsatt att påverkats av pandemin. Flera av de planerade uppdragen, i enlighet med de statliga uppdragen, har inte kunnat genomföras.

Rysslands anfall mot Ukraina 24 februari har medfört att planeringen för civilt försvar förts högt upp på agendan. Fokus på regionens arbete har varit att skapa robusthet och ökad motståndskraft inom informationspåverkan, cybersäkerhet och lagerhållning av förnödenheter nödvändiga för regionens samhällsviktiga verksamheter samt förbereda och hantera ett mottagande av flyktingar från Ukraina.

Fokus hösten 2021/våren 2022 har varit inom områdena utbildning/övning, försörjningsberedskap, avbrottsplaner, reservrutiner samt återupptagande av lokalt, regionalt och nationellt planerings- och samverkansarbete.

Region Jämtland Härjedalen har antagit länets handlingsplan för klimatanpassning som sträcker sig 2020–2022. Regionen har med antagandet av handlingsplanen bl.a. tagit på sig att vidta åtgärder för att nå den gemensamma visionen för klimatanpassningsarbetet och aktivt arbeta med att nå uppsatta mål.

Målsättningen för 2021 – 2022 är att Regionen har påbörjat åtgärder för att klimatsäkra verksamhet. Under innefattande år har följande aktiviteter genomförts;

• Sedan november 2021 arbetar samordnaren för miljö- och klimatrådet 10 % av en heltidstjänst med klimatanpassning
• Arbete har påbörjats för att se över nuläget för Regionens arbete med klimatanpassning
• Fokus närmaste tid ligger på att riskbedöma fastigheter utifrån klimatförändringar där hälso- och sjukvård bedrivs. En ny metod har tagits fram och 2-3 hälsocentraler har blivit riskbedömda. Arbetet fortsätter under hösten 2022.

Under hösten 2022 reviderar Länsstyrelsen Jämtlands län den nuvarande handlingsplanen. I det arbetet involveras Regionen och länets kommuner. Nästa handlingsplan har giltighetstid 2023-2025.

På regionstyrelsens sammanträde den 10 november 2021, § 203, beslutade regionstyrelsen om en verksamhetsplan med budget för 2022. Planen har därefter justerats den 30 mars 2022, § 34. I enlighet med regionstyrelsens uppföljningsplan för 2022 ska en särskild uppföljning av regionstyrelsens verksamhetsplan genomföras i september. En rapport har upprättats i syfte att belysa befintliga mål och aktiviteter. Uppföljning utgår från status per april och augusti, hur målen fördelats samt en analys över orsaker till att målen inte uppnåtts.

Sammantaget kan konstateras att även om måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande så pågår arbeten med många mål och aktiviteter. Men analysen av innevarande års verksamhetsplans mål visar också att många mål inte kan mätas på ett fullt tillfredsställande sätt vilket också påverkat den totala måluppfyllelsen. Det är också flera av målen som kanske hellre är lämpade som aktiviteter än som mål. Inför 2023 bör därför många mål förtydligas eller tas bort. Regionstyrelsen behöver också fortsätta utveckla organisation och arbetssätt för planering samt utveckla tydligare riktlinjer för hur mål ska formuleras. Ett arbetssätt där samtliga organisatoriska nivåer inkluderas i planeringsarbetet är nödvändigt för att målen ska vara realistiska. Det har konstaterats att ett riktmärke för målsättningen är att målen ska vara SMARTa, dvs Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Vidare är en ständig bevakning av arbetet med aktiviteter viktigt.

Utifrån det arbete som pågår inför 2023 och den relativt goda måluppfyllelsen föreslås inga större justeringar av befintlig verksamhetsplan förutom att dessa två föreslås ska tas bort:

• Större antal regionanställda med arbetsplats utanför Östersund. (Större andel än 2021.)
• Bättre planering av operationsverksamheten Etablering av införandeprojekt för ny bättre operationsplaneringsmodul ska vara genomfört under 2022.

Vad gäller etablering av införandeprojekt för ny operationsplaneringsmodul är leveransen försenad. Införandet planeras kunna påbörjas år 2023 och avslutas 2024. Vad gäller målet om större antal regionanställda med arbetsplats utanför Östersund adresserar det hur många som hybridarbetar regelbundet utanför Östersund (dvs ordinarie tjänsteställe). När målet skrevs var uppfattningen att det skulle gå att följa upp utifrån de överenskommelser som ska ingås alternativt genom distansarbetsavtal. Under resans gång har det hänt en del som påverkat uppföljningen och hur målet formulerats. Dels har nya beslut tagits kopplat till framtagna riktlinjer om distansarbete, dels är distansarbetsavtalet borttaget, dels har arbetet med att komma i gång med överenskommelser en viss uppstartstid. Målet föreslås därför omformuleras till 2023 men tas bort för 2022.

På regionstyrelsens sammanträde i maj 2022, § 81, fick styrelsen en rapport om pågående utvecklingsarbete avseende personalförsörjning (RS/719/2021). Regionstyrelsen beslutade därefter följande:
1. Redovisning av utvecklingsarbete avseende personalförsörjning godkänns.
2. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta en strategisk handlingsplan med konkreta åtgärder för att attrahera och behålla kompetenta och engagerande medarbetare för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Personalen ska göras delaktig i arbetet att ta fram ytterligare åtgärder.

Ett behov finns att möta utmaningen med kompetensförsörjningen med nya metoder. På kort sikt är det fortsatt viktigt för Region Jämtland Härjedalen att konkurrera om resurserna på den konkurrensutsatta arbetsmarknad som utvecklats. I detta arbete är det av stor vikt att utveckla regionen som en attraktiv arbetsgivare. På både kort och lång sikt behöver regionen i högre grad möta kompetensförsörjningsutmaningen genom utveckling av verksamhet och arbetssätt för ökad effektivitet och därigenom ett minskat behov av personal. Sedan regionstyrelsens beslut i maj har därför regiondirektören tagit initiativ till att tillsätta en särskild ledning med uppdrag att skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning i Region Jämtland Härjedalen, både vid tillfälliga behov såväl som på längre sikt. Den särskilda ledningen har bland annat i uppdrag att utifrån regionstyrelsens beslut om en handlingsplan hålla ihop arbetet med de åtgärder som redan finns i befintliga planer samt komplettera med nya åtgärder.

Nationella rapporter (Sveriges kommuner och Regioner, SKR) visar ökade behov på samhällets välfärdstjänster under flera år framåt, samtidigt minskar förutsättningarna att kompetensförsörja verksamheterna. Problematiken är nationell och rör hela arbetsmarknaden vilket återspeglar sig lokalt genom svårigheter att bemanna flera olika befattningar inom regionens verksamhet. Erfarenheterna från sommaren 2022 visade ytterligare svårigheterna att bemanna verksamheten i kombination med den sjukfrånvaro som uppstod bland personalen under coronapandemin.

I det fortsatta arbetet är det nödvändigt att konkreta åtgärder, utöver de som redan finns i planer, identifieras, utreds, beslutas samt indelas på både kort och lång sikt. Innan en eventuell ny handlingsplan tas fram har den särskilda ledningen inlett ett arbete med att kartlägga vilka beslut och planer som redan finns inom området och hur de ska hanteras. Region Jämtland Härjedalen har exempelvis en Långsiktig plan för Region Jämtland Härjedalens kompetensförsörjning (2020-02-25) vilken redovisar övergripande rutiner för arbetet med kompetensförsörjningen. Till detta har regionen riktlinjer och rutiner för Kompetenskartläggning 2022-2035 Region Jämtland Härjedalen (2022-04-26). Inom ramen för dessa styrande dokument upprättas Regionens plan för kompetensförsörjning 2022-2023, vilken innehåller konkreta åtgärder för att bidra till regionens kompetensförsörjning. Det är viktigt att nya åtgärder kopplas ihop med de som redan finns i befintliga planer. Det behövs för att på ett bra sätt inkludera detta arbete i ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

Den särskilda ledningen som regiondirektören har tillsatt organiseras också i ett antal prioriterade fokusområden som antas särskilt kunna bidra till ett framgångsrikt kompetensförsörjningsarbete. Där ingår bland annat Arbetsmiljö, RAK (Använd kompetensen), Tillfälliga resursförstärkningar, Lön och förmåner och Chefs- och ledarskap. Dessa områden bemannas med en ansvarig ledare, specialistkompetens inom respektive område samt en representation från verksamheten, däribland en medarbetarrepresentation. Tid för uppdraget är 9 september 2022 till 6 april 2023 och initialt har den särskilda ledningen följande huvudsakliga uppdrag.

• Kartlägga vilka beslut, planer och uppdrag som finns kopplat till kompetensförsörjningen.
• Hålla ihop redan pågående arbete samt komplettera med ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning. Arbetet måste vara levande och innehålla både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.
• Löpande prioritera bland föreslagna åtgärder. Åtgärder där det kan säkerställas att det blir en effekt ska ha högst prioritet.
• Ta fram struktur för lägesbild och projektets effekt. Utvärdering blir väldigt viktigt och det bör tas fram en plan för hur effekten ska mätas.

Arbetsmiljön kommer in i flera delar kopplat till kompetensförsörjningen och ska finnas med löpande i alla delområden och föreslagna åtgärder.

Sammantaget pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram åtgärder för att skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning. Regionstyrelsen kommer löpande att informeras om arbetets resultat och utveckling.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/261/2021, Regionplan och Budget 2022–2024. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2023 uppgår investeringsramen till 190 miljoner kronor. I den ramen ingår budget för hjälpmedel om 15 miljoner kronor.

Enligt gällande regler ska regionfullmäktige varje år fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. Reglerna säger också att investeringarna ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

Ett förslag till investeringsbudget 2023 för hälso- och sjukvårdsnämnden, regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering.

Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom föreslaget investeringstak.

Investeringsrådet har beslutat att föreslå att en särskild pott reserveras i syfte att effektivisera och möjliggöra/öka handlingsutrymmet vid eventuella oförutsedda investeringshändelser. Detta kommer dessutom att underlätta för att organisationen ska kunna hantera investeringsärenden löpande under året så att processen för till exempel lokalinvesteringar inte blir för lång. Potten föreslås benämnas ”För oförutsedda investeringshändelser”.

Efter genomgång och analys av områdenas investeringsbehov samt förankring hos regiondirektören föreslår investeringsrådet följande fördelning för investeringsplan (IP) 2023 (belopp anges i tkr):
 

Efter justering för hjälpmedel om 15 000 000 kronor, oförutsedda om 13 000 000 kronor och haveripotten om 6 129 000 kronor uppgår regionens investeringsbudget till 155 871 000 kronor.

Förslag till fördelning per objekt framgår i bilaga 1, och i bilaga 2 återfinns en sammanställning med rådets förslag till investeringar som ej kan beviljas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har 2022-09-21--22 § 111 och regionala utvecklingsnämnden 2022-06-14 § 123 godkänt förslag till fördelning av investeringsbudgeten för respektive nämnd. Regionala utvecklingsnämnden har även godkänt investeringen av Betal- och biljettsystem Kollektivtrafik på 7 600 000 kronor som ska ligga på den nya kollektivtrafiknämnden som inrättas från 1 januari 2023.

En viktig del i att kunna bedriva vård på ett säkert och effektivt sätt är att sjukhusbyggnader och deras fastighetstekniska system är ändamålsenliga och robusta. En vägledning, Den robusta sjukhusbyggnaden, har tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i nära samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner för att skapa förutsättningar för att planera, projektera, bygga och förvalta sjukhusbyggnader som är driftsäkra, och som ska bidra till en hög patientsäkerhet för vården i vardag, kris och krig.

För att utföra arbetet med fastighetsåtgärder i regionen har tidigare inte funnits något sammanhållet styrdokument för driftssäkerhet utan fastighetsavdelningen arbetar utifrån olika regelverk, lagkrav, standarder, erfarenhet och nätverkande med andra regioner. Förlagan till denna vägledning, Det robusta sjukhuset, har till viss del använts som stöd.

I vägledningen beskrivs robusthet för driftsäkerhet med åtgärder för tre nivåer utöver basnivå. Det är bronsnivå som ska klara drift under minst tre dygn, silvernivå som ska klara drift minst en vecka och guldnivå som ska klara drift under minst tre månader.

Vägledningen ska användas för att analysera och ta fram en strategi för vilken nivå av robusthet som krävs inom varje sakområde, alla sakområden (hela sjukhuset) behöver inte uppnå samma nivå av robusthet. Strategin ska tas fram i bred samverkan inom regionen. Den strategi och nivå för åtgärder som tas fram kräver fortsatta beslut.



För mer information se bilaga 1.

I maj 2019 § 84 fastställde regionstyrelsen Överenskommelse om samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och Mittuniversitet (RS/183/2019). Ett nytt samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Mittuniversitetet ska upprättas och ett mer strategiskt, strukturerat och sakligt samarbete är efterfrågat.

I aktiv samverkan med berörda parter inom hälso- och sjukvård, stab och regional utveckling har en överenskommelse om partnerskap mellan Region Jämtland Härjedalen och Mittuniversitetet formulerats och tre fokusområden definierats. Dessa är kompetensförsörjning, forskning och kompetensutveckling.

Utgångspunkten är att överenskommelsen i hög grad ska beskriva hur gemensam nytta och strategiskt beslutade mål effektivare kan uppnås.

Den 15 juni 2022 inkom en begäran om yttrande från JO till Region Jämtland Härjedalen, regionstyrelsen. Ett förslag till yttrande upprättades inom sekretariatet. Svaret antogs på regionstyrelsens möte den 30 augusti 2022, § 167.

Ärendet gäller eventuell långsam handläggning av begäran om utlämnade av handlingar.

Av tidigare begäran om yttrande framgår att Regionstyrelsen anmodas att yttra sig över vad som framförs i anmälan till JO i de delar som avser långsam handläggning av begäran om utlämnade av handlingar samt att felaktiga uppgifter om handlingars existens ska ha lämnats till anmälaren. Yttrandet ska även ge svar på om den skriftliga överenskommelsen, daterad 2022-02-15, har diarieförts vid regionen, i så fall vid vilken tidpunkt.

Den 19 september 2022 inkom en begäran om förnyat yttrande från JO till Region Jämtland Härjedalen, regionstyrelsen. JO anser att regionen i sitt remissvar daterat den 30 augusti 2022 inte har yttrat sig över klagomålen om att felaktiga uppgifter om handlingars existens ska ha lämnats. Regionen uppmanas därför ännu en gång att yttra sig över detta.

Ett förslag till yttrande har upprättats inom sekretariatet.

Likvidator i Länstrafiken i Jämtlands län AB i likvidation har kallat till Bolagsstämma den 30 september 2022 klockan 10:00. Mötet äger rum digitalt. Stämman ska bland annat behandla bolagets upplösning. Regionfullmäktige har utsett Johannes Andersson (C) till ombud och Robert Uitto (S) som ombudsersättare.

Länstrafiken i Jämtlands län AB i likvidation är ett av Region Jämtland Härjedalen helägt bolag som är under upplösning. Bolagsstämman den 28 juni 2021 beslutade att bolaget skulle träda i likvidation, likvidationen registrerades hos Bolagsverket dem 11 augusti 2021. Till Likvidator utsågs Åsa Grönvik.

Från den 1 juli 2020 har Länstrafiken överlåtit hela sin verksamhet till Region Jämtland Härjedalen. Ingen verksamhet har bedrivits i bolagets regi under 2021 och 2022.

Bolagets externa revisor bedömer att slutredovisningen har upprättast i enlighet med aktiebolagslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med slutredovisningens övriga delar. Lekmannarevisorn bedömer att bolagets likvidator har redogjort för slutredovisning och har i huvudsak skötts på ett ändamålsenligt sätt och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.

Efter att bolagets skulder har betalats ska ett belopp om 4 714 388 kronor utskiftas. Region Jämtland Härjedalen är ensam aktieägare och därmed ensam mottagare i skiftet.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Läkemedelsverket ser ett behov av att se över de avgifter som partihandlare, sjukhus, öppenvårdsapotek och öppenvårdsapotek med maskinell dosverksamhet betalar till myndigheten för kontroll och tillsyn inom dessa områden.

Regionen anser att Läkemedelsverkets verksamhet inom dessa områden inte enbart ska finansieras av avgifter. Regionen stödjer förslaget att avgifterna divergeras mellan olika storlek på region.

Förslag på svar har upprättats inom Läkemedelsenheten. Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 30 september 2022.

Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2022-06-14 och 2022-09-20
Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-05-24, 2022-06-16 och 2022-09-22
Protokoll regionens samverkansråd 2022-05-30 och 2022-08-29
Protokoll regionens revisorer 2022-06-14
Protokoll patientnämnden 2022-09-22
Protokoll pensionärsrådet 2022-08-25
Protokoll tillgänglighetsrådet 2022-09-14
Protokoll regionfullmäktige 2022-06-21--22

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview  

En delårsrapport för augusti 2022 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2022 var positivt och uppgick till 168 miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor bättre än budget.

Helårsprognosen efter augusti beräknas uppgå till 68 miljoner kronor. Detta beror främst på förbättrad skatteprognos, men även ökade riktade bidrag, vilket möter ökade kostnader i verksamheten för bland annat inhyrd personal och riks- och regionvård. Prognosen påverkas också av den orealiserade förlusten. Det rådande världsläget gör det osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin på helår.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med augusti 2022 var 5,9 procent, 176 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 79 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 86 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 96 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket är en kraftig ökning sedan rapporteringen i juni. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 69 miljoner kronor, motsvarande 4,4 procent. Pensionskostnaderna var 151 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 110 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 47 miljoner kronor, köp av verksamhet har ökat med 30 miljoner kronor vilket främst avser kostnader för Kollektivtrafik. Läkemedel har ökat med 28 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 25 miljoner kronor och uppgick till 117 miljoner kronor.

Årets balanskravsresultat enligt helårsprognos efter augusti 2022, uppgick till 149 miljoner kronor. Detta innebär därmed att balanskravsunderskottet sedan 2019 kan återställas till fullo och inom tillåten återställningstid. Balanskravet beräknas därefter, för första gången sedan 2008, vara positivt och uppgå till 31 miljoner kronor. Dock bör det belysas att detta endast utgår från en helårsprognos och där orealiserade vinster och förluster kommer att påverka vad slutresultatet per december kommer att visa.

Det positiva resultatet har förstärkt likviditeten och amorteringar har gjorts på befintliga lån och inga nya lån har upptagits under året. Samtidigt har soliditeten förbättrats och är nu positiv, 4 procent.

Likviditeten har under året förbättrats med 161,5 miljoner kronor till och med augusti, förbättringen beror främst på inbetalningar av riktade statsbidrag.

Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 50 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 240 miljoner kronor, nästa amortering planeras till december med 50 miljoner kronor.

Av de 135 verksamhetsmålen är 28 procent uppnådda, 27 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 25 procent har inte nåtts och 21 procent har inte kunnat mätas. Strategi för länets utveckling hade 25 procent uppnådda mål. Bra resultat visas framför allt inom utvecklingskraft i hela länet. Inom Strategi för vård hade 25 procent uppnåtts, då främst inom god och nära vård. Strategi för våra medarbetare hade 36 procent uppnådda mål, främst inom aktivt medarbetarskap och ledarskap. Inom Strategi för ekonomi hade 36 procent uppnåtts, främst inom en ekonomi i balans.

Av dessa tretton verksamhetsinriktningar har tre bedömts som tillfredsställande och tio som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har två bedömts som tillfredsställande, ett som inte helt tillfredsställande och ett som otillfredsställande.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionplan 2022-2024 fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2021, § 126 och reviderades den 16 februari 2022 § 15.

På regionstyrelsens sammanträde i juni 2022 (RS/397/2022) noterades hälso- och sjukvårdsnämndens samt regionala utvecklingsnämndens månadsrapporter under 2022 och prognoser för helår. Det fanns då osäkerhet kring nämndernas förutsättningar för att hålla budget på helår på grund av prisökningar i samhället som en konsekvens av händelser i omvärlden.
Regionstyrelsen föreslog då ingen revidering av regionplanen utan enbart omdisponering av nämndernas övergripande budgetramar på grund av den osäkerhet som råder. Regionstyrelsen fortsatte följa utvecklingen och skulle, vid behov, föreslå regionfullmäktige förändringar av regionplanen under andra halvan av 2022 när effekterna av sommaren och händelseutvecklingen i omvärlden var mer kända.

Utifrån delårsrapport per augusti noterar hälso- och sjukvårdsnämnden ett prognostiserat underskott mot årsbudget på helår 2022 om cirka 40 mkr, vilket föreslås överföras via ett tillfälligt ettårigt tilläggsanslag från regionstyrelsens budgetram 2022 till hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram.

I samband med att budgetramarna revideras (se bilaga) görs även en justering utifrån tidigare beslut om omdisponeringar tagna för Extra lönesatsning för sjuksköterskor 37 mkr (Regionfullmäktige 2022-06-22 §82) samt Utökad medfinansiering till Norrtåg AB 14 mkr (Regionfullmäktige 2022-06-22 §83). I dessa två beslut ska budgetramen även följa med i upprättandet av Regionplan och budget 2023-2025.

Regionstyrelsen beslutade 2020-11-04 (RS/684/2020) att Region Jämtland Härjedalen ska genomföra en utredning av vad det skulle innebära om regionen beslutade att implementera hela eller delar av FN:s urfolksdeklaration. Regiondirektören fick i uppdrag att söka formerna för utredningen.

Ett utredningsarbete har pågått från februari 2021 till februari 2022. Utredningen redogör för vad som blir följderna av att Regionen implementerar de rättigheter i Urfolksdeklarationen som är av betydelse för Regionens beslutsfattande och verksamheter. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i rätten till självbestämmande, rätten till hälsa, rättigheter till land, vatten och naturresurser samt språkliga och kulturella rättigheter.

Förslagen i utredningen innebär i korthet att Region Jämtland Härjedalen ska öka samiskt inflytande genom inrättande av ett samiskt självbestämmandeorgan, en samisk folkförsamling. Detta organ ska ta fram egna beslutspositioner i frågor av betydelse för urfolket samerna inom ramen för regionens ansvarsområde. Det har därefter rätt att delta i ärendeberedningen på sätt som ger urfolket samerna en reell möjlighet att inverka på beslutet. När beredningen är avslutad beslutar den offentliga institutionen ensam.

För identifiering av samiska frågor, ärendeberedning och beslutsöverläggningar ska det inom regionstaben rekryteras tjänstepersoner till en funktion för samiska frågor som bistår Region Jämtland Härjedalens förtroendevalda och organisation i arbetet med att genomföra samiskt självbestämmande inom regionens ansvarsområde. Också till den samisk folkförsamlingen ska tjänstepersoner rekryteras.

I tillägg beskriver en Färdplan för införande av hur Regionen kan gå till väga för att implementera rättigheterna i urfolksdeklarationen. Region Jämtland Härjedalen förväntas uppnå detta genom att skrivningar fogas till dess styrdokument som anger att åtgärder ska vidtas som främjar införandet av dessa rättigheter.

Vidare föreslås att utbildning av personal och folkbildning av regionens medborgare gällande urfolksdeklarations rättigheter och skyldigheter sker kontinuerligt och långsiktigt.

Under utredningsarbetet har nära dialog förts med regionens samiska samråd, samtliga regionledningsgrupper och med de förtroendevalda. Vidare har en workshop genomförts med regionfullmäktige i februari 2022. Under våren har också dialog inom det samiska samhället skett. Samebyar, sameföreningar, sametingspolitiker samt Sametingets ledningsgrupp har samtliga bjudits in till dialogmöten. I samtliga dialogmöten har det samiska samhället mött utredningens förslag med positiva reaktioner och man är införstådd med att det krävs ett engagemang från det samiska samhället om beslut att införa färdplanen skulle tas.

Regeringen har beslutat om en ny lag (2022:66) om en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Syftet är att främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter. Konsultationsordningen införs för kommuner och regioner fr o m 1 mars 2024.

Konsultationsordningen innebär kort att regionerna blir skyldiga att konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för urfolket samerna. Huvudprincipen är att Sametinget ska konsulteras i ett ärende som företrädare för det samiska folket. Om ärendet kan få särskild betydelse för en sameby ska även samebyn konsulteras. Om ärendet kan få särskild betydelse för en samisk organisation med hänsyn till dess ändamål enligt stadgarna och organisationen anmält intresse av att delta i konsultationer, ska även organisationen konsulteras.

Genom att stödja införande av en samisk folkförsamling skapas en regional samverkansorganisation vilken kan hantera en rad frågor som regionen från 2024 behöver konsultera samiska företrädare och där de samiska företrädare behöver ta fram samiska ståndpunkter.

Kostnaderna för 2023 avser dels en tjänst under del av året i regionen, dels en tjänst under del av året kopplat till den samiska folkförsamlingen, cirka 1 miljoner kronor. Därtill omkostnader för årsmöte och styrelsemöte den samiska folkförsamlingen, cirka 0,5 miljoner kronor.

Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11 § 179 att fastställa Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) (RS/1658/2018) enligt Sveriges kommuner och regioner, SKRs, förslag. Det beslutades också att regionstyrelsen ska vara pensionsmyndighet och att de förtroendevalda ska vara anmälda till arbetsförmedlingen och aktivt söka annan försörjning för att komma i fråga för aktiva omställningsinsatser samt att de omställningsåtgärder som erbjuds de förtroendevalda ska motsvara de åtgärder som kan erbjudas till anställda i Region Jämtland Härjedalen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

I juni 2022 § 78 fastställde regionfullmäktige ny politisk organisation för mandatperioden 2023-2026 enligt det förslag som den särskilda beredningen arbetat fram under 2021-2021. Förutom förslag till politisk organisation har beredningen sett över och diskuterat OPF-KL 18 vid ett flertal tillfällen och landat i att inga förändringar av reglerna ska göras. I fullmäktiges beslut i juni tillkom dock ett uppdrag att göra en översyn av OPF-KL för att framför allt se över reglerna om samordning av förvärvsinkomster.

Nuvarande bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. För att få rätt till de olika omställningsstöden krävs en skriftlig ansökan.

Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader och kan utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under tredje året. Stödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året.
Ekonomiskt omställningsstöd utges av regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder*.

Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, region eller kommunalförbund, får uppdrag i Riksdagen eller regeringen eller får förvärvsarbete i minst motsvarande omfattning.

Omställningsersättningen ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster. Med förvärvsinkomst avses bland annat lön från anställning, sjukpenning, a-kassa, föräldrapenning, pension mm. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning.

De flesta regioner och kommuner har antagit SKRs förslag till OPF-KL 18 i sin helhet och efter kontakt med SKR har de inte för avsikt att revidera reglerna inför kommande mandatperiod.

Som sagts ovan syftar omställningsstödet till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sina uppdrag. En förtroendevald är ofta inte berättigad till a-kassa och omställningsstödet kan därför innebära en ekonomisk trygghet som bidrar till att personer vågar ta sig an politiska uppdrag. Regeln att första årets omställningsstöd inte behöver samordnas med andra inkomster kan samtidigt innebära att en avgående politiker kan lyfta stora ersättningar i omställningsstöd samtidigt som de förvärvsarbetar och tjänar lön. Risken är att detta kan sticka i ögonen på medborgarna eftersom reglerna är mer gynnsamma för förtroendevalda än för andra förvärvsarbetare och det kan i längden skada förtroendet och bidra till ett ökat politikerförakt.

Det är dock en fördel att regler kring förtroendevaldas omställningsstöd hanteras lika över landet. Därför föreslås att Region Jämtland Härjedalen inte gör några lokala ändringar av reglerna nu utan ger ett uppdrag till regionstyrelsen att uppmana SKR att göra en översyn av OPF-KL 18 och särskilt reglerna om samordning av förvärvsinkomster under första året.

* Den angivna åldern i LAS (Lagen om anställningsskydd) är fr o m år 2023, 69 år.

Samordningsförbundet styrs i huvudsak utifrån lag (2003:1210) om finansiella samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsamlagen) och den förbundsordning som medlemmarna fastställt.

Styrelsens för Samordningsförbundet i Jämtlands län har i dialog med medlemmarna nu tagit fram förslag till reviderad förbundsordning avseende Samordningsförbundet.

Nuvarande förbundsordning skrevs 2011 vid förbundets bildande. År 2017 påbörjades revidering av förbundsordningen utifrån behov av justeringar rörande beslutanderätt, arkivmyndighet och revision. Under 2022 har en ändring i Finsamlagen rörande närvaro på distans tillkommit. Därutöver innehåller förslaget tillägg och omformuleringar utifrån Nationella rådets, samverkanforum mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och regioner, rekommendationer för förbundsordning.

I revideringen har prioriterats förändringar som innebär att förbundsordningen ska ha relevans över tid och därför inte omfatta eller specificera mer än nödvändigt.

Förvaltningen gör bedömningen att Region Jämtland Härjedalen kan fastställa förslaget till reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Jämtlands län.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional planupprättare, har ansvaret för att ta fram en regional transportplan. I april 2022, § 49, godkände regionfullmäktige planförslaget av Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033. Planförslaget skickades därefter in till regeringen för beslut, och den 7 juni fattade regeringen beslut om den Nationella Infrastrukturplanen som även omfattar samtliga regionala transportplaner (Skr. 2021/22:261).

Den 2 juli 2021 fick Region Jämtland Härjedalen ett preliminärt besked avseende nedskrivning av tilldelade medel till regional plan baserat på upparbetning 2018–2021 (TRV 2021/79143). Det preliminära avdraget för Jämtlands län var satt till 149,9 miljoner kronor där avdraget avräknats under kommande planperiods första fyra år (2022–2025). Planförslaget upprättades med utgångspunkt från den preliminära tilldelningen.

I Trafikverkets beslut Ramar för regional transportinfrastruktur 2022-2033, daterat 23 juni 2022, har avdraget korrigerats till 160,6 miljoner kronor vilket innebär att tilldelningen minskats med ytterligare 10,8 miljoner kronor. Tilldelningen under åren 2022–2025 är satt till 10 mnkr/år och år 2026 har minskats ner från 50,9 mnkr till 46,9 mnkr, övriga år är i paritet med det preliminära beslutet.

En revidering av planförslaget har bedömts vara relativt omfattande och av mindre praktisk vikt i och med att den årliga budgeten och upparbetningen hanteras och styrs av Trafikverket och är under ständig förändring (byggnation pågår och budget justeras utifrån löpande utfall). Det har därför inte gjorts några korrigeringar i planen utifrån det planförslag som regionfullmäktige behandlade i april. Däremot kommer kostnadsuppföljning kontinuerligt genomföras med Trafikverket för att följa den ekonomiska utvecklingen i de projekt som kommer löpa under den aktuella tiden (2022–2025). Detta för att Region Jämtland Härjedalen som planupprättare ska ha större möjlighet att besluta om eventuella förändringar i byggnationstakt och/eller uppstart av nya objekt med målsättning att den nya budgeten ska hållas.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 20 september 2022, § 151, och föreslår regionfullmäktige:
Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033 fastställs.

Pandemin har inneburit stora utmaningar för kollektivtrafiken i hela Sverige. Restriktioner och uppmaningar om att undvika kollektivtrafik ledde till att antalet resor med buss och tåg minskade och att resandemönstren har förändrats. En stor andel av våra resenärer har återvänt, men inte alla.

I december 2021 fastställde den regionala utvecklingsnämnden handlingsplanen för det Regionala trafikförsörjningsprogrammet 2021 – 2026. Enligt handlingsplanen ska ett strategiskt arbete med översyn och utveckling av kollektivtrafikens biljettutbud, prissättning och försäljningsstrategi genomföras under 2022 – 2023. Mot denna bakgrund påbörjades under våren 2022 en utredning av biljettutbud och priser inom kollektivtrafiken i Jämtlands län med målsättning att hitta lösningar som bidrar till att göra kollektivt resande mer attraktivt och öka marknadsandelen.

Samtidigt planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) under 2023 som är byggt enligt den nationella BoB-standarden. Det nya systemet ger ökade förutsättningar för att förenkla biljettköp och sömlöst resande i Sveriges kollektivtrafik, men för att dra fördel av det behövs vissa justeringar i biljettutbudet. Större likheter mellan biljettutbud och villkor i stadstrafik och regiontrafik, såväl som i angränsande län, måste uppnås.

På nationell nivå finns även flera utredningar och strategier som har samma målsättning. Det finns ett behov av att sänka tröskeln för köp av biljetter i kollektivtrafiken genom att göra biljettutbudet och priset mer lättförståeligt och biljettsystemet kompatibelt med andra läns system.

Ett större strategiskt arbete som innefattar det totala biljettutbudet, rabattkategorier och priszoner i Jämtlands län har inletts och kommer att ske i samråd med angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) i de andra norrlandslänen, Samtrafiken (Resplus) och Norrtåg. Hela utredningen beräknas vara klar i december 2022, men beslut behövs i ett fåtal ärenden innan dess och arbetet har därför delats upp i två steg. Delrapporten återfinns i dokumentet Länstrafikens biljetter och priser – delrapport 1 augusti 2022, daterad 2022-08-22.

I steg 1 behövs beslut inom två områden:
- Stadstrafikens priser & biljetter
- Reskassa

Genomförandet är delvis beroende av tidpunkten för införandet av det nya BoB-systemet och att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft.

Stadstrafiken
I samband med att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft (planerat till juni 2023) övergår också ansvaret för prissättning av biljetter helt och hållet till Region Jämtland Härjedalen. Den taxa som gäller i stadstrafiken nu är inte politiskt beslutad, varför ett beslut behövs.

Utifrån detta har stadstrafikens biljettutbud, priser och villkor setts över. Mot bakgrund av det strategiska arbetet, som har fokus på att göra biljettutbudet mindre komplext och mer lättförståeligt, föreslås några mindre justeringar enligt följande. 72-timmars biljetten och Flygbussens 10-resorsbiljett tas bort, då försäljningen är ytterst liten. Antalet rabattkort (nuvarande tankkort, för närvarande fem varianter) reduceras till två varianter; 10 respektive 20 resor, med 10 % respektive 25 % rabatt jämfört med enkelbiljettspriset. 10-resor krävs för harmonisering i Norrlandstaxesamarbetet, 20-resor är en harmonisering med regiontrafiken. För att göra 24-timmarsbiljetten mer prisvärd reduceras priset från 90 kr till 80 kr för vuxen, samt att barn- och seniorrabatt införs enligt nuvarande rabattsatser (50% för barn och 25% för senior). För att harmonisera villkoren med regiontrafiken införs också seniorrabatt på rabattkort i stadstrafiken.

Inga omfattande negativa konsekvenser förutses med de justeringar som förslaget innebär.

Reskassan
I det nya biljett- och betalsystemet kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp biljettköp ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Försäljning av reskassa har också minskat kraftigt då antalet biljettköp ombord mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I stället för reskassa erbjuds andra rabatterade alternativ. Detsamma gäller också för Länstrafikens egna biljettutbud och förslaget är att reskassan avvecklas i två steg; i första steget tas möjligheten att ladda reskassan bort och i nästa steg försvinner möjligheten att betala med reskassan. Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp redan laddade värden. Motsvarande förändring har redan genomförts på flera platser i Sverige, exempelvis hos SL i Stockholm.

Fortsättningen
Det fortsatta arbetet med biljettutbud och priser innebär sannolikt större förändringar, men en mer omfattande konsekvensanalys behöver göras för att utreda vad olika förslag skulle ha för påverkan på Länstrafikens intäkter. Nyckeln till en högre kostnadstäckningsgrad är att få fler att resa med kollektivtrafiken och en förutsättning för att kunna uppnå detta är att se till att vårt biljettutbud är lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. Förslag på åtgärder kommer i steg 2.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 20 september 2022, § 150, och föreslår regionfullmäktige:
1. Från och med trafikstarten av det nya avtalet för stadstrafiken i juni 2023 gäller följande biljetter och priser för stadstrafiken:

a. Taxa för vuxen:
Enkelbiljett 32 kr
30-dagarsbiljett 750 kr Seniorpris: 280 kr
24-timmarsbiljett 80 kr
Rabattkort 10 resor (ny) 290 kr
Rabattkort 20 resor (ny) 480 kr
Flygbuss enkel 100 kr

b. Rabattsatser för ålderskategorier i stadstrafiken:
7 – 19 år 50 % samtliga biljettyper
65+ 25 % 24-timmarsbiljett och Rabattkort (10 & 20) samt särskilt pris för 30-dagarsbiljett (se prislista ovan)

2. Reskassan avvecklas som betalmedel i två steg och ska försvinna helt senast i samband med att ett nytt biljettsystem implementeras:
a. Möjligheten till laddning av reskassa tas bort
b. Möjligheten till biljettköp med reskassa tas bort

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades i ärende RUN/606/2015. Vissa förändringar av principerna är nödvändiga i Norrlandsresans taxa inför 2023.

Översikt & bakgrund
Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Detta index ligger för närvarande på cirka 13%, vilket är högre än normalt och skulle resultera i en relativt stor prisökning för kunder som reser över länsgräns inom Norrlandsresesamarbetet. Därför föreslås att prishöjningen för 2023 begränsas till 5%.

Under 2023 planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) som är byggt enligt den nationella BoB-standarden.

Om Reskassa
Reskassa är en typ av elektronisk plånbok som kunden laddar med valfritt belopp i förskott på ett kortämne och som ofta ger viss rabatt vid köp av enkelbiljetter. På Norrlandsresans biljetter erbjuds i nuläget 15% rabatt vid köp av enkelbiljett.

Enligt den nya BoB-standarden kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp betalningar ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Antalet försäljningar ombord har mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I flera kollektivtrafiksystem har reskassan redan utgått, däribland SL, Östgötatrafiken, Region Kalmar och Länstrafiken Kronoberg.

Genomförande
I stället för reskassa införs ett 10-resorskort med 10% rabatt per resa, för resor över länsgräns. Enligt ett gemensamt förslag ska 10-resorskort vara den gemensamma nämnaren mellan våra län och ska finnas hos alla parter inom samarbetet. För resenären betyder det att en 10-resorsbiljett kan köpas på alla bussträckor i Norrlandssamarbetet.

Reskassan avvecklas i två steg;

• Ta bort möjligheten att fylla på reskassa (ambition januari 2023)
• Ta bort möjligheten att använda reskassan (12 månader senare)

Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp laddade värden. Kunder med eventuellt kvarvarande värden, när betalning inte längre är möjlig, kommer att kompenseras eller få återbetalning av motsvarande värde.

Förutom prisjusteringen på 5 % förändras inte den nuvarande taxan och andra rabatter behålls tills vidare. De biljetter som erbjuds på Norrlandsresan blir alltså:

• Enkelbiljett
• 30 dagars periodbiljett
• 10-resorsbiljett med 10 % rabatt jämfört med motsvarande enkelbiljett

När det nationella biljett- och betalsystemet implementerats fullt ut kan Norrlandsresetaxans framtida roll behöva utredas ytterligare.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 20 september 2022, § 149, och föreslår regionfullmäktige:
1. Prisjusteringen för Norrlandsresetaxan 2023 begränsas till 5 % istället för ordinarie princip.
2. Reskassan som idag ger 15% rabatt på Norrlandsresans biljetter avvecklas gemensamt med övriga län, i två steg:
a. Möjligheten till laddning av reskassa tas bort
b. Möjligheten till biljettköp med reskassa tas bort
3. 10-resorsbiljett med 10% rabatt införs gemensamt i de fyra norrlandslänens nya biljett- och betalsystem.

Enligt tidigare beslut i Regionfullmäktige följer prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen samma procentuella genomsnittliga höjning som TLVs (Tandvård och läkemedelverket) referensprislista.
På grund av den rådande situationen med hög inflation har TLV bytt metod för omräkning av referenspriser. I stället för att använda historiska serier om utveckling av kostnader för direkt och dentalt material har TLV till år 2023 utgått från Konjunkturinstitutets prognos för KPIF (konsumentprisindex med fasta räntor)

Från och med 2023-01-15 höjer TLV referenspriserna med i genomsnitt 4,2% för allmäntandvård och 6,1% för specialisttandvård.

I tandvårdstaxan för 2023 har fyra nya åtgärder tillkommit i TLV’s referensprislista.
Åtgärd 213 och 214, avser kvalificerad rådgivning. Taxan för dessa åtgärder föreslås till samma som referenspriset för både allmän- och specialisttandvård.

Åtgärd 433, avser kirurgisk åtgärd. Taxan för allmäntandvård föreslås till samma som referenspriset. För specialisttaxan föreslås påslag utöver referenspriset med samma nivå som för åtgärd 430 vilken är jämförbar med den nya åtgärden.

Åtgärd 897, avser reparation av implantat. Taxan för dessa åtgärder föreslås till samma som referenspriset för både allmän- och specialisttandvård.

En ny åtgärd/latitud föreslås på Folktandvårdens initiativ.
Åtgärd 115E, avser konsultation av specialist. Ett komplement med en latitud med ett lägre pris i syfte att inte överdebitera patienten vid kortare konsultationer.

Justering av prisnivå föreslås på Folktandvårdens initiativ.
Åtgärd 520, 521 avser akut rotbehandling. Används vid akuta besök där tanden behöver rotbehandlas. Det akuta skedet medför behandlingsproblematik som ex. adekvat bedövning och kräver längre behandlingstid än vad referenspriset ger täckning för. Åtgärderna föreslås därför höjas för att motsvara 30 minuters arbets-/behandlingstid.

Åtgärd 839 avser inmontering av förankringselement. Tidigare prisnivå täcker endast kostnaden för det tandtekniska materialet men ej arbetskostnaden. Åtgärden föreslås därför höjas för att även täcka ca 90-100 minuter arbets-/behandlingstid.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-09-21—22 § 114 och föreslår regionfullmäktige:
1. Prisjustering ska ske enligt TLVs generella prisjustering av referenspriserna samt justeringar av vissa åtgärder som föranletts av ändringar initierade av TLV och Folktandvården. För 2023, Allmäntandvårdens taxa 4,2%, Specialisttandvårdens taxa 6,1%.

2. Beslutad tandvårdstaxa enligt ovan gäller från den 15 januari 2023.

Socialstyrelsen rekommenderar (2018) att screening för prostatacancer inte ska införas i Sverige i nuläget men att regionerna bör utvärdera organiserad prostatacancertestning (OPT). En utvärdering har genomförts av RCC för norra sjukhusregionen och kommit fram till följande slutsatser;

• Trettiosju män per år undviker död i prostatacancer och lever i snitt åtta år längre, enligt förstudie gjord inom ramen för RCC norr
• Ej kapacitet för fullt utbyggt program just nu pga kapacitetsbrist inom Urologi samt Bild och funktionsmedicin.
• På sikt ekonomiskt lönsamt med mindre utbredd spontan PSA-testning och färre patienter med behov av dyra behandlingar.

Utredningen föreslår en modell där Region Västerbotten genom RCC Norr står som huvudman för ett OPT-kansli för utskick, svar och uppföljning som kan serva hela sjukvårdsregionen och att kostnaderna för detta fördelas mellan de fyra regionerna i enlighet med bilaga OPT RCC.

Modellen innehåller också en uppskattad kostnad för införande i Region Jämtland Härjedalen med beräknade schablonkostnader. Område kirurgi har tagit fram en uträkning som visar en bedömd kostnad utifrån hur detta kommer att hanteras i praktiken av området.

För att hantera kapacitetsproblematiken föreslår utredningen att:
Organiserad prostatacancertestning till att börja med startar med inbjudan av 50-, 56- och 62- åriga män istället för att även bjuda in 68- och 74-åriga män. Mätning av PSA-densitet införs som ett sätt att sålla ut vilka av de män som har stegrat PSA som behöver genomgå magnetresonanstomografi av prostata.

Mot den bakgrunden har Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att Region Jämtland Härjedalen ska införa organiserad prostatacancertestning (OPT) från och med 2023 till gruppen män i åldern 50, 56 och 62 år om erforderliga beslut fattas i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF). Det är klart att testning ska införas i gruppen 50 och 56 år. Det pågår dialog med NRF kopplat till åldersgruppen 62 år. Vidare beslutade nämnden att ställa sig bakom start av ett gemensamt OPT kansli kopplat till Regionalt cancercentrum norr (RCC). Nämnden beslutade slutligen att finansiering under 2022 görs med medel från jämlik och effektivare cancervård med kortare väntetider och att hänsyn tas till organiserad prostatacancertestning skall tas med i arbetet med budget och regionplan 2023-2025, beräknad kostnad är 3,6 miljoner kronor.

Utifrån ovan beslut om införande av prostatcancertestning behöver även eventuell avgift beslutas av regionfullmäktige. Då det gäller prostatcancertestning så kan den inte knytas till någon av de befintliga avgifter som regionfullmäktige beslutade om 2016 då nuvarande avgiftshandbok togs fram eller därefter tillkomna avgifter.

Ifall en avgift skulle tas ut på samma sätt som vid screening för bukaorta samt änd-/tjocktarmscancer med 150 kr, så skulle intäkten bli ungefär 110 000 kronor vid testning av 50 och 56 åringar. Ifall man även räknar in testning av 62-åringar så skulle intäkten bli ungefär 170 000 kronor. Detta bygger på en testning av 45% av åldersgrupperna, vilket är erfarenheten från Västra Götaland, Skåne och Värmland som redan genomför prostatcancertestning.

Av övriga norrlandsregioner har Region Norrbotten beslutat att prostatacancertestning ska vara avgiftsfri. Region Västerbotten och Region Västernorrland bereder just nu ärendet kopplat till avgift.

Utifrån andra avgifter i avgiftshandboken gör förvaltningen bedömningen att prostatcancertestning ska vara avgiftsfri. Denna testning kan närmast jämföras med mammografiscreening och gynekologisk hälsokontroll med cellprov som idag är avgiftsfria.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-06-16 § 90 och föreslår regionfullmäktige:
Prostatacancertestning ska vara avgiftsfri.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har 2022-05-20 beslutat att rekommendera regionerna följande:

• att erbjuda vaccination kostnadsfritt för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta
• att rekommendationen även avser både de som söker skydd enligt massflyktsdirektivet och asylsökande, och
• att rekommendera regionerna att godkänna och omgående tillämpa denna rekommendation.

De nämnda sjukdomarna omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn enligt HSLF-FS 2016:51, vilket innebär att de aktuella vaccinationerna är kostnadsfria för barn och ungdomar < 18 år. Vid vaccination av vuxna tas däremot avgifter ut. Vaccinationstäckningen i den svenska befolkningen är generellt mycket god, men ”luckor” finns för vissa av sjukdomarna i vissa åldersgrupper.

Som en konsekvens av Rysslands invasion flyr delar av civilbefolkningen i Ukraina för att söka skydd i andra länder, däribland Sverige. Folkhälsomyndigheten har publicerat en genomgång av de smittskyddsinsatser som myndigheten bedömer nödvändiga för personer från Ukraina som söker skydd i Sverige. I rapporten framgår att det 2018–2019 var ett utbrott av mässling i Ukraina, och Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att det kan finnas luckor i vaccinationstäckningen avseende mässling och även andra sjukdomar bland personer från Ukraina.

Med anledning av detta rekommenderar Folkhälsomyndigheten regionerna att erbjuda vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta och att detta bör prioriteras oavsett ålder.

För att få kunskap om vaccinationsstatus och kunna bedöma vaccinationsbehovet hos enskilda personer gör regionerna en individuell medicinsk bedömning, som vanligen sker i samband med de hälsoundersökningar som regionerna erbjuder asylsökande och personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

SKR för även ett resonemang kring den lagliga grunden för eventuell kostnadsfrihet bl.a. vid vaccination av vuxna mot sjukdomar, som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

SKR uttrycker uppfattningen att ingen enskild oavsett ålder av ekonomiska skäl skall tvingas avstå från vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta, varför man rekommenderar regionerna att erbjuda vaccination kostnadsfritt för alla oavsett ålder, som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot nämnda sjukdomar. Beslutet omfattar därmed också asylsökande och de som erbjuds vård på samma sätt som asylsökande.

Ytterligare motiv till att införa generell avgiftsfrihet i hela landet är att det sannolikt medför högre vaccinationstäckning samt att det minskar den administrativa bördan för regionerna.

Ekonomiska konsekvenser
Det är svårt att uppskatta kostnaderna för ett genomförande av SKR:s rekommendation, som är beroende dels av antalet personer, de enskildas behov av vaccinationer och vaccinationsviljan inom flyktinggruppen, dels av behovet av (kompletterande) vaccinationer bland övriga vuxna länsbor i olika åldersgrupper. Enligt läkare på Asylhälsan har ca 90% av de som kommer från Ukraina fått MPR-vaccin (mässling, påssjuka, röda hund). Det är även bra vaccinationstäckning för polio. Hittills har det kommit ca 400 personer från Ukraina och skulle dessa samt ytterligare länsbor och andra asylsökande behöva kompletterande vaccinationer så uppskattas kostnaden till 250 000 kronor.

Beslutsunderlag
SKRs rekommendation om kostnadsfrihet för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-09-21—22 § 112 och föreslår regionfullmäktige:
1. SKR:s rekommendation godkänns och tillämpas i sin helhet;
2. Vaccination ska vara avgiftsfri för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta.
3. Avgiftsfriheten avser både de som söker skydd enligt massflyktsdirektivet och asylsökande.
4. De merkostnader som uppstår för dessa vaccinationer, ska finansieras inom befintlig budget.

Kikhosta (pertussis) är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Vaccination mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas att ges till barn från och med 3 månaders ålder. Hos fullt vaccinerade personer och hos personer som tidigare haft kikhosta blir symtomen ofta lindrigare vid insjuknandet, men hostan brukar vara långvarig.

Kikhosta kan utvecklas till en allvarlig och livshotande sjukdom hos de allra yngsta spädbarnen som ännu inte erbjudits vaccination. Små barn kan drabbas av andningspåverkan och andningsuppehåll (apné). Bland barn som insjuknat med kikhosta har 84 procent av barn yngre än en månad samt 70 procent av barn yngre än 3 månader behövt sjukhusvård. Sedan 1998 har 12 spädbarn i Sverige avlidit till följd av kikhosta.

Skyddseffekten av tillgängliga kikhostevaccin minskar avsevärt efter cirka 5 år. Därför är det mycket svårt att eliminera sjukdomen genom vaccination. På grund av att immuniteten efter infektion varar bara cirka 15 år, går det heller inte att få ett livslångt skydd mot kikhosta genom naturlig infektion.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida
I juni 2022 fattade Folkhälsomyndigheten beslut om att rekommendera att gravida ska vaccineras mot kikhosta. Denna rekommendation gäller från och med den 15 augusti i år. Vaccination rekommenderas från graviditetsvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta genom att mamman får ett gott skydd mot kikhosta och i lägre grad riskerar smitta sitt nyfödda barn samt genom att antikroppar går över från mamma till barn vilket skyddar barnet från smitta fram till dess att det är möjligt att vaccinera barnet vid 3 månaders ålder. Prematura barn har särskilt stort värde av detta skydd, eftersom de har störst risk för svår sjukdom.

Vid vaccination mot kikhosta bibehålls antikroppsnivån relativt kortvarigt hos den vaccinerade och ger inte samma skydd för spädbarn vid efterföljande graviditeter. Vaccination rekommenderas därför vid varje graviditet. Detta gäller även oavsett tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser.

Acellulärt (det vill säga avdödade) kikhostevaccin är ett välbeprövat vaccin med få biverkningar hos vuxna. Varken prekliniska eller kliniska studier visar på några risker med kikhostevaccin avseende säkerhet och toxicitet för barnet vid vaccination av modern under graviditet.

Idag i Sverige finns flera kombinationsvaccin innehållande påfyllnadsdos mot kikhosta som är godkända för användning hos äldre barn, gravida och vuxna. Dessa vacciner innehåller även komponenter för difteri, stelkramp och i vissa fall polio.

Antalet födda barn per år i Region Jämtland Härjedalen: Genomsnittligt 1500 per år.

Pris per dos för vaccination mot kikhosta är idag ungefär 165 kr. Vid 80% vaccinationstäckning blir kostnaden (1500 x 0,8 x 165) ungefär 198 000 kr/år. Vid 100% vaccinationstäckning, vilket är målet, blir vaccinkostnaden ca 247 000 kronor.

Läkemedelsenheterna i de fyra regionerna i Norra Sjukvårdsregionen har redan börjat undersöka möjligheterna för gemensam upphandling med syfte att pressa priserna. Val av vaccin kommer att ske gemensamt med regionernas smittskyddsenheter, mödrahälsovårdsenheter och läkemedelsenheter.

Ärendet har beretts av en arbetsgrupp från Primärvårdstaben, Vaccinationsenheten, Smittskydd, Beställarenheten, Läkemedelsenheten, Mödrahälsovården samt Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen.

Arbetsgruppen ger en stark rekommendation om att Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida ska gälla i Jämtlands Län. Arbetsgruppen rekommenderar också att vaccination av gravida mot kikhosta ska vara avgiftsfri. Detta för att få en så hög täckningsgrad som möjligt. Dessutom är vården som ges inom mödrahälsovården och barnhälsovården avgiftsfri.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-09-21—22 § 113 och föreslår regionfullmäktige:
1. Folkhälsomyndighetens rekommendation godkänns och tillämpas i sin helhet;
2. Vaccination ska vara avgiftsfri för alla gravida.
3. De merkostnader som uppstår för dessa vaccinationer, ska finansieras inom befintlig budget.

Regionfullmäktige har hanterat två medborgarförslag (HSN/234/2021 och HSN/372/2021) där det föreslås att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare. Förslagsställarna motiverade detta med att SMS-livräddare både kan rädda fler liv samt spara pengar.

Regionfullmäktige har beslutat att ställa sig bakom hälso- och sjukvårdsnämnden förslag till beslut. Besluten innebär dels att medborgarförslagen bifalls dels att hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att utreda hur funktionen sms-livräddare ska implementeras i Region Jämtland Härjedalen.

Avtal och ansvar
För att kunna införa sms-livräddare behöver Region Jämtland Härjedalen teckna ett avtal med SOS Alarm Sverige AB.

SOS Alarm kommer utifrån avtalet utföra den tekniska installationen inklusive lokala och centrala tester samt provdrift och belastningstest av systemet innan uppstart, slutlig driftsättning samt uppföljning och dokumentation av installationen.

SOS Alarm kommer enligt avtalet ansvara för:

• Nödvändiga driftavtal, certifikat och licenser vilka möjliggör full drift av livräddarsystemet inklusive mobilapplikation och MissionServer.
• Säkerställer att mobilapplikationen följer de licenser, regler och föreskrifter som leverantörerna kräver, för att finnas tillgänglig för nedladdning på deras plattform.
• Utbildning kring systemets funktionalitet och användande för regionens personal i samband med uppstart.
• Säkerställer att införandet fungerar planenligt i samarbete med regionens samordningsfunktion.

Region Jämtland Härjedalen behöver avsätta resurser för att tillhandahålla en samordningsfunktion som ansvarar för:

• Kontakt med frivilliga samt tillhandahåller lokal information om systemet till allmänheten
• Kontakter med frivilligorganisationer eller andra intressenter såsom t.ex. räddningstjänst eller polis som har ett lokalt intresse för tjänsten.
• Rekryterings- och utbildningsinsatser för bland annat frivilliga livräddare kopplat till tjänsten.

Ekonomi och organisation
Kostnaderna för SMS-livräddare består framför allt av en teknisk del inklusive drift/support och en samordningsfunktion inklusive köp av tjänster.

Första året uppgår de tekniska kostnaderna till cirka 970 000 kronor och samordning inklusive köp av tjänst till cirka 530 000 kronor, totalt ungefär 1 500 000 kronor. År två och framåt uppgår de tekniska kostnaderna till cirka 510 000 kronor och samordning inklusive köp av tjänst till cirka 390 000 kronor, totalt ungefär 800 000 kronor. Dessa kostnader finns idag inte avsatta i budget, men har lyfts in i äskandena för 2023.

Förvaltningen föreslår utifrån ovan att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att begära en utökad ram med 1 500 000 kronor för 2023 och 800 000 kronor från och med 2024 inklusive uppräkning från 2024 för att Region Jämtland Härjedalen ska kunna ansluta sig till SMS-livräddare. Vidare föreslår förvaltningen att regiondirektören får i uppdrag att implementera sms-livräddare från och med 2023 under förutsättning att nämnden får en utökad ram.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-06-16 § 89 och föreslår regionfullmäktige:
1. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär utökad ram med 1 500 tkr för 2023 för att kunna implementera sms-livräddare i Region Jämtland Härjedalen
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär utökad ram med 800 tkr från och med 2024 inklusive uppräkning för att löpande kunna drifta sms-livräddare i Region Jämtland Härjedalen
3. Regiondirektören får i uppdrag att implementera sms-livräddare under förutsättning att nämnden ges utökad ram.

En medborgare har lämnat in ett medborgarförslag om en särskild lönesatsning på 4 000 kr per röntgensjuksköterska utöver lönerevisionen 2022. Motiveringen till lönesatsningen är att sjuksköterskor är en underbemannad och svårrekryterad yrkesgrupp, samt att regionen aviserat en ambition att korta vårdköerna under en treårsperiod.

Arbetsgivaren har gjort samma bedömning som den som framkommer i medborgarförslaget och har inom ramen för pågående löneöversynsarbete (2022) konstaterat att medarbetare inom Vårdförbundets avtalsområde överlag utgör en svårrekryterad yrkesgrupp. Detta är en nationell problematik som återspeglar sig lokalt och inkluderar även röntgensjuksköterskor såsom medborgarförslaget beskriver.

Som ett led i arbetet att kunna rekrytera och behålla medarbetare har regionfullmäktige tagit ett beslut om ett utökat löneöversynsutrymme 2022 för medarbetare inom Vårdförbundets avtalsområde, där ingår även röntgensjuksköterskor som en prioriterad grupp. Det utökade löneutrymmet är 37 miljoner/år för hela kollektivet. I arbetet med fördelning av utrymmet har hänsyn tagits till nationell statistik, och målet är att för respektive yrkesgrupp komma upp till rikets medianlön för 2021 samt 2,5 % ytterligare för Vårdförbundets grupper. Med anledning av pågående löneöversynsarbete är det i dagsläget inte möjligt att ange löneutvecklingen för röntgenavdelningen. Grunden i de centralt tecknade löneavtalen är att lönerna ska bestämmas individuellt och differentierat och avspegla uppnådda mål och resultat.

Med anledning av detta föreslås att medborgarförslaget avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att andningsmaskiner ska ingå i högkostnadsskyddet. I bakgrunden till frågan anför förslagsställaren att andningsmaskinen är något hon inte kan vara utan och att den kostar henne 500 kr per år. Enligt förslagsställaren är samma typ av andningsmaskin kostnadsfri i Västernorrlands län.

Nämndens svar
Gemensamma nämnden för upphandling (GNU) konstaterar att det ser väldigt olika ut i landet avseende regionernas avgifter för andningsmaskiner (CPAP). I exempelvis Region Västerbotten, liksom i Jämtland Härjedalen, utgår en årsavgift om 500 kr. När det gäller Region Västernorrland, som nämns i medborgarförslaget, tas en årsavgift ut för CPAP om 250 kr. Arbete pågår i den regionen för att ändra årsavgiften till en månatlig kostnad. För att den ändringen ska kunna göras måste beslut fattas i regionfullmäktige, vilket inte har skett ännu. Det förs dock inte någon diskussion om att helt ta bort avgiften.

GNU för en diskussion angående CPAP och kostnaden för dessa inom Region Jämtland Härjedalen. En utredning har tillsatts, som pågår. Nämnden vill inte föregå utredningens slutsatser, utan invänta att utredningen färdigställs före något beslut tas i frågan.

Gemensamma nämnden för upphandling behandlade ärendet 2022-09-19 § 30 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat.

Protokollsutdrag kompletteras inom kort.

Det har inkommit ett medborgarförslag om uthyrning av sjukhusets möteslokaler. Förslaget innebär att tex ideella organisationer ska får hyra sjukhusets möteslokaler när dessa lokaler inte behövs för regionens egen verksamhet.

Fastighetsavdelningen hänvisar till dokumentet Regler för uthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler, beslutad av regionstyrelsen 2019-03-26 § 39 med diarienr RS/1048/2018:

• Korttidsuthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler är enbart tillåtet för patientföreningar och brukarråd.
  - Med patientföreningar avses en förening som samlar människor med samma diagnos, sjukdom, eller liknande diagnoser eller sjukdomar. Föreningen erbjuder information, stödsamtal och aktiviteter till anhöriga och patienter.
  - Med brukarråd avses ett forum för samråd mellan representanter från handikapporganisationer och medarbetare från Region Jämtland Härjedalen.

Uthyrning kan ske under förutsättning att uthyrningen följer de grundläggande principerna om demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning och effektivitet och service som Region Jämtland Härjedalens värdering bygger på. Uthyrning till patientföreningar kan endast ske för sådan verksamhet som riktar sig till anhöriga och patienter.

• Uthyrning får inte ske om det befaras leda till störning av ordning eller förekomst av olaglig verksamhet.
• Uthyrning ska ske till bedömt marknadspris alternativt lånas ut gratis till ideella föreningar som verkar enligt regionens verksamhetsidé, exempel patient- eller personalföreningar.

Att hyra ut lokaler i form av konferensrum till subventionerade priser till andra än ovan nämnda bör även fortsättningsvis avslås av följande skäl:
- Region Jämtland Härjedalen har ingen teknisk eller annan support av dessa lokaler utanför ordinarie arbetstid vilket skapar problem för den som hyrt lokalen med teknisk utrustning som förväntas fungera.
- Städning och tillträde kommer bli ett problem då det saknas support för även detta utanför ordinarie arbetstid.
- Kan innebära risker gällande skalskydd, säkerhet och informationssäkerhet
- Regionen ska inte konkurrera på privata marknaden med subventionerad hyra.

Ärendet blev återremitterat av HSN och bör därför utgå från styrelsen

Anette Rangdag (SD) har inkommit med en motion om decentralisering av vård för hjärtsviktspatienter. Motionären yrkar att regionen får i uppdrag att undersöka möjligheterna till att decentralisera vården för hjärtsviktspatienter så att vården kommer närmare patienterna.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2018 utvecklat ett nytt arbetssätt gällande omhändertagande av patienter med kroniska sjukdomar och då bland annat patienter som har drabbats av hjärtsvikt. Regionen använder sig här av ny teknik i kombination med nya arbetssätt i något som heter egenmonitorering. Arbetet sker i samverkan mellan primärvården i länet och hjärtmottagningen på sjukhuset.

Systemet bygger i huvudsak på 3 grundläggande funktioner:
1. Självmätning
2. Självrapportering
3. Digital kommunikation

1.Självmätning
Egenmonitorering innebär att patienterna laddar ned en applikation på sin smartphone eller surfplatta och utifrån sitt behov kan patienterna sen ha mätenheter eller skattningsskalor som verktyg i sin egenmonitorering.

En patient som har hjärtsvikt har en blodtrycksmätare och en digital våg, mäter sitt blodtryck och vikt och värdet syns direkt i realtid i patientens applikation. Patienten får även direkt respons av hur värdet är, både via färgkoder och en kort text, exempelvis grön ruta med texten värdet ser bra ut.

2.Självrapportering
Patienten behöver inte mata in några värden utan automatisk överföring av patientens tagna värden sker till patientens applikation och en webbsida där hälso- och sjukvårdspersonal på hälsocentral/mottagning monitorerar anslutna patienter. Till webbsidan kommer enbart avvikande värden in som är de som hälso- och sjukvårdspersonalen behöver ha kännedom om. Vad som är avvikande värden och inte styrs av inbyggda algoritmer som baseras på nationella riktlinjer, i det här fallet för blodtryck och viktökning för hjärtsviktspatienter, men det finns också möjlighet att anpassa patienternas gränsvärden individuellt där behov finns.

3. Digital kommunikation
Patienten har hög tillgänglighet till sin monitorerande sjukvårdsenhet då kontakt kan tas direkt av patienten genom att patienten skickar ett sms i sin applikation, monitorerande personal svarar via chatt på webbsidan och patienten får svaret i form av sms. Det går även att använda den digitala kommunikationen till att skicka riktad information till exempelvis patienter som har vissa diagnoser eller tillhör vissa hälsocentraler. Slutligen finns också möjligt att skicka ut generell information till samtliga anslutna patienter.

Utifrån värdet som kommer in från en patient kan hälso- och sjukvårdspersonalen välja att använda sig av den digitala kommunikationen som nämnts ovan, ta kontakt med patienten per telefon eller boka in ett fysiskt besök på aktuell sjukvårdsenhet.

Vad har vi sett hitintills i egenmonitorering?
Nationellt är denna diagnosgrupp stor bland patienter inom slutenvård. Vad gäller patienter med hjärtsvikt från framför allt Ragunda som är det område i länet som arbetat längst med egenmonitorering, så har vi kunnat se att antalet inläggningar på slutenvård för patienter med hjärtsvikt nästan har halverats sedan 2018, detsamma gäller antal ambulanstransporter och läkarbesök på akutmottagning för dessa patienter. Det är naturligtvis mycket glädjande att kunna se att detta arbetssätt fungerar.

Planen framåt
Utifrån vad som framkommit inom egenmonitorering så har ett politiskt beslut fattats om att öka antalet anslutna patienter till egenmonitorering. Hälso- och sjukvården har långt gångna planer på hur en uppskalning av detta arbete ska kunna gå till, både inom primärvården och inom specialistvårdens hjärtmottagning. Målsättningen är att uppskalningsarbetet ska kunna sätta i gång efter sommaren 2022 då verksamheter återgår i ordinarie drift.

På ovan beskrivna sätt har regionen påbörjat att decentralisera vården för hjärtsviktspatienter så att den är så nära patienten som möjligt, samtidigt som en hög tillgänglighet till hälso- och sjukvårdsenhet finns - helt i linje med god och nära vårdprincipen.

Ovanstående lösning är vidare lämplig där både hälso- och sjukvården och patienten är överens om det. Vad gäller patienter som det inte är lämpligt för eller patienter som inte vill/eller känner sig helt trygga med digitala lösningar behöver Regionen fortsätta att se över på vilket bästa omhändertagande fortsättningsvis skulle kunna vara, dvs hur ska Regionen på bästa sätt kunna bedriva digifysisk vård för just dessa patienter.

Utifrån ovanstående beskrivning framgår att Region Jämtland Härjedalen idag har ett pågående arbete med att decentralisera vården för hjärtsviktspatienterna, vilket ligger i nära linje med motionärens yrkande. Motionen bör därför anses besvarad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-09-21—22 § 116 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

• Rekrytering av regiondirektör
• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm