Möte 2024-05-29

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Status bemanning inför sommaren
• Status vårdkonflikten
• Aktuella frågor - VEGA masskadeövning
• Nationell samordning och planering av hälso- och sjukvården under höjd beredskap och krig, NSPL

En tertialrapport för april 2024 har upprättats. Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat av verksamheten till och med april 2024 var negativt och uppgick till -184 miljoner kronor, vilket var -156 miljoner kronor sämre än budget. Resultat efter finansiella poster räddas delvis upp av orealiserade värdepappersvinster, avvikelse mot budget på sista raden uppgår till -47 miljoner kronor.

Helårsprognosen efter april är oförändrad från mars och beräknas uppgå till – 600 miljoner kronor vilket är en avvikelse jämfört med budgeterat resultat för 2024 om -300 miljoner kronor. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning samt IT- och licensavgifter som bedöms avvika kraftigt från budget. Ökningstakten för bemanningskostnader har dock stagnerat och trenden efter årsskiftet har varit nedåtgående.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med april 2024 var 11,6 procent, 213 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens externa intäkter avseende försäljning och avgifter har ökat 38 miljoner kronor, 13 procent. Riktade statsbidrag var dock lägre än föregående år med 40 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 212 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 9,4 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 87 miljoner kronor, motsvarande 9,4 procent. I ökningen finns särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 53 miljoner kronor högre än föregående år, vilket förutom inflationen, beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har minskat med 4,4 miljoner kronor, 2,7 procent. Läkemedel har ökat med 17 miljoner kronor, 8,7 procent vilket främst beror på hög prisutveckling. Sjukvårdsmaterial har ökat med 11 miljoner kronor.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 7 miljoner kronor, motsvarande 6,7 procent mot föregående år, och uppgick till 113 miljoner kronor totalt. Trafikeringskostnader kollektivtrafiken har ökat 6,2 miljoner kronor, 4 procent.

Inom finansieringssidan har regionens skatteintäkter ökat med 48 miljoner kronor, 4 procent samt generella statsbidrag och skatteutjämning har ökat 44 miljoner kronor, 7,5 procent. Förvaltning av värdepapper har gett 65 miljoner kronor högre överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 18 miljoner kronor högre.

Sammanfattningsvis har intäkter från skatter och bidrag inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen.

Likviditet
Likviditeten har under året förbättrats med 144,2 miljoner kronor till och med april. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten med riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och ytterligare belåning kan bli nödvändig. Till och med april uppgår investeringsvolymen till 55,3 miljoner kronor (årsprognos 273,6 miljoner kronor).

Årets investeringar har tillfälligt pausats fram till och med styrelsens sammanträde 28-29 maj. Nytt beslut om investeringsstopp kan komma att tas efter sommaren.

Uppföljning av mål och uppdrag
Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens målområden. För varje målområde finns ett övergripande mål som ska uppnås genom de uppdrag för kommande år som regionfullmäktige ger till styrelsen och nämnderna.

Totalt har Regionfullmäktige fördelat 32 uppdrag att arbeta med och redovisa i tertialrapporten för april. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som delvis uppfyllda. Målområdet Utvecklingskraft är uppfyllt. Det är främst den ekonomiska lägesbilden där budgetföljsamhet och kostnadskontroll inte är uppfyllda som ger en röd statusmarkering inom målområdet för ledningsprocesser. Övriga målområden sker progress inom uppdragen i enlighet med plan men är vid detta första tertial ännu inte slutförda.

Regionstyrelsens tertialrapport
En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en negativ avvikelse mot budget med 46 miljoner kronor, vilket beror på högre personalkostnader (främst regionövergripande för pensionsåtaganden) samt IT- och licenskostnader.

Den samlade statusbilden över regionstyrelsens samtliga uppdrag är att de flesta uppdrag är pågående och därför delvis uppfyllda vilket framför allt märks för målområde God och nära vård samt God och tillgänglig tandvård som bör båda gäller i hela Jämtland Härjedalen. Målområdet Utvecklingskraft är uppfyllt medan Tillgängligt kulturutbud i hela Jämtland är delvis uppfyllt. För målområde Ändamålsenlig kompetens för effektivt stöd till verksamhet och utveckling samt Ledning, styrning och uppföljning av beslut och verksamhet spretar bilden mer och för dessa målområden finns även kortsiktiga nyckeltal.

Resultatförbättrande åtgärder
Arbete pågår med resultatförbättrande åtgärder för en ekonomi i balans inom regionstyrelsen och nämnderna. Under årets inledande månader har regiondirektör också vidtagit åtgärder som berör samtliga verksamheter, däribland beslut om anställningsstopp och inköpsstopp. En uppföljning av de beslut som fattats redogörs i tertialrapporten, åtgärder inom främst att öka intäkter och införande av inköpsstopp har hittills gett en besparingseffekt om 16 miljoner kronor.

I oktober 2023 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om kostnadsbesparingar for 2024, avseende bland annat minskad hyrbemanning, minskad köpt vård och effektiv läkemedelsanvändning (HSN/1237/2023). Trots vidtagna åtgärder redovisade nämnden efter utgång av mars månad en ackumulerad nettokostnad på -939 mkr jämfört med budgeterat -835 mkr, dvs en negativ budgetavvikelse på -104 mkr. Nämnden gjorde bedömningen att det inte är realistiskt att återställa sitt per mars månad prognostiserade underskott om -300 miljoner kronor under innevarande år. (HSN/5/2024) Nämnden beslutade:

1. Hälso- och sjukvårdsnämndens månadsrapport för mars 2024 godkänns.
2. Nämnden bedömer att det inte är realistiskt att återställa det prognostiserade underskottet under innevarande år och föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 för att klara en ekonomi i balans.
3. Regiondirektören får i uppdrag att till Hälso- och sjukvårdsnämndens nästa sammanträde i maj 2024 identifiera nästa nivå av åtgärder av kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en ekonomi i balans.

Utifrån tertialrapporteringen är den sammanfattade bedömningen att det ekonomiska läget fortsatt är mycket tufft och att de åtgärder som vidtagits inte är tillräckliga för att minska det ekonomiska underskottet och nå en ekonomi i balans. På Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 23 maj 2024 behandlas ärendet om Nästa nivå av åtgärder av kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en ekonomi i balans.

Det kan också konstateras att det inte finns prognosticerade överskott som kan möta hälso- och sjukvårdsnämndens befarade underskott. Regionala utvecklingsnämndens prognos om plus 2,3 miljoner kronor konsumeras både av de prognosticerade underskotten hos Kollektivtrafiknämnden, minus 13 miljoner kronor, samt regionstyrelsen, minus 176 miljoner kronor. Det saknas därav möjligheter att tillskjuta några ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden. Utifrån detta svåra ekonomiska läge behöver därför nämnden i sitt arbete med nästa nivå av åtgärder avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk. Skarpa åtgärder är nödvändiga för att komma tillrätta med det ekonomiska underskottet.

På regionstyrelsens sammanträde 28–29 maj 2024 behandlas ärendet om Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2024 (RS/106/2024). Utifrån det utmanande ekonomiska läget för framför allt Hälso- och sjukvårdsnämnden och Kollektivtrafiknämnden föreslås att regionstyrelsen under 2024 särskilt ska bevaka dessa nämnder. Det för att vid behov kunna initiera åtgärder. Respektive nämnds presidium föreslås också bjudas in till regionstyrelsens sammanträde 28-29 maj 2024, samt efterföljande möten, för en fördjupad dialog.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2024 års uppföljningsplan ska styrelsen 28-29 maj följa upp följande områden:
 

• Kompetensförsörjning
• Riktade statsbidrag

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilaga under sammanträdet.

Region Jämtland Härjedalen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och EMAS-registrerade. EMAS är EU:s miljöledningsförordning som bland annat ställer krav på en årlig offentlig miljöredovisning över organisationens miljöprestanda. I aktuell redovisning, Miljöbokslut 2023, har resultatet för regionens interna miljöarbete sammanställts för kalenderåret 2023 och i redovisningen framgår bl.a. miljömål och måluppfyllelse.

Regionens miljöcertifiering ställer krav på ständiga förbättringar och förutom arbetet via målstyrning, sker ett fortlöpande arbete med förbättringar inom miljöområdet. Regionen har också en långsiktig utvecklingsplan för miljö (LUP miljö) för det interna miljöarbetet, med långsiktiga mål och målbilder för arbetssätt för förbättringar. Bifogat finns en sammanställning av nuläget utifrån LUP miljö.

Bland annat i samband med uppföljning av långsiktig utvecklingsplan miljö och Miljöbokslut 2023, har det synliggjorts ett behov av att se över Region Jämtland Härjedalens dokumentstruktur för det interna miljöarbetet. Det behöver också tydliggöras hur regionen arbetar med långsiktiga mål och nyckeltal. Nuvarande LUP miljö ska revideras minst vart fjärde år, en gång per mandatperiod. Senaste revideringen gjordes 2021. Det finns dock vissa brister med dokumentet som innebär att det inte ger tillräckligt stöd i miljöarbetet.  

Regionstyrelsens plan och budget 2024 fastställdes av regionstyrelsen den 8 november 2023, § 194, och reviderades sedan den 23 januari 2024, § 6. I planen anges att en uppföljning av styrelsens plan ska genomföras i maj. En rapport har därför upprättats. Rapporten visar hur arbetet med regionstyrelsens uppdrag, nyckeltal och aktiviteter för 2024 har inletts.

Syftet med uppföljningen är att vid behov kunna göra ändringar i befintlig plan. Men rapporten är också en viktig planeringsförutsättning i arbetet med regionstyrelsens plan för 2025.Uppföljning utgår i huvudsak från tertialrapporten per april (RS/99/2024). Men det har också gjorts en analys av verksamhetens aktiviteter för att bedöma om det kommer att vara möjligt att redovisa en tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut.

Det ekonomiska läget följs upp i andra ärenden och därför ges ingen närmare analys om det i den här rapporten. Men utifrån uppdraget i Regionplan och budget 2024–2026 om att väva in effektiviseringar som en naturlig del i planerings -, budget- och uppföljningsarbetet samt upprätta åtgärdsplaner och arbeta enligt Långsiktig plan för en ekonomi i balans ges en kort återredovisning om det arbetet.

Sammantaget kan konstateras att arbetet med aktiviteter kopplat till de flesta av uppdragen och nyckeltalen pågår. Det pågår också ett kontinuerligt arbete med åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Det finns ingen anledning att göra någon revidering i befintlig plan i det här skedet. Däremot kommer det att behöva göras förändringar i planen för 2025.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725).
En rapport om nämnder, förbund, bolag, stiftelser och föreningar som regionen antingen bedriver eller på annat sätt deltar i har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats. För varje verksamhet finns en beskrivning av verksamhet, Syfte och uppdrag, Måluppfyllelse, Ekonomisk situation och slutligen en sammanfattande analys och bedömning.

Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året. Varje ledamot ansvarar för att hålla sig informerad om de frågor som kan påverka Region Jämtland Härjedalens utveckling och dess ekonomiska ställning.

I Kommunallagen 6 kap 1 § första stycket föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det kommunala ändamålet, såsom fastställt i Regionfullmäktige och därefter i bolagsordning, och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

I regionstyrelsens regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Ytterligare anvisningar om uppgifter och ansvar finns i Tillämpningsanvisningar för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund samt regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/451/2019).

Upprättad rapport visar att majoriteten av de verksamheter som Region Jämtland Härjedalen bedriver eller deltar fortlöper väl. För de flesta bolag och föreningar som regionen deltar i finns i stort inga framträdande ekonomiska risker och verksamheten bedrivs tillfredsställande utifrån ett ägarperspektiv.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2023 och de inledande månaderna 2024 arbetat med kostnadsminskande åtgärder. Men det ekonomiska läget är fortsatt svårt. Efter mars 2024 uppgick nettokostnadsavvikelsen jämfört med budget till - 104,5 mkr. Den negativa avvikelsen fördelas på en intäktsökning på 24,5 mkr och en kostnadsökning på 129 mkr. Nämnden prognostiserar en negativ budgetavvikelse på -300 mkr för helår 2024. Budgetavvikelsen beror huvudsakligen på personella resurser, egen samt inhyrd personal (-350 mkr), Ökade intäkter (+20 mkr) kopplat till patientavgifter och pågående arbete med intäktssäkring samt minskade kostnader för Riks- och regionvård (+30 mkr). På nämndens möte den 23 maj 2024 behandlas ärende om Nästa nivå av åtgärder av kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en ekonomi i balans.  På samma möte görs också en första rapportering av måluppfyllelse i samband med ärendet om tertialrapport per april. Men analys visar att ökningen av slutenvårdstillfällen och vårddagar är förhållandevis stor, vilket beror på att fler disponibla vårdplatser tillhandahållits jämfört med tidigare år. Detta har möjliggjort ett mer adekvat nyttjande av vårdplatser än tidigare. Förvaltningsområde hälso- och sjukvård fortsätter att öka i antal egna anställda.

Även för Kollektivtrafiknämnden är ekonomin fortsatt utmanande. För helår 2023 uppgick nettokostnadsavvikelsen jämfört med budget till 14,9 mkr. I månadsrapporten per mars prognostiserar nämnden en negativ budgetavvikelse på -13 mkr för helår 2024. Avvikelsen förklaras med att biljettintäkter inte har ökat i samma snabba takt som omvärldsfaktorer har drivit upp kostnaderna. Sambandet mellan trafikutbud, biljettpriser och antal resande är komplext - för Jämtland Härjedalens del finns även ett starkt beroende mellan allmän och särskild kollektivtrafik där samverkan sker. En ny modell för biljettpriser tas i bruk under 2024 vilket förväntas ge positiva effekter på sikt. Efter coronapandemin har också resandet och intäkterna börjat ta fart. Med anledning av det ökade resandet har en omdisponering av fordonsresurser med högre kapacitet genomförts för att bättre svara upp mot efterfrågan och därmed ge förutsättningar till ytterligare ökat resande och en ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken.

Regionala utvecklingsnämnden redovisade för 2023 en god måluppfyllelse och jämfört med budget var nettokostnaden 4 mkr bättre. Den prognos som givits i månadsrapporten per mars är att verksamheten håller budget. Även Gemensam nämnd avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter redovisar god måluppfyllelse men uppger att effekten av att upphandlingar har stoppats upp eller skjutits på framtiden märks av och påverkar verksamhet. Gemensam nämnd för samverkan, drift och utveckling av specialistfunktioner är under avveckling.

Avtal gällande Peak Innovation AB löpte ursprungligen ut 2022-12-31, och har enligt överenskommelse fortsatt att gälla under även 2023 och 2024. I nuläget pågår diskussioner med övriga ägare inför år 2025.

Gällande Bostadsrättsföreningen Torvalla har föreningens styrelse med skrivelser till ägarna begärt upplösning och likvidation av föreningen med hänvisning till praktiska och ekonomiska skäl. Ägarna har ställt sig positiva till att upplösa föreningen. Även för Bostadsrättsföreningen Åkerärtan pågår förberedelser för upplösning och likvidation av bostadsrättsföreningen i avvaktan på besked från regionen om hälsocentralen i Odensala.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) har sedan bildandet 2016 och med etableringskostnader fram till fullt etablerad verksamhet 2022 skapat ett underskott på 60 mkr som enligt ägarbeslut ska återbetalas under en 10-årsperiod. Regionstyrelsen har under 2023 särskilt bevakat förbundet. Efter år 2023 redovisar KSA ett överskott om 9,5 mkr till följd av verksamhetens positiva utveckling och arbetet för effektivare transporter. Detta påverkar den ekonomiska situationen i positiv riktning mot övergripande mål. Fortsatt effektiviseringsarbete och ”köptrohet” från alla regioner samt nya redundansavtal medverkar till en bedömt gynnsam utveckling för kommunförbundet både gällande verksamhet och ekonomi på sikt.

Med anledning av ovan bör Regionstyrelsen under 2024 fortsätta att särskilt bevaka Hälso- och sjukvårdsnämnden och Kollektivtrafiknämnden. Detta för att vid behov kunna initiera åtgärder med kort varsel och med inriktning att komma till rätta med de ekonomiska underskotten. Utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt kommer Hälso- och sjukvårdsnämndens och Kollektivtrafiknämndens presidier att bjudas in till regionstyrelsens sammanträde 28–29 maj, samt till samtliga efterföljande möten för 2024, för en fördjupad dialog om nämndens verksamhet. Regionstyrelsen kommer också särskilt bevaka nämndernas resultat per april 2024 och vid behov föreslå fullmäktige åtgärder. Ärendet om Tertialrapport per april 2024 behandlas på styrelsens möte i maj. I det ärendet behandlas också Hälso- och Sjukvårdsnämndens begäran om att regionfullmäktige ska tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 för att klara en ekonomi i balans.

Den 22 juni 2022, § 75, beslutade regionfullmäktige om en ny politisk organisation för Region Jämtland Härjedalen som trädde i kraft den 1 januari 2023. Utifrån förändringarna i den politiska organisationen gjordes även en översyn av förvaltningsorganisationen.

Med förvaltning avses den tjänstemannaorganisation som lyder under respektive politiskt organ. I kommunallagen (2017:725) regleras de anställda i kommunallagen i ett särskilt kapitel (kap 7) där bestämmelser om förvaltningen har samlats.

Uppgifter och ansvar för de politiska organen regleras i av regionfullmäktige fastställda reglementen eller för regionfullmäktige en arbetsordning. I reglementena anges även hur förvaltningsorganisationen är organiserad på en övergripande nivå. I regionstyrelsens reglemente (punkt 3.7) anges att det är regionstyrelsen som beslutar om regionens förvaltningsorganisation med undantag av patientnämndens förvaltning och revisorernas förvaltning inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt. Förvaltningsorganisation från 1 januari 2023 (Regionstyrelsens förvaltning) beslutades av regionstyrelsen den 30 augusti 2022, § 161.

Utifrån regionstyrelsens beslut om övergripande organisation är det sedan regiondirektörens uppdrag att leda och samordna förvaltningsorganisationen. Beslut om förändringar i organisationen inom fastställda budgetramar är enligt gällande delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör.

Regiondirektören har identifierat utveckling och digitalisering som ett prioriterat område för organisationen. För att lösa uppdraget och föra verksamheten framåt har regiondirektören en ambition att skapa utvecklingskraft genom att organisatoriskt samla resurser kring utveckling och digitalisering under en och samma chef. Som ett första steg i detta beslutade regiondirektören i november 2023 att inrätta en ny tjänst som utvecklings- och digitaliseringsdirektör direkt underställd regiondirektören. I samband med detta har övrig organisation under direktören setts över, vilket föranlett förslag till förändringar gällande de två förvaltningsområden som samlar regionstyrelsens verksamhet (förvaltningsområde Regionstab och förvaltningsområde Regiondirektör). Förslaget till förändrad förvaltningsorganisation, som träder i kraft 1 januari 2025, innebär att de två förvaltningsområdena slås ihop till ett, förvaltningsområde Regionstab, samt att antalet organisatoriska nivåer inom det sammanslagna förvaltningsområdet utökas till tre. Samtidigt justeras benämningen på de organisatoriska nivåerna så att dessa är lika inom hela förvaltningen.

I Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 (RS/452/2022), fastställt av regionfullmäktige i december 2022, § 166 anges följande i avsnitt 2.4 Personal: ”Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Styrelsen har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområde regiondirektör och förvaltningsområde regionstaben.” Sammanslagningen av förvaltningsområdena innebär därmed att regionstyrelsens reglemente behöver ändras.

Tillgänglighetsdirektivet SOU 2021:44 är ett betänkande som lämnades av en utredning om hur Sverige ska genomföra EU:s direktiv om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Direktivet syftar till att förbättra tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning när det t ex gäller datorer, kortläsare, biljettautomater, automater för incheckning, digital kommunikation, medietjänster, e-böcker, banktjänster, e-handel och vissa tjänster inom resor med flyg, buss, tåg och båt. Tillgänglighetskraven kan även användas för andra produkter och tjänster i upphandling etc. Direktivet ska vara infört 28 juni 2025.

I Regionplan 2023-2025 finns följande uppdrag till regionstyrelsen:
Ta fram och besluta om en handlingsplan med åtgärder för att säkerställa kraven i Tillgänglighetsdirektivet (SOU 2021:44). Implementering av arbetssätt och upphandling av system måste ske senast 2024 och ska vara helt slutfört den 28 juni 2025.

I regionstyrelsens verksamhetsplan 2023 fanns utifrån uppdraget följande mål:
Säkra ett införande av Regeringens tillgänglighetsdirektiv med åtgärder för produkter och tjänster så att personer med funktionsnedsättning i största möjliga utsträckning kan använda dem.

Region Jämtland Härjedalen har som mål att följa EU:s direktiv om tillgänglighet för webbplatser och mobila applikationer enligt Tillgänglighetsdirektivet SOU 2021:44. Detta innebär att regionens digitala tjänster ska vara användbara för alla så långt som det är möjligt kopplat till funktionsnedsättning eller teknisk utrustning. Tillgänglighet är också en del av regionens värdegrund och vision om ett hållbart och jämlikt samhälle.

Handlingsplanen ska fungera som ett stöd och en vägledning för de som arbetar med tillgänglighetsfrågor i regionen.

Målet är att skapa en tillgänglig och användbar miljö för personer med funktionsnedsättning. Ett primärt fokus är att göra anpassningar för att underlätta för personer med synnedsättning i kontakten med Regionens verksamheter. Denna patientgrupp är gränssättande i utvecklingsarbetet. Målet är också att öka medvetenheten och kompetensen om tillgänglighet bland regionens medarbetare och samarbetspartners. Handlingsplanen är utarbetad enligt Regionstyrelsens beslut i Regionplanen 2023–2025 om framtagande av sådan.

En avvikelse i Regionens införandeplan som har stöd i direktivets tidsplan är utvecklingen av sjukvårdens självbetjäningsterminaler som kommunicerar med patientadministrativa system. Nuvarande terminaler får enligt direktivet och under vissa förutsättningar fortsätta att användas under en period av 20 år efter det att de togs i bruk.

Genomförda och planerade åtgärder
Hösten 2022 – Klarläggande av direktivets omfattning och krav.

• Etablering av arbetsgrupp med genomförda arbetsmöten.
• Samarbete med patientföreningar genomfört.
   

2023 – Tillgänglighet och dess utveckling säkerställs gällande delmål.

• Dialog genomförd med Tillgänglighetsrådet
• Workshop genomförd med Folkhälsoenheten för att vidga perspektivet och därmed beakta ett helhetsperspektiv.
• Ägarskap för alla stödjande system är fastställt i linjeorganisation för fortsatt utvecklingsarbete mot slutligt införande.
• Utveckling pågår av dokumentstyrning i regionens system.
• Utvecklingsarbete pågår av regionens webb för god läsbarhet för funktionsnedsatta.
• Upphandling genomförd av nytt tillgänglighetsanpassat system för Kollektivtrafiken.

2024 – utveckling arbetssätt och systemstöd

• Kommunikationsplan tas fram som upplysning till medborgare och anställda om Tillgänglighetsdirektivets införande och ingående delar. Regionens webbplats anpassas slutligen för funktionsnedsatta.
• Tester av tillgängligheten genomförs inom processer gällande regioninformation, resande till regionens inrättningar, ankomst till sjukhus, anmälan till mottagningar.
• Implementering av systemstöd kopplat till dokumentstyrning/hantering.
• Kollektivtrafiken slutför implementering av nytt tillgänglighetsanpassat resesystem.
• Regionen bevakar tillgänglighetsanpassning av hållplats/huvudentré sjukhuset i förhållande till utvecklingen av Östersundslänken.

2025 – avstämning om eventuella kompletterande åtgärder

• Under våren sker avstämning av 2024 års åtgärder och eventuella kompletterande åtgärder vidtas för att säkerställa målet.

Särskilt angående 1177

• 1177 är ett nationellt system som utvecklas i särskild ordning.

Särskilt angående Självincheckningsterminaler

• Självincheckningsterminaler inom sjukvården/tandvården utvecklas och anpassas mot kommande kvalitativa användarvänliga applikationer för funktionsnedsatta enligt tillgänglighetsdirektivets möjlighet till förlängt tidsfönster. Andra regioners motsvarande arbete beaktas.

Uppföljning ska ske till regionstyrelsen i slutet av 2024 och våren 2025.

Regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan utgör en grund för Region Jämtland
Härjedalens arbete med säkerhet och kris- och katastrofmedicinska beredskap och är styrande för såväl regionalt som lokalt arbete med säkerhet och beredskap.

Enligt lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap, ska kommuner och regioner upprätthålla beredskap för extraordinära händelser. I enlighet med samma lag har Regionen inrättat en Krisledningsnämnd bestående av 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare, som ska fullgöra uppgifter vid extraordinär händelse.

Regionens katastrofmedicinska beredskap utgår primärt från Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2013:22) Katastrofmedicinsk beredskap. Det övergripande målet för Regionens katastrofmedicinska beredskap är att minimera konsekvenserna för de somatiska och psykiska följdverkningar som kan uppstå vid särskild händelse/extraordinär händelse eller vid höjd beredskap.

Planen har reviderats utifrån de senaste årens utveckling i omvärlden som inneburit en förändrad och mer komplex hotbild. Arbetet med civilt försvar har påverkat Regionens arbete med säkerhet och beredskap. Bland annat har det inneburit ökade krav inom områden som informationssäkerhet och säkerhetsskydd. Regionen har också att tillämpa Säkerhetsskyddslag (2018:585), Säkerhetsskyddsförordning (2021:955), Säkerhetspolisens säkerhetsföreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) samt Lag (2009:400) om offentlighet- och sekretess så att det säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter finns. Säkerhets-skyddet är också en grundläggande del i arbetet med civilt försvar, därför sker arbetet integrerat och samordnat. Regionens ansvar gällande civilt försvar avser att uppnå målen att; värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, upprätthålla en nödvändig försörjning, bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld, upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan, bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Kompletterade och förtydligade punkter i planen är:
2.3 Det svenska civila beredskapssystemet
4.8 Försörjningsberedskap
7.1.2 Reviderad stabsstruktur enligt NATO-modell
9 Förstärkningsresurs vid särskild händelse har ersatt Sjukvårdsgrupp
12.2 Anpassad särskild ledning
15 Epidemi- och pandemiberedskap

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/129/2023, Regionplan och budget 2024–2026. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2025 uppgår investeringsramen till 228 miljoner kronor (206 miljoner 2024). Enligt de nya reglerna för investeringar ska investeringsrådet årligen sammanställa ett förslag avseende total investeringsram och investeringsplan med sammanställd reinvesteringsnivå, (reinvesteringar överstigande 5 mkr särredovisas per objekt som informationsärende) samt nyinvesteringar på objektsnivå. Regionstyrelsen fastställer årligen fördelningen av investeringsbudgeten och ansvarar för hela regionens investeringar.

Ett förslag till investeringsbudget 2025 har beretts av investeringsrådet inför beslut. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MTA gällande medicinteknisk utrustning.

Följande investeringar föreslås för regionstyrelsen (tkr)

• Reinvesteringar   19 000
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  IGEL-terminaler   14 000
   
• Reinvesteringar fastighet  58 500
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  Brandskyddsåtgärder  7 000
  Energiförsörjning   7 000
  Hotlabb   16 000
  Dränering hus 13   16 000
   
• Nyinvesteringar per objekt  2 380
• Nyinvesteringar fastighet per objekt 20 300

Respektive nämnd har för den egna verksamheten godkänt föreslagen investeringsplan innehållande reinvesteringsnivån samt nyinvesteringar på objektsnivå enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden 2024-05-23 § 56, regionala utvecklingsnämnden 2024-05-14 § 65 och kollektivtrafiknämnden 2024-05-15 § 29.

Sammanställning av totala investeringsplanen för Region Jämtland Härjedalen 2025 (tkr):

• Reinvesteringsnivån avseende medicinskteknisk utrustning  55 612
  Varav enskilda objekt över 5 mkr:
  Narkosapparater inkl övervak   16,5 mkr
  Ambulanser    11,2 mkr
  Skelettlab röntgen (lab 5)   5,75 mkr
  Övervakningssystem pre- och post-op  5,0 mkr
• Reinvesteringsnivån avseende fastigheter   58 500
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  Brandskyddsåtgärder   7 000
  Energiförsörjning   7 000
  Hotlabb    16 000
  Dränering hus 13   16 000
• Reinvesteringsnivån avseende övriga investeringar  20 980
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  IGEL-terminaler   14 000
• Nyinvesteringar medicinskteknisk utrustning per objekt  47 213
• Nyinvesteringar fastigheter per objekt   20 300
• Nyinvesteringar övrigt per objekt    2 530
• Pott avseende mindre lokalanpassningar (kommer att äskas ur oförutsedda efter behov)                      0
• Pott avseende oförutsedda investeringar   7 865
• Pott avseende hjälpmedel    15 000

SUMMA TOTAL INVESTERINGSRAM 2025  228 000

Förslag till fördelning av nyinvesteringar per objekt framgår i bilaga 1.

I ovan investeringar ingår även nedan beslutade investeringar

Styrelsen för Brf Torvalla Centrum har kallat till årsstämma för verksamhetsåret 2023. Stämman ska äga rum den 30 maj kl. 09:00. Mötet kommer att äga rum digitalt. Dagordningen innehåller enbart de sedvanliga stadgeenliga punkterna (bl.a. årsredovisning inkl. resultaträkning och balansräkning för 2023 samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter osv).

Brf Torvalla Centrum i Östersund är en HSB-förening. Föreningen äger fastigheterna Bakbordet 1, Degspaden 1 och Spritsen 1 i Östersund. Region Jämtland Härjedalens andelstal är 16,4 procent. Övriga medlemmars andelstal: Östersunds kommun 80,3 procent och Jämtlands läns bibliotek 3,3 procent.

Enligt förvaltningsberättelsen har styrelsen påbörjat ett arbete med att avveckla brf Torvalla centrum. En styrgrupp har bildats samt ett brev till medlemmarna är skickat avseende avvecklingen.

Under 2023 uppgick föreningens nettoomsättning till 6 154 tkr. Årets resultat var 1511 tkr, medan det balanserade resultatet uppgick till 2 388 tkr.

Bostadsföreningens revisorer bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2023. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Vidare tillstyrker revisorerna att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Regionfullmäktige beslutade den 18 oktober 2023 (§ 118, punkt 3) att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2023-10-18 – 2026-12-31 i Brf Torvalla Centrum är David Adervall (S); ombudsersättare är Björn Hammarberg (M).

Enligt punkt 4.1 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2025 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Två gemensamma planerings- och budgetdagar för styrelsen och nämnderna har planerats in till den 8 april respektive 26 november.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2025.

Regionfullmäktige fastställer sina sammanträdesdagar för 2025 vid sitt sammanträde 18-19 juni.

Region Jämtland Härjedalen delar årligen ut folkhälsopriset Årets folkhälsoinsats. Priset är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar, företag eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län.

Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

Utlysning för 2024 års pris har skett genom utskick på sociala medier samt på regionens hemsida. Sammanlagt har 100 nomineringar inkommit. Bifogad motivering föreslås för folkhälsopristagaren. Stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris (RS/2231/2016) gäller för årets folkhälsoinsats.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med det regioninterna rådet Politiskt råd för folkhälsa och nätverket FolkhälsoZ:s presidium i enlighet med stadgarna för priset. Folkhälsopriset omfattar 20 000 kr och delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde i juni 2024.

När bemanningsläget inom hälso- och sjukvården är särskilt ansträngt kan lösningar med ekonomiska incitament utanför ordinarie avtal komma att krävas. Bakgrunden till det är att vi inför sommaren 2024 har ett antal yttre påverkansfaktorer som ytterligare försvårat planering för sommarbemanning. Det pågår en konflikt med Vårdförbundet som kan förväntas dra ut på tiden. Samtliga regioner i landet har också gått in i ett nytt nationellt avtal gällande avrop som medfört en förändrad praktisk hantering och också ett minskat antal avrop inför sommaren och därmed en osäkrare bemanning. 

Bakgrund
Under flera års tid har det fattats kortsiktiga arbetsgivarbeslut om att enhetschefer som idag har inlöst övertid ska ersättas med kvalificerad övertid vid arbete i kliniskverksamhet under perioder av hög arbetsbelastning i klinisk verksamhet. Detta ligger inte i linje med nu gällande individuella anställningsavtal. Inför sommarperioden 2024 lyfts behov av ersättningar till både enhets- och verksamhetschefer som arbetar i klinisk verksamhet under sommarperioden 2024-05-29 till och med 2024-08-31. 

Förutsättningar
Förutsättningar är att chefer som har kliniskt kompetens kan arbeta i klinisk verksamhet utöver sin ordinarie tjänstgöringsgrad under sommarperioden 2024-05-29 till och med 2024-08-31 samt ta del av extraersättningar för det arbetet.

Vårdförbundets i nuläget pågående blockad mot övertid- och mertid kan påverka förutsättningarna.

Det skärpta regelverket gällande 11 timmars dygnsvila som trätt i kraft under 2023 och början av 2024 innebär att medarbetare i verksamheten inte i samma utsträckningar har möjlighet att arbeta extrapass vilket bidragit till en ansträngd bemanningssituation men även leder till en sannolikt minskad kostnad totalt för extraersättningar jämfört med föregående år.

Föreslagna justeringar för sommarperioden 2024 (2024-05-29 t.o.m. 2024-08-31)
Chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen som kan arbeta kliniskt utöver sitt chefsuppdrag ska ha rätt till ersättning enligt gällande regelverk för extraersättningar (RS/191/2023). 

Närmaste överordnad chef fattar beslut om när ersättningarna är möjliga att tillämpa för chef som arbetar kliniskt.  

Enligt tidigare beslutat regelverk krävs fortsatt att extraersättningarna är aktiverade på den enhet där arbete ska utföras. Närmaste överordnad chef ansvarar för att individuell riskbedömning görs, arbets- och vilotidsregler följs och att extraersättningen registreras med korrekt process i Heroma. 

Konsekvenser
Ökade kostnader i ett redan ansträngt ekonomiskt läge.  

Exempel:  
En medianlön för en enhetschef motsvarar 50 000 i månadslön eller motsvarande ca 300 kr/tim för en enhetschef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Justeringen i ersättningsnivå skulle innebära att den totala kontanta ersättningen (inklusive extraersättning) per timme är 310% av månadslönen/165 (enligt punkt 7a i regelverket). Det motsvarar en timlön på ca 940 kr/tim.

Konsekvensen av att chefer har möjlighet att arbeta utöver sitt arbetstidsmått bidrar till en minskad återhämtning, ökad semesterskuld för Regionen, mindre möjlighet att ta ut redan intjänad arbetstid samt en mer ansträngd arbetsmiljösituation.  

Att i nuläget justera ersättningar för gruppen kan komma att långsiktigt påverka arbetet med strategisk planering för enhetschefers uppdrag, chefers förutsättningar för att ha en hållbar arbetsmiljö. Även frågan om övergripande arbete med lönebild för enhetschefsuppdrag kan påverkas. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-05-23 § 62.

När bemanningsläget inom hälso- och sjukvården är särskilt ansträngt kan lösningar med ekonomiska incitament utanför ordinarie avtal komma att krävas. Tillgängliga extraersättningar finns i extraersättningspaket enligt tidigare beslut (RS/191/2023) Extraersättningspaketet utgör ett ensidigt arbetsgivarbeslut. 

Bakgrund
Utöver det beslut som redan fattats enligt ovan finns för sommarperioden 2024 behov av att till viss del justera de ersättningar som används idag. Bakgrunden till det är att vi inför sommaren 2024 har ett antal yttre påverkansfaktorer som ytterligare försvårat planering för sommarbemanning. Det pågår en konflikt med Vårdförbundet som kan förväntas dra ut på tiden. Samtliga regioner i landet har också gått in i ett nytt nationellt avtal gällande avrop som medfört en förändrad praktisk hantering och också ett minskat antal avrop inför sommaren och därmed en osäkrare bemanning. 

Förutsättningar 
För att öka möjligheten att använda resurser i form av pensionerade medarbetare som har klinisk kompetens vars anställning löper under begränsad tid alternativt intermittent anställning (timanställning), i större utsträckning än redan planerat föreslås att ersättningarna justeras för den här gruppen.

Vårdförbundets i nuläget pågående blockad mot nyanställning- övertid- och mertid kan påverka förutsättningarna.

Föreslagna justeringar för sommarperioden 2024 (2024-05-29 tom 2024-08-31)
Ersättning för pensionärer enligt punkt 1 i regelverket. Istället för att ersättas med 140% från första arbetade timmen föreslås att gruppen får ersättning enligt punkt 7 i regelverket.   

Konsekvenser
En ökad kostnad i ett redan ansträngt ekonomiskt läge.  

Exempel: pensionerad specialistsjuksköterska med motsvarande månadslön på 44 500 (motsvarande timlön på 270) erhåller idag 140% utöver timlön från första arbetade timmen. Justeringen i ersättningsnivå skulle innebära att den totala kontanta ersättningen (inklusive extraersättning) per timme är 310% av månadslönen/165 (enligt punkt 7a i regelverket). Vilket motsvarar en timlön på 837kr/tim istället för enligt punkt 1, 378kr/tim.

En total kostnadsberäkning för vad justeringarna skulle innebära på helhet kontra förra årets totala kostnad för sommaren är svår att göra då även andra faktorer påverkar möjligheten till användandet av extraersättningar. De skärpta dygnsviloreglerna är en av de faktorerna. 

Ny administrativ arbetsprocess behöver tillskapas i Heroma av löneservice. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-05-23 § 63.

Under 2023 utförde revisionerna en granskning av ekonomistyrning med fokus på ledning och styrning. Vid avslutat granskning överlämnades en revisionsrapport samt en skrivelse innehållande rekommendationer. En redovisning av vilka åtgärder regionstyrelsen vidtagit eller avser att vidta ska lämnas till revisorerna senast 11 juni.

Regionstyrelsen har ett helhetsansvar för regionens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. I det arbetet ingår för styrelsen bland annat att leda och samordna planering och uppföljning av regionens verksamheter och ekonomi samt att leda och samordna arbetet med planering av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av regionens verksamheter. Utifrån det har regionstyrelsen hållit ihop arbetet med svaret på granskningen.

Sammantaget håller regionstyrelsen med om revisorernas granskning varpå flertalet åtgärder och förbättringsåtgärder redan vidtagits eller initierats. Revisorernas rekommendationer har främst innefattat dokumentation av uppdragsbeskrivningar, rutiner och instruktioner samt behov av förbättrat verktyg för planering och uppföljning av bemanning.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen i samråd med sekretariatet.

Revisionskontoret har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Jämtland Härjedalen genomfört en uppföljande granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa.

Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelser och berörda nämnder har vidtagit åtgärder utifrån den tidigare granskningen för att säkerställa att samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa fungerar på ett ändamålsenligt sätt samt om det sker en tillfredställande styrning, uppföljning och kontroll av tillgängligheten till BUP.

Revisionskontorets samlade bedömning är att regionstyrelsen- och hälso- och sjukvårdsnämnden inte har vidtagit åtgärder i tillräcklig utsträckning.

Samverkansstrukturer, uppdrag och styrdokument är under pågående översyn där vikten av att det löpande arbetet ska fungera och inte avstannar medan detta arbete pågår påtalas. Revisorerna menar ett en ytterligare uppföljning av samverkansstrukturen bör göras inom närmaste året.

Granskningen som tidigare var avgränsad till grundskolan har under den uppföljande granskningen uppmärksammat brister kopplat till samverkan kring gymnasieelever.

Senast 5 juni 2024 uppmanas regionstyrelsen att lämna en redovisning vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas samt tidsplan med anledning av granskningsresultatet.

Svar kommer även att lämnas från hälso-och sjukvårdsnämnden där varje nämnd ansvarar för myndighetens hantering av sina allmänna handlingar och för beredning av sina ärenden och lämnar därför egna svar på granskningen.

Sammantaget ser regionstyrelsen positivt på den uppföljande granskning som genomförts och instämmer i att Region Jämtland Härjedalens samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa kan utvecklas.

Åtgärder har vidtagits utifrån tidigare rekommendationer alternativt är under pågående utvecklingsinsats och översyn.

Den fortsatta utvecklingen kommer att ske i samverkan med hälso-och sjukvårdsnämnden och återrapporteras under regiondirektörens ansvar.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet av Arbetsmarknadsdepartementet att lämna synpunkter på remisserna Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) och Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98).

Utredningarnas uppdrag handlar i korthet om att lämna förslag på insatser för att stärka identifiering, skydd, stöd och vård för barn och vuxna utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål, sexuell exploatering samt sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Utredningarna lyfter att dessa former av våldsutsatthet på ett tydligare sätt bör inkluderas som en del av arbetet mot våld och att vägarna till stöd behöver vara lättillgängliga och ha låga trösklar. Förslagen handlar bland annat om att det utvecklas specialiserade lågtröskelverksamheter i alla län som erbjuder anpassat stöd utifrån målgruppernas komplexa problematik, att det finns tydliga rutiner inom hälso- och sjukvården för att kunna ställa frågor om och upptäcka sexuell utsatthet samt att utredningarnas målgrupper på ett tydligare sätt inkluderas i kunskaps- och metodstöd.

Region Jämtland Härjedalen välkomnar dessa utredningar och bekräftar att det finns ett stort utvecklingsbehov gällande insatser för att identifiera och erbjuda relevant vård och stöd till utredningarnas målgrupper. Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till utredningarnas förslag men lyfter i svaret vikten av att beakta regioners olika geografiska och demografiska förutsättningar i förslagen som ges i utredningen Ut ur utsatthet samt att en tydligare ekonomisk beskrivning i förhållande till det förväntade utvecklingsarbetet efterfrågas i den nämnda utredningen.

Ett förslag till svar har samordnats och upprättats av Folkhälsoenheten med bidrag från Ungdomsmottagningen, Psykiatrin, Kvinnohälsan, Centrala BHV-teamet, Överläkare barn- och ungdomsmedicin (representant Barnskyddsteamet) och STI-mottagningen.

Remisserna ska besvaras senast 30 maj. Paragrafen behöver därmed justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissen av betänkandet Utvecklat samarbete för verksamhetsförlagd utbildning – långsiktiga åtgärder för sjuksköterskeprogrammen (SOU 2024:9).

Utredningens uppdrag har varit att på kort och lång sikt öka tillgången till platser där studenter i sjuksköterskeutbildningen kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose behovet av fler utbildningsplatser.

Ett förslag till svar har upprättats inom FoU-enheten. Remissen ska besvaras senast 23 maj men regionen har fått förlängd svarstid till 30 maj. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Remiss: av promemorian Hållbar och högkvalitativ läkarutbildning och klinisk forskning – förslag till ett reviderat ALF-avtal U2024/01035.

Utredaren har haft i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att ta fram ett underlag inför en omförhandling av Avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF-avtalet). Syftet med utredningen är att bistå staten med ett underlag till ett nytt avtal som långsiktigt bidrar till en läkarutbildning av hög kvalitet, internationellt konkurrenskraftig klinisk forskning och utveckling av en kunskapsbaserad, effektiv och modern hälso- och sjukvård.

Remissen ska besvaras senast 3 juli. För att beredning av svaret ska ges så lång tid som möjligt och för att styrelsen inte har något sammanträde i juni föreslås att styrelsen ger regionstyrelsens ordförande i uppdrag att besluta om svaret på remissen efter samråd med 2:e vice ordförande.

Länk till protokoll från regionens politiska organ: Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)

Region Jämtland Härjedalen står inför en utmanande situation kopplat till tillgänglighet, kompetensförsörjning och ekonomi. Digitaliseringen inom organisationen är idag decentraliserad, oprioriterad. Dessutom är IT-organisationen kraftigt underfinansierad. Behovet av stödresurser är påtagligt inom hela organisationen och tempot i omställningen behöver växlas upp.

Utifrån läget i vår region och med inspel från utredningen ”Verksamhetsutveckling med digitala verktyg” (RS/489/2022) har utveckling och digitalisering identifierats som ett prioriterat område för organisationen. För att lösa uppdraget och föra verksamheten framåt har regiondirektören en ambition att skapa utvecklingskraft genom att samla resurser kring utveckling och digitalisering (exempelvis forskning, innovation, utveckling, teknik, digitalisering, utbildning, IT, eHälsa, analys, statistik m.m.) organisatoriskt under en och samma chef. Som ett första steg i detta beslutade regiondirektören i november 2023 att inrätta en ny tjänst som utvecklings- och digitaliseringsdirektör direkt underställd regiondirektören, samt att snarast påbörja en rekrytering. I samma beslut angavs att framtida organisation under den nya direktören samt eventuella andra organisatoriska förändringar av förvaltningsområdena skulle utredas vidare för beslut under 2024.

Utvecklingskraften inom organisationen behöver samlas, centraliseras och accelereras, främst kopplat till ny teknik. Den digitala mognaden behöver höjas inom hela organisationen och nyttan av tidigare och kommande investeringar bör säkras. Det är även centralt att stödverksamheterna bidrar till kärnverksamheten vilket är avgörande för att lyckas med nödvändig omställning. Lösningen som presenterats är en central placering av regionens funktioner kring: utveckling, digitalisering, IT och medicinteknik. De största processerna och dess ägare bör vara representerade i Regionledningen och är organiserade direkt under regiondirektören.

Rekryteringsprocessen har nu avslutats och utvecklings- och digitaliseringsdirektören tillträder sin nya tjänst den 1 juni 2024. Det är ännu inte klart hur verksamheten under den nya direktören ska organiseras. Detta arbete kommer att fortsätta under ledning av den nya direktören, och slutligt beslutas av regiondirektören under hösten. Det är dock klarlagt att ett antal befintliga verksamheter (Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelningen, IT- och eHälsoavdelningen, enheten Medicinsk teknik (MTA) och teamet Beslutsstöd) kommer att organiseras under den nya direktören, och därför föreslås nu omdisponering av budgetram inför 2025.

För att genomföra ovanstående lösning föreslås nedanstående omfördelningar av budgetramar inför budget år 2025:
 

• Omdisponering av 74,9 mkr från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen kopplat till IT-kostnader (varav 49,2 ofinansierat vilket innebär ett ökat besparingskrav för nämnden). Varav:
  - IT-tjänster -56,7 mkr,
  - dataprogram och Office 365 -18,2 mkr.

• Omdisponering av 47,1 mkr från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen avseende Medicinteknisk avdelning som flyttas över organisatoriskt till regionstyrelsen.

• Omdisponering av 6,7 mkr från regionala utvecklingsnämnden till regionstyrelsen kopplat till IT-kostnader (varav 241 tkr ofinansierat vilket innebär ett ökat besparingskrav för nämnden). Varav:
  - IT-tjänster -5,6 mkr
  - dataprogram -0,878 mkr och Office 365 -0,241 mkr

• Omdisponering av 68 tkr från kollektivtrafiknämnden till regionstyrelsen kopplat till kostnader för Office 365.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har behandlat ärendet 2024-05-23 § 57, regionala utvecklingsnämnden 2024-05-14 § 66 och kollektivtrafiknämnden 2024-05-15 § 30.

Regionfullmäktige fastställer varje år en Regionplan och budget. Den beskriver planperiodens politiska inriktning, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas. Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Ett förslag till Regionplan och budget 2025–2027 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet - Hälso- och sjukvård, Tandvård, Regionalt utvecklingsansvar, Kultur, Folkhögskolor och Kollektivtrafik, samt Stödverksamhet och ledningsprocesser utgör egna målområden. Målområdets rubrik i regionplanen sammanfattar den politiska viljeinriktningen. För varje målområde finns också långsiktiga nyckeltal som följs över tid samt uppdrag som styrelsen och nämnderna ska genomföra kommande år. För att uppnå god kvalitet och god ekonomisk hushållning inkluderas ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i målområdena, vilket även gäller för horisontella sakområden som exempelvis arbetsmiljö, folkhälsa och digitalisering. Region Jämtland Härjedalen är också en del av det samiska förvaltningsområdet vilket medför ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Liksom för de flesta andra regioner i Sverige är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen för närvarande mycket ansträngt. Finansieringen av verksamheten är begränsad under planperioden. Det kommer att krävas fortsatt arbete med åtgärder för att nå en ekonomi i balans till år 2030. En medvetenhet om att hushålla med befintliga resurser ska råda i hela organisationen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt.

Organisationens samtliga verksamheter har ett gemensamt ansvar för att uppnå regionplanens inriktning och nå en ekonomi i balans. Pågående omställningsarbete är nödvändigt för att möta utmaningarna och utveckla verksamheten. Effektivisering, andra arbetssätt, fler samarbeten och nya tekniska lösningar är viktiga åtgärder. Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda en hälsofrämjande arbetsmiljö, tillvarata medarbetarnas kompetens och samtidigt förbättra förutsättningarna för att medarbetarna stannar i organisationen, är och förblir några av Region Jämtland Härjedalens viktigaste strategiska uppgifter. Insatser i arbetet med länets utveckling och kollektivtrafik är avgörande för att kunna bidra till ett attraktivt län, ett ökat invånarantal och en ökad skattekraft.

Enligt kommunallagen (2017:725) 11 kap 5 § ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, genom att ha en budget i balans där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl.

Hösten 2023 åberopade Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en negativ budget för år 2024 på minus 300 miljoner kronor. Anledningen då var den snabba förändringen i omvärlden som fick inflationen att stiga, vilken resulterade i höga pensionskostnader under år 2023 och 2024. År 2025 är att betrakta som ett år av återhämtning både sett till att konjunkturen ska återhämta sig, men även verksamheten. Men att lägga fram en budget i balans redan år 2025 eller 2026 skulle innebära stora tillfälliga nedskärningar av verksamheten, för att sedan växla upp igen efter år 2030. Detta skulle på längre sikt innebära stora negativa konsekvenser för verksamheten, men även för invånarna i regionen. Förutom stora minskningar i utbud, som är förenat med risker på kort sikt, kan en tillfällig neddragning även leda till mer långtgående konsekvenser, exempelvis inom kompetensförsörjningen där det redan idag finns utmaningar.

God ekonomisk hushållning handlar om att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet samt en god hushållning av regionens medel på både kort och lång sikt. Region Jämtland Härjedalen bedömer, med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, att det inte är möjligt att återställa det negativa balanskravsresultaten från 2023 och 2024 inom treårsperioden och samtidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet. Denna bedömning grundar sig också i att även budgeten för åren 2025–2026 är negativ vilket i praktiken innebär att återställandet behöver ske på längre sikt, fram till och med år 2030.

Region Jämtland Härjedalen åberopar med anledning av detta synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat år 2025 samt att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom treårsperioden utan på längre sikt. 2023 års underskott innan år 2028, och resterande del fram till och med år 2030. Detta med hänvisning till följande motivering:

• De ekonomiska förutsättningarna fortsätter att vara unikt svaga efter åren 2023 och 2024.
• År 2025 ska anses som ett återhämtningsår, både konjunktur- och verksamhetsmässigt.
• Region Jämtland Härjedalens prognos för utvecklingen av skatteunderlaget är försiktigare än Sveriges kommuner och regioners prognos.
• Fullmäktige har i Riktlinje för god ekonomisk hushållning, tagit beslut om att långsiktigt stärka soliditeten i Region Jämtland Härjedalen med målet att uppnå positiv soliditet.

Region Jämtland Härjedalens beslut att åberopa synnerliga skäl betyder inte att det inte krävs ett fortsatt arbete för att vända den ekonomiska utvecklingen. En i övrigt hög nettokostnadsutveckling innebär att det, trots att pensionskostnaderna bedöms minska, kommer att krävas omfattande åtgärder i verksamheten för att nå en ekonomi i balans till 2030 och över tid stärka den finansiella ställningen. Regionens strategi är att ha ett långsiktigt förhållningssätt till god ekonomisk hushållning, där ett kontinuerligt arbete mot uppsatta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för både verksamhet och ekonomi. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att vidta skarpa åtgärder, prioritera och omfördela resurser. 

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. För att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden ska kunna upprätthålla nivån på sitt arbete för länets utveckling föreslås att deras budgetram räknas upp något.

Enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 är ett gemensamt krav för regionstyrelse och nämnder att minska ned sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram år 2025. Steg två är att möta nya kostnadsökningar exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder årligen fram till år 2030. 

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 850 mkr år 2025, 950 mkr år 2026 och 2027.

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.

Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen.

Regionfullmäktige beslutade 2023-06-21 § 67 om förfrågningsunderlaget gällande 2024 (RS/106/2023).

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politisk råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2025 smärre justeringar som främst rör krav och kriterier för filialansökan, dispensansökan på läkare samt tillfälligt listningsstopp/tak och mobil verksamhet.

IT bilagan har setts över och uppdaterats.

För nära vård har den Gemensamma planen för primärvårdsnivå i Region Jämtland Härjedalen lyfts in i förfrågningsunderlaget, liksom indikatorer för uppföljning.

Övriga redaktionella förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2025 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politisk råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Förfrågningsunderlaget har justerats till att överensstämma med text i regionens övriga vårdval avseende främst kapitel 6, 7 och 8. Rådet har inte kommit fram till några andra förslag till förändringar inför 2025.

Beslut om ersättning för uppdraget tas när LPIK för 2025 är fastställt.

Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) inrättades 2017 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. GNS ingår i Regionen Jämtland Härjedalens organisation. Samverkan i nämnden utökades 2018 till att även omfatta länets övriga kommuner. I samband med att GNS utökades anställdes även en särskild strateg i Region Jämtland Härjedalen för att arbeta med utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde (men sedan ca två år tillbaka finns tjänsten inte kvar). Nämnden är för närvarande inte aktiv.

I oktober 2023 gav regionstyrelsen regiondirektören i uppdrag att göra en utredning av GNS och dess verksamhet. Inriktningen skulle vara att avveckla nämnden samt ge förslag på hur den verksamhet nämnden ansvarar för kan organiseras. I uppdraget ingick att föra dialog med länets kommuner.

Den rättsliga reglering som är relevant återfinns främst i 3, 5 och 9 kap. Kommunallagen (2017:725, KL), liksom i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet respektive lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt led i att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta dagens och framtida utmaningar. Sådan samverkan kan även organiseras inom ramen för bl.a. en gemensam nämnd. Från och med den 1 juli 2018 finns en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Härigenom har möjligheter till samverkan för kommuner och regioner förändrats. Upphandlingslagstiftningen har dock inte ändrats, vilket innebär att eventuell upphandlingsskyldighet gäller på samma sätt som före lagändringen.

Utifrån den utredning som har genomförts bedöms att några juridiska hinder för att avveckla GNS inte föreligger.

Framtidsutmaningar har identifierats, exempelvis avseende kompetensförsörjning. Sådana frågor bör på ett rättvisande sätt övervägas och diskuteras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situation parterna i nuläget befinner sig i, liksom i övrigt ansträngda läge, kan sådana diskussioner dock komma att dra ut på tiden. Utfallet av sådana diskussioner är dessutom svåra att förutse. Mot ovan givna bakgrund bör GNS avvecklas.

Då gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för närvarande inte är aktiv föreslogs att vidare diskussioner och ev. beredning av ärende för avveckling av nämnden skulle hanteras av Regionens samverkansråd, där samtliga parter är representerade.

Regionstyrelsen beslutade 2024-03-26—27 § 39 följande:
1. Utredningen om GNS framtid godkänns,
2. Regionstyrelsen ställer sig bakom utredningens förslag och föreslår länets kommuner att GNS avvecklas,
3. Utredningen överlämnas till Regionens samverkansråd (RSR), som får i uppdrag att behandla utredningen och rekommendera en väg framåt i frågan.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet 2024-04-22 § 26 och ställde sig bakom utredningens förslag samt rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att besluta enligt följande:

1. Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner avvecklas från och med den 1 januari 2025,

2. Reglemente och avtal (samarbetsöverenskommelse) för Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner upphör att gälla den 1 januari 2025,

3. Ledamöter och ersättare i nämnden entledigas från och med den 1 januari 2025.

Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 21-22 juni 2022, § 75, om ny politisk organisation från 1 januari 2023 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. En revidering med anledning av ny politisk majoritet gjordes 2022-12-07 § 166.

Revideringen innebar bland annat att det inom hälso- och sjukvårdsnämnden ska finnas en ledamot med utökat ansvarsområde med en arvodering på 20 % och i regionala utvecklingsnämnden ska det finnas två ledamöter med utökat ansvarsområde med en arvodering på 10% vardera. Ändringarna var kostnadsneutrala eftersom det gjordes en omfördelning av arvodet från 1:e vice ordföranden i respektive nämnd.

Vänsterpartiet har inkommit med en begäran om att omfördela uppdraget gällande ledamot med utökat ansvarsområde i hälso- och sjukvårdsnämnden. Skrivningen i hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente om att det ska finnas en ledamot med utökat ansvarsområde föreslås därför tas bort och dess arvodering på 20% förs tillbaka till 1:e vice ordförande som därmed får 70% arvode. Förändringarna av arvodena justeras i punkt 9 i Tabell över fasta arvoden i arvodesreglerna.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2025 föreslås regionfullmäktige sammanträda i februari, april, juni, oktober och november, sammanlagt 8 sammanträdesdagar.

Med anledning av att förtroendemannabudgeten inte räknas upp 2025 så föreslås att både sammanträdet i februari och november kortas ner till en dag vardera.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2024 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2025.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2024-05-07 § 36 och föreslår fullmäktige att följande sammanträdesdagar fastställs för regionfullmäktige 2025:
11 februari
29-30 april
17-18 juni
21-22 oktober
25 november

Bakgrund

I Regionplan och budget 2023-2025 finns ett uppdrag till regionstyrelsen att presentera en långsiktig fastighetsutvecklingsplan. I maj 2023 fastställde regionstyrelsen den inledande inriktningen för arbetet där fokus i fastighetsutvecklingsplanen ska vara på sjukhusområdet och omställningen mot en Nära vård. Bakgrunden är nya förutsättningar och kunskaper när det gäller möjligheter att bygga på befintlig fastighet, status på nuvarande byggnader samt behov av att ta hänsyn till lagkrav, miljö- och klimathänsyn samt krav på robusthet och resiliens.

Projektmålet har varit att presentera ett underlag med en beskrivning av olika möjliga scenarier för utveckling av sjukhusområdet i Östersund. Baserat på underlaget ska regionfullmäktige i juni 2024 kunna ta beslut om vilken väg som ska väljas.

Scenariobeskrivningarna belyser bland annat förutsättningar för vidare utveckling såsom status på befintliga fastigheter, möjlighet att bebygga befintlig tomt, vårdens grundläggande behov samt möjlighet att uppfylla lagkrav, miljömål och krav på robusthet. De beskriver också möjligheterna att upprätthålla en hög patientsäkerhet under byggnadstiden samt beakta utvecklingen mot nära vård.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Kraven på hållbara lösningar, ökad digitalisering, kostnadseffektivitet och säkerhet ökar. Samtidigt rymmer också dessa utmaningar stora möjligheter till utveckling och förändring. Det gäller inte minst fastigheter. En strategisk och långsiktig fastighetsplanering är nödvändig för att möta dessa utmaningar där just utveckling mot förändring också kan skapa möjligheter.

Baserat på nya förutsättningar och kunskaper om möjligheter och begränsningar för utveckling av sjukhusområdet behövde tidigare arbete revideras och underlag för olika möjliga scenarier i utvecklingen av sjukhusområdet beskrivas ytterligare. Det är av stor vikt att ett politiskt inriktningsbeslut finns för att kunna genomföra en fortsatt utveckling med allt vad det innebär i fråga om arbetsinsats och finansiering.

Länets utveckling måste beaktas, tas hänsyn till och vara en del av planen. Det kan handla om befolkningsutveckling, demografisk utveckling, näringsliv, turism samt Försvarsmaktens/NATO:s behov eftersom dessa delar i hög grad påverkar regionens bedömning av framtida krav och behov.

Genomfört arbete
Utvecklingsplanens första del har haft fokus på sjukhusets strategiska utvecklingsmöjligheter utifrån sjukhusbyggnadernas status och sjukhusområdets förutsättningar.

Tre alternativa utvecklingsvägar tillsammans med ett "noll"-alternativ, dvs att inga aktiva åtgärder företas, har utvecklats och analyserats.
 

1. Ombyggnad av befintliga byggnader,

2. Utbyggnad, kombinerat med ombyggnad,

3. Nybyggnad på annan plats.

Utvecklingsplanens delrapport tar inte ställning för ett förordat alternativ, utan redovisar en analys av hur alternativen förhåller sig till bland annat följande parametrar:
 

• Möjlighet till bevarade av prioriterade vårdflöden under och efter genomförandet.

• Möjlighet att uppfylla aktuella riktlinjer och lagkrav.

• Förutsättningar för, och risker vid, genomförande.

• Tid- och genomförandeplan (översiktlig).

Styrgruppens och Regionledningens rekommendation om vägval för fortsatt arbete

Baserat på framtagen rapport, Utvecklingsplan del 1 - Östersunds sjukhus (bilaga 1) samt återkoppling från verksamheter har styrgrupp och regionledning valt att rekommendera regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att gå vidare med alternativ 2, d v s att göra en utbyggnad på det nuvarande sjukhusområdet i kombination med ombyggnad av befintliga lokaler.
 

Motiv till rekommendation

Förordat alternativ

Alternativ 2, utbyggnad i kombination med ombyggnad

Styrgruppen har vägt samman slutsatser i rapporten samt de återkopplingar som kommit in från verksamheten och kommit fram till att man förordar alternativet utbyggnad i kombination med ombyggnad på befintlig tomt med följande huvudsakliga motiv:

• Kortast tid till moderna och verksamhetsanpassade lokaler för de prioriterade akutverksamheterna. Dessa verksamheter kommer även fortsättningsvis att behöva finnas på ett sjukhusområde.

• Ger mer tid och flexibilitet i utvecklingen av de befintliga lokalerna, vilket troligen är en fördel med tanke på osäkerheter i hur nuvarande utveckling mot Nära vård kommer att se ut.

• Fördelen med den centrala placeringen av sjukhuset bedöms stor och möjligheten att expandera verksamheten på Myggantomten finns vilket även varit en faktor vid tidigare arbete med fastighetsutveckling i form av den beslutade ”Fastighetsvisionen”.

• Alternativ 2 bedöms också vara ett alternativ som är lättare att ta beslut om och finansiera eftersom det inte är nödvändigt att besluta om helheten i ett tidigt skede vilket man skulle behöva göra i nybyggnadsalternativet.

Vid beslut om alternativ 2 är det viktigt att ytterligare utreda och klargöra vilka möjligheter regionen har att bebygga tomten, speciellt när det gäller området där idag hus 2 och hus 3 finns. Hus 2 är i dagsläget belagt med rivningsförbud men den delen av tomten skulle lämpa sig väl för en nybyggnad av akutverksamheter vilka i så fall skulle få ett nära samband med befintliga sjukhusbyggnader.

Ytterligare beskrivning av motiv till rekommendation redovisas i bilaga, Rekommendation vid vägval för fortsatt utveckling av Östersunds sjukhusområde.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 januari 2015 § 37, beslutade regionfullmäktige att anta Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). På regionfullmäktiges sammanträde den 12 april 2016 § 56, beslutade fullmäktige om reviderad version av Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015). Den 25 november 2015, § 145, beslutade fullmäktige om Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Utifrån att regionstyrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella initierades en översyn av ovan nämnda styrdokument under 2023.

Ett förslag till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Förslaget är en samlad strategi av tidigare Varumärkespolicy (RS/1384/2015) och Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). I förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beskrivs bland annat vision och kärnvärden för Region Jämtland Härjedalens varumärke, som tidigare tog sig till uttryck i Varumärkespolicy (1384/2015).

Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015) finns inte upprättad eller beslutad som något styrdokument, istället tar sig innehållet i Modervarumärkesstrategin till uttryck i PowerPoint-bilder. För att skapa enhetliga styrdokument i hela organisationen har innehållet i den tidigare Modervarumärkesstrategin setts över och vävts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen.

Därtill har Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) setts över. Delar av den Grafiska profilen som kräver politiska beslut har lyfts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) upphöra att gälla som politiskt styrdokument. Resterande delar av dokumentet föreslås hanteras som tillämpningsanvisning på tjänstepersonsnivå.

Föreslagen Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen ska vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett långsiktigt arbete och den ska ytterst bidra till att skapa en trovärdig, tydlig och attraktiv bild av Region Jämtland Härjedalen.

Varumärkesstrategin ska göra det möjligt för olika typer av verksamheter att kommunicera på ett effektivt sätt med utgångspunkt från målgruppernas behov. Strategin ska borga för god kvalitet, samordning, effektivitet och tydlighet i varumärkesarbetet.

Ett starkt varumärke är välkänt, tydligt och positivt laddat. Målsättningen med varumärkesarbetet är att skapa förutsättningar för att Region Jämtland Härjedalen ska bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet.

Beslut om undantag från Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beslutas av regionstyrelsen.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentsregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 14 maj 2024, § 67, och föreslår regionfullmäktige:
Reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen antas.

De övergripande målen och inriktningen för kollektivtrafikens utveckling återfinns i gällande trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026 (RUN/278/2019). Programmet är övergripande till sin karaktär och beskriver bland annat Närtrafiken, som tar sig till uttryck i följande stycke: Närtrafik och anropsstyrd trafik: Närtrafik är en typ av servicetrafik i glesare områden som syftar till att ge en grundläggande tillgänglighet till affärer och annan service, med resmöjligheter 1–3 dagar/vecka. Anropsstyrd trafik är anpassad efter stomlinjernas avgångstider. Denna typ av trafik måste förbeställas av resenären.

Stomstråken och stomlinjerna utgör basen i kollektivtrafiksystemet. Övriga linjenätet byggs upp för att komplettera stomnätet och för att mata till bytespunkter. I glesare områden finns Närtrafik och anropsstyrd trafik för att öka tillgängligheten. För de glesare delarna i länet är det en utmaning att skapa en användbar kollektivtrafik då resandeunderlaget är mycket begränsat.

Utgångspunkten med Närtrafiken är att den ska ge bättre service för de som bor i glesare delar av länet, resenären har möjlighet att både bli hämtad och lämnad nära bostaden, inte bara vid hållplatser, för att köras till en ort med någon typ av service till exempel affär, hälsocentral, bank eller annan service. För resa med Närtrafiken gäller i dagsläget endast enkelbiljett och priset beror på ressträckans längd. Närtrafiken måste liksom den anropsstyrda trafiken beställas av resenären senast dagen innan resan Resorna samordnas av Reseservice vilket innebär att flera resenärer kan behöva resa med samma fordon samtidigt.

Egenavgiften som resenären i dagsläget betalar för resa med Närtrafiken bygger på en avståndsbaserad taxa, snittintäkten för en resa som genomförs med Närtrafiken är förhållandevis låg. För 2022 var snittintäkten 47 kr per resa och för 2023 var snittintäkten 53 kr. Av flera orsaker, bland annat teknisk implementering och enkelhet, föreslås en fast prissättning för resa med Närtrafiken på 52 kr. Det motsvarar två zoner i det nya zonprissystemet som kommer att införas senare under 2024. Framtida prisförändringar föreslås följa priset för två zoner för en vuxen.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 15 maj 2024 § 31 och föreslår regionfullmäktige:

1. Priset för en resa med Närtrafiken ändras till att motsvara priset för enkelbiljett två zoner vuxen i den allmänna kollektivtrafiken.
2. Ovanstående prisförändring träder i kraft under 2024 i samband med att det nya zonprissystemet införs.

Enligt 4 kap. 1 § Stiftelselagen ska en stiftelse ha minst en revisor och den ska utses och entledigas av förvaltarens högsta beslutande organ om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet. Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning, dvs om värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor (§§ 2-3).

Region Jämtland Härjedalen har upphandlat ny auktoriserad revisor för bland annat granskning av stiftelser och donationsfonder som förvaltas av regionen och därför behöver fullmäktige nu utse densamme.

Ett fyllnadsval av förtroendevald revisor för donationsfonder förvaltade av regionen kommer att behandlas vid fullmäktiges sammanträde 18-19 juni.

Ett medborgarförslag har inkommit. Förslaget innebär att blodgivare borde erbjudas frikort som ersättning inom sjukvården under en ettårsperiod efter att man blivit kallad och givit blod under en ettårsperiod. Förslagsställaren motiverar förslaget med att det skulle kunna locka betydligt fler att lämna blod. Blod är en bristvara och förslaget skulle enligt förslagsställaren kunna minska bristen. Det skulle även kunna användas som ett argument i marknadsföringen, som förslagsställaren tycker är bristfällig.

Möjligheten att lämna blod har i Sverige alltid byggt på frivillighet/donation och där regioner kan välja att erbjuda blodgivare fika eller någon liten gåva som tack. Som blodgivare hjälper man en sjuk eller skadad medmänniska. Att ersätta blodgivare med frikort bedöms kunna locka människor till blodgivningen av andra anledningar än den avsedda vilket skulle leda till en ökad administration då samtliga nya blodgivare måste provtas för att bland annat kontrollera blodvärde.

Bedömningen av den föreslagna åtgärden är att det också saknas IT-stöd för att hantera detta. Med hänsyn till regionens allvarliga ekonomiska läge bör inte ytterligare åtgärder införas som leder till ökad administration och lägre patientintäkter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-05-23 § 58 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens och kollektivtrafiknämndens presidier